Kan jag begära ut anteckningar från rättegång?

2021-04-11 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Vad sparas under en förhandling på tingsrätten? Protokollförs allt som sägs under förhandlingen? Kan man i sådana fall begära ut ett sådant protokoll?
Suana Tafic |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Protokollförarens uppgifterBredvid ordföranden sitter under en förhandling en protokollförare, vars uppgifter innefattar att spela in förhör, sköta tekniken i salen och att föra anteckningar. Protokollföraren är den som skriver ner det som sägs och vad som sker under en förhandling. Den som är protokollförare vid en förhandling ingår inte i rätten, vilket innebär att personen inte rösträtt när rätten skall fatta beslut. Får jag begära ut protokollförarens anteckningar från förhandlingen? Du undrar om du får begära ut anteckningarna från en rättegång i tingsrätten. Handlingar hos tingsrätten är generellt allmänna och kan därför begäras ut av allmänheten enl. 6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. Handlingen måste dock ha upprättats vid en offentlig myndighet för att den ska vara allmän och omfattas av ovannämnda paragraf (se 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Minnesanteckningar och arbetsdokument är som utgångspunkt inte upprättade vid offentlig myndighet, och kan därför inte begäras ut. Detta innebär att anteckningar som protokollföraren för under förhandlingen endast är arbetsmaterial för domstolen, och alltså inget som upprättas/sparas på myndigheten. Dessa är endast minnesanteckningar som ska ligga till grund för rättegångsprotokollet och domen. Begära ut domarDet du däremot kan begära ut är domar, som i princip är en komprimerad version av anteckningarna från förhandlingen samt de ljudfiler från förhören som spelats in. Ibland finns det dock anledning för domstolen att sekretessbelägga vissa handlingar, exempelvis ljudfiler. Ljudfilerna sparas dessutom inte så länge på en domstol, ofta endast ett par veckor efter att rättegången ägt rum för att sedan gallras automatiskt från systemet. I domen framgår dock de viktigaste omständigheterna och vad som i övrigt framkommit under förhandlingen, så genom att läsa den kan du få en bra bild över vad som skett under rättegången. Om du är fortsatt intresserad av vilka handlingar du kan begära ut kan du besöka Sveriges Domstolars hemsida.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, har du ytterligare funderingar är du mer än välkommen tillbaka till oss!Allt gott,

Hur överklagas beslut från migrationsverket och ska bostadsbidrag beaktas vid beräkningen av försörjningskravet?

2021-01-21 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej. Hur går man tillväga för att överklaga det andra negativa resultatet från Migrationsverket. Då det fattas ca 3000 kr på min ekonomi för att han ska få kunna komma hit då de verkar inte räkna in bostadsbidraget i min ekonomin
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur överklagas ett beslut från Migrationsverket?Om du inte accepterar Migrationsverket beslut har du rätt att överklaga, en överklagan som prövas av domstolen men skickas till Migrationsverket. I ditt beslut står det hur lång tid du har på dig att överklaga, ofta tre veckor från den dag som du fick ta del av beslutet. Det första steget är att Migrationsverket går igenom ditt överklagande för att se om beslutet ska ändras. Skulle Migrationsverket inte anse att det finns skäl att ändra beslutet skickas det vidare till migrationsdomstolen. Domstolen kan antingen ändra beslutet eller hålla med Migrationsverket. Det är viktigt att tänka på att från den dag som migrationsdomstolen har tagit emot ditt överklagande ska du vända dig till domstolen, inte Migrationsverket, med alla frågor som du har gällande ditt överklagande. I brevet med Migrationsverket beslut står det inte bara hur lång tid du har på dig att överklaga men också hur du går tillväga för att överklaga. Det som krävs av dig är att du skriver ett brev där du berättar om vilket beslut som du vill att Migrationsverket ska ändra på, och varför. Du ska skicka med dokument eller andra bevis som stödjer det du berättar, helst i original.Ska bostadsbidraget beaktas vid försörjningskravet? Kravet på försörjningsförmågan vid anhöriginvandring är uppfyllt om anknytningspersonens inkomster uppgår till det s.k. förbehållsbeloppet, något som du redan verkar ha koll på, då jag antar att det är just detta belopp du menar på att Migrationsverket inte räknat ut korrekt. Enligt ett rättsfall från migrationsöverdomstolen MIG 2019:22 ska dock endast vissa bidrag och stöd vid beräkningen av detta belopp beaktas, såsom barnbidrag och underhållsstöd. Däremot beaktas inte exempelvis bostadsbidrag. Anledningen till detta är eftersom dessa bidrag inte är att betrakta som arbetsrelaterad inkomst som går att jämställa med lön. I rättsfallet angav Migrationsverket att bostadsbidraget är ett behovsbaserat bidrag och därmed inte kan ligga till grund för beräkningen av om inkomsten uppgår till förbehållsbeloppet. Det är viktigt att du tar hänsyn till detta vid din överklagan, då det kan innebära att du får avslag på just samma grunder. Hoppas att allt löser sig och att du känner att du fick din fråga besvarad! Har du ytterligare frågor är du välkommen tillbaka till oss! Allt gott,

Hur lång tid tar det innan en grundlagsändring blir verklighet?

2020-12-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hur lång tid skulle det kunna ta innan förslaget "Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten" kan bli verklighet?Då det är en grundlagsreglering krävs det att två olika regeringar röstar igenom det?
Suana Tafic |Hej och tack så mycket för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga berör SOU 2020:45 "Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten" kommer jag nedan lite kortfattat förklara hur läget ligger till i lagstiftningskedjan och hur en grundlag ändras! SOU 2020:45 - "Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten"Regeringen beslutade den 14 juni 2018 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Innan regeringen tar ställning till ett förslag skickas det på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter eftersom regeringen vill veta vad de som berörs tycker och vilket stöd som förslaget har. Även allmänheten har rätt att lämna synpunkter.Status på lagförslaget I september 2020 skickade Justitiedepartementet ut en remiss till ett antal remissinstanser. Dessa remissinstanser har nu i december lämnat sina synpunkter genom remissvar som går att läsa här. Det är alltså i detta stadium lagförslaget för tillfället befinner sig. Nästa steg är att förslaget skickas på lagrådsremiss och därefter resulterar i en proposition som i sin tur leder till en lagändring. Hur ändras en grundlag? Precis som du själv säger så gäller särskilda regler vid en grundlagsändring. Då grundlagarna har en oerhört viktig roll i vårt rättssystem och vår demokrati är det svårare att ändra på dessa, jämfört med andra "vanliga" lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. För att ändra en grundlag krävs enligt, 8 kap. 14 § regeringsformen, att riksdagen med enkel majoritet fattar två likalydande beslut (ett vilande och ett slutligt) och att det hålls ett riksdagsval mellan dessa två besluten. Därutöver finns det även en huvudregel om att det måste gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet om grundlagsändring först anmäldes i riksdagens kammare och att riksdagsval (som skulle vara att anse som det mellanliggande valet mellan de två likalydande besluten) hålls.Hur lång tid tar det?Med tanke på det nyss anförda, är det därmed väldigt svårt att säga hur lång tid det kan ta att få igenom just "Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten" men skulle allt gå som "det ska" så skulle jag absolut gissa på ett par år!Allt gott,

Hur överklagar jag försäkringskassans beslut?

2020-09-10 i Försäkringskassan
FRÅGA |Överklaga försäkringskassans beslut hos förvaltningsrätten hur lång tid tar det att få ett beslut?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försäkringskassans beslut går att ompröva om du är missnöjd. Detta innebär att Försäkringskassan gör en ny prövning av ditt ärende, vilket kan resultera i ett nytt beslut. Begäran till omprövning måste komma in till myndigheten inom två månader från den dag du tagit del av beslutet (SFB 113 kap. 19 §). Är du därefter missnöjd med omprövningsbeslutet kan du överklaga det till förvaltningsrätten. Överklagandet till förvaltningsrätten måste komma in inom två månader från den dag du tagit del av omprövningsbeslutet (SFB 113 kap. 10 §). Överklagan till förvaltningsrätten skickar du in till Försäkringskassan och måste skickas inom två månader från det att du fick omprövningsbeslutet (SFB 113 kap. 20 §).När det gäller tiden så är det svårt att säga hur lång tid det tar eftersom förvaltningsrätten inte har någon riktig tidsgräns. Utgångspunkten är att förvaltningsrätten tar målen i den ordning de kommit in, med undantag för mål som är brådskande. Det är viktigt att tänka på att förvaltningsrätten har begränsade resurser och även måste göra sitt jobb ordentligt. Tyvärr kan detta resultera i långa väntetider.Allt gott,

Har jag rätt att välja abortmetod?

2021-02-22 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har jag rätt att välja vilken abortmetod jag vill genomgå?Det finns inga medicinska själ att behöva ta de ena eller det andra och jag har heller inte passerat gränsen för kirurgisk abort. Är däremot inte i vecka 7 ännu (kirurgisk rekommenderas att inte göra innan de) Men jag borde väl ändå kunna boka en tid nu som infaller när jag är i vecka 7 då de också är väntetider.När jag pratade med barnmorskan sa hon att jag inte hade rätt att välja men kollar man runt så är det mitt val. Är inte de fel att säga så om de nu stämmer att jag har rätt att välja?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den svenska rätten till fri abort regleras i abortlagen och enligt 1177 är medicinsk abort den vanligaste metoden och den metod som går att använda under hela den period då abort är tillåten. Kirurgisk abort kan däremot endast användas till graviditetsvecka 12 eller 13, men oftast inte under väldigt tidig graviditet. Efter att jag undersökt din fråga verkar det som att kvinnan har rätt att välja abortmetod såvida den inte är direkt medicinskt olämplig. Det skulle alltså till exempel kunna vara att det är för tidigt i graviditeten. Det verkar som att just denna frågan har varit uppe för diskussion flera gånger, både bland politiker men också i media, som just undersökt huruvida rätten till att välja abortmetod. Dock har vi fri abort i Sverige, vilket innebär att juridiskt ska du ha rätt att välja vilken metod du vill använda. Däremot verkar det som att sjukvården måste göra en bedömning kring vad som passar bäst beroende på hur långt gången en är i graviditeten, detta för att se till att metoden inte är medicinskt olämplig.SammanfattningSå svaret på din fråga är att du har rätt att välja metod, men att metoden som väljs måste vara lämplig för just dig. Mitt tips är att du pratar med din barnmorska igen och ser vad hon säger, har hon giltiga medicinska argument för att du bör välja en viss metod så är det säkert så att de har gjort en medicinsk bedömning och rekommenderar en viss metod för att det ska ske så säkert som möjligt för dig. Som patient har du dock den generella rätten att välja! Hoppas att allt löser sig!Allt gott,

Hur vet jag om mitt bostadskrav för anhöriginvandring är uppfyllt?

2020-12-27 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej Jag är 22 år och är ihop med en kille som bor i albanien. Vi är ihop för 2 år och planera att han ska flytta hit till sverige. Jag är fast anställd men hyra ut huset till mina föräldrar. Och mina föräldrar är inte hemma för 1 och halv år nu. Jag hyra till huset för 2 år med 2000 kr per månader. Uppfylla jag kraven på bostad som i immigration behöver? Tack.
Suana Tafic |Hej och tack så mycket för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar över bostadskravet som är ett av kraven vid anhöriginvandring. Eftersom du endast undrar över bostadskravet kommer jag inte beröra de andra kraven som också måste vara uppfyllda, såsom försörjningkravet.Vad innebär bostad av tillräcklig storlek och standard? I Migrationsverkets föreskrifter om försörjningskravet vid anhöriginvandring finns det förklarat vad kravet på en bostad av tillräcklig storlek och standard innebär. Kort sammanfattat innefattar bostadskravet att anknytningspersonen (alltså du) måste ha en bostad som är av tillräcklig standard och storlek för både sig själv och den sökande. Vidare har Migrationsverket specificerat att en tillräcklig bostad för två vuxna utan barn innefattar en bostad som har ett kök eller kokvrå och minst ett rum. Det måste finnas fler rum om barn ska bo i bostaden, med undantaget att två barn kan dela på ett sovrum. Din situationJag tolkar din fråga som att det är du som äger ditt hus och att du har hyrt ut detta till dina föräldrar som inte längre bor där. Att vara inneboende hos någon annan eller bo hemma hos sina föräldrar är dock enligt Migrationsverket inte att anses som att ha en godtagbar bostad. Om så inte är fallet hos dig, utan att du faktiskt äger detta hus och uppfyller kravet på standard och storlek (har ett kök eller kokvrå och minst ett rum) så bör bostadskravet vara uppfyllt. Skulle fallet vara så att du är den som hyr en del av dina föräldrars bostad, blir det lite mer osäkert gällande vad som gäller, eftersom det inte framgår av migrationsverkets riktlinjer om detta är okej eller inte. Min gissning är att det eventuellt hade kunnat godtas, om den uthyrda delen av bostaden är tillräcklig stor samt självständig. Det är då viktigt att ni har ett hyresavtal som kan styrka på att du har en hyresrätt av tillräcklig storlek. Förutom detta måste du även kunna visa att du har en bostad för minst ett år framåt i tiden. För att visa att du uppfyller bostadskravet måste olika sorters dokument och handlingar skickas in, detta eftersom att bostadssituationen måste bevisas skriftlige, exempelvis genom ett uppvisande av en kopia av ett köpekontrakt. Migrationsverket har väldigt bra information på sin hemsida som jag rekommenderar att läsa. Du kan hitta all nödvändig information här.All lycka till i framtiden!Allt gott,

Har jag som målsägande rätt att ta del av förhörs protokoll?

2020-09-18 i Sekretess
FRÅGA |Har jag som målsägande rätt att ta del av förhörs protokoll?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att begära allmänna offentliga handlingarRätten att begära allmänna offentliga handlingar är en grundlagsskyddad rättighet som återfinns i TF. Som huvudregel är alla allmänna handlingar offentliga, något som följer av offentlighetsprincipen. Du har alltså som person rätt att få ta del av allmänna offentliga handlingar; men det gäller inte om handlingen är sekretessbelagd och enligt lag inte får lämnas ut. Det finns alltså särskilda sekretessregler som kan begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar. FörundersökningsekretessUnder en förundersökning råder förundersökningssekretess enligt 18 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Denna typ av sekretess råder om det exempelvis kan antas att ett utlämnande kan försvåra eller skada utredningsarbetet eller rättsprocessen. I vissa fall kan även förundersökningssekretess föreligga efter det att åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen, vilket innebär att din rätt som målsägande att ta del av materialet kan begränsas då också. UndantagDäremot är det viktigt betona att sekretess inte gäller mot den som är part i ett ärende, utan utgångspunkten är att denne har rätt till insyn. 10 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen och 23 kap. 18 § rättegångsbalken stadgar att sekretess inte gäller mot den som är part i ärendet utan denne har som utgångspunkt rätt till partsinsyn, vilket innebär att materialet kan få lämnas ut till denne även om det egentligen råder sekretess. Eftersom du är målsägande anses du dock inte vara part i målet under förundersökningsstadiet enligt offentlighets- och sekretesslagens mening. Detta innebär i sin tur att du inte har rätt att få insyn i förundersökningsmaterialet eller få det utlämnat. Däremot anses den misstänkte vara part i målet och kan därmed i vissa fall, oavsett sekretess, ha insyn i ärendet. Vad du kan göraEftersom vem som helst har rätten att begära att få ta del av förundersökningen kan du ansöka om att få ta del av förhörsprotokollet. Du vänder dig då till Polismyndigheten och de har då ingen rätt att fråga varför du vill se den eller vem du är. Polisen kommer antingen komma fram till att det finns känsliga uppgifter i materialet och därmed avslå din ansökan med stöd av reglerna i OSL. Eller så finner polisen att sekretess eller känsliga uppgifter ej föreligger och då kommer du kunna ta del av materialet.Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga och att allt löser sig! Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Allt gott,

Vad är ett orefererat rättsfall?

2020-09-03 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, vad är ett orefererat rättsfall? Är det ett rättsfall som inte nått upp till HD?
Suana Tafic |Hej och tack för din fråga!Ett rättsfall som är orefererat innebär att fallets prejudikatvärde är lägre än för refererade, prejudicerande fall. Detta innebär i sin tur att orefererade rättsfall inte bör tillmätas alltför stor vikt i rättstillämpningen. Det finns ett flertal orefererade rättsfall från bland annat Arbetsdomstolen (vilket är sista instans på arbetstvister) så dessa rättsfall verkar alltså kunna vara fall som har kommit upp i sista instans. Är dock osäker på hur detta fungerar med rättsfall från HD.Allt gott,