Straffansvar för ofredande

2006-07-03 i Alla Frågor
FRÅGA |vart går gränsen för ex -pojk/flickvän som inte släpper taget? efter över 6månader efter avslutat förhållande fortfarande ringer och skickar sms och "hotar" med att komma till arbetsplatsen när jag inte svarar för att få prata/träffas (detta har även hänt), Trots tidigare samtal där jag sagt att jag inte vill ha någon som helst kontakt längre med personen i fråga. Passerar även huset och försöker hålla koll på när jag är hemma och inte. Kan/ska/bör man anmäla detta? rubricering?
Jacob Öberg |OFREDANDE ( brottsbalk SFS 1962:700, 4 kap 7 §) I ditt fall är det möjligt att ansvar för ofredande aktualiseras.För att en gärning skall anses innebära ett ofredande genom hänsynslöst beteende måste krävas att detta enligt vanlig värdering kan sägas utgöra en kännbar fridskränkning. Trakasserierna får inte vara för banala utan bör vara av viss kvalitet och regelbundenhet. Det från din sida beskrivna beteendet torde helt klart varit ägnat att medföra obehag och förtret för dig då det verkar ha skett flitigt och enständigt. Som exempel på ofredande kan nämnas att någon genom telefonpåringningar stör annans nattro eller trakasserar honom på annat sätt. Också telefonförföljelse på dagarna hör hit.Med ett modernt synsätt är naturligtvis kommunikation via SMS också trakasserier ( RH 1983:58).Det bör likaså om det upprepas kontinuerligt och långvarigt bedömas som ofredande att smyga runt huset och hålla koll på när du är hemma. En viktig förutsättning för ansvar är dock att personen som trakasserar dig har uppsåt. Om du redan från början vid förhållandets avslutande har givit till känna att du ej önskat någon personlig kontakt med han/hon så är nog uppsåtskravet uppfyllt. Han/hon bör enligt juridisk terminologi anses likgiltig till förekomsten av ett hänsynslöst beteende från hennes sida och förlikat sig med tanken på att hennes beteende kunde vara ett hänsynslöst ofredande. Detta verkar ju av det du sagt vara fallet men uppsåtsfrågor är alltid svårbedömda och bedömningen av dessa beror mycket på trovärdigheten hos vittnen, målsäganden ( "offret") och den tilltalade ( den som trakasserar). Att det av dig beskrivna beteendet skett under lång tid och kontinuerligt torde medföra att kravet hänsynslöst beteende är uppfyllt enligt lagtextens mening. Straffbudet kan också användas för att skydda kvinnofriden på gator och allmänna platser. Att ofreda en kvinna i syfte att nå sexuell förbindelse faller under bestämmelsen också om intet handgripligt antastande förekommit. Även ett otillbörligt närmande allenast i ord kan straffas med stöd av denna paragraf.Ett envist pockande kan emellertid vid sökande av sexuellt sällskap liksom vid bettleri leda till straff för ofredande. I ditt fall verkar dock av din beskrivning sexuella närmanden ej ha förekommit och då saknar det senast anförda relevans. Sammanfattningsvis bör alla dessa omständigheter sammanvägda efter en helhetsbedömning anses vara tillräckliga för att aktualisera ansvar för ofredande om de har inträffat som du beskrivit dem. Alla brottsrekvisit torde vara uppfyllda och det är definitvt möjligt att anmäla detta till polisen. Du ska naturligtvis anmäla detta om du känner att du eller någon annan ej kan tala denna person till rätta. När trakasseriena pågått så här länge och med så stor kvantitet och regelbundenhet så har enligt min mening blivit en så pass allvarlig och ohållbar situation som kräver polisens ingripande. Jag vet ju inte hur du känner men på din beskrivning så låter det mycket allvarligt.Spara sms-kommunikationen och om det går uppgifterna om telefonsamtalet. Försök få vittnen på att personen varit på arbetsplatsen och på att personen vistats i närheten av ditt hus. Anmäl det till polisen så snabbt det går.

Rätt att bli utköpt ur samägd fastighet?

2006-05-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag äger tillsammans med mina två bröder två fritidsfastigheter. Fastigheterna nyttjas enbart av mina bröder och deras familjer. Den ena stugan används ofta för uthyrning för att på så sätt finansiera de båda fastigheterna. Jag önskar bli utlöst, men det verkar inte mina bröder beredda på. De vill ju inte betala för nåt de redan har. Vilka möjligheter har jag att tvinga fram detta? Om det inte finns sådana möjligheter undrar jag om det finns möjligheter att tvinga fram en försäljning av fastigheterna för att jag på så sätt ska få min del. Det finns inga avtal upprättade mellan oss.
Sara Edström |Då inget avtal finns regleras ägandet av fastigheterna genom Samäganderättslagen. Det finns ingen lagstadgad rätt att bli utköpt ur ett samägt objekt.Vad däremot gäller försäljning framgår av 6 § att varje delägare kan ansöka hos domstol om att objektet skall utbjudas till försäljning på offentlig auktion. Ett förornande om en sådan försäljning skall ske om inte någon av ägarna visar synnerliga skäl emot det. Synnerliga skäl skulle t ex kunna vara att fastigheten är ägarens permanentsbostad osv.Vidare stadgas i 9 § att domstolen vid försäljning enligt ovan skall bestämma ett lägsta försäljningspris, alltså under vilket försäljning inte får ske, om någon av delägarna yrkar det.Utifrån informationen i frågan har du alltså möjlighet att få fastigheten såld om ingen av de övriga delägarna kan visa beaktansvärda skäl emot det. I bästa fall skulle vetskapen om dina rättigheter kanske kunna få dina bröder att gå med på att köpa ut dig.Samäganderättslagen hittar du http://lagen.nu/1904:48_s.1

Lojalitetsplikt mot arbetsgivare

2006-06-22 i Övrigt
FRÅGA |Hej jag har en fråga som gäller.Har arbetsgivaren rätt att betämma var en arbetstagare ska handla sina privata varor.Kan arbetsgivaren kräva att man handlar på det företag som man jobbar åt?
David Lillo |Hej! I ett anställningsförhållande krävs av arbetstagaren att denne är lojal mot arbetsgivaren. Lojalitetskravet ingår som ett led i anställningsavtalet. Den grundläggande synpunkten är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Illojalitet kan vara grund för både uppsägning (med uppsägningstid) och avsked (utan uppsägningstid). Exempel på handlingar som i domstol ansetts vara illojala är förskingring, eller att den anställde driver en konkurrerande verksamhet, om den konkurrerande verksamheten skadar arbetsgivaren. Brott mot tystnadsplikten eller att avslöja hemlig information i syfte att skada arbetsgivaren, kan också vara ett brott mot lojalitetsplikten. Som du märker tar lojalitetsplikten sikte på andra situationer än den du beskriver. Alltså finns det inte något lagligt stöd för en arbetsgivare att kräva att de anställda handlar på det egna företaget. Inköp för privat bruk har ingen anknytning till en anställning och därför gäller inte lojalitetsplikten här. Mvh

Ogiltig gåva?

2006-05-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min far (änkeman sedan 1985) som är drygt 95 år har genom gåva givit bort sin bostadsrätt (värd ca 1 miljon kr) till min yngre bror och skrivit in att det inte ska ses som förskott på arv. Min far har försvagat hälsotillstånd pga stroke för ett antal år sedan. Min bror har fullmakt för min far i ekonomiska transaktioner (dock ej god man). Anser att min far aldrig i "normalt" hälsotillstånd skulle ta bort min arvslott utan har blivit påverkad av min bror att skriva på detta gåvobrev. Anser även att far inte har förmågan att förstå konsekvenserna av ett undertecknande av rättshandling. Vad ska jag göra för att få detta ogiltigförklarat? Tack på förhand!
Sara Edström |Eftersom föreskrift fanns skall gåvan inte räknas som förskott på arv. Gåvan påverkar ju emellertid i vilket fall som helst din rätt till arv eftersom er fars kvarlåtenskap minskas med ett stort belopp. Man skulle möjligtvis kunna likställa gåvan med testamente. Enligt Ärvdabalken 7 kap 2 § skall bröstarvinge från sin laglott avräkna det han erhållit genom förskott på arv eller genom testamente. Du kan i sådana fall enligt 7 kap 4 § väcka talan om detta mot din bror inom ett år från det bouppteckning efter er far avslutades. Ett annat alternativ är att grunda klandertalan på gåvans, och därmed alltså testamentets, ogiltighet. Det framgår av frågan att du anser att din bror utnyttjat er fars oförmåga att förstå innebörden av gåvobrevet. Rent avtalsrättligt skall rättshandlingar som tillkommit under sådana förhållanden inte anses vara giltiga. I 13 kap 3 § ärvdabalken framgår dessutom att samma sak gäller beträffande testamenten. En sådan klandertalan skall väckas inom sex månader efter att du delgivts testamentet vid den tingsrätt där din far var folkbokförd.

Förhållandet mellan enskild och myndighet

2006-05-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Lagar i Norden: finns det i Sverige något som motsvarar Finlands "lag om förvaltningsförfarande"? Hur regleras förhållandet mellan en enskild person och en myndighet i Sverige?
Daniel Waerme |Hej! Den svenska motsvarigheten är Förvaltningslagen (Lag 1986:223) Förvaltningslagen gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden. Förvaltningsmyndigheter är alla myndigheter utom domstolarna och regeringen. De beslutande församlingarna är inte myndigheter. Om du har någon specifik fråga gällande ett ärende mellan en myndighet och en enskild är du välkommen att återkomma. Med vänliga hälsningar

Inskränkning i särkullbarns rätt att få ut sin laglott

2006-06-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har för mig att särkullbarn inte kan få ut sin laglott om värdet inte kommer upp i en viss summa. Det ska vara en sorts säkerhet för den efterlevande. Stämmer det? I så fall, hur stor är summan? Om min man skulle avlida och hans särkullkullbarn ska ta ut sin arvslott räknas då mitt IP-sparande in som en tillgång i boet? Jag har fn ca 400 000 som jag själv sparat ihop. Jag har även ärvt en större summa efter en släkting, räknas det in i boets tillgångar som särkullbarn ska ha del i?
Michael Witting |Det stämmer att särkullbarn inte kan få ut sin laglott om värdet inte kommer upp till en viss summa. Den efterlevande maken har alltid enligt 3 kapitlet 1 § 2 stycket ärvdabalken, se http://www.lagen.nu/1958:637, rätt att få ut fyra basbelopp ur kvarlåtenskapen. Ett basbelopp uppgår i år (2006) till 39 700 kr, vilket betyder att en efterlevande make har rätt att få ut 158 800 kr ur kvarlåtenskapen. Vid tillämpning av denna regel ska dock även beaktas vad den efterlevande maken fått ut i giftorättsandel samt eventuell enskild egendom. Det betyder att ditt IP-sparande (minus den latenta skulden), de 400 000 kr som du själv sparat ihop samt arvet efter din släkting kommer att avräknas från de fyra basbeloppen som du har rätt till. Däremot kommer de inte räknas in i boets tillgångar som särkullbarn ska ha del i. Se gärna tidigare besvarade frågor angående särkullbarns arvsrätt. Mvh

Rast på arbetsplatsen

2006-05-24 i Övrigt
FRÅGA |Hur står det i lagen om rast på arbetsplatsen, hur mycket har man rätt till, och hur ofta? Jag har hört att man har rätt till 5 minuter per timme, stämmer det? Och hur länge får man jobba i sträck innan man måste ha rast?
Lorraine Sauvy |Hej! Uppehåll för måltider och vila på arbetsplatser regleras i arbetstidslagen (1982:673) http://lagen.nu/1982:673. Enligt denna lag finns det två begrepp för dessa uppehåll, nämligen rast och paus. Rast, som regleras i den 15 §, innebär ett längre avbrott i arbetstiden under vilket arbetstagaren fritt får förfoga över sin tid och har möjlighet att lämna arbetsplatsen, exempelvis en lunchrast. Det är arbetsgivaren som bestämmer när och hur långa rasterna skall vara, men de måste placeras så att arbetstagarna inte arbetar mer än fem timmar i sträck. Det anges inte i lagen hur lång en rast skall vara, men om det bara finns en rast under arbetsdagen bör den enligt arbetsmiljöverket inte vara kortare än 30 minuter. Med pauser, som regleras i den 17 §, menas däremot kortare avbrott i arbetstiden under vilket arbetstagaren normalt inte lämnar arbetsplatsen. Även här är det arbetsgivaren som bestämmer pausernas placering och längd utefter omständigheterna på arbetsplatsen. Observera dock att denna lag inte är tvingande och att arbetstiden istället kan vara bestämd enligt ett kollektiv, vilket i så fall gäller. Mvh

Force majeur

2006-05-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag är kund och har ett tidsbundet avtal med ett företag som erbjuder mig tjänster. Företaget har efter att avtalet slöts försämrat tjänsterna till mig och orsaken till detta är att en tredejpartsleverantör till företaget sagt upp ett avtal med dem. Företaget som jag är kund hos säger att detta är force majeure, dvs att de inte har kontroll över att deras levantör sagt upp ett avtal. För mig har det stor betydelse om det räknas som force majeure eller inte, för det bestämmer om jag har rätt att avbryta mitt tidsbundna abonnemang eller inte. Leverantören har inte brutit mot avtalet, utan bara sagt upp det enligt de avtalsvillkor som fanns mellan levantören och det företag jag är kund hos. Min fråga är: Har företaget jag är kund hos rätt att hänvisa till force majeure när en av deras leverantörer säger upp ett avtal?
Lorraine Sauvy |Hej! Det som i regel menas med force majeur är så kallade händelser av en ”högre grad” av oförutsebarhet och som man alltså inte kunnat råda över eller förutse. Exempel på detta är krig, revolution, strejk, lockout, blockad, brand, myndighetsåtgärd, miljökatastrofer eller liknande förhållanden. Det finns dock företag som i sin force majeur-klausul lägger in exempelvis uteblivna leveranser från sina leverantörer för att gardera sig. Har dessa villkor då godkänts av båda parter är det ju normalt gällande, såvida inte avtalets upprättande av någon anledning kan anses vara ogiltigt eller om avtalsvillkoren är oskäliga enligt tredje kapitlet i avtalslagen (1915:218) http://www.lagen.nu/1915:218. Utgången i din fråga blir således först och främst beroende av vad som upprättats i ert avtal. Dock torde inte en händelse som denna räknas som en för företaget i fråga helt oförutsebar händelse, går ett avtal ut får man räkna med att det kanske inte förlängs och skall då kanske se sig om efter andra möjligheter. Mvh