Får en myndighet skicka ut allmänna handlingar via email?

2019-06-07 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej Jag undrar om det är lagligt eller olagligt att skicka Allmänna dokument i ett miljöärende som jag själv anmält. Avdelningschefen på Miljöförvaltningen säger att det är mot lagen att skicka dem via email.? Tog mig mer än fem veckor att få ut mina dokument trots 7 påminnelser och JO anmälan. Finns bara fyra dokument som är klassade som sekretess och det är mina egna. Vår tidning här i stan fick däremot ut dokumenten 1 månad innan mig. Tillbaka till frågan får en myndighet skicka dokumenten via email till mig?
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till utlämnande av allmänna handlingar är det 2 kap. Tryckfrihetsförordningen (TF) och Offentlighet- och sekretesslagen (OSL) som är aktuella. Vad är en allmän handling? Enligt 2 kap. TF är en handling allmän om den har inkommit till en myndighet, och är förvarad hos denna, 2 kap. 4 § och 2 kap. 9 § TF.Med inkommen avses att den har kommit in till myndigheten på något sätt, fysiskt eller digitalt, till exempel genom en anmälan. Med förvarad avses att den finns hos myndigheten, antingen fysiskt eller digitalt.SekretessNär man väl fastställt att en handling är allmän går man vidare och kollar om handlingen ska kunna lämnas ut, dvs om den är offentlig. Huvudregeln är att alla allmänna handlingar är offentliga och ska kunna hämtas ut av vem som helst, men för att skydda vissa allmänna och enskilda intressen finns det sekretessbestämmelser i Offentlighet- och Sekretesslagen som medför undantag till offentlighetsprincipen.När man prövar sekretess tittar man dels på vilka sorts uppgifter det är i handlingarna men också vem som begär ut handlingarna. Ju starkare sekretesskydd, desto större utredningsskyldighet har myndigheten att ställa frågor om vem som begär ut handlingarna, se 2 kap. 18 § TF. Detta eftersom skaderekvisitet "kan antas orsaka men för en enskild" som finns i många paragrafer i OSL t.ex. påverkas av vem som hämtar ut materialet.Sekretessbrytande grundEnligt 10 kap. 3 § OSL har den som är part i ett ärende rätt till insyn i sina handlingar (partsinsyn) trots sekretess. Dock får detta åsidosättas om det finns andra enskilda eller allmänna intressen av synnerlig vikt som gör att uppgifterna i materialet inte får röjas. Sker detta så ska myndigheten informera om det och göra de förbehåll som krävs för att den enskilde ändå ska få ut så mycket information om sitt ärende som möjligt.Skyndsamhetskravet vid utlämnande avEn begäran om att få ut kopior av allmänna handlingar ska enligt 2 kap. 15 § och 16 § TF behandlas skyndsamt. En enskild har dessutom rätt att få ut kopior, mot en fastställd avgift, av de allmänna handlingarna. Enligt JO ska en myndighet normalt lämna besked i utlämnandefrågan samma dag som en begäran har gjorts. Myndigheten ska alltså antingen lämna ut handlingen eller ge dig besked om att du inte har rätt att få ut den. Enligt JO får beskedet dröja någon eller några dagar om det är nödvändig för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig. Det kan såklart behövas ännu längre tid om begäran avser ett omfattande material, se JO-beslutet 4209-09.Rätt att få ut handlingar via e-mail? Dock finns det ingen skyldighet enligt lag för myndigheten att maila ut digitala kopior. Det finns å andra sidan heller inget hinder mot att göra så, men en myndighet väljer själv, med hjälp av interna riktlinjer om de mailar ut digitala kopior. Det vanligaste är att man får utskrivna kopior på posten. Dessa ska dock behandlas skyndsamt som sagt. Det finns alltså ingen laglig skyldighet för myndigheten att lämna ut kopior av handlingar via mail. De får dock välja att göra detta då inga restriktioner finns mot det i TF, jämför 2 kap. 16 § TF. En anledning till att de inte vill lämna ut på mail kan vara att det anses göra det mer tillgängligt för spridning. Hoppas detta gav dig svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan en läkares formulering vid trafikmedicinsk undersökning vara ett olaga hot?

2018-09-30 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! En nära anhörig har mottagit ett brev från läkare med krav på underskrift. Har man rätt att formulera sig så här vid trafikmedicinsk utredning?"Undertecknad har idag av doktorn tagit emot information om att jag pga min sjukdom ej får köra bil innan den trafikmedicinska utredningen är klar och läkaren därtill givit sitt tillstånd.Jag är medveten om att läkaren kommer att fullfölja sina skyldigheter enligt körkortslagen att till Transportstyrelssens körkortsenhet rapportera körförbudet och initiera körkortsåterkallelse om jag inte följer läkarens föreskrift att helt avhålla mig från att framför fordon."Är det ok att skrämma till sig en underskrift innan utredningen är klar?- Petra Nilsson
Nicolas Kitzler |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall det utgör något brott att på det sätt du anger begära en underskrift. Inom straffrätten råder legalitetsprincipen, det innebär att för att en gärning ska vara otillåten och straffbelagd måste det finnas stöd i lagen.Olaga hot?I Brottsbalken står det att en person som genom att lyfta vapen eller annars med brottslig gärning hotar någon annan på ett sätt som är ägnat att framkalla fruktan ska dömas för olaga hot, 4 kap. 5 § Brottsbalken. Jag ser ingen anledning till att det sättet att uttrycka sig på skulle innebära en brottslig handling, läkaren säger ju endast att hen kommer att fullfölja sina skyldigheter enligt körkortslagen ifall din anhörige inte följer läkarens föreskrift. Detta i sig utgör inget olaga hot. Jag finner inget annat stöd i lagen för att det du anger skulle vara otillåtet. En läkares plikt att anmäla enligt KörkortslagenEnligt Körkortslagen ska körkortet återkallas ifall körkortshavarens förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så pass väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort, 5 kap. 3 § punkt 7 Körkortslagen. Enligt 10 kap. 5 § andra stycket i samma lag ska en läkare som vid undersökning eller genomgång av journalanteckningar finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning anmäla förhållandet till Transportstyrelsen.Enligt min uppfattning är det därför tillåtet för en läkare i din situation att uttrycka sig på det sättet som du anger. Med vänliga hälsningar,

Får en kommun ändra ett gynnande startbesked för att en byggnation går emot detaljplanen?

2019-03-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Hösten 2018 kontaktade jag min kommun och sa att jag skulle byta tak och tänkte då installera ett soltak med svarta takpannor där det finns en solcell integrerade i varje panna. De sa då att det var en anmälningspliktig åtgärd men krävde inte bygglov. Jag gjorde en anmälan och skrev i denna att taket skulle bli svart. Fick startbesked och sedan slutbesked. Nu våren 2019 har en granne lämnat i ett klagomål då det finns en detaljplan som säger att taken ska vara röda på vårt område. Handläggaren på kommunen har kontaktat mig och erkänt att han inte läste hela min ansökan och därför missat att jag bryter mot detaljplanen och borde ha sökt bygglov. Kommunen vill nu att jag ska ansöka om bygglov i efterhand med det tycker jag känns fel.Jag har ju ett startbesked och har följt detta till punkt och pricka och inte försökt vilseleda någon. Om jag förstått förvaltningslagen och PBL rätt så är det bara möjligt att överklaga ett beslut som går emot och det är endast anmälaren som kan göra detta. Även om ett beslut är felaktigt så går det inte att riva då det är ett gynnande beslut till min fördel. Det kommunen kan göra är att starta ett tillsynsärende men om jag följt startbeskedet kan de inget göra. Är det rätt uppfattat eller finns det någon möjlighet att jag tvingas riva taket?
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ändring av gynnande myndighetsbeslut Det framgår av Förvaltningslagen 37 § att en myndighet endast får ändra ett gynnande myndighetsbeslut, det vill säga ett beslut till en enskilds fördel, om något av följande tre undantag föreligger. Dessa undantag är 1. Om det finns ett återkallelseförbehåll i antingen beslutet eller någon särskild lag, t.ex. Körkortslagen som säger att ett körkort får återtas, 2. tvingande säkerhetsskäl eller 3. om felaktigheten beror på att den enskilde har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Möjligheten att ändra ett gynnande beslut är således mycket smala, detta för att skapa förutsebarhet och trygghet för den enskilde. När det skett ett misstag från myndighetens sida är det i princip omöjligt att ändra ett gynnande beslut, bortsett från tvingande säkerhetsskäl. Överklagan av beslutVem som kan överklaga ett myndighetsbeslut följer av 42 § Förvaltningslagen. Som du säger är det begränsat till de som "beslutet angår" och beslutet måste vara betungande för den parten. Det är tveksamt enligt min mening om din granne kan anses ha klagorätt i den meningen att beslutet skulle ha gått honom emot. Vidare vinner ett myndighetsbeslut laga kraft normalt efter 3 veckor då beslutet meddelats och kan därefter inte överklagas. Ditt fallPrecis som du säger så är det svårt att ändra ett myndighetsbeslut som är gynnande för någon enskild part. Min uppfattning är att risken är liten att du behöver riva taket i framtiden. Mvh,

Kan man få ersättning för att sitta vak hos närstående i livets slutskede?

2018-09-26 i Försäkringskassan
FRÅGA |Vad kan man få för ersättning vid att sitta vak i livets slutskede ? Sitter hos min pappa som är 90 år ?
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det går att få ersättning för till exempel förlorad arbetsinkomst när man sitter vak hos en närstående. Närståendepenning Enligt Socialförsäkringsbalken så kan man få ersättning, s.k. närståendepenning, ifall man vårdar en närstående som är svårt sjuk, 3 § Socialförsäkringsbalk. Med vård menar man att man är hos personen som ett stöd. Med svårt sjuk menar man att personen lider av en sjukdom som innebär ett påtagligt hot mot dennes liv. Detta gäller inte för långtidssjukdom där döden kan inträffa långt senare, utan det måste vara inom den närmaste tiden. Du finner Försäkringskassans regler här: Försäkringskassan Försäkringskassans allmänna råd. Det är enligt min uppfattning oklart om man kan få ersättning för att sitta med en anhörig i livets slutskede, och det verkar vara baserat på om din pappa lider av en livshotande sjukdom, till exempel cancer i ett senare skede. Vad du bör göra nuMin rekommendation är att kontakta Försäkringskassan och fråga om deras regler gäller i ditt fall. Du kan också ansöka om närståendepenning hos Försäkringskassan och invänta deras svar. Hoppas du fick lite vägledning i din fråga! Med vänliga hälsningar,