Vad händer med bohag vid en sambos död?

2021-05-15 i Sambo
FRÅGA |Mina föräldrar har skänkt sitt hus till mig och min syster mot att de fick bo kvar. Jag har på min systers begäran köpt ut henne. Min mor är nu död och min far vill flytta till äldreboende. Jag vill sälja huset snarast möjligt. Hur gör man med bohaget?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret beror lite på om dina föräldrar var gifta eller inte varför jag kommer skriva två svar, läs bara det som är relevant för er. 1. Om de var gifta Ifall dina föräldrar var gifta innebär din mors död att äktenskapet upplösts (ÄktB 1:5). Detta innebär att bodelning ska ske, som vid skilsmässa (ÄktB 9:1 1st). Bodelning innebär att dina föräldrars egendom ska delas lika mellan dem, eller i detta fall mellan din far och din mors dödsbo (ÄktB 9:1). Det är det s.k "giftorättsgodset" som ska delas lika, dvs allt som inte är enskild egendom genom t.ex äktenskapsförord eller villkor i gåvobrev/testamente (ÄktB 10:1 j. 7:1-2). Eftersom inget framkommer om att någon egendom skulle vara enskild utgår jag från att allt är giftorättsgods. Bodelningen går till på så vis att din far och din mors dödsbo får göra avdrag av så mycket av deras respektive egendoms värde att det täcker deras respektive skulder som inte hänför sig till enskild egendom (ÄktB 11:2). Värdet av det som återstår räknas samman och delas lika mellan dem (ÄktB 11:3). Därefter ska den faktiska egendom fördelas mellan dem utifrån denna likadelning (ÄktB 11:7). Vem som tar vad spelar ingen större roll eftersom så länge särkullbarn och testamente saknas så kommer din far ärva allt efter din mor (ÄB 3:1 1st). Jag utgår från att så är fallet. Detta innebär alltså att allt bohag tillfaller din far. Det är upp till honom vad han vill göra med det. Han kan ge bort det till dig och din syster eller någon annan, sälja/slänga det, etc… Jag hoppas det besvarar din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline. 2. Om de var sambor Ifall dina föräldrar var gifta innebär din mors död att samboskapet upphört (SamboL 2§ 3p). Detta innebär att bodelning ska ske ifall din far begär detta (SamboL 8§ 1st j. 18§ 1st). Detta måste göras senast vid bouppteckningen (SamboL 8§ 2st). Begär din far inte bodelning måste ni (dvs du, din syster och din far) avgöra vem som äger vad av bohaget som en del av bouppteckningen (ÄB 20:4 j. 18:1). Mycket kommer förmodligen anses vara samägt dock. Din far blir ägare av det som ansågs vara hans egendom och det som ansågs vara din mor ingår i dödsboet och ärvs av dig och din syster såsom bröstarvingar, förutsatt att inget testamente finns (ÄB 2:1) Begärs istället bodelning går den till på så vis att din far och din mors dödsbo får göra avdrag av så mycket av deras respektive bohags värde att det täcker deras respektive skulder som hänför sig till bohaget - det kan t.ex röra sig om att din far har en skuld för att ha köpt en TV på kredit. Värdet av det som återstår räknas samman och delas lika mellan dem (SamboL 12-14§§). Därefter ska det faktiska bohaget fördelas mellan dem utifrån denna likadelning (SamboL 16§). Det som din far får är hans egendom. Det är upp till honom vad han vill göra med den. Han kan ge bort den till dig och din syster eller någon annan, sälja/slänga den, etc… Det som tillfaller din mors dödsbo ärvs av dig och din syster förutsatt att testamente itne finns (ÄB 2:1 1st). Jag hoppas det besvarar din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Pengar som enskild egendom enligt äktenskapsförord?

2021-05-10 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej!Vi ska skiljas. Vi har skrivit äktenskapsförord att all egendom som vi ägde vid äktenskapets ingående och erhållit eller kan komma att erhålla genom arv, gåva eller testamente, skall vara enskild egendom. I vilken den andre inte äger giftorätt. Jag hade mycket pengar vid äktenskapets ingående. Pengarna har vuxit under de fem år vi varit gifta. Min fråga är: gäller pengar som egendom i äktenskapsförord. Skulle vi skrivit vilket sparande och kontonummer. Eller måste jag dela 50/50 av mina pengar eller kan man räkna de pengar som fanns på kontot vid äktenskapet ingående är enskild egendom och det som ökat under de fem åren blir giftorätt?
Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga så som att du undrar om dina pengar kan räknas till din enskilda egendom.För att besvara din fråga får ledning sökas i äktenskapsbalken (ÄktB).Genom äktenskapsförord kan man bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av er ska vara dennas enskilda egendom (ÄktB 7 kap. 3 §). Det finns här ett krav på klarhet och individualisering gällande egendomen som enligt äktenskapsförordet ska utgöra enskild egendom. Ett typexempel som strider mot det kravet är exempelvis att en makes tillgodohavande på ett bankkonto (över vilket maken själv bestämmer) ska utgöra enskild egendom.För att göra pengar eller t.ex. aktieinnehav till enskild egendom krävs det att man preciserar exempelvis vilket aktiekonto som avses eller vilket bankkonto det gäller. Gällande pengarna på ett bankkonto krävs det även att de behåller sin identitet och inte sammanblandas med andra pengar under äktenskapet, exempelvis genom att använda kontot regelbundet för köp eller liknande. Det krävs även att man anger att eventuell avkastning även ska utgöra enskild egendom för att inte avkastningen ska utgöra giftorättsgods (7 kap. 2 § st. 2 ÄktB).SammanfattningsvisFör att pengarna ska utgöra enskild egendom krävs det att det specificeras vilka pengar det handlar om och att de behåller sin identitet under hela äktenskapet. Av de uppgifter jag har tagit del av framstår det som att pengarna kommer att delas lika mellan er. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Räknas bilen som hemmets gemensamma egendom, eller enskild? Om enskild, vad krävs för att den ska räknas som det då?

2021-05-08 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Räknas bilen som hemmets gemensamma egendom, eller enskild? Om enskild, vad krävs för att den ska räknas som det då?
Gabriella Abdulahad |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Det är oklart om ni är gifta eller inte men är ni gifta så regleras dessa frågor i äktenskapsbalken (ÄktB), som du hittar HÄR.Utgångspunkten är att vardera make råder över sin egendom och svarar för sina skulder enligt 1 kap. 3 § ÄktB. Äganderättsförhållandena liksom ansvaret för skulder påverkas inte av om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom. Det som kännetecknar det giftorättssystemet i den nordiska lagstiftningen är att äktenskapet inte påverkar en makes äganderätt till sin egendom. Å andra sidan finns den andra makens giftorättsanspråk i samma egendom som ett latent anspråk på delning av egendomens värde vid en framtida bodelning.Rättsverkan av att egendom är giftorättsgods är att den ska ingå i bodelning enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Eventuell annan egendom som någon av makarna äger är vederbörandes enskilda egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB. Genom äktenskapsförord kan makar enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄktB bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom.Bilen kan räknas som gemensam egendom genom t.ex. gemensamma köp. Huvudprincipen vid en makes förvärv av egendom är att den som faktiskt köpt och bekostat egendomen också blir dess ägare. Dold samäganderätt kan dock även föreligga. De rekvisit som fastställts i rättspraxis för att dold samäganderätt ska anses föreligga är att: (1) egendomen förvärvats i en makes eller sambos namn (den öppna ägaren) för parets gemensamma bruk, (2) den andra maken eller sambon (den dolda ägaren) underlättat eller möjliggjort köpet genom ett ekonomiskt bidrag, samt att (3) parternas avsikt är att äga egendomen tillsammans.Är ni inte gifta gäller i de flesta fall generellt sätt att den som betalar köpet också är egendomens ägare. Är ni sambos gäller reglerna om samboegendom som regleras i sambolagen (SamboL) som du hittar HÄR. Enligt 3 § SamboL utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §Sammanfattningsvis är svaret på din fråga beroende på hur köpet gick till och varför bilen har köpts och om den andra parten på något sätt bidragit till bilköpet.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du undrar något mer!Med vänlig hälsning

Vad händer med bostadsrätten om det finns särskullebarn?

2021-05-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, min man gick bort nyligen, han hade barn tidigare och vi har ett gemensam barn. Vi bor i bostadrätt, är jag tvungen och sälja vår bostadsrätt för att särkullbarnet ska få sin arv omgående? Måste jag låna pengar för att särkullbarnet ska få sitt arv? Mycket tacksam för hjälp och förklaring.Med vänlig hälsning
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i ärvdabalken (ÄB) samt äktenskapsbalken (ÄktB). När någon dör inom ett äktenskap sker två saker. Först ska bodelning ske precis som om ni skiljt er. Sedan ska den dödes kvarlåtenskap fördelas, s.k arvskifte. Bodelning Att en make dör innebär att äktenskapet upphör och att bodelning ska ske (ÄktB 1:5 & 9:1). Jag utgår från att inget äktenskapsförord föreligger. Innan jag går närmare in på hur en bodelning går till måste två begrepp förklaras, "giftorättsgods" och "enskild egendom". Giftorättsgods är det som ska ingå i en bodelning och utgångspunkten är att all er egendom är giftorättsgods (ÄktB 7:1 & 10:1). Det som inte är giftorättsgods är enskild egendom (ÄktB 7:1). Det finns flera sätt för något att bli enskild egendom, dessa regleras i ÄktB 7:2-3. Det vanligaste sättet är ett äktenskapsförord, annars krävs det i princip att du eller din man fått egendomen genom t.ex. gåva, arv eller testamente med villkoret att det ska vara enskild egendom. Du bör därför försöka ta reda på om du eller din man har någon enskild egendom Bodelningen går till på så vis att du och din mans dödsbo får göra avdrag av så mycket av er respektive egendoms värde att det täcker era respektive skulder som inte hänför sig till enskild egendom (ÄktB 11:2). Värdet av det som återstår räknas samman och delas lika mellan er (ÄktB 11:3). Därefter ska er faktiska egendom fördelas mellan er utifrån denna likadelning, man har förtur till ens egna egendom (ÄktB 11:7). Med tanke på att du är kvarlevande bör du dock kunna få förtur till bostadsrätten (ÄktB 11:8). Om värdet av din "andel" i likadelningen inte räcker till behöver du köpa ut din makes dödsbo eller så får ni dela på den. Det är alltså möjligt att du får rätt till bostadsrätten redan genom bodelningen, innan arvskiftet sker. Du har iallafall rätt till hälften av ert sammanlagda giftorättsgods. Arvskifte När en gift person dör är utgångspunkten att den kvarlevande maken ärver allt. Precis som du säger gäller dock detta inte ifall det finns särkullbarn då dessa har rätt att få sitt arv direkt (ÄB 3:1). Eftersom ni har ett barn inom äktenskapet och ett utanför har du rätt till hälften av kvarlåtenskapen. Beaktas både bodelning och arvskifte kan man alltså säga att du har rätt till 75% av er gemensamma egendom - då får hälften i bodelningen och sedan hälften av din makes halva vid arvskiftet. Räcker inte detta för att täcka värdet av bostadsrätten kommer du behöva ta ut ett lån för att köpa ut särkullbarnet eller komma överens med denne på annat sätt. Ni skulle kunna bli delägare men att du får bo kvar.Jag kan tillägga att särkullbarnet kan avstå sitt arv till fördel för dig och istället få s.k efterarv när du dör (ÄB 3:9). Jag utgår dock från att detta inte sker. Slutsats Eftersom både bodelning och arvskifte ska ske kommer du ha rätt till ungefär 75% av värdet av er gemensamma egendom beroende på äktenskapsförord och skulder. Räcker inte detta för att erhålla bostadsrätten kommer du behöva ta ett lån för att köpa ut särkullbarnet alternativt komma överens med särkullbarnet på annat sätt. Jag hoppas detta svarar på din fråga, du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

Hur ska arvet efter min man fördelas?

2021-05-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man har avlidit. Vi var gifta och har 3 gemensamma barn. Han hade två särkullsbarn. Frågan handlar om arvskiftet eftersom jag skall lösa ut särkullsbarnens arv i förhållande till egendom, bil och pengar. Har jag förstått rätt: Jag begär först bodelning, och äger då själv 50%. 50% blir arv som skall fördelas efter min man. Jag ärver hälften, dvs.25% och alla hans 5 barn delar på den andra 25%. Särkullsbarnens ärver då 1/5 var av dessa 25%.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Då en gift person avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är helt och hållet ditt och det som tillfaller din makes dödsbo ska fördelas enligt reglerna om arv. Om ni inte har någon enskild egendom delar ni alltså lika på all egendom, och du får då 50% och resterande 50% ska fördelas som arv.Vem ärver?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDet första som händer är alltså att en bodelning ska göras, och det som tillfaller din mans dödsbo ska fördelas som arv efter honom. Huvudregeln är att barnen ska ärva, och de ska dela lika på arvet. Detta innebär att hans barn har rätt till en femtedel var av arvet. Däremot går efterlevande makes arvsrätt för de gemensamma barnens. Detta innebär att du kommer ärva era gemensamma barns arvslotter med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen hur du än önskar, men du får inte testamentera bort den utan när du avlider ska era gemensamma barn få ut sitt arv efter sin pappa.Detta gäller alltså så länge särkullbarnens arv inte inskränker din rätt till att efter bodelningen, alltså inkluderat det som tillföll dig, har egendom värt minst fyra prisbasbelopp.Ett litet exempel:När din man avlider har ni 200 kr i giftorättsgods. Efter bodelningen har du 100 kr och din mans dödsbo har 100 kr. Dessa 100 kr ska delas lika på hans fem barn, och de får därför 20 kr var. Hans särkullbarn har rätt att få ut sina arv direkt, och de 60 kr som ska tillfalla era gemensamma barn ärver du med fri förfoganderätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

När ska talan om förstärkt laglottsskydd väckas när det finns efterlevande make?

2021-05-10 i Laglott
FRÅGA |Förstärkt laglottsskydd?Min mor gick bort i november 2020.Mina föräldrar var gifta och vi är tre gemensamma barn vilket betyder att min far ärvde henne. De hade inget äktenskapsförord. 2014 fick jag i gåva av min far som förskott på arv en fastighet värderad till 1.000.074 kr. 2019 fick mina bröder i gåva de två kvarvarande fastigheterna mina föräldrar ägde:Fastighet A, marknadsvärde ca 2 800 000 kr, fick bror 1 med villkor att mina föräldrar fick bo kvar under sin livstid och med regeln att endast 1.000.074 kr skulle anses som förskott på arv. Fastighet B, marknadsvärde ca 2 300 000 kr, fick bror 2 med samma villkor. Fastighet A var min mors giftorättsgods och fastighet B min fars giftorättsgods.Min fråga är, kan jag föra talan om förstärkt laglottsskydd med anledning av att min mor har gett fastighet A till bror nr 1 i gåva, som förskott på arv, till ett kraftigt reducerat värde, trots att min far ärvde henne? Eftersom jag är efterarvinge när min far dör skall jag istället föra talan om eventuell laglottskräkning på grund av husgåvorna efter hans bortgång? Om denna inträffar mer än ett år efter bouppteckningen efter min mor, har jag då inte försuttit ettårsfristen i ÄB 7:4 att föra talan avseende Hus A och bror 1?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet förstärkta laglottsskyddet framkommer av 7 kap. 4 § ÄB. Skyddet innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott. En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående)Ett vanligt exempel är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet. En sådan gåva kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förbereda sin succession.(2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkesDet kan även vara på det viset att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död. En vanlig situation kan vara att någon skänker bort sin fastighet med villkoret att hen får bo kvar där under sin livstid. En sådan handling kan också kränka bröstarvinges laglott. Avgörande för om en bröstarvinge kan göra anspråk på delar av gåvan för utfående av sin laglott är under vilka förutsättningar gåvan skett, dvs. om den är att likställa med testamente.I det fallet du beskriver kan det argumenteras för att gåvan av fastighet A faller under typfall 2 sett till att det uppställdes ett villkor om att era föräldrar fick bo kvar. Det måste dock uppmärksammas att det förstärkta laglottsskyddet enkom aktualiseras för att bröstarvinge ska få ut sin laglott. Det innebär att bröstarvingar kan få mer än andra bröstarvingar, utan att det inkräktar på laglotten (laglotten är hälften av arvslotten). I ditt fall kan det inte inom ramen för expresstjänsten beräknas huruvida det inkräktar på din laglott eller ej, däremot är det fullt möjligt att så är fallet. För närmre granskning rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig och går igenom ärendet. Som exempel kan det finnas andra tillgångar i dödsboet som gör att laglotten inte kränks, trots gåvan.Den bröstarvinge som vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet måste väcka talan inom ett år från att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Sker inte så förloras rätten därom. Som du själv anger i din fråga ärvde din far din mor vid hennes bortgång. Ni bröstarvingar har rätt till efterarv den dag er far avlider (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Trots det måste du väcka talan inom ett år från bouppteckningen efter din mor för att kunna åberopa det förstärkta laglottsskyddet. Det har i doktrin diskuterats om det finns möjlighet att väcka talan först när den efterlevande maken avlidit, men så är dessvärre inte möjligt. Om du väcker talan och når framgång kommer det inte att innebära att du får ut något nu, däremot blir fördelningen annorlunda vid fördelningen av efterarvet den dag din far avlider.Min rekommendation för det fall att du har för avsikt att åberopa det förstärkta laglottsskyddet är att du anlitar en jurist som går igenom bouppteckningen efter din mor för att undersöka om gåvorna kränker din laglott eller ej. Juristen kan även vara behjälplig med att, om det blir aktuell, väcka talan i domstol. Om du är intresserad av hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Betalningsansvar efter äktenskapsskillnad

2021-05-08 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej när jag var gift för några år sedan. Tog vi ett gemensamt blancolån men på mitt namn. Vi har skilt oss .Nu vägrar han betala sin del. Har jag någon juridisk rätt att kunna kräva att han betalar hälften av skulden?
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline.Som utgångspunkt har vardera make i ett äktenskap ansvar för sina skulder och råder över sina tillgångar (3:1 ÄktB). Vid en skilsmässas ska en bodelning förrättas mellan makarna där egendomen som är giftorättsgods ska fördelas. I en bodelning ingår inte s.k. enskild egendom, som är ena makens enskilda egendom, t.ex. på grund av testamente eller äktenskapsförord. Då lånet står på den ena maken (dvs. i ditt fall såt blancolånet under ditt namn), så ska summan av detta lån först dras av från den makens tillgångar (dvs. dina tillgångar). De tillgångar som sedan återstår läggs därefter ihop med den andra makens giftorättsgods, och dessa sammanlagda tillgångar delas sedan mellan makarna lika (dvs. 50/50).Lånet som tagits i den ena makens namn (dvs. i ert fall är det du som har tagit lånet under ditt namn) är alltså personligt och dras därför endast från densamme makes tillgångar (dvs. lånet ska dras från dina tillgångar) innan tillgångarna delas i en bodelning. Detta lån som du tagit i ditt namn ska alltså betalas av dig efter en skilsmässa. Om det till exempel är en bank som givit lånet så kan inte banken kräva den andra maken (dvs. din före detta make) på pengar, eftersom denne inte står som medsökande eller liknande på lånet. Den andra maken är således inte betalningsskyldig för lånet.Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Giftorätt, enskild egendom, samäganderätt och äktenskapsförord - Vad gäller?

2021-05-05 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej, Har en fråga angående enskild egendom och samägande. Min fru och jag skrev ett äktenskapsförord som säger att all egendom som vi ägde innan vigseln ska ses som enskild egendom och allt som vi tillskaffar oss efter vigseln ska vara giftorättsgods. Idag bor vi i en lägenhet som jag ägde innan vigseln och som endast jag står som ägare till. Vi har efter vigseln köpt ett fritidshus med pengar som kommer från försäljningen av min frus lägenhet (som hon ägde själv innan vigseln och som var hennes enskilda egendom). Vi valde att står som 50/50% ägare på fritidshuset. Vad skulle gälla vid en bodelning? Att lägenheten vi bor i är enskild egendom för mig känns klart men vad gäller för fritidshuset? Det vi vill är att fritidshuset ska vara min frus enskilda egendom.Se exakta formuleringar från äktenskapsförordet nedan:§ 1All den egendom som omfattas av giftorättsreglerna skall med i § 2 nedan angivet undantag,vara giftorättsgods.§ 2Egendom som Vi var för sig äger vid äktenskapets ingående och därefter förvärvar genomarv, gåva eller testamente, och därtill även egendom som kan komma att träda i nyssnämndaegendoms ställe, skall vara enskild egendom.§ 3All avkastning av enskild egendom skall vara giftorättsgods.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du och din hustru står som lagfarna ägare till en fritidsfastighet som vid tidpunkten vid förvärvet finansierades med pengar från en tidigare av din hustru genomförd bostadsförsäljning. Den sistnämnda avyttringen avsåg en lägenhet som, såvitt jag förstår, endast ägdes av henne. Ni önskar att fritidsfastigheten ska utgöra din hustrus enskilda egendom och mot bakgrund av den samäganderätt som numera föreligger undrar ni vad som gäller i händelse av bodelning. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är äktenskapsbalken (ÄktB) och enligt min mening löses denna tämligen enkelt varför den här utredningen inte heller kommer att bli särskilt lång. Några hållpunkterEnligt äktenskapsbalken är huvudregeln att makarnas egendom utgör giftorättsgods i den utsträckning egendomen inte är att anse som enskild (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom kan exempelvis, som i det här fallet, vara egendom som till följd av äktenskapsförord ska vara enskild. Likaså kan det som har trätt i stället för sådan egendom bibehålla karaktären av enskild egendom (7 kap. 2 § 1 st. 6 p. ÄktB). För avkastning av den enskilda egendomen gäller däremot att detta särskilt måste föreskrivas genom rättshandlingen, det vill säga genom äktenskapsförordet, att denna ska vara makens enskilda egendom för att avkastningen inte ska omvandlas till giftorättsgods, vilket också har skett i förevarande fall (7 kap. 2 § 2 st. ÄktB). Notera även att äktenskapsförordet måste upprättas skriftligen, dateras och undertecknas av båda makarna. Härutöver ska det registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄktB). Om de nyss nämnda formkraven inte är uppfyllda jämte kravet på registrering blir avtalet mellan makarna verkningslöst.Fritidsfastigheten, vad gäller?I lagtexten ges inget uttryckligt svar på hur den exakta bedömningen ska göras i det här avseendet. Utöver de ovan nämnda bestämmelserna, vilka endast stadgar att surrogategendom träder i den enskilda egendomens ställe (exempelvis pengar från enskild egendom som har avyttrats) och att avkastning från sådan egendom ska förbli enskild om så har föreskrivits, sägs ingenting mer i äktenskapsbalken. Det innebär att svaret måste sökas på annat håll och då företrädesvis i den vägledande rättspraxis som finns på det här området. Högsta domstolen (HD) har uttalat att pengar som härrör från enskild egendom generellt bör hållas åtskilda från andra gemensamma tillgångar för att dessa ska kunna behålla sin karaktär av enskild egendom. Annorlunda uttryckt får ingen sammanblandning ske eftersom den enskilda egendomen då kan bli smittad av giftorätten. Samtidigt medför det inte heller att egenskapen av enskild egendom automatiskt utsläcks utan vidare (se avgörandet NJA 1992 s. 773). En bedömning måste därför göras från fall till fall och som jag förstår det finansierades förvärvet av fritidsfastigheten enbart med pengar (surrogategendom) från försäljningen av din hustrus lägenhet, vilken också var hennes enskilda egendom. Med sammanblandning avses främst pengar på ett av makarna gemensamt ägt konto, men en sammanblandning kan likväl ske i fast egendom. I det här fallet blir emellertid surrogategendomen (pengarna från lägenhetsförsäljningen) tämligen enkel att urskilja trots att dessa numera är bundna i fritidsfastigheten. Inga andra pengar har ju använts vid köpet och härutöver föreligger inte heller några meningsskiljaktigheter eftersom ni båda är överens om att fritidsfastigheten ska vara din hustrus enskilda egendom.Samäganderätten och äktenskapsförordet, vad gäller?Giftorätten och reglerna om enskild egendom aktualiseras först i samband med en äktenskapsskillnad. Att ni båda står som lagfarna ägare till fritidsfastigheten med hälften vardera innebär förvisso att ni äger den gemensamt och med samäganderätt enligt lagen om samäganderätt (samäganderättslagen, SamägL), vilket i sin tur betyder att bådas samtycke krävs vid åtgärder på fastigheten samt att ni har lika rätt till det överskott som eventuellt uppstår om fastigheten skulle säljas (1-2 §§ SamägL). Men det får ingen bäring på en bodelningssituation. Om fritidsfastigheten utgör din hustrus enskilda egendom kommer den att falla utanför bodelningen. Givet § 1 i äktenskapsförordet kan det möjligen gå att argumentera för att fritidsfastigheten ska omfattas av giftorätten eftersom den införskaffades efter äktenskapets ingående. Samtidigt ger § 2 i äktenskapsförordet uttryck för ett tydligt undantag och mot bakgrund av vad som tidigare har anförts om synen på surrogategendom och sammanblandning av sådan egendom med andra tillgångar är min bedömning att äktenskapsförordet i sin nuvarande lydelse ligger i linje med er gemensamma avsikt. Jag nämnde inledningsvis att lösningen ändå är ganska enkel. Förslagsvis upprättar ni ett nytt äktenskapsförord i vilket ni explicit anger att fritidsfastigheten ska utgöra din hustrus enskilda egendom. På så sätt reduceras risken för godtycke och de tolkningssvårigheter som kan uppstå vid bruket av allmänt hållna stadganden likt de som finns intagna i äktenskapsförordet så som det ser ut nu.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,