hur fördelas kvarlåtenskapen när den avlidne var gift och hade barn?

2021-05-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, vem ärver vad och hur ser % fördelningen ut när en make avlider och de har ett gemensamt barn och det finns 2st bröstarvingar till fadern inga testamenten finns. Låt oss anta att det finns ett hus hur ser procentfördelningen ut för alla barn och makan?Och hur mycket har var och en rätt till i en bodelning om inga testamenten och enskild egendom finns.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det är en person som går bort, som är gift och har ett barn med den efterlevande makan, och två barn sedan tidigare med en annan person. Hur ser fördelningen ut?Som utgångspunkt ärver inte makar varandra, om det inte finns testamente. Efterlevande maka har alltså ingen egen arvsrätt, eller egen andel. Om den som avlider är gift tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken om det finns gemensamma barn (3 kap. 1§ 1st. Ärvdabalken, ÄB). Hur mycket den efterlevande maken ärver beror på hur mycket tillgångar som finns i boet. Utgångspunkten är att efterlevande make endast ärver framför gemensamma barn, och har då inte en egen andel utan ärver det gemensamma barnets andel. Detta innebär att eventuella särkullbarn (barn som den avlidne har med någon annan) ärver direkt vid bortgången av den första maken (föräldern). Utan ett testamente ska arvet fördelas lika mellan dennes arvingar. Detta innebär att varje bröstarvinge får vardera 1/3 (om den avlidne har tre barn). Det görs alltså ingen skillnad på hur mycket man ärver, mellan särkullbarn och gemensamma barn i detta läge. Skillnaden ligger istället i när barnen får del av arvet. Ett gemensamt barn måste som utgångspunkt vänta på sitt arv tills även den andra föräldern går bort, medan särkullbarn får sitt arv direkt. Ett undantag från detta är dock om efterlevande make inte får tillräckligt med tillgångar vid bodelningen (3 kap. 1§ 2st. ÄB). Efterlevande make har rätt att få ut fyra prisbasbelopp (ett belopp som fastställs av regeringen varje år). För år 2021 är det 47 600 kr. Om maken går bort år 2021 har efterlevande make alltså rätt att få ut 190 400 kr (inkl. enskild egendom + gemensamma barns arvsandelar). Får efterlevande make ut mindre än detta ärver alltså efterlevande make särkullbarnens andel upp till denna summa. Särkullbarnen ger upp lika mycket vardera, och får resten av sin andel när efterlevande make gått bort. Om efterlevande make istället får ut mer än denna summa, ärver särkullbarnen sina delar direkt. Det gemensamma barnet får i vilket fall vänta tills efterlevande make gått bort för att få ut sin 1/3. BodelningVid en bodelning ingår giftorättsgods (10 kap. 1§ Äktenskapsbalken). När en gift person dör ska en bodelning göras, och då delas giftorättsgodset lika dem emellan. Finns det enskild egendom ska detta inte ingå, utan läggs till varje parts tillgångar efter bodelningen. Den avlidnes kvarlåtenskap (det som arvingarna ärver) består alltså i det som denne fått genom bodelningen (hälften av giftorättsgodset) plus eventuell enskild egendom. Det är detta som sedan fördelas på arvingar lika, alltså 1/3 i detta fall. Efterlevande make får hälften av giftorättsgodset genom bodelningen och sin egen enskilda egendom. Den avlidne makens kvarlåtenskap ska fördelas på dennes arvingar lika, men enligt reglerna ovan. Ett eventuellt hus räknas sannolikt som giftorättsgods om det inte finns äktenskapsförord som säger annat, och då delas husets värde på två vid bodelningen, och tillfaller vardera make med lika del. Barnen får således dela lika på halva husets värde.SammanfattningsvisDen avlidnes barn ärver vardera 1/3 av kvarlåtenskapen (om det finns tre barn). Om två personer har 600 000 kr i giftorättsgods, och ingen enskild egendom, delas detta på hälften när en person dör. Den avlidnes del blir då 300 000 kr, och då ärver dennes barn (om den har tre barn) vardera 100 000 kr. Ett testamente kan ändra andelsfördelningen. En efterlevande make har ingen egen arvsrätt, vilket innebär att den avlidnes kvarlåtenskap inte ska delas på fyra i detta fall, utan endast på dennes bröstarvingar, alltså tre. Den efterlevande maken ärver dock med fri förfoganderätt före det gemensamma barnet (1/3) som får ut sin andel först när efterlevande make gått bort. Efterlevande make ärver även före eventuella särkullbarn, upp till den summa som ovan angetts. Täcks denna summa får särkullbarnen ut sin vardera del (1/3 var) direkt när dennes förälder går bort. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Tolka testamenten

2021-05-31 i Faderskap
FRÅGA |HejJag är ett av flera särkullbarn. Min far är gift och har ej barn med sin fru.I min fars testamente står det att vi särkullbarn..."...skall enligt lag erhålla hela den avlidnes kvarlåtenskap (egendom som tillhör avliden person) med fri förfoganderätt."Min fråga är ifall detta gör att, ifall min far skulle gå bort, vi går före giftorätten och får hela kakan?Och om så inte är fallet. Vad var då poängen med denna bit i testamentet?
Izel Ilyaz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har funderingar kring tolkning av testamente. Bestämmelser i Ärvdabalken 1958:637 (ÄB) blir tillämpliga.Inledningsvis ska konstateras att regler för hur testamenten ska tolkas finns i 11 kap. ÄB. Av 11 kap. 1 § ÄB framgår att testamenten ska tolkas i enlighet med vad som kan antas ha varit testatorns vilja. Eftersom jag inte kan läsa testamentet i dess helhet kan jag inte svara exakt vad testatorn menat med sin formulering. Jag skulle dock tolka informationen du lämnat i frågan på följande vis:Vad säger lagen?Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man som arvtagare har rätt att nyttja egendomen hursomhelst, med undantag för att testamentera bort den. Till skillnad från full äganderätt där arvtagare alltså ärver egendom till sin fulla utsträckning, utan något.Precis som du säger är kvarlåtenskap den egendom som tillhört en avliden person. Kvarlåtenskapen är den del av en makes egendom som ska fördelas i arv. Kvarlåtenskapen motsvarar den del som tillfaller er fars dödsbo efter en bodelning gjorts mellan honom och hans fru. I bouppteckningen ingår makarnas giftorättsgods, dvs. allt som inte utgör enskild egendom (20:4 2 st ÄB). Ett objekt kan klassificeras som enskild egendom genom bland annat (7 kap. 2 § ÄktB):– Ett äktenskapsförord– Om objektet är en gåva, ska gåvogivaren särskilt ha stadgat att gåvan ska vara enskild egendom.– Om objektet är ett arv ska detta ha ärvts genom ett testamente där det särskild ska ha stadgats att arvet. Efter att skulder avräknats fördelas därefter giftorättsgodset er två emellan (11 kap. 3 § ÄktB). Skulle dina tillgångar ha ett större värde än din frus så har hon rätt till att kräva en del av huset. Skulle du ha andra tillgångar, exempelvis sparade pengar har du alltid rätt till att ge detta istället för en andel i huset (11 kap. 7 § ÄktB).Som nämnt är den egendom som tillfaller den avlides dödsbo efter att en bodelning gjorts dennes kvarlåtenskap och det är vidare denna som fördelas mellan arvingarna.TolkningSom nämnt är det svårt att tolka ifrågavarande villkor då denna är tagen ur en större sammanhang. Har du tillgång till resterande delar av testamentet kan du försöka ta vägledning i hur formuleringarna här ser ut och därigenom försöka utläsa en vilja hos din pappa. Enbart formuleringen "...skall enligt lag erhålla hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt" kan dock inte tolkas som någon rätt att "gå före i giftorätten". Även i det fall man kan visa på att så önskades av din far så har han inte möjlighet att testamentera detta då man endast kan testamentera sin kvarlåtenskap. Man har sålunda ingen möjlighet att "gå före".SlutsatsSammanfattningsvis kan konstateras att ifrågavarande villkor ensamt inte skiljer sig i alltför stora delar från vad lagen säger. Den största skillnaden i detta fall torde vara att ni ärver med fri förfoganderätt snarare än inte har full äganderätt.Som sagt, så saknar jag ytterligare information om testamentet i sig och dess innehåll. Jag kan således inte komma med en mer utförlig undersökning om rättsläget.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Har min man rätt till mitt sparkonto vid bodelning?

2021-05-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Ska skiljas från min man, har han rätt till hälften av mina sparade pengar på ett privat konto.Har sparat hela mitt liv medans han har använt sina pengar på sig själv.Känns så orättvist att mina pengar ska gå till honom och inte till mig.Har alltid fått betala för allt, lån, räkningar, skolgång, barnen kläder, mobiler osv.Medan han har använt sina pengar till tatueringar, kläder, festande osv.La även en väldigt stor del på huset vi köpte innan vi gifte oss antar att de pengarna också är borta för alltid.Tacksam för svar.
Johannes Ljusteräng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser rörande äktenskap och äktenskapsskillnad finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Huvudregeln vid äktenskapsskillnad är att makars giftorättsgods ska delas lika (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som räknas som giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är egendom som är föreskriven att den ska vara enskild, vanligast genom äktenskapsförord eller att det är egendom som man har ärvt med villkoret att egendomen ska vara mottagarens egna (7 kap. 2 § ÄktB). Således krävs det ett särskilt förfarande för att egendom ska anses vara enskild och därmed inte ingå i bodelningen. Om så inte har skett i ditt fall, dvs att inget äktenskapsförord har upprättats, ska pengarna på kontot ingå i bodelningen. Detta eftersom man utgår från egendomsförhållandena på den s.k. brytdagen – den dag då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten (9 kap. 2 § ÄktB). Vad som också bör noteras är att giftorättsgods tar ingen hänsyn till äganderätten utan man kan se det som att egendomen tillhör äktenskapet, oavsett vem som har tillfört egendomen. Däremot kan jag inte utläsa från din fråga huruvida ni har ansökt om skilsmässa än. Om ni inte har gjort det, kanske du i så fall kan få din man att skriva på ett s.k. föravtal nu inför stundande skilsmässa? I detta föravtal kan ni då avtala om att t.ex. pengarna på ditt privata sparkonto ska vara din enskilda egendom eller att du ska få ta över huset (9 kap. 13 § ÄktB). Det är dock viktigt att understryka att det är ett avtal, d.v.s. att du och din man måste vara överens för att det ska vara giltigt. Gällande huset (er gemensamma bostad) så ska det också som huvudregel ingå i bodelningen (7 kap. 4 § ÄktB), om det inte är enskild egendom vilket jag redogjort för ovan. Således ska värdet av huset delas lika mellan er. Däremot vem som i slutändan får ta över äganderätten av huset är bodelningen är gjort, finns det goda chanser att huset kan bli ditt. Enligt äktenskapsbalkens regler utgår man från en behovsprincip, d.v.s. den make som har stört behov av bostaden, är också den som ska få äganderätten av huset (11 kap. 8 § ÄktB). Nu vet jag tyvärr inte fler omständigheter i ditt fall, men mitt råd är att kontakta en jurist för att dels få hjälp att upprätta ett föravtal (om du tror att din make skulle gå med på det), dels hjälpa dig att argumentera för att du ska vara den som får behålla huset. Önskar dig all lycka till!

Egendom vid äktenskapsskillnad

2021-05-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag har fått sjukförsäkringspengar utbetalt av min sjuk o liv försäkring. Ingår de pengarna vid en ev bodelning eller räknas de som personlig egendom. MVh
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Närmare reglering avseende bodelning vid äktenskapsskillnad återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB).Bodelning och personlig egendomNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § första stycket 1 ÄktB). Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § första stycket 1 ÄktB). I bodelningen ska giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset består av all egendom som inte utgör enskild egendom (7 kap. 1–2 §§ ÄktB). Det innebär således att enskild egendom inte ska ingå i bodelningen.Vidare får varje make undanta personlig egendom från bodelningen. Det kan exempelvis vara kläder och personliga presenter (jfr 10 kap. 2 § ÄktB). Därutöver får ersättning för personskada och kränkning samt avkastning av egendomen undantas från bodelningen (10 kap. 2 a § första stycket 1 ÄktB). Ersättning för inkomstförlust eller för kostnader får dock endast tas undan i den mån ersättningen avser tiden efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes (10 kap. 2 a § första stycket 2 ÄktB). Det hävdas utgöra dubbel kompensation om maken även skulle fått undanta ersättning för inkomstförlust från bodelningen (jfr prop. 2006/07:32 s. 9).Omständigheterna i förevarande fallOm sjukförsäkringspengarna som du har fått utbetalt av din försäkring utgör giftorättsgods ska det som utgångspunkt ingå i bodelningen. Utgör det emellertid enskild egendom, exempelvis genom att ni har upprättat ett äktenskapsförord och föreskrivit att respektive makes egendom är enskild, ska det inte ingå i bodelningen.Därutöver kan sjukförsäkringspengarna undantas från bodelningen som personlig egendom om det avser ersättning för den tid efter att talan om äktenskapsskillnad väcktes hos tingsrätten. Avser det emellertid tiden före talan om äktenskapsskillnad väcktes, ska det ingå i bodelningen. Huruvida ersättningen från sjukförsäkringen ska ingå i bodelningen beror således på om det utgör enskild egendom eller om det avser inkomstersättning för tiden efter äktenskapsskillnad väcktes.Behöver du vidare vägledning i ditt ärende är du varmt välkommen att ta kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå på info@lawline.se eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fördela bostadsrätt och möbler genom testamente

2021-05-31 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag är en omgift kvinna med barn och min nya man har barn.Min ena fråga är om någon av oss dör räknas våra bankkonto ihop vid bodelning när särkullebarnen ska ha ut sin arvslott?Kan man skriva ett testamente på att den som blir kvar vid en make/ makas bortgång får behålla lösöre såsom möbler och bil?Vi ska nu också köpa en bostadsrätt och jag förstår att särkullebarnen har rätt till sin arvslott vid bodelning. Kan man på något sätt underlätta för den partner som blir kvar efter en avlidit att kunna behålla boendet?Mvh
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar det som att du har två huvudsakliga frågor. Den första är vilka tillgångar som kommer omfattas av en bodelning och den andra är huruvida det är möjligt att testamentera egendom såsom möbler och bostadsrätten. Svaret på dessa frågor återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB).Hur sker en bodelning?När ett äktenskap upplöses, exempelvis när ena maken går bort, så ska makarnas egendom fördelas genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Utgångspunkten vid en bodelning är att makarnas så kallade giftorättsgods ska ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Typiskt sett så omvandlas giftorättsgods till enskild egendom genom att makarna förordnar om detta genom ett äktenskapsförord. Att detta är möjligt framgår av 7 kap. 1 §, st. 1 p. 1 ÄktB.Jag kommer utgå från att ni inte har upprättat något äktenskapsförord och att all egendom är giftorättsgods. Detta innebär följaktligen att all er egendom kommer ingå i bodelningen och fördelas 50/50 mellan dödsboet efter den avlidne maken och den efterlevande maken. Detta inkluderar även pengarna på era respektive bankkonton.Går det att fördela bostadsrätten och möbler till den ena maken?Det är viktigt att påpeka att det inte är äganderätten som giftorättsgods och enskild egendom gör anspråk på, utan det är helt enkelt huruvida egendomen ska ingå vid en bodelning. Så ni kan alltså inte upprätta ett äktenskapsförord som fördelar huset mellan er.Däremot så är det möjligt att upprätta ett testamente där den ena maken testamenterar sin andel av bostaden till den andra maken vid ett eventuellt dödsfall. På detta sätt kan ni försäkra er att den efterlevande maken kommer kunna fortsätta bo i bostaden tillsammans med barnen.För hjälp med att upprätta testamentet så rekommenderar jag dig att kolla in möjligheterna att köpa och utforma ett testamente genom Lawline. Annars kan du alltid kontakta Lawline och boka tid för juridisk rådgivning på denna sida.Jag hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Ogiltigförklara eller jämka äktenskapsförord

2021-05-31 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |I need to know which are the reasons an Äktenskapförord s invalid, why the court can invalidate :by threat, what kind of threat ? , economic, violence,death .because my husband threatened me that I Must signed, Otherwise we would not get married but when He told me I had already closed my business where I lived and canceled my asylum so my chances of obtaining Permanent Residence took them away. Please I need the reasons why it can be invalidated. I know what Must to have an Äktenskapförord to be valid, I already know and a lawyer can write. I need to know reasons the Court invalidat Äktenskapförord.Tack
Rebecca Nilsson |Hi, thank you for turning to Lawline with your question.From what I understand, your question is if the court could invalidate a prenuptial agreement (äktenskapsförord) due to a situation that put you in a bad spot and made you feel forced to agree to the terms. I don´t know the exact situation you are in or what was said or what the agreement contains. So, I will not focus on getting it terminated due to the contract being faulty, I will more focus on the circumstances around the signing of the contract. Remember that the court could come to a different conclusion than I, depending on other factors like your husband's testimony etcetera. So, my answer will be nothing more than a guide for you based on the information I have. Firstly, a prenuptial agreement is a binding contract between the married or soon to be married couple. For it to be valid it needs to be sent to Skatteverket for registration if, but if you signed it before 2011 it had to be sent to Tingsrätten for registration. For the registration to be completed both of you need to identify yourself. If that was done, then you can't terminate the contract due to it not being legally binding. If it is legally binding then it follows the standard contractual rule, the contact must be followed. To be able to terminate a legally binding contract you must be able to prove that your husbands' actions in itself makes the contract not binding. (12 kap. 3 § Äktenskapsbalken (ÄktB)) In your case I would focus the case on his use of your position of dependency to him and that he gained benefits from it that is not in proportion to what you gained (3 kap. 31 § Avtalslagen (AvtL)). Or that he made you sign the contract using coercion (3 kap. 29 § AvtL). But for coercion to be appliable his actions need to have been unduly, as in blackmail or similar. That means that his actions must have crossed the line of what is acceptable. SummaryAs I wrote earlier, I can´t give you a straight answer of what you can do in your situation. My guess is that you can get the prenup terminated due to your husband using your dependency to make you sign the contract. From what I understand no threats or actual force was involved in you signing the contract. But you seemed to have been in a situation you felt that you could not say no and that he knew that. But the court could also come to another conclusion depending on the information you and your husband gives. If I could give you one tip, it is to contact a lawyer who you can have a more personal contact with and that could look into your case with more information to stand on. You can come into contact with our lawyers here.I hope this helped. Good luck!Best regards

Har min fru rätt till tillgångar i bodelningen även om det finns ett äktenskapsförord, på grund av ojämlikhet i tillgångsmassa?

2021-05-31 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag och min fru ska skiljas. I stort sett hela tillgångsmassan utgörs av enskild egendom. Dessutom har jag i stort sett försörjt min fru de senaste två åren. Nu har hon ett jobb med 45 000 SEK i månadslön som inom ett går upp till 55 000, men inga tillgångar.Vi har tvillingar på 13 år. Jag har för avsikt att ge henne mer än vad hon skulle få om bodelning görs enligt äktenskapsförord och testamentet efter min pappa. Detta för att hon och barnen ska kunna köpa ett boende i närheten där alla tre får eget rum. Beloppet jag tänkt ge är av storleksordningen att hon ska kunna ha till insatsen för bostaden och kunna köpa bil, möbler etc.Hon hävdar att ojämlikheten i vår tillgångsmassa gör att hon ska mer än jag tänkt att ge. Vad är rättsläget här?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din fråga ska du och din fru skilja er. I stort sett alla era tillgångar utgör enskild egendom. Du har de senaste två åren försörjt din fru, nu har hon ett arbete med 45 000 kronor i månadslön. Däremot saknar hon tillgångar. Din avsikt är att ge henne mer tillgångar än vad som skulle vara resultatet av om en bodelning sker utifrån ert äktenskapsförord och testamentet efter din pappa. Syftet är att hon och barnen ska ha möjlighet att köpa ett boende i närheten. Enligt din fru är ojämlikheten i er tillgångsmassa att hon ska ha mer än du tänkt att ge.Som jag tolkar det är din fru av uppfattningen att det föreligger grund för jämkning. Jämkningsbestämmelserna framkommer i 12 kap. äktenskapsbalken. I det följande redogör jag för vad jämkning i bodelning innebär, samt jämkning av äktenskapsförord (som är det som ligger närmst till hands i ert fall).Jämkning i bodelningJämkning i bodelning framkommer av 12 kap. 1 § äktenskapsbalken och innebär att en make får behålla mer av sin egendom än vid en likadelning i den mån det med hänsyn till äktenskapets längd, men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make ska lämna egendom till den andra maken. Enligt förarbetena till bestämmelsen ska det göras en helhetsbedömning av makarnas förhållanden när frågan om jämkning prövas. Äktenskapets längd och makarnas ekonomiska förhållanden kan tala för en jämkning, medan andra omständigheter kan verka i motsatt riktning, såsom på vilket sätt den ekonomiska situationen i äktenskapet uppstått, makarnas hälsotillstånd eller deras utbildnings- och yrkesnivå (se prop. 1986/87:1 s. 185).Jämkning enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken innebär således inte att den ena maken får mer av den andre makens egendom. Bestämmelsen innebär att en make får behålla mer av sin egendom. Så kan vara aktuellt exempelvis vid kortare äktenskap (under fem år). Är den ena maken mer förmögen än den andre kan det vara oskäligt för den rikare maken att behöva dela med sig med hälften av sin egendom.Jämkning av äktenskapsförordEnligt 12 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken får ett äktenskapsförord under vissa förutsättningar jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen. Jämkning av villkor (eller att det lämnas utan avseende) får ske om det är oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Möjligheten till jämkning innebär att enskild egendom, i större eller mindre utsträckning, kan dras in i bodelningen och behandlas som giftorättsgods. Bestämmelsen är avsedd att användas för att ge den ekonomiskt svagare maken ett skydd mot att stå helt egendomslös efter ett kanske långvarigt äktenskap.Såvitt jag kan finna har bestämmelsen om jämkning enligt 12 kap. 3 § första stycket ÄktB prövats av Högsta domstolen i endast ett mål (NJA 1993 s. 583). I målet hade makarnas äktenskap varat i elva år när de upprättade ett äktenskapsförord. Enligt äktenskapsförordet skulle all egendom, som de då ägde eller därefter förvärvade vara enskild. De hade två barn tillsammans. Förordet tillkom i samband med störningar i äktenskapet. Detta fortsatte sedan och hade varat cirka 23 år vid skilsmässan. Vid tiden för förordets tillkomst ägde mannen en fastighet (vars taxeringsvärde då uppgick till 45 000 kr), en gammal personbil, en högsjöbåt jämte motor, ett båthus på arrenderad mark och ospecificerade bankmedel. Hustrun ägde då vissa husgeråd, möbler, en filmkamera och en annan kamera, en kikare samt ospecificerade bankmedel. Året efter skilsmässan hade mannens fastighet ett värde om 570 000 kr. Hans enskilda egendom omfattade vidare bl.a. en båt, som han köpt för 145 000 kr, en husvagn samt en bil av äldre modell. Därtill hade han dock skulder om 250 000 kr. Hustrun ägde vid skilsmässan bohaget, som enligt henne hade ett värde omkring 10 000 kr, och obligationer till ett oklart mindre. Hennes skulder uppgick till 3 000 kr. Mannen behöll en del av bohaget och betalade hustrun härför 6 000 kr enligt hennes uppgift och 10 000–12 000 kr enligt mannens egen utsaga. Under äktenskapet hade hustrun arbetat ett antal år, mest på deltid, samt studerat. Hennes inkomster hade därmed varit begränsade medan mannen enligt egen uppgift hade haft "tämligen stora inkomster". Det var mannen som tagit initiativet till äktenskapsförordet och åberopade som motiv, att han ville försäkra sig om att hans fastighet inte skulle behöva säljas vid en eventuell framtida skilsmässa utan i stället kunna tillfalla barnen så småningom. Inför upprättandet av förordet gjorde makarna två besök hos advokat, där olika frågor i sammanhanget diskuterades. I samband med förordet upprättades också ett inbördes testamente. Tingsrätten ogillade hustruns talan om jämkning av det aktuella förordet. Domen fastställdes utan särskild motivering av såväl hovrätten som av HD. I sina domskäl konstaterade tingsrätten bl.a. att det inte kunde anses ha rått något påtagligt missförhållande mellan vad som blev mannens enskilda egendom och vad som tillföll hustrun. Fastigheten hade visserligen genomgått en betydande värdestegring men att denna utveckling "varit möjlig att förutse, för att inte säga närmast självklar". Därtill framhöll domstolen, att värdestegringen hade ett direkt samband med att mannen lagt ned pengar och eget arbete på om- och tillbyggnad av huset. Det antecknades också, att hustrun ingalunda kunde sägas vara utblottad vid skilsmässan.Högsta domstolens avgörande visar att jämkningsbestämmelserna i 12 kap. 3 § första stycket ÄktB ska tillämpas restriktivt och att det inte är tillräckligt för jämkning av äktenskapsförord att det kommit att råda en påtaglig snedfördelning av makarnas egendom. Avgörande är i stället huruvida äktenskapsförordet är oskäligt med beaktande av samtliga omständigheter. Grund för jämkning torde exempelvis kunna föreligga när ena parten fått till stånd ett äktenskapsförord genom aggressivt uppträdande, överraskningstaktik eller annat missbruk av förhandlingsläget.Möjligheterna till jämkning av äktenskapsförord, sett till det din fru anfört (ojämlikheten i arvsmassa) är där med inte ett skäl till att hon ska erhålla mer. Ett äktenskapsförord är ett avtal och utgångspunkten är att det ska gälla.Min bedömning utifrån den information du delgett oss är att det saknas grund för jämkning av äktenskapsförordet. Att det blir en snedfördelning är inte tillräckligt för att äktenskapsförordet ska jämkas. Det krävs mer än så. Den egendom du har fått av din pappa genom testamente kan inte bli föremål för jämkning. Den egendomen har du såvitt jag förstår erhållit med villkoret att den skulle vara din enskilda. Testamentsgivarens vilja ska respekteras och därför kan du inte bli tvungen att dela med dig av den egendomen.Om du behöver hjälp från en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag skydda mina tillgångar från min mans särkullbarn om han dör före mig?

2021-05-30 i Bodelning
FRÅGA |Vi är ett gift par. Han är pensionär och jag jobbar heltid och tjänar x4 jämfört med hans pension.Han har barn sedan tidigare. ( särkullbarn).Hur kan jag kunna skydda mina pengar från hans vuxna barn om han dör förra mig. De får gärna ärva allt han äger, jag vill bara de inte ärva mig.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) i mitt svar till dig.Bodelning ska göras innan arvet fördelasNär någon av er en dag avlider ska det göras en bodelning (9 kap. 1 § första stycket och 1 kap. 5 § ÄktB). Dör din man först kommer bodelningen att göras mellan dig och dödsboet efter honom.Bodelningen ska göras innan arvet efter din man kan fördelas (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del av tillgångarna som tillfaller dödsboet vid bodelningen utgör det arv som hans särkullbarn sedan får dela på.I bodelningen ska ert giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som ni äger räknas som giftorättsgods, så länge den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom räknas bara som enskild om den har blivit omvandlad till det genom ett villkor i samband med en gåva, ett äktenskapsförord, testamente eller ett förmånstagarförordnande kopplat till en försäkring (7 kap. 2 § första stycket ÄktB). Som utgångspunkt ska all er egendom därför ingå i bodelningen som giftorättsgods. Huvudregeln vid bodelningen är att giftorättsgodset läggs samman och delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Skydda dina tillgångar genom att begära jämkning enligt 12 kap. 2 § i äktenskapsbalkenHur kan du då skydda dina tillgångar från att gå till dödsboet vid bodelningen? Jo, som efterlevande maka har du en ovillkorlig rätt att begära att "vardera sidan som sin andel behålla sitt giftorättsgods", så kallad jämkning (12 kap. 2 § första stycket ÄktB). Det medför att du får behålla all din egendom, medan all din mans egendom går till dödsboet och därmed särkullbarnen. Du kan också välja att behålla delar av ditt giftorättsgods och låta resten ingå i bodelningen (12 kap. 2 § första stycket ÄktB).Du behöver begära jämkningen senast vid tillfället för bodelningen. Särkullbarnen har inte någon möjlighet att förhindra jämkningen.SammanfattningDu kan skydda dina tillgångar från att ärvas av din mans särkullbarn genom att begära jämkning av bodelningen enligt 12 kap. 2 § i äktenskapsbalken. På så sätt får du behålla all din egendom, medan all din mans egendom går till hans dödsbo. Du kan också välja att behålla delar av din egendom och låta resten ingå i bodelningen. Särkullbarnen kommer inte att kunna förhindra jämkningen om du begär att den ska göras.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,