Ska gåvor jag fått av min far ingå i hans kvarlåtenskap?

2017-11-08 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, jag undrar om handverktyg och en gammal cykel som jag använder ska ingå i kvarlåtenskapen efter min avlidna far? Jag har brukat dem i 15-20 år med underhåll.Jag frågade honom mot slutet och även tidigare om jag kunde se dem som mina och fick ja på den frågan.Värde ca.2000 KrM.v-h.
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom du har använt föremålen i 15-20 år och din far dessutom har sagt att de är dina, tolkar jag det som att du har fått föremålen som gåvor från din far. Det är fritt fram för din pappa att ge dig handverktygen och cykeln, och dessa ska inte ingå i hans kvarlåtenskap efter hans död. Gåvor som barn mottar från sina föräldrar kan däremot anses vara förskott på arv och då avräknas gåvornas värde från det arv barnet ska få efter den föräldern.Förskott på arv (se 6 kap. Ärvdabalken)Huvudregeln är att gåvor mellan din far (arvlåtaren) och dig ska räknas som förskott på arv om det inte uttryckligen har framgått att det inte ska vara ett förskott på arv (t.ex. genom ett gåvobrev). Det finns dock undantag från denna regel. Sedvanliga gåvor mellan arvlåtaren och dennes barn är inte att se som förskott på arv, om det inte rör sig om oskäligt stora gåvor. Gåvan får alltså inte ha gått utöver gåvogivarens ekonomiska förhållanden.Handverktyg och en cykel skulle jag anse vara mindre gåvor. Förutsatt att värdet (2000 kr) inte gått utöver din fars ekonomiska förhållanden så faller dessa föremål under undantaget.Handverktygen och cykeln är dina och ska inte ingå i din fars kvarlåtenskap. De ska utifrån min bedömning inte heller avräknas från ditt arv efter din far, då de inte utgör förskott på arv. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan barn bli arvslösa?

2017-11-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Min pappa dog 1995 är det inte så att ens barn kan man inte Göra arvslösa. Jag var enda barnet. De säger jag fått men har inte fått ett öre. Mvh
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag hade behövt mer information om huruvida det funnits något testamente, om det fanns/finns en efterlevande make när din pappa gick bort mm. för att kunna svara på varför du inte fått ett öre. Du har däremot rätt angående att barn inte kan göras arvslösa. Testamente och laglottVi säger att det fanns ett testamente när din pappa gick bort som innebar att han gav bort all kvarlåtenskap till en särskild person. I de fall har barn har alltid rätt till sin laglott. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten, d.v.s. hälften av det du skulle fått om det inte det inte hade funnits ett testamente. För att få ut laglotten måste du jämka testamentet genom att tillkännage ditt anspråk till testamentstagaren inom 6 månader från att du mottagit testamentet, annars får du inte din laglott. Detta framgår av 7 kap. 1 och 3 §§ Ärvdabalken.Efterlevande makeOm det fanns en efterlevande make som också var din mamma så kan hon ha ärvt med förtur framför dig men som du sen får tillbaka i form av efterarv vid hennes död. Dock vet jag inte om det fanns något testamente eller en efterlevande make vilket medför att jag dessvärre inte kan svara på frågan mer än så här. Hoppas att detta gav dig någon klarhet i frågan, annars är du välkommen att kontakta oss igen. Vi har även en juridisk byrå som kan hjälpa dig. Här kan du boka tid med en jurist. Vänligen,

Sälja gemensam bostad utan makens samtycke

2017-11-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad gäller om den ena i ett äktenskap drabbas av sjukdom och inte längre kan bo kvar hemma och dessutom är mentalt frånvarande. Kan den kvarboende sälja bostaden utan medgivande. Hur går man till väga i en sådan situation.Hälsningar
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Huvudregeln i 7 kap. 5 § Äktenskapsbalken (ÄktB) är att en make inte får utan den andra makens samtycke sälja makarnas gemensamma bostad. Undantaget är dock att samtycke inte behövs om maken på grund av sjukdom eller annan anledning inte har förmåga att lämna ett giltigt samtycke, 7 kap. 7 § ÄktB. Ett giltigt samtycke anses inte kunna lämnas om maken inte har en förmåga att förstå vad samtycket avser.Du beskriver den ena maken som sjuk och mentalt frånvarande. Då jag inte vet vad för sjukdom det rör sig om blir det svårt för mig att bedöma huruvida maken kan förstå vad samtycket avser. Den gemensamma bostaden kan alltså säljas utan den andra makens samtycke, om ett giltigt samtycke inte kan lämnas på grund av att maken inte skulle ha förmåga att förstå vad ett sådant samtycke innebär. Om så är fallet bör sjukdomen/tillståndet styrkas med ett läkarintyg för att undgå kravet på samtycke.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Privatplacering eller SoL placering på 19 åring

2017-11-06 i Barnrätt
FRÅGA |Om man har en 19 åring som inte vill/klarar av att bo hemma hos föräldrarna pga olika skäl, går på gymnasiet, har bott hos någon annan i 6 månader, kan denna få en SoL placering hos dom den vill bo hos?
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!PrivatplaceringNär ni som vårdnadshavare själva placerar ert barn i ett hem som inte är ert kallas det för privatplacering. Krav på medgivande från socialnämnden för privatplacering gäller endast barn upp till 18 års åldern. Ni behöver alltså inte ansöka hos socialnämnden för att barnet ska kunna bo hos dem han eller hon bott hos i 6 månader.Värt att poängtera är att då barnet är 19 år men fortfarande går på gymnasiet så har ni som föräldrar och vårdnadshavare fortfarande en underhållsskyldighet (fram till 21 år). Underhållsskyldigheten innebär att barnets grundläggande försörjning ska tillgodoses och fullföljas vanligtvis genom att föräldern betalar barnets boende, mat och liknande. Detta framgår av 7 kap. 1 § Föräldrabalken. Familjehem enligt SoL Om det är så att ni vill placera barnet enligt SoL finns det familjehem. Socialtjänsten kan bevilja bistånd för att ert barn ska bo hos ett familjehem om de bedömer att det behövs enligt 4 kap. 1 § SoL. Hur deras bedömning kan se ut är svårt att säga eftersom jag inte vet vad det rör sig om för omständigheter. Eftersom ert barn är 19 år så kommer han eller hon själv behöva samtycka till insatser enligt SoL. Om ni vill placera barnet i familjehem lär barnet inte placeras hos dem som ert barn har bott hos i 6 månader då jag antar att de inte är ett familjehem på uppdrag av myndighet. De kan ansöka om att bli familjehem men det garanterar inte att ert barn hamnar hos dem ändå. Lämpligt familjehem väljs utifrån barnets behov och familjehemmets resurser. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kompislån

2017-11-07 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Jag har lånat ut pengar till en kille som jag trodde var min vän. Det handlar om 10000 och jag skulle få tillbaka dom efter två dagar. Nu har det gått snart ett år och han vägrar betala tillbaka och kommer med ursäkter om att någon av hans kompisar tagit över skulden osv hur någon nu skulle kunna göra det. Jag swishade pengarna till honom så det finns dokument på att han lånat dom och sms där det i början står att jag ska få tillbaka pengarna och sen inget svar. Hur ska jag göra för att få tillbaka dom och vad är chansen att jag "vinner" om det går vidare? Allting finns ju att gå tillbaka och se. Vad skulle kostnaden vara för mig att dra det vidare?
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!KronofogdenFör att få tillbaka pengarna du har lånat ut kan du vända dig till Kronofogden. Du ansöker om ett betalningsföreläggande genom att fylla i och skicka in en blankett till Kronofogden. Blanketten och mer information om betalningsföreläggande hittar du på Kronofogdens webbsida, här.Det kostar dig 300 kr att ansöka om betalningsföreläggande men den summan kan du begära ersättning för i din ansökan. När du har skickat in din ansökan skickar Kronofogden ett föreläggande till den du vill få betalt av. DomstolOm din vän hör av sig till Kronofogden och invänder mot skulden kan du välja om du vill att din ansökan ska tas vidare till domstol. Om du väljer att gå vidare till domstol tillkommer det en avgift på 600 kr som du måste betala för att domstolen ska ta upp din ansökan. Domstolen kommer att pröva huruvida det föreligger en fordran eller ej. Det är svårt att säga hur stora dina chanser är, men bevisen (swish/sms) samt en utförlig redogörelse om grunden för ditt krav och de aktuella omständigheterna som du kan åberopa skulle öka dina chanser. Om personen inte hör av sig till Kronofogden alls så meddelar Kronofogden ett utslag där din vän förpliktas att betala det du har begärt. När du har fått ett utslag om betalningsföreläggande kan Kronofogden börja arbeta med att driva in skulden från din vän. Detta kostar 600 kr, och om Kronofogden inte kan få betalningen från din vän skickar de en faktura på beloppet till dig.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Gemensamt barn och särkullbarn - Hur ska arvet fördelas?

2017-11-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Angående arvsrätt. En väldigt nära vän till mig har gått bort. Han efterlämnar sin fru och ett gemensamt barn och så har den avlidne maken en syster. Makarna har också ett särkullsbarn .Makarnas giftorättsgods ligger ungefär på 600 000 kr och vi undrar då hur detta ska fördelas?Vad hade hänt om giftorättsgodset legat på 160 000 kr ?tack för er hjälp! mvh
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår omständigheterna rätt så har makarna ett gemensamt barn och varsitt särkullbarn. Giftorättsgods på 600 000 krOm makarnas totala giftorättsgods ligger på 600 000 kr så innebär det att respektive make får 300 000 kr efter bodelning. Mannens kvarlåtenskap består då av 300 000 kr och dessa ska fördelas bland hans barn enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Respektive barn får då 150 000 kr.Efterlevande make ärver med förturEfterlevande make ärver med förtur framför det gemensamma barnet vilket innebär att frun får de 150 000 kr som det gemensamma barnet skulle fått. Det gemensamma barnet får sin del i efterarv när frun går bort. Särkullbarnet får ut sina 150 000 kr direkt. Detta framgår av 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Frun har då totalt 450 000 kr efter bodelning och arvskifte.Det gemensamma barnets efterarvsandel blir 15/45 (150 000/450 000). Alltså får barnet 15/45 av fruns kvarlåtenskap när hon går bort (efter sin pappa) och sen får barnet sin del efter mamman också.Giftorättsgods på 160 000 krOm makarnas totala giftorättsgods ligger på 160 000 kr så innebär det att respektive make får 80 000 kr efter bodelning. Mannens kvarlåtenskap består då av 80 000 kr och dessa ska fördelas bland hans barn. Respektive barn får då 40 000 kr.Efterlevande make ärver med förturEfterlevande make ärver med förtur framför det gemensamma barnet vilket innebär att frun får de 40 000 kr som det gemensamma barnet skulle fått. Det gemensamma barnet får sin del i efterarv när frun går bort.4 x prisbasbeloppetEfterlevande make har alltid rätt till 4 x prisbasbeloppet (179 200 kr). För att uppnå det behöver hon ytterligare 59 200 kr och dessa får hon ta från särkullbarnets arvsdel så långt det räcker (d.v.s. allt på 40 000 kr). Detta får särkullbarnet tillbaka i efterarv när frun går bort. Frun har då totalt 160 000 kr efter bodelning och arvskifte.Det gemensamma barnets efterarvsandel blir 1/4 (40 000/160 000). Alltså får barnet 1/4 av fruns kvarlåtenskap när hon går bort (efter sin pappa) och sen får barnet sin del efter mamman också. Särkullbarnets efterarvsandel blir detsamma som det gemensamma barnets, alltså får även särkullbarnet 1/4 av fruns kvarlåtenskap när hon går bort.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Egendom för fritidsändamål

2017-11-06 i Sambo
FRÅGA |Hej! Vi ska separera som sambos och jag äger huset. Jag har köpt exstremt mycket saker eftersom jag samlar på : tomtar,uppstoppade djur, 70 talssaker, teak ,kaffekoppar mm som jag till 100% har skaffat och betalat själv. Kan man se det som egenintresse typ hobby som inte ska delas vid bodelning? Sakerna finns naturligtvis i huset och på väggarna men det är ju mina samling. Allt från älghuvud, till olika träfigurer av olika djur. Och som tomtarna tar man ju fram 1gång / år fast det är mina.Tacksam för svar.
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vid bodelning mellan sambor är Sambolagen (SamboL) tillämplig.SamboegendomI bodelningen ska samboegendom ingå. Samboegendom motsvarar sambors gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning, 3 § SamboL.Gemensamt bohag, 6 § SamboLTill det gemensamma bohaget räkas möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet.När det gäller din samling av föremål så kan exempelvis tomtar, uppstoppade djur, 70 talssaker och liknande prylar anses användas huvudsakligen för fritidsändamål, 7 § SamboL. Kaffekoppar och annat som rimligen anses tillhöra det gemensamma hushållet och som används gemensamt kan bli svårt att bedöma som något som används för fritidsändamål. Alltså kan prylar som inte räknas som typiskt för hemmet ses som en del av din hobby och därmed inte räknas som samboegendom. Det kan däremot bli svårt att styrka att kaffekoppar och andra vanliga föremål som är en del av hemmet ska anses vara en del av din hobby. De kommer därmed förmodligen att räknas som samboegendom och ingå i bodelningen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Testamente mellan sambor

2017-11-06 i Testamente
FRÅGA |Hej. Mina föräldrar är inte gifta men säger att dom ska skrivit ett testamente, att den ena ska ärva allt av den andra, sen att vi barn ärver när båda föräldrar har gått bort. Hur blir arvet då till barnen? En är särkullebar och två är 2 bröstarvingar.Om mamman dör först ärver pappan allt och särkullebar blir arvlös? Och om pappan dör först fördelas det lika? Eller har särkullebarnet bara rätten till 1/3 av mammans arv oavset?
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag har förstått omständigheterna rätt har din pappa ett särkullbarn och två gemensamma barn med din mamma. LaglottEftersom dina föräldrar har testamenterat bort allt till varandra har barnens arvslott kränkts. Barnen har därför rätt att begära ut sin laglott som motsvarar hälften av arvslotten. Detta framgår av 7 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). För att få ut sin laglott måste respektive barn påkalla jämkning av testamentet, 7 kap. 3 § ÄB.Barnen kan även följa testamentet och vänta med att begära ut laglotten och istället få hela arvslotten när båda föräldrarna går bort. I sådana fall ärver den efterlevande sambon med fri förfoganderätt vilket innebär att den delen som ärvs efter den avlidne sambon inte får testamenteras bort. Jag ska förklara hur arvet till barnen blir utifrån två situationer:Pappan går bort Om pappan går bort först ärver mamman allt förutom samtliga barns laglott. Alltså får respektive barn ut sin laglott direkt förutsatt att de jämkar testamentet. Om barnen väntar tills mamman också går bort så får respektive barn ut hela arvslotten i form av efterarv efter mamman. Efterarvet motsvarar samma andel som barnen skulle fått ur pappans kvarlåtenskap fast istället får de det ur mammans kvarlåtenskap när hon går bort.- Exempel: Pappan går bort och efterlämnar 100 000 kr. Mamman har 200 000 kr och får då ytterligare 100 000 kr pga testamentet. Mamman har då totalt 300 000 kr. Den del som mamman får med fri förfoganderätt och som ska tillfalla barnen när mamman går bort motsvarar 1/3 (100 000/300 000).När mamman sedan går bort så ska alltså samtliga barn få totalt 1/3 av mammans kvarlåtenskap att dela på (d.v.s. 1/9 vardera) i efterarv. Resterande som finns kvar av kvarlåtenskapen ska fördelas jämt bland mammans bröstarvingar, d.v.s. de två gemensamma barnen.Mamman går bortOm mamman går bort först ärver pappan allt förutom de två gemensamma barnens laglott. Alltså får de två gemensamma barnen ut sin laglott direkt förutsatt att de jämkar testamentet. Pappans särkullbarn kan inte kräva något eftersom han/hon inte är mammans biologiska barn.Om de två gemensamma barnen väntar tills pappan också går bort så gäller samma som ovan.- Exempel: Mamman går bort och efterlämnar 100 000 kr. Pappan har 200 000 kr och får då ytterligare 100 000 kr pga testamentet. Pappan har då totalt 300 000 kr. Den del som pappan får med fri förfoganderätt och som ska tillfalla de två gemensamma barnen när pappan går bort motsvarar 1/3 (100 000/300 000). När pappan sedan går bort så ska alltså de två gemensamma barnen få totalt 1/3 av pappans kvarlåtenskap att dela på (d.v.s. 1/6 vardera) i efterarv. Resterande som finns kvar av kvarlåtenskapen ska fördelas jämt bland pappans bröstarvingar, d.v.s. samtliga tre barn.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,