Hur går man tillväga vid en skilsmässa vad gäller hyresrätten?

2021-06-17 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag och min dåvarande man bor i en hyresrätt. Skilsmässan har gått igenom och vi bor fortfarande under samma tak. Jag står på kontraktet och han vill inte flytta ut. Hur går jag till väga? Tacksam för svar.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Äktenskapsbalken reglerar vem som får vad av tillgångarna i en skilsmässa, jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Det framkommer inte att ni varit överens om vem som får rätt till lägenheten, jag kommer därför att redogöra för vad som gäller enligt lagen. Därefter kommer jag redogöra för vad som gäller om din före detta man vägrar att flytta ut.För att din före detta man ska få rätt att överta hyresrätten krävs det att det anses skäligtFörutsatt att något äktenskapsförord inte finns vad gäller hyresrätten samt att den utgjorde er gemensamma bostad så ska den räknas som giftorättsgods vid er skilsmässa. Vid bedömning av vem av dig eller din före detta man som ska ha rätt till lägenheten tas hänsyn till vem av er som har bäst behov av att bo kvar (9 kap. 1 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 8 § äktenskapsbalken). För att din före detta man ska få rätt att överta hyresrätten krävs dock att det ska anses skäligt. Det kan tillexempel handla om att mannen har barn som inte ska bo hos dig efter skilsmässan (11 kap. 8 § äktenskapsbalken och RH 2002:12).Om du har rätt till bostaden har din före detta man en skyldighet att flytta därifrånOm din före detta man inte vill flytta ut trots att du fått rätt till bostaden så har han ingen rätt att uppehålla sig där längre utan han har en skyldighet att genast flytta därifrån (14 kap. 8 § andra stycket äktenskapsbalken).Om mannen vägrar att flytta ut kan du vända dig till Kronofogden och ansöka om avhysning, det vill säga en förpliktelse för mannen att avlägsna sig från bostaden.SammanfattningVid en skilsmässa ska den av parterna som har bäst behov av hyresrätten få bo kvar. Eftersom du står på kontraktet krävs det att det anses skäligt för att din före detta man ska få rätt att överta hyresrätten.Om din före detta man vägrar att flytta ut kan du vända dig till Kronofogden för att ansöka om avhysning.Min rekommendationDet kan vara svårt att avgöra vem av er som har bäst rätt till hyresrätten i förhand och ni kan således vända er till tingsrätten för att be om en bodelningsförrättare som avgör frågan. I sådant fall tillkommer avgift till tingsrätten samt arvode till bodelningsförrättaren.Du kan även boka in ett möte med en av våra kunniga jurister så kan de hjälpa dig att driva ditt ärende vidare juridiskt.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Hur hanteras hyresrätt och bostadsrätt vid skilsmässa?

2017-04-27 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag tänker ev gifta mig med min särbo. Vi tänker i så fall fortsätta vara särbo även som gifta. Jag bor i en hyresrätt med ett omyndigt barn + ett myndigt barn som jag har från mitt förra äktenskap. Min särbo är inte mor till dessa barn. Vad händer med min hyresrätt om 1. Vi skiljer oss? Finns det något värde i den som min blivande fru har rätt till? 2. Jag avlider? Finns det någon risk att min särbo/fru får ta över hyresrätten och kan tvinga mina barn att flytta? 3. Jag och min blivande fru så småningom flyttar ihop i min hyresrätt, och vi skiljer oss och kommer överens om att jag ska bo kvar. Har hon då rätt att få ut något "värde" för hyresrätten? 4. Samma som 3. men jag dör. Har min fru rätt att bo kvar? Någon skillnad om hon skrivs in på hyreskontraktet vid hennes inflytt eller inte vid den händelsen? 5. Jag äger också en bostadsrätt till 9/10-delar som min äldsta dotter bor i. Om jag avlider, har min blivande fru rätt att få ut halva värdet av den bostadsrätten, och att i så fall min äldsta dotter ska betala min fru detta belopp? Tack på förhand för svar!
Niclas Friberg |InledningHej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Giftorättsgods och enskild egendomOm ni gifter er och inte skriver ett äktenskapsförord och det inte heller finns någon egendom som någon av er fått med villkoret att egendomen ska vara dennes enskilda så kommer all er egendom att vara giftorättsgods. Innebörden av att egendomen är giftorättsgods är att den dagen ni skiljer er eller någon av er dör har den andra personen rätt till halva er totala egendom.För att svara på fråga 5 först så blir alltså svaret att om din eventuella framtida fru inte kan få ut hälften av er totala egendom från sin egna egendom och från annan egendom du har så har hon rätten att kräva ut ersättning för bostadsrätten. Detta kan i sin tur resultera i att din dotter behöver betala din fru eller sälja bostadsrätten.HyresrättenHyresrätten anses inte ha något värde då man inte kan sälja hyresrätten. Svaret på fråga 1 och fråga 3 är alltså att din fru inte kan kräva ersättning för att du får behålla hyresrätten.För att din fru ska kunna ta över hyresrätten krävs att den är er gemensamma bostad samt att det skulle vara skäligt (rimligt), 11 kap. 8 § Äktenskapsbalken.Om du och din fru fortsätter vara särbo och någon av dina barn står med på hyreskontraktet så bör dina barn få behålla hyresrätten. Om ni bor tillsammans så kan hon ha rätt att ta över hyresrätten. Om hon står med på hyreskontraktet har hon redan däri rätt att bo kvar i bostaden.Om hon tvingar ut dina barn i efterhand är mer en praktisk fråga även om det förvisso finns regler om att man inte kan vräka någon som bor i lägenheten hur som helst. Reglerna för hur vårdnaden hanteras och reglerna omkring vräkning av hyresgäst o.s.v. saknas det information för att besvara på ett meningsfullt sätt.AvslutningsvisOm du inte känner att du har fått svar på dina frågor eller vill upprätta ett äktenskapsförord skulle jag rekommendera Er att kontakta en jurist för ytterligare konsultation och eventuell hjälp med Ert ärende. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt. Ni kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Hoppas ni känner att ni har fått mer klarhet i er situation!Med vänlig hälsning

Går det att ärva en hyresrätt?

2020-10-08 i Hyresrätt
FRÅGA |Vår pappa avled den 3/12 2001. Våra föräldrar separerade 1959 och pappa gifte senare om sig med NN. Han bodde då kvar i vår villa som han köpt 1947. 1991 övertog han också vår brors lägenhet, centralt i Stockholm, efter att vår bror omkommit i en flygolycka. Senare i livet övertalades pappa av NN att sälja sin villa och de bosatte sig båda i lägenheten i Stockholm. Pappa och NN hade upprättat ett testamente och ett äktenskapsförord där det tydligt framgår att vars och ens egendom (mer utförligt beskrivet i testamentet) skall vara enskild. Pappa sa till oss att NN skulle få bo kvar i lägenheten (som då var en hyresrätt) högst en månad , tills hon hunnit skaffa en annan bostad. Emellertid har NN kommit att bo kvar i lägenheten och det har nu kommit till vår kännedom att hon senaren köpte denna och nu testamenterat den till sina syskonbarn (hon har inga egna barn). När min syster för en tid sedan besökte NN sa hon "du ska inte tro att du kommer att få någon del i den här lägenheten, den har jag testamenterat till mina syskonbarn". Pappa hade ingen bra relation till hennes syskon eller syskonbarn (hennes syster lär en gång ha stulit pengar från pappa och NN hade en gång förfalskat pappas namnteckning för att få del i hans villa). Om pappa vetat att lägenheten skulle övertas av hennes syskonbarn skulle han blivit förtvivlad. Lägenheten är idag värderad till minst 8 miljoner kronor. Av intresse är också att det inte fanns något nämnvärt ekonomiskt arv kvar efter pappa.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning bereder en del tolkningssvårigheter och härutöver saknas en eller flera uttryckliga frågor. Men såvitt jag förstår är din far sedan länge avliden. Denne hade vid tidpunkten för sitt frånfälle inte någon kvarlåtenskap av värde bortsett från en hyresrätt. Den ifrågavarande bostaden disponerades då både av honom själv och hans hustru, NN, som sedermera och efter din fars bortgång har bott kvar i lägenheten under de snart 19 år som nu har förflutit. Men varför så har skett förtäljer inte riktigt den information som du har lämnat till oss. Oaktat ovanstående verkar din egentliga frågeställning handla om just bostaden eftersom denna har förvärvats av NN, enligt uppgift är värderad till en inte helt obetydlig summa och dessutom numera har testamenterats till NN:s syskonbarn. Detta torde med andra ord betyda att den före detta hyresrätten vid något tillfälle ombildades för att sedan som bostadsrätt överlåtas till NN. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av den här frågan följer enligt nedan.Jordabalken (JB).Ärvdabalken (ÄB).Du har även beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge ett någorlunda träffsäkert svar. Min tanke är därför att övriga ganska löst nämnda spörsmål som exempelvis testamentets innehåll, den eventuella stölden och den förfalskade namnteckningen får gås igenom under vårt kommande telefonsamtal.Vad gäller egentligen beträffande överlåtelse av en hyresrätt i den här typen av situationer?Vem som tidigare formellt uppträdde som hyresgäst i förhållande till fastighetsägaren är för mig ovisst. Men jag utgår ifrån att det var din far som satt på det dåvarande hyresavtalet och inledningsvis kan därför följande konstateras. Grundregeln är att en hyresgäst inte får överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, vilket framgår av 12 kap. 32 § 1 st. JB, och det gäller även vid en övergång av nyttjanderätten till lägenheten genom arv och/eller testamente, vilket sägs i 12 kap. 33 § 1 st. JB. Men från den ovannämnda huvudregeln föreligger det emellertid ett undantag för just make eller sambo till den avlidne hyresgästen, vilket innebär att hyresvärdens samtycke inte behövs för att någon av de aktuella personkategorierna ska kunna överta hyresrätten. Det nu sagda förutsätter dock att hyresrätten tidigare har varit avsedd att uteslutande eller i vart fall huvudsakligen användas som gemensam bostad för hyresgästen och dennes make eller sambo, vilket stadgas i andra stycket i det senast angivna lagrummet (lagparagrafen) ovan. Vidare finns det ytterligare ett undantag i 12 kap. 34 § JB i vilket det går att utläsa att hyresnämnden kan lämna tillstånd till att hyresrätten övergår till närstående som varaktigt har bott tillsammans med hyresgästen, vanligtvis under minst tre år. Till gruppen närstående räknas bland annat barn, föräldrar, andra släktingar och personer som hyresgästen har bott med under äktenskapsliknande former (samboförhållanden).Mot bakgrund av ovanstående och utifrån din ärendebeskrivning kan följande anföras. Den så kallade första arvsklassen består av arvlåtarens avkomlingar (barnen), vilka för övrigt brukar kallas bröstarvingar. Dessa ärver först enligt ärvdabalken och varje barn äger rätt till lika stor del i den avlidnes kvarlåtenskap enligt 2 kap. 1 § ÄB. Äkta makar ärver dock före gemensamma barn, vilket således innebär att om den avlidne var gift går dennes hela kvarlåtenskap till den efterlevande maken, vilket uttalas i 3 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar får sedan ärva efter det att båda föräldrarna har avlidit. I den förevarande situationen saknas dock gemensamma barn, du och din syster ärver (ärvde) därför hela kvarlåtenskapen efter din (er) far i egenskap bröstarvingar och särkullbarn. Men eftersom just hyresrätter är specialreglerade i 12 kap. JB faller dessa i princip utanför dödsboets tillgångsmassa om inte någon av de ovan redovisade undantagsreglerna kan åberopas. Om inte hyresvärden vid tidpunkten för din fars död uttryckligen samtyckte till att du (eller din syster) skulle få överta hyresrätten kan denna enligt min mening inte betraktas som din (er) i dagsläget. Det finns ingenting i din information som tyder på att så skulle ha skett i december 2001 och du har inte heller vad jag förstår begagnat lägenheten någon gång sedan dess. Istället verkar det helt enkelt vara så att din fars hustru övertog hyresrätten och därför trädde i hans ställe enligt 12 kap. 33 § 2 st. JB och att någon form av underrättelse till hyresvärden avseende hyresrättens övertagande sedan skedde i samband med detta. Med tanke på den ganska långa tid som har förflutit sedan din fars frånfälle och givet att hans hustru allt sedan dess och fram till hyresrättens ombildande har uppträtt som hyresgäst i formell mening kommer det enligt mitt förmenande att bli tämligen svårt att kunna göra anspråk på lägenheten idag.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 12/10 kl 16.15. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,