Har en elev rätt att spela in undervisningen?

2018-09-29 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej!Har en 16 årig dotter som läser åk på Ekonomiprogrammet. Hon har grav dyslexi. Enligt skollagen ska lärare bemöta elevers funktionshinder.Min dotter önskar att få spela in lärarnas genomgångar. Vissa lärare motsätter sig detta och hänvisar till den nya datalagen. Själv skulle jag vilja hänvisa till diskrimineringslagen från 2015.Kan man på något sätt lägga fram vårt önskemål fint till berörda lärare. Dotterns mentor säger att enligt datalagen måste man begära in skriftliga "ok" från samtliga elever i klassen samt att lärare skriver på att de godkänner...Önskar även svar påminn privata mail om det är möjligt.Vänligen
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga och aktuell reglering Jag förstår din fråga som så att du funderar på frågan om det är tillåtet att spela in skolundervisning eller inte. Frågan kan ses ur olika perspektiv och därför regleras den bland annat av upphovsrättslagen (URL), brottsbalken (BrB) och dataskyddslagen (GDPR). ImmaterialrättsligtAll undervisning (föreläsningar, seminarium etc.) som din dotter går på är skyddade av upphovsrätt. Det innebär bland annat en ensamrätt för undervisaren (tillika upphovsmannen) att framställa exemplar av föreläsningen, t.ex. genom att spela in den på en diktafon.Det finns dock en begränsning i denna ensamrätt. Framställning av exemplar för privat burk är tillåtet om verket dvs. undervisningen är "offentliggjord", vilket den blir när det lovligen tillgängliggjorts för allmänheten. Ett verk anses tillgängliggjort för allmänheten exempelvis då det framförs offentligt där vem som helst äger tillträde till undervisningen. En föreläsning dock är inte uteslutande öppen för allmänheten. Alla kan inte bli antagna till en kurs med hänsyn till betyg och platstillgång etc. Detta innebär, enligt min bedömning, att ett samtycke från föreläsarna krävs för att din dotter ska få spela in föreläsningar på diktafon. Anledningen är att verket inte är offentliggjort och något undantag från ensamrätten är inte tillämpligt.(2 § och 12 § URL). StraffrättsligtHuvudregeln är att det är olagligt att spela in privata samtal om:* de som deltar i samtalet är omedvetna om att inspelning sker och * den som spelar in inte själv deltar i samtalet. Motsatsvis går det alltså att utläsa att det är fullt tillåtet att spela in samtal som man själv är delaktig i. Det krävs inte heller att den andra samtalsparten är medveten om att samtalet spelas in, så länge personen som spelar in själv deltar i dialogen.(4 kap. 9 a § BrB).Reglering till skydd för personuppgifter Med "den nya datalagen" förstår jag det som att du åsyftar den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Ett av syftena med GDPR är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter vid behandling av personuppgifter. GDPR gäller i princip inom all slags verksamhet och oavsett vem som utför personuppgiftsbehandlingen. Den gäller således för företag, föreningar, organisationer, myndigheter och privatpersoner. Det finns dock undantag, bland annat för privatpersoners egna privata behandling av personuppgifter. Den gäller inte heller då någon behandlar personuppgifter i samband med utövande av sin yttrande- eller informationsfrihet. Alltså behöver din dotter i enlighet med GDPR inte inhämta lärares och enskilda elevers skriftliga samtycke om inspelningen av undervisningen sker för hennes egna privata behandling. Dessutom är hennes syfte med inspelningen inte att samla in eller behandla personuppgifter.(Se på Datainspektionens hemsida här). SammanfattningsvisSjälvklart ska skolan bemöta din dotters funktionshinder i enlighet med skollagen och diskrimineringslagen. Däremot finns det olika sätt att bemöta funktionshinder på. Att din dotter spelar in undervisningen för privat bruk är inte brottsligt så länge hon själv deltar i samtalet. Hennes inspelning får heller inga konsekvenser i enlighet med GDPR i och med att hon dels inte har till syfte att samla in eller behandla personuppgifter, dels att hon i sådant fall gör det för privat behandling. Däremot kan inspelningsförfarandet få immaterialrättsliga konsekvenser (även om hennes avsikt nödvändigtvis inte är att sprida materialet) utan samtycke för inspelningen från skolan. Observera att annat även kan gälla med anledning av sekretess och skydd för röjande av elevers skyddade identitet.Om skolan fortsatt motsätter sig inspelning av undervisningen bör dem i vart fall alternativt kunna erbjuda din dotter anteckningsstöd. Om du annars har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Kan vilka omständigheter som helst få betydelse i ett brottmål?

2018-09-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Tidigare i sommar blev jag anmäld för skadegörelse på mitt ex bil då jag hade förstört en ruta med en sten. Erkände allt i förhör och valde att inte ta någon offentlig försvarare. Bad även få strafföreläggande. Nu har jag fått brev på posten att det kommer tas i rättegång istället då de håller på att kolla över alla skadegörelse ärenden pga av något. Jag är åtalad för skadegörelsen men är nu oroad över all övrig osanning som mitt ex sa i förhöret. Hon sa bla att jag hade varit våldsam mot henne och att mitt psyke inte var stabilt - detta stämmer absolut inte och jag sa det till polisen innan jag godkände förundersökningen. Han sa då att det inte spelade någon roll då detta inte hade med fallet att göra, jag godkände då förundersökningen. Nu undrar jag om detta ändå kommer tas upp i rätten då hon sagt så i förhör och jag är orolig att saken kan bli värre? Det är ju i så fall egentligen fråga om förtal i hennes förhör.
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga och aktuell regleringJag förstår din fråga som så att du funderar kring vilka omständigheter som har relevans för ett visst mål vid rättegång. Frågor kring detta regleras av allmänna processrättsliga principer samt genom rättegångsbalken (RB). Fri bevisföring och bevisprövningInom svensk processrätt gäller principerna om fri bevisföring och fri bevisprövning. Fri bevisföring betyder att parterna i princip har rätt att åberopa all typ av bevisning och att alla typer av alla bevismedel är tillåtna. Fri bevisprövning i sin tur betyder att domstolen är fri i sin prövning och värdering av bevisen. (35 kap. 1 § RB).Bevis- och förhörstemaVarje bevismedel (ex. vittnesförhör) ska ha ett så kallat bevistema. Förhör har även ett förhörstema. Bevistemat utgör det som bevismedlet är tänkt att bevisa och förhörstemat ger information om vad förhöret gäller. Det måste alltså finnas ett rimligt syfte med att åberopa vittnesförhöret. I brottmål är det åklagarens gärningspåstående som ska bevisas. Om åklagaren åberopar förhör med ditt ex till styrkande för att du begått aktuell/aktuella skadegörelse/skadegörelser ska det som ditt ex säger styrka just dessa gärningar. Huruvida ditt ex påstående om ditt eventuella våld mot henne får bäring i rätten (om hon väljer att ta upp det i förhör) beror på om detta på något sätt kan styrka skadegörelsegärningarna som åtalet faktiskt rör. Huruvida dessa omständigheter ska tillmätas någon betydelse eller värdering för rättsfrågan eller sakfrågan i målet är upp till rätten att avgöra.Domstolens möjligheter att avvisa bevisningDomstolen har även rätt att avvisa bevisning om en omständighet som en part vill bevisa är utan betydelse i målet, om beviset inte behöv eller om beviset uppenbart skulle bli utan verkan. (35 kap. 7 § p. 1-3 RB).PolisanmälanOm du anser dig blivit utsatt för förtal av ditt ex, rekommenderar jag dig att upprätta en polisanmälan avseende detta. Att det pågår ett mål om skadegörelse har ingen betydelse för ditt upprättande av en sådan anmälan. Vill du läsa mer om förtalsbrottet kan du kika i 5 kap. 1 § brottsbalken.Om du annars har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Skadeståndsrätt när en hund orsakas skada av en annan hund

2018-09-29 i Strikt ansvar
FRÅGA |Min dotters älskade hund blev dödad av lösspringande Pitbull när de var på promenad. Har hon rätt till skadestånd? Vart söker hon skadeståndet?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga och aktuell regleringJag förstår din fråga som så att du har funderingar kring möjligheten att kräva skadestånd för avliden hund och hundägarens skadeståndsansvar.Bestämmelser om så kallat utomkonktraktuellt skadeståndsansvar (dvs. ansvar som inte särskilt grundas på ett avtalsförhållande mellan den skadelidande och skadevållande) regleras i skadeståndslagen (SkL) samt hund- och kattlagen. Vilken typ av skada har din dotter lidit och vilket ansvar har en hundägare?I juridisk mening anses hundar utgöra lösöre (lös egendom), alltså har din dotter åsamkats en så kallad sakskada. För en sakskada är utgångspunkten att skadevållaren (dvs. pitbullägaren i detta fall som har ansvar för alla skador som dennes hund orsakar) ska ha orsakat hundens död genom uppsåtligt (avsiktligt) eller vårdslöst (genom att ha pitbullen okopplad) handlande.(2 kap. 1 § SkL).Vad det gäller just hundägare görs dock avsteg från den ovannämnda utgångspunkten. Hundägare har istället ett så kallat strikt skadeståndsansvar för de skador som deras hund orsakar. Det strikta skadeståndsansvaret innebär att hundägaren inte behöver bevisas ha agerat uppsåtligen eller vårdslöst för att hållas skadeståndsansvarig. Hundar ska alltid hållas under sådan uppsikt och skötas på ett sådant som krävs med hänsyn till deras natur och för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. (1 § och 19 § hund- och kattlagen). Vad krävs för ersättning i övrigt och vem har bevisbördan?För att en skada i juridisk mening ens ska anses föreligga krävs så kallad adekvat kausalitet. Detta innebär att det måste föreligga ett typiskt orsakssamband mellan handlandet att ha sin hund okopplad och att någon annans hund på grund av detta blir ihjälbiten. Utgångspunkten är att den som påstår sig ha lidit skada har bevisbördan för att så också är fallet. För att pitbullägaren ska bli skadeståndsskyldig krävs att din dotter kan bevisa med sannolikhet att det var just pitbullen (pitbullägaren) som orsakade hundens död. Beviskravet är alltså relativt lågt vilket innebär att man ställer upp stränga krav på hundägare för att betona hur vikten av att ha god tillsyn över sin hund.Att tänka påOm det är så att pitbullägaren på något sätt kan bevisa att din dotter har medverkat till skadan, kan det bli så att skadeståndet jämkas (sätts ner). Om båda parter har ett strikt skadeståndsansvar och skulle båda vara vållande till sakskadan, sker fördelningen på grundval av vållandet på ömse sidor och efter omständigheterna i övrigt.(6 kap. 1 § SkL).Vart söker din dotter skadeståndet?Jag rekommenderar att din dotter i första hand och på egen hand försöker nå en överenskommelse med pitbullägaren om hur skadan ska lösas. Om detta inte skulle vara möjligt kan din dotter antingen: * stämma pitbullägaren vid tingsrätten. I sådant fall bör din dotter ha i åtanke att hon mest troligtvis kommer få bekosta sina egna rättegångskostnader. * vända sig till sitt eget försäkringsbolag om hunden är försäkrad för att undersöka eventuella möjligheter till ekonomisk hjälp för exempelvis veterinärskostnader. Om försäkringsbolaget bidrar med ersättning kan bolaget komma att få så kallad regressrätt gentemot pitbullägaren. Detta innebär att försäkringsbolaget tar över hela/delar av din dotters rätt att kräva pitbullägaren på ersättning.Om du annars har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att göra en polisanmälan?

2018-08-31 i Förundersökning
FRÅGA |hej jag är en tjej på 25 år och jag har en fråga det är så att jag bor på ett gruppboende och jag har en granne som nydligen tog kort på mig men bara på min ryggtava och skriver till bilden slampa och fittgranne och lägger ut det på facebook och instagram. så jag undrar kan jag polisanmäla detta eller är det så att man måste se mitt annsikte för att jag ska kunna polisanmäla det? och jag följer inte denna tjej på varken facebook eller instagram men jag har fått bilden på vad hon la ut av kompis så jag har bildbevis . MVH
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så att du funderar kring förutsättningar för att upprätta en polisanmälan för brott som du anser dig blivit utsatt för. Frågor om brott och förundersökning regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB). Angående polisanmälanTill att börja med bör du göra en polisanmälan så fort du tror att du är med/varit med om något som är brottsligt. Det krävs alltså inte att du själv gör en bedömning om huruvida du kan eller inte kan polisanmäla händelsen trots att ditt ansikte inte syns på den bild som du talar om. Det är sedan upp till polis och åklagare att utreda huruvida ett brott faktiskt har begåtts eller inte. Om du har möjlighet är det bra att polisanmäla så snart som möjligt efter att du anser sig blivit utsatt för ett brott. Då ökar chansen att för polisen ska klara upp det i och med att bevis eventuellt lättare kan säkras ju närmre brottstidpunkten man är. Upprättande av en polisanmälan kan göras via internet eller att du ringer in till polisen på nummer 114 14 (som inte gäller akuta ärenden). Jag rekommenderar dig att ringa till polisen. Vad polisen behöver veta beror på vilket brott det gäller. Det du bör vara beredd att kunna svara på är bland annat personuppgifter, vad som har hänt och vilka personer som är iblandade, när och var brottet skedde, om de har orsakat skador m.m. Du bör även lämna den bevisning som du har (vilket är bilden som du fått från din vän och din väns eventuella vittnesuppgifter). Du kan ändra eller lägga till saker i din anmälan efteråt. Förundersökning och eventuellt åtalNär polisen har en anledning att anta att ett brott som lyder under allmänt åtal har begåtts exempelvis genom att de mottar din polisanmälan, ska de inleda en så kallad förundersökning dvs. en brottsutredning. I detta ingår att polisen och åklagare ska utreda vem som skäligen kan misstänkas för att ha begått brottet och om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal i domstol mot den misstänkte. De ska bland annat inhämta den bevisning som styrker att ett brott har begåtts och göra en bedömning om bevisningen är tillräckligt för en fällande dom avseende just det brottet. Alltså kommer polisen bland annat att inhämta bilden som du har fått från din vän och själva göra en bedömning av den. (23 kap. 1 § och 2 § RB). Aktuellt/aktuella brottDet brott som närmast blir aktuellt för polisen att utreda i ditt fall är förolämpning (eller förtal). (5 kap. 1 § och 3 § BrB). Huvudregeln är dock att åklagare inte får väcka åtal för förtal eller förolämpning. Initiativet till åtal ligger istället hos den person som anser sig ha blivit utsatt för ett sådant brott. Det finns dock några viktiga undantag. En förutsättning för att åklagare får väcka åtal är att brottsoffret gjort en brottsanmälan till polisen. En annan förutsättning är att åtal ska anses vara påkallat från allmän synpunkt.(20 kap. 6 § RB och 5 kap. 5 § BrB). När det gäller förtal kan sådana särskilda skäl bland annat vara att det varit fråga om: * spridning av bilder eller filmer av sexuell och integritetskränkande art på en utpekad person, * stor spridning av särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om en utpekad person eller * stor spridning av uppgifter om att en person ska ha begått mycket allvarliga brott. För att brottet förolämpning ska falla under allmänt åtal, dvs. kan åtalas av åklagare, krävs för vuxna personer att det för det första är fråga om någon av tre specifika situationer: * förolämpning mot en person i samband med hans eller hennes myndighetsutövning, * förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse eller * förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning. Därutöver krävs i princip att det varit fråga om återkommande förolämpningar under en viss tid eller att någon utsatts för allvarliga förolämpningar på exempelvis sin arbetsplats eller i sitt bostadsområde. Enstaka uttalade grova skällsord är i allmänhet inte tillräckliga för att åklagare ska kunna väcka åtal.Vissa fall av förtal och förolämpningar skulle också kunna bedömas som andra typer av brott. Exempel på ett sådant brott är ofredande. I sådana fall får åklagaren bedöma om det finns skäl att åtala för antingen förtal/förolämpning eller det andra brottet, eller om det kan finnas skäl att åtala för bägge brotten. (4 kap. 7 § BrB). Rekommendation Min rekommendation är att du ska göra en polisanmälan så snart som möjligt. Sedan är det upp till polisen att utreda huruvida brott har begåtts, vilka eventuella uppgifter du behöver komplettera din anmälan med och om det är du eller åklagaren som eventuellt ska väcka åtal för brottet/brotten. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Kan en lärare kräva skadestånd för skada som vållats av en elev?

2018-09-29 i Alla Frågor
FRÅGA |För snart fem år sedan blev jag slagen kraftigt av en elev i bakhuvudet. Efter fyra års heltidssjukskrivning kom läkarna fram till att mina funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar beror på slaget i bakhuvudet.Den elev som slog mig var endast 7 år vid händelsen och är idag 12 år.Då denna misshandel givit mig stora inkomstförluster och tagit en stor del av livet ifrån mig undrar jag om det går att ansöka om skadestånd efter så pass lång tid? Jag har inte polisanmält händelsen då det var först 4 år efter händelsen som mina symtom kopplades samman med slaget mot huvudet.
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga och aktuell reglering Jag förstår din fråga som så att du funderar kring vilka möjligheter du har att kräva skadestånd av din elev/före detta elev för personskada och ekonomiska följdskador samt om skadeståndrätten preskriberas efter en viss tid. Frågor kring detta regleras genom skadeståndslagen (SkL), föräldrabalken (FB), brottsbalken (BrB) och preskriptionslagen (PreskL). Skador som arbetstagaren åsamkats under arbetstid regleras genom kollektivavtal, anställningsavtal och arbetsskadeförsäkringar. Eleven och vårdnadshavarens eventuella skadeståndsansvarI juridisk mening har du åsamkats en så kallad personskada samt ekonomiska följdskador av personskadan. Utgångspunkten är att skadevållaren (dvs. eleven i detta fall) ska ha orsakat din personskada och ekonomisk följdskada genom uppsåtligt (avsiktligt) eller vårdslöst handlande. (2 kap. 1 § SkL).Den som vållar personskada innan han/hon fyllt 18 år ska dock ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till barnets ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden och omständigheter. Huvudregeln är alltså att ett barn kan bli skadeståndsskyldig för personskada. Incitamenten till detta blir även starkare om barnet har en ansvarsförsäkring. (2 kap. 4 § SkL). Trots att utgångspunkten är att barnet ensamt svarar för sitt eget vållande har barnets vårdnadshavare ett så kallat principalansvar, ett strikt ansvar för de skador som barnet orsakar genom brott. I dessa fall spelar det ingen roll huruvida barnet var straffmyndig vid tidpunkten för den skadevållande gärningen eller inte. Med brott i denna kontext avses att det ska föreligga en straffbar handling och enligt svensk rätt kan även barn under 15 år begå brott, men de kan inte dömas till någon påföljd. Däremot krävs det att domstolen har fastslagit att barnet faktiskt har gjort sig skyldig till en brottslig handling. För att principalansvaret ska aktualiseras krävs det dessutom att den skadelidande själv väcker talan mot vårdnadshavaren i ett tvistemål. I ditt fall rör det sig i om misshandel alternativt vållande till kroppsskada. Observera dock att föräldrarnas ansvar är begränsat till en femtedel av prisbasbeloppet som gäller för det aktuella året. Om barnet står under vårdnad av två föräldrar gäller begränsningen på 1/5 av prisbasbeloppet för dem gemensamt. (3 kap. 5 § SkL). (1 kap. 6 § BrB). (3 kap. 5 § och 8 § BrB). Härtill hör även att föräldrarna har en tillsynsplikt över sitt barn och ska i och med detta ansvar tillse att barnet står under den tillsyn som krävs för att barnet inte ska orsaka några skador. När föräldern lämnar sitt barn på t.ex. skola är det dock att se som att föräldrarna lämnar över tillsynsplikten till skolans personal. Skador som orsakas under skoltid och omfattningen av skolans ansvar får bedömas i varje enskilt fall. Skulle skadan vara orsakad genom brott är eleven och föräldrarna ansvariga oavsett överlämnad tillsynsplikt eller ej. (6 kap. 2 § 2 stycke FB). Personskada i tjänsten För det fall skolan ansvarar för din personskada och ekonomiska följdskada (vilket mycket troligen kan vara fallet) får du vända dig till din arbetsgivare/före detta arbetsgivare med ditt skadeståndsanspråk. Det kan vara så att skolan inte ansvarar för alla typer av personskador som sker under arbetstid. Dessa är begränsade till att enbart gälla arbetsskador eller arbetssjukdom. Härtill är det också av vikt huruvida skolan har en arbetsskadeförsäkring. För att få svar på huruvida din personskada anses utgöra en arbetsrelaterad skada, om du är försäkrad genom ditt arbete och om din arbetsgivare har ett skadeståndsansvar, rekommenderar jag dig att du vänder dig till din arbetsgivare eller till ett eventuellt tillhörigt fackförbund. Skadeståndstalans preskriptionstid Preskriptionstiden för skadestånd beror på om personskadan grundas i anledning av brott eller inte.Ersättning för personskada omfattas vanligen av den tioåriga preskriptionstiden. Observera dock att annat kan gälla beroende på försäkringsbolagets enskilda preskriptionsregler. (2 § PreskL). Vad gäller personskada med anledning av brott beror preskriptionstiden för först och främst på åtalspreskriptionen, dvs. så länge brottet inte är preskriberat så kan fortfarande skadeståndstalan föras. När det finns en dom så gäller som huvudregel att skadeståndstalan preskriberas tio år efter tidpunkten för den skadebringande handlingen. Undantag från detta görs när det gått tio år sen tidpunkten för händelsen men ännu inte ett år från dom. Då gäller att möjligheten att föra skadeståndstalan preskriberas ett år efter att dom har fallit. (3 § PreskL). (35 kap. BrB). Om du annars har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Får arbetsgivaren hålla inne min lön?

2018-09-29 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej.Jag jobbade i en restaurant under sommaren 2018. Senare på sommaren skulle jag gifta mig, och valde då catera mat från denna restaurant. Det skulle jag alldrig gjort, då det var fel och strul med cateringen från början till slut. Ska inte gå in i detalj, men jag stod dagen innan bröllopet och gjorde maten själv. Samt att jag fick hämta glas mm 1 timme(!!) innan vigseln.Jag skickade klagomål på cateringen och ba om en ny faktura, då det absolut inte var värd dom pengarna. Jag har gjort en exemplarisk jobb på stället, men valde att byta jobb då ledningen alldrig har varit bra.Nu i efterhand väljer dom att hålla tillbaka min lön istället för att rätta upp sina fel.Kan dom hålla tillbaka min lön?Vad kan jag göra?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga och aktuell regleringJag förstår din fråga som så att du har funderingar kring arbetsgivarens eller den före detta arbetsgivarens rätt/möjlighet att innehålla arbetstagarens lön.Frågor om förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras i lagen om anställningsskydd (LAS) samt i ett eventuell kollektivavtal och genom ditt eget anställningsavtal.Huvudsakliga skyldigheterEtt anställningsavtal är ett avtal mellan dig och arbetsgivaren som reglerar era respektive rättigheter och skyldigheter. Din huvudsakliga skyldighet som arbetstagare är att stå till din arbetsgivares förfogande med din arbetskraft. Arbetsgivarens huvudsakliga skyldighet är att betala ut lön för det arbete som du har utfört.Arbetstagarens rätt till lönArbetstagarens rätt till lön förutsätter att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande. Enligt allmänna avtals- och arbetsrättsliga principer föreligger det ingen skyldighet för en arbetsgivare att betala ut lön eller andra anställningsförmåner för den tid som arbetstagaren inte utfört arbete åt arbetsgivaren. Så kan vara fallet om arbetstagaren uteblivit från arbetet. Detta omfattar sådant arbete som ligger inom ramen för arbetstagarens arbetsskyldighet.Ett exempel på detta kan vara om arbetstagaren säger upp sig utan att beakta överenskommen uppsägningstid. Om arbetstagaren inte utför arbete under uppsägningstiden, har arbetsgivaren rätt att kräva ersättning för de förluster som orsakas av att arbetstagaren inte arbetar den tiden. Sådana kostnader kan typiskt sett uppstå om arbetsgivaren snabbt måste hyra in arbetskraft för en något högre lön, skadan är då skillnaden mellan den lön du skulle fått och den nya utgiften. Huruvida din arbetsgivare har rätt att hålla inne din lön blir därmed beroende av om du kan sägas ha stått till din arbetsgivares förfogande under den aktuella perioden samt vilka arbetsuppgifter som omfattas av din arbetsskyldighetArbetstagaren har dock rätt att med omedelbar verkan frånträda sin anställning om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. Detta gäller typiskt sett för en arbetstagare som inte fått lön utbetalt för utfört arbete. (4 § 3 stycke och 38 § LAS). Arbetsgivarens avtalsbrottArbetsgivaren är skyldig att betala ut lön efter utfört arbete i enlighet med anställningsavtalet. Skulle arbetsgivaren felaktigt hålla inne arbetstagarens lön begår denne alltså ett avtalsbrott och riskerar att därför att inte bara bli skyldig att utbetala lönen utan även till att bli skadeståndsskyldig. (38 § LAS).Vad kan du som arbetstagare göra?Huruvida du har rätt till din lön är alltså beroende av om du anses ha stått till din arbetsgivares förfogande eller inte under den aktuella perioden. För det första måste alltså konstateras ATT du har rätt till lön. När detta väl har klarlagt kan du antingen:* i första hand försöka prata med din före detta arbetsgivare och nå en överenskommelse. * vända dig till aktuellt fackförbund om du eller din arbetsgivare är bunden till ett kollektivavtal. * vända dig till Kronofogden som kan hjälpa dig att driva in din lönefordran.* anlita en av Lawlines jurister som kan hjälp dig med att rikta kravbrev mot arbetsgivaren och eventuellt stämma denne vid arbetsrättsdomstolen. Information om pris och tidsbokning hittar du här.Om du annars har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Kan en fastighet till hälften ges bort och till hälften säljas?

2018-08-31 i Köpavtal
FRÅGA |Om jag önskar ge bort 50 procent som gåva till min dotter/arvinge, kan jag sälja övriga 50 procent av min fastighet till dotterns sambo/ make till marknadsvärde/ värderingsvärd? Jag får givetvis betala kapitalvinstbeskattning på försäljningsdelen .
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så att du funderar kring om det är juridiskt möjligt att ge bort 50 % av din fastighet i gåva till ditt barn och sälja resterande 50 % av samma fastighet till dotterns sambo/make. Dessa frågor regleras i jordabalken (JB), ärvdabalken (ÄB), äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL), inkomstskattelagen (IL), lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter samt av skatterättsliga principer. Gällande gåvan Till att börja med är det juridiskt sett absolut möjligt att ge bort halva din fastighet i gåva till din dotter. Dock finns det en del formkrav och andra bestämmelser som ska och bör beaktas inför detta. Formkrav När en/delar av en fastighet ska ges bort måste du som gåvogivare upprätta ett överlåtelseavtal, normalt et så kallat gåvobrev. Gåvobrevet måste härtill uppfylla vissa formkrav. Bland annat ska gåvobrevet innehålla uppgifter om: * ditt och din dotters namn, * era adresser, * era personnummer, * du ska stå som gåvogivare och din dotter som gåvomottagare, * vad det är som ges bort (fastighetens fullständiga beteckning), * hur stor andel av fastigheten som din dotter får i gåva. (Var noga med att ange att det bara är din halva av fastigheten som gåvan gäller. Här är det också viktigt att du tydligt skriver att du överlåter dessa andelar till din dotter), * eventuella villkor för gåvan ska tydligt skrivas med. (I ditt fall kanske du avser att gåvan ska utgöra enskild egendom eller att fastigheten inte får avyttras inom viss tid), * din och din dotters underskrift, * ort och datum vid gåvotillfället, * din underskrift ska bevittnas av två personer. Även vittnena ska skriva under, deras adress och personnummer ska också framgå. Det är oerhört viktigt att gåvobrevet innehåller allt som krävs eftersom gåvan annars blir ogiltig. (4 kap. 1-3 §, 29-30 § JB). För att din dotter ska bli ägare till sin andel krävs även att hon ansöker om lagfart. Ni kan skriva ut ansökan från Lantmäteriets hemsida. Tillsammans med ansökan ska gåvobrevet i original skickas in. (20 kap. 1 § JB). Att tänka på i förhållande till eventuella andra barnOm det är så att du även har andra barn som vid din bortgång kommer att bli bröstarvingar, finns det en del saker som du bör ha i åtanke. I svensk arvsrätt finns föreligger en så kallad förskottspresumtion. Detta innebär att vid fall där arvlåtaren under sin livstid har givit bort egendom till en bröstarvinge (barn), förutsätts detta utgöra förskott på arv och som vid en senare bouppteckning/arvsskifte efter arvlåtarens bortgång, ska avräknas från mottagarens laglott. Förskottspresumtionen kan dock brytas genom att arvlåtaren (tillika gåvogivaren) i ett gåvobrev tydligt föreskriver att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv. Vill du alltså att halva fastigheten inte ska utgöra ett förskott på arv måste du skriva med detta i gåvobrevet. (6 kap. 1 § ÄB). I svensk arvsrätt föreligger även det så kallade förstärkta laglottsskyddet till förmån för bröstarvingar, eftersom att dessa alltid har rätt till sin laglott. Detta innebär att bortgiven egendom (ex. hälften av din fastighet) kan återbäras till ditt dödsbo och bli föremål för bouppteckning/arvsskifte. Gåvan ska då haft till syfte att likställas med ett testamente. Gåvogivaren ska alltså haft för avsikt med gåvan att reglera hur egendomen ska fördelas vid sin bortgång. I motiven till bestämmelsen anges att det främst är två fall när denna kan tillämpas. Det ena fallet är när gåvan ges bort under villkor som medför att gåvogivaren till sin död fortfarande kan dra nytta av egendomen. (7 kap. 4 § ÄB).Att tänka på i förhållande till din dotters sambo/make Om du avser att hälften av fastigheten enbart ska tillfalla din dotter och utgöra hennes enskilda egendom, måste detta föreskrivas om i gåvobrevet. Om du inte gör detta kan det innebära att hälften av fastigheten blir giftorättsgods eller samboegendom och på så vis blir föremål för en eventuell, framtida bodelning mellan din dotter och hennes sambo/make. (7 kap. 1-2 § ÄktB). (3 § och 4 § SamboL).Att tänka på i förhållande till beskattningen Vid bortgivande av fastighet som gåva anses detta inte som en avyttring (försäljning) och ska som du nämner heller inte beskattas som kapitalvinst. Till detta existerar heller ingen gåvoskatt i Sverige. Dock "träder gåvomottagaren i den tidigare ägarens ställe" i enlighet med den så kallade kontinuitetsprincipen. Det innebär att gåvogivaren "skjuter" skatteskulden framåt till dess att fastigheten någon gång i framtiden avyttras av gåvomottagaren. (44 kap. 21 § IL). Vid gåva omfattande fastighet kan gåvomottagaren behöva betala stämpelskatt i det fall att denne övertar lån. Då jämförs lånets storlek mot föregående års taxeringsvärde. I ditt fall skulle det bli en jämförelse mot halva taxeringsvärdet eftersom det bara är halva fastigheten som ges bort. Uppgår lånets storlek till 85% av halva taxeringsvärdet kommer stämpelskatt att bli aktuellt. (1 § och 5 § lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter). Gällande försäljningenTill att börja med är det juridiskt sett absolut möjligt att sälja halva din fastighet till din dotters sambo/make. Dock finns det en del formkrav och andra bestämmelser som ska och bör beaktas inför detta.Formkrav När delar av en fastighet ska säljas måste du som säljare beakta formkrav som uppställs.Du ska upprätta ett köpekontrakt och ett köpebrev. I ett köpekontrakt framgår bland annat vad det är för fastighet som ska säljas och till vilket pris, villkor för affären och uppgifter om köparen och säljaren. Ett köpebrev upprättas i samband med att köpeskillingen betalas. Köpebrevet blir som ett kvitto på att köpeskillingen är erlagd och används även när köparen söker lagfart. Den skriftlig överlåtelsehandlingen (köpekontraktet) ska som minst innehålla:* underskrift av säljaren och köparen,* säljarens överlåtelseförklaring,* köpeobjektet och andelen som säljs skall utpekas och* köpeskillingen ska anges. * (är köpet villkorat på något vis, ska dessa villkor framgå av köpekontraktet). (4 kap. 1-3 § JB). För att din dotters sambo/make ska bli ägare till sin andel krävs även att han ansöker om lagfart för hälften av fastigheten. Ni kan skriva ut ansökan från Lantmäteriets hemsida. (20 kap. 1 § JB). Att tänka på i förhållande till din dotter Om din dotter är gift med köparen kommer köparens andel i fastigheten utgöra giftorättsgods (och ingå i en eventuell, framtida bodelning) om inte makarna i ett äktenskapsförord föreskriver att köparens andel ska utgöra enskild egendom. (7 kap. 1-2 § ÄktB). Om din dotter är sambo med köparen kommer köparens andel i fastigheten utgöra samboegendom (och ingå i en eventuell, framtida sambobodelning) om köpet av halva fastigheten görs med avsikt för att den ska brukas gemensamt inom samboskapet. Detta kan dock undvikas om de så vill ifall samborna upprättar ett samboavtal där det framgår att köparens andel av fastigheten utgör enskild egendom. (3 § och 9 § SamboL). Att tänka på i förhållande till beskattningen Vid försäljning av hela/delar av en fastighet ska säljaren kapitalvinstbeskattas. Kapitalvinsten som ska beskattas är ersättningen du får vid en försäljning av fastigheten (halva fastigheten i ditt fall) minus den summan du köpte fastigheten samt vissa förbättringsutgifter. Dessutom har du som privatperson rätt att göra en så kallad kvotering innan vinsten tas upp till beskattning. Den beräknas så att 22/30-delar av vinsten tas upp till beskattning. En vinst kommer för dig som privatperson att beskattas i inkomstslaget kapital med en skattesats på 30 %. (42 kap. 1 §, 44 kap. 3 §, 13 § och 14 §, 45 kap. 33 § och 65 kap. 7 § IL). Om du önskar hjälp med att upprätta gåvobrev och/eller köpehandlingar, vill Lawlines jurister gärna hjälpa dig med detta. Information om pris och tidsbokning hittar du i sådant fall här. Om du annars har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Hur ska egendomen fördelas när sambor separerar?

2018-08-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo sedan 5 år tillbaka ska separera. Vi äger idag ett hus där vi äger 50% var, vi har en bil som vi gemensamt köpt där bilen står på henne och lånet står på mig och vi äger dessutom 4 hundar som vi köpt tillsammans men där även dom står på henne.Utöver vad vi äger så har vi även ett väldigt stort blancolån som står på mig. Lånet har delvis gått till huset men en väldigt stor del har gått till dom 6 bilar som hon har ägt genom åren, varav vi vi fortfarande äger en av dem.Hur kommer fördelningen se ut? Jag vill, om möjligt, bo kvar i huset och någon dag köpa ut henne men jag undrar mer över hundarna, bilen och lånet. Eftersom hundarna står på henne, har jag då ingen rätt alls att få ha dom hos mig? Bilen står som sagt på henne men lånet står på mig och det är även jag som betalar bränslekostnaderna. Är bilen helt hennes? Och hur är det med lånet vi har som står på mig men som gått till hus och bilar? Kommer jag stå för lånet helt själv eller ska det fördelas på något sätt?Otroligt tacksam för hjälp i denna fruktansvärda situation där jag är livrädd för att förlora huset, bilen, hundarna och bli kvar ensam med ett väldigt stort lån...
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så att du funderar kring hur egendom fördelas vid en sambobodelning. Frågor kring samboegendom och sambobodelning regleras i sambolagen (SamboL). SamboegendomSambolagen kan delvis eller helt och hållet avtalas bort genom att samborna upprättar ett samboavtal där de själva kommer överens om vilken egendom som ska vara enskild och vilken egendom ska ska vara samboegendom och på så sätt även ingå i en sambobodelning. Eftersom att du inte nämnare något i frågan som tyder på att du och din sambo har ett samboavtal utgår jag från att sambolagen i sin helhet kan tillämpas vid er bodelning. Vid en sambobodelning ska all egendom ingå som utgör så kallad samboegendom. Samboegendom är: * sambornas gemensamma bostad och bohag och * som har förvärvats för gemensam användning. Med bohag menas sådan lös egendom som hör till hemmet, så som ex. möbler och hushållsmaskiner. All egendom som inte är förvärvat för gemensam användning, egendom som ena sambon fått i gåva, arv eller testamente med föreskrift om att egendomen ska vara enskild och egendom som samborna avtalat om ska utgöra enskild egendom, faller alltså som huvudregel utanför sambobodelningen.(3 §, 4 § och 9 § SamboL).Det avgörande är om avsikten med förvärvet var att egendomen skulle användas gemensamt. Bostad och bohag som har förvärvats efter samlevnadens inledande och under samlevnaden blir normalt att betrakta som förvärvade för gemensam användning. Samägd egendomHuruvida egendomen utgör samboegendom eller inte saknar inverkan på äganderätten till egendomen. Under samboförhållandet äger var och en av samborna fortfarande sin egendom. En annan sak är dock att samborna (utan att det utgör samboegendom) kan ha förvärvat egendom med samäganderätt eller en så kallad dold samäganderätt. Bestämmelser om samägande regleras i samäganderättslagen (SamägL). Lagen är tillämplig på bland annat förvärv av fastigheter och lösa saker (såsom hundar och bilar). Samäganderätt kan föreligga till viss egendom om samborna förvärvat egendomen tillsammans, ex. betalat hälften var. Det kan också vara så att det är den ena sambon som betalat egendomen medan den andra sambon lagt ut motsvarande belopp på löpande utgifter i det gemensamma hushållet. Har egendom, utan att utgöra samboegendom, förvärvats av samborna med samäganderätt har var och en av samborna rätt till sin andel ur egendomen. (1 § SamägL). En dold samäganderätt föreligger om egendomen inköpts för gemensamt bruk, att den sambo som inte utåt framträder som ägare har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet samt att båda parterna avsett att äganderätten skall vara gemensam. Ett köp som en sambo har gjort i eget namn kan under vissa förutsättningar alltså anses ha varit för båda sambornas räkning. Till grund för ett sådant synsätt ligger bedömningen att det mellan dem har förelegat en överenskommelse om att båda skulle bli ägare trots att köpet företagits i endast den enes namn. Avgörande för bedömningen är förhållandena vid tidpunkten för förvärvet.Huset Avseende huset framgår att du och din sambo äger 50 % vardera. Det framgår inte tydligt huruvida huset förvärvades för gemensam användning men i och med att du även beskriver att en del av blancolånet togs för att finansiera huset utgår jag från att huset förvärvades med avsikt för gemensamt bruk inom samlevnaden. Om så är fallet, utgör huset samboegendom och ingår därmed i sambobodelningen. Om så inte är fallet, utgör huset i vart fall en samäganderätt och du och din sambo ska erhålla vardera andel som ni äger. Bilarna Avseende bilen/bilarna utgör dessa inget bohag och kan därför heller inte bli samboegendom. Det framgår av din fråga att du är den som har finansierat köpet av bilarna men att din sambo är den som utåt sett framträder som ägare (står som registrerad ägare). Det som dock inte riktigt tydligt framgår av din fråga är huruvida bilarna förvärvades för gemensam användning och med avsikt för att äganderätten skulle vara gemensam. Denna avsikt kan exempelvis framgå genom ett avtal som ni båda skrivit på vid köpet av bilarna. Detta måste tydligt klargöras och kunna bevisas av dig (som påstår att du har en äganderätt till bilarna) för att kunna hävda att en s.k. dold samäganderätt skulle kunna vara för handen. Blancolånet Avseende blandolånet ska en viss del ingå som en gemensam skuld i sambobodelningen om huset utgör samboegendom och om en del av lånet användes för att finansiera förvärvet av huset. Om huset inte utgör samboegendom, utgör den i vart fall en samäganderätt varvid ni äger hälften av huset var. Vid detta fall är lånet mest troligen att betrakta som ditt egna och borgenären (banken) har rätt att kräva dig på betalning. När det gäller skulder som inte är att hänföra till samboegendomen, får sådana skulder avräknas endast i den utsträckning de inte täcks av värdet av din enskilda egendom. Ska sådan avräkning ske krävs det normalt att du som är den skuldbelastade sambon redovisar all din egendom och alla dina skulder i en bouppteckning. Detsamma gäller i fråga om lånet i förhållande till bilförvärven. Detta är till för att skydda borgenären. (13 § SamboL). HundarnaAvseende hundarna utgör dessa i juridisk mening, lösa ting. Dessa utgör dock inget bohag inom samlevnaden och blir därför inte föremål för en sambobodelning. Din sambo står som registrerad ägare och utgångspunkten är då också att hon är ensam ägare. Det framgår av din fråga att ni har finansierat köpet av hundarna tillsammans men att din sambo är den som utåt sett framträder som ägare. Det framgår även att hundarna förvärvades för gemensam användning och tycks förvärvats med avsikt för att äganderätten skulle vara gemensam. Om det kan bevisas att ni båda har finansierat förvärvet av hundarna föreligger en samäganderätt. Om det inte kan bevisas måste det tydligt klargöras och kunna bevisas av dig (som påstår att du har en äganderätt till hundarna) att förvärven gjordes för gemensam användning och med avsikt för gemensamt ägande, för att kunna hävda att en s.k. dold samäganderätt skulle kunna vara för handen. Rekommendation Eftersom att du och din sambo tycks sakna ett samboavtal som tydligt reglerar hur ni ska dela upp egendomen och med hänsyn till att du riskerar att kanske bli av med en del egendom som eventuellt och till en viss del skulle kunna tillfalla dig, rekommenderar jag er att ta hjälp av Lawlines jurister för att noga utreda vad ni har som är samboegendom samt egendom med samäganderätt och genomföra en juridiskt korrekt bodelning. Information om pris och tidsbokning finner ni här. Om du annars har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning,