Är det tillåtet att dela en urklippt tidningsartikel i en sluten grupp?

2021-01-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, är det tillåtet att dela en urklippt tidningsartikel med en sluten grupp typ förening.Isåfall påverkas detta om artikeln är fotad och gruppen är på facebook.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar på din fråga är att det generellt sett inte är tillåtet pga upphovsrättsskyddet. UpphovsrättUpphovsrätt föreligger för litterära och konstnärliga verk (1 kap 1 § Upphovsrättslagen, URL). Upphovsrätten innebär att man själv har uteslutande rätt att använda sitt verk, genom att exempelvis publicera, göra det tillgängligt för allmänheten, bearbeta, m.m. (1 kap 2 § URL) Alltså kan man inte hur som helst dela en artikel, oavsett om det sker genom att artikeln är fotad och delningen sker i en sluten facebookgrupp. När får man dela ett upphovsrättsskyddat verk?Det finns däremot undantag. Är exempelvis ett verk redan offentliggjort, så som en tidningsartikel ofta är, kan man dela den i mindre omfång för privatbruk under vissa begränsningar (2 kap 12 § URL). Alltså kan man dela begränsade delar av artikeln, förutsatt att det är för privat bruk. Det går även bra att hänvisa till artikeln, eller citera ur artikeln (2 kap. 22 § URL). För att kunna göra detta ska det framgå vem upphovsmannan är (1 kap. 3 § URL). Detta är oftast författaren till artikeln alternativt redaktionen. Sammanfattningsvis, är delningen för ett privat bruk kan det gå bra att dela en del av artikeln. Med vänliga hälsningar,

Får varumärken synas i film?

2020-07-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på ett filmbolag och vi ska producera en film som kommer att gå på svensk tv. I filmen kommer vi använda oss av olika sociala medier. Vi kommer använda oss av instagram, facetime och youtube och min fråga är då får vi använda oss av dessa i filmen eller behöver vi söka olika tillstånd? Vi kommer i alla olika medier se flödet och logga. Tacksam för svar!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar är tillämpliga?I din fråga anger du att ni kommer använda olika sociala medier vars varumärken som kommer vara synliga, det innebär att Varumärkeslagen (VML) aktualsieras. Vidare beskriver du att man kommer kunna se flödet på dessa sidor, det innebär att Upphovsrättslagen (UPL) kan aktualiseras om man kan se andra användares upphovsskyddade verk. Synliga varumärken i filmEtt varumärke skyddas genom registrering eller inarbetning och innehavare erhåller ensamrätt till varumärket (1 kap. 6-7 § VML). Ensamrätt innebär att ingen annan får använda varumärket, identiska eller liknande tecken i näringsverksamhet utan innehavarens tillstånd (1 kap. 10 § VML). Detta gäller framförallt i om det rör sig om konkurrerande varor eller tjänster av samma slag eller om man genom att använda ett varumärke kan dra otillbörlig nytta (1 kap. 10 § VML). Sammanfattningsvis så gäller varumärkesskyddet främst om man är en konkurrent till innehavaren av varumärket. Detta för att skydda från förväxling och att man ska dra otillbörlig fördel av annan företags rykte. Det borde således inte gälla för er såvida ni bara använder varumärket för att visa på nödvändig funktion, exempelvis användning av sociala medier (1 kap. 11 § VML). Detta bör däremot ske i god affärssed. Synligt flöde i filmDå ni kommer att visa flödet från de olika medierna kommer ni att kunna visa upp upphovsskyddat material. Det är allt ifrån bilder, film, texter m.m. som är skapade och är upphovsrättsskyddade (1 kap. 1 § URL). Personen som har upphovsrätt har således ensamrätt att förfoga över verket och tillgängliggöra det för allmänheten (1 kap. 2 § URL). Om det i flödet ni visar upp syns andra personers upphovsskyddade verk gör ni dessa tillgängliga för allmänheten då filmen kommer att visas på svensk tv. Det innebär ett upphovsrättsintrång såvida ni inte fått samtycke av upphovsrättsinnehavaren (1 kap. 2 § URL). Det finns däremot ett undantag om man framställer ett upphovsrättsskyddat material genom film eller television, såvida användningen är av mindre betydelse för filmens innehåll alternativt om framställningen förekommer i bakgrunden eller liknande (2 kap. 20a § URL). Verket måste däremot först ha blivit offentliggjort av upphovsrättsinnehavaren (1 kap 8 § URL). SammanfattningNi bör kunna använda er av varumärkena såvida ni upprätthåller god affärssed och använder varumärket endast för att påvisa en funktion (1 kap. 11 § andra stycket, tredje punkten VML). Varumärken har generellt sett ensamrätt när det gäller konkurrerande varor och tjänster och det gäller inte er då ni endast uppvisar varumärkets tjänst. Viktigt att tänka på är även att om ni visar flödet från tjänsterna kan annan persons upphovsrättsskyddade material synas och samtycke kan behöva hämtas av upphovsrättsinnehavaren. Däremot finns ett undantag då ni visar flötet inom ramen av en film. Dock med begränsningen att det har underordnad betydelse för filmens innehåll samt att upphovsrättsinnehavaren har gjort det tillgängligt för allmänheten.Med vänliga hälsningar,

Kan man i Sverige registrera ett varumärke som redan är registrerat i annat land?

2020-09-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan en firma i Sverige registrera ett varumärke i som är registrerat i NordAmerka Och sedan stoppa den Amerikanska firman från att sälja sina produkter i Sverige?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kan en firma registrera ett varumärke som är registrerat i annat land och sedan hindra annan firma från att sälja sina produkter i Sverige?Det korta svaret på din fråga är att man kan registrera ett varumärke som är registrerat i ett annat land men däremot inte hindra att ett annat företag från att sälja sina produkter. Man kan endast hindra användningen av varumärket. Ett amerikanskt företag kan därför sälja sina produkter i Sverige även om varumärket finns registrerat här, så länge det amerikanska företaget inte använder varumärket. Jag kommer nu gå igenom hur ensamrätt till varumärke uppkommer. Vad krävs för att ett varumärke ska få skydd?Vad som är ett varumärke i Sverige bestäms av Varumärkeslagen (VML). Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och kan återges i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister (1 kap. 4 § VML). Med tecken menas ord, personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud, utstyrseln på varan eller förpackningen (1 kap. 4 § VML). Som exempel kan tas restaurangkedjan McDonalds distinkta "M" logga samt melodislingan "I'm lovin' it". Däremot behöver ett tecken ha särskiljningsförmåga för att det ska kunna utgöra ett varumärke. Med särskiljningsförmåga menas att det kan skiljas från varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan (1 kap. 5 § VML). Det är viktigt att varumärket inte endast tar sikte på varan eller tjänstens art, kvalitet, användning, geografiska ursprung m.m. för då anses varumärket inte ha tillräckligt mycket särskiljningsförmåga (1 kap. 5 § VML). Exempelvis om McDonalds varumärke istället skulle ha bestått av en bild på en hamburgare skulle det troligen inte anses ha tillräckligt mycket särskiljningsförmåga från andra hamburgerkedjor och därför inte kunna utgöra ett varumärke. Detta motiveras av att man vill ha konkurrens på marknaden och att tillåta varumärken som i princip utgör standardformen för viss produkt skulle leda till minskad konkurrens. Det här framgår även av att man inte kan få ensamrätt till varumärke som utgörs av form eller annan egenskap som följer av varans art, är nödvändigt för att varan ska uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan betydande värde (1 kap. 9 § VML) Ensamrätt till varumärkeNär man väl har ett varumärke med särskiljningsförmåga kan man få ensamrätt till varumärket genom två sätt, registrering eller inarbetning. Registrering gör man i varumärkesregistret som förs av Patent- och registreringsverket (1 kap. 6 § VML). Registrering kan göras genom nationell registrering och internationell registrering (1 kap. 6 § VML). Av andra kapitlet i VML framgår hur en nationell ansökan om registrering ska göras och i femte kapitlet i VML framgår det hur man registrerar sitt varumärke internationellt. När man registrerar ett varumärke internationellt behöver man däremot först ha registrerat det nationellt (5 kap. 2 § VML). En internationell ansökan ska även vara skriven på engelska (5 kap. 3 § VML). Det andra sättet man kan få ensamrätt till ett varumärke är genom inarbetning (1 kap. 7 § VML). Ett varumärke anses inarbetat om det i Sverige är känt inom en betydande del av den krets varumärket riktar sig till (1 kap. 7 § VML). Däremot kan inarbetat varumärke ha ensamrätt endast inom en del av landet om det bara är inarbetat inom visst område (1 kap. 7 § VML). Detta är viktigt då din fråga gäller registrering i Sverige av ett varumärke som redan är registrerat i Nordamerika. Det amerikanska företaget skulle redan kunna ha ensamrätt till varumärket genom inarbetning i Sverige om en stor del av den krets företaget riktar sig till känner igen varumärket. Ensamrätten innebär att ingen annan än innehavaren av varumärket får använda varumärket för varor eller tjänster utan tillåtelse av innehavaren (1 kap. 10 § VML). Detta innefattar situationer där varumärket används för samma typ av varor och tjänster, då det finns förväxlingsrisk mellan varumärken eller om man kan dra otillbörlig fördel av varumärket eller skadar innehavarens varumärke oavsett om det är varor och tjänster av liknande slag (1 kap. 10 § VML). Internationell registreringSom jag redan nämn kan man registrera ett varumärke internationellt. Liksom svenska varumärken kan registreras internationellt kan utländska varumärken registreras i Sverige, genom internationell registrering. Det finns flera internationella samarbeten som erbjuder registrering av varumärke så att man får registrerat varumärke i flera länder. Bland annat kan man ansöka om EU-varumärke hos EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO eller göra en internationell registrering av varumärke genom ansökan hos Patent- och registreringsverket eller EUIPO som sedan leder till internationell registrering hos hos WIPO, World Intellectual Property Organisation. Det kan alltså vara en bra idea att kika om det amerikanska företaget registrerat sig i någon av dessa organisationer så att registreringen omfattar Sverige. VarumärkesintrångHar ett varumärke förvärvat ensamrätt innebär användandet av det varumärket intrång i ensamrätten vilket är straffbart (8 kap VML). Detta gäller för både nationellt registrerade varumärken, inarbetade varumärken och internationellt registrerade varumärken. Sammanfattning och handlingsplanSålänge det amerikanska varumärket inte är inarbetat i Sverige, registrerat nationellt eller internationellt i Sverige är det alltså fritt fram att registrera det i Sverige och använda det. Däremot om varumärket är likt produktens egenskaper kommer varumärket inte anses ha tillräckligt mycket särskiljningsförmåga och registrering kommer inte godkännas. Det innebär att det går visserligen att hindra annan från att använda visst varumärket i Sverige, men att om det amerikanska företaget väljer att inte använda det registrerade varumärket kan man inte stoppa försäljningen av det amerikanska företagets produkter. Jag rekommenderar därför att du kontrollerar om det amerikanska företaget på något sätt har förvärvat ensamrätt i Sverige innan du ansöker om registrering av varumärket. Olika databaser att hitta och söka efter registrerade varumärken hittar du hos Patent- och registreringsverket. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, behöver hjälp att skriva ansökan för registrering av varumärke, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på vendela.tingshammar@lawline.se Med vänliga hälsningar,