Frågor & Svar

Fastighetsägaren X Bostäderna AB äger en fastighet med 10 bostadslägenheter. Samtliga är uthyrda till bostadshyresgäster med tillsvidareavtal. Förhandlingsordning saknas för hyreshuset. En dag inträffar en stor vattenläcka i en av X Bostädernas bostadslägenheter belägen på andra våningen. Eftersom vattenskadan innebär att den skadade lägenheten måste renoveras tänker X Bostäderna AB att de kan passa på att utföra stambyte, renovera kök och badrum i fem andra lägenheter i anslutning till och under den skadade lägenheten. Köken är idag av äldre standard och hyresvärden tänker sig att byta ut all inredning mot ny samt sätta in diskmaskin och lägga in parkettgolv. Badrummen är idag inredda med plastmattor och hyresvärden har tänkt att vid renoveringen i stället sätta in kakel och klinker i badrummen och installera tvättmaskiner. Hyresvärden vill höja hyran ca 25% i anledning av den förbättrade standarden, vilket hyresgästerna motsätter sig. Vilka regler påverkar hyresvärdens planer och vilka konsekvenser detta får?? Några av hyresgästerna på tredje våningen vill värna om miljön och ekonomin. De vill därför avtala med hyresvärden om att renovering av deras lägenheter inte ska göras eller åtminstone göras endast med återvunnen inredning. Är det möjligt för hyresgästerna att begränsa renovering i lägenheten och avtala om varsam renovering??

Hej! Jag äger en fastighet på en ö i Stockholms skärgård sedan 50 år och har under åren 1976 till 1994 i tre etapper byggt en brygga som jag utnyttjar för mina två båtar. Bryggan har ingen strandskyddsdispens och är alltså olovligen byggd och är dessutom i dåligt skick och behöver rivas. Jag har skickat fråga till kommunen om vilka tillstånd det behövs för att riva bryggan. Det som har hänt nu är att en granne som har en fastighet på andra sidan ön har sökt strandskyddsdispens för bryggan som jag har byggt på min mark. Jag fick ingen information om detta ärende förrän kommunen skickade ett brev till mig att strandskyddsdispensen var godkänd. Jag har nu förstått att vem som helst kan söka strandskyddsdispens på annans mark. Min fråga är om inte jag som markägare måste godkänna strandskyddsdispensen innan kommunen kan fortsätta sin handläggning? Jag äger marken och har byggt bryggan och nu har någon annan strandskyddsdispens för min brygga. I min bok så är denna hantering av kommunen ett rättshaveri utan motstycke. Tacksam för rådgivning och svar.

Hej! Vi har en medlem i vår brf som vid köp/inflytt upptäckte mögel på balkongväggarna. Vårt försäkringsbolag var där och konstaterade att den har målats med fel sorts färg (inomhusfärg). Den nye medlemmen kräver att detta ska åtgärdas på föreningens bekostnad, men styrelsen anser inte att detta är rimligt (då den icke fackmannamässigt utfärdade målningen gjordes av den förre ägaren, och inte föreningen). Nu hotas vi med stämning, och undrar därför vem som bär ansvaret enligt bostadsrättslagen? (Vi har Bostadsrätternas mönsterstadgar 2020 version 1).

En granne har 10-talet granar (ca 20 m höga) vid tomtgränsen. Vid en stormby föll nu en Björk mot en av granarna. Den granen lutar nu påtagligt (uppskattningsvis som tornet i Pisa) in över vår tomt och vår näraliggande friggebod. Granen svajar ordentligt i vinden och vi vågar nu inte visas i riskområdet när det blåser. Vi har tidigare pratat med grannen om träden, men oviljan att göra något är stor. Jag läste nu hos er att man kan ha skyldighet att ta bort ett ruttet träd som riskerar att falla över annans tomt eller hus. Min fråga är alltså om denna skyldighet är tillämplig också i vårt fall samt: Vem kan i så fall ålägga grannen att ta ned det farliga träde

Vi har en bostadsrätt som vi vill flytta tillbaka in i när vi blir ännu äldre. Vi har haft den uthyrd i andra hand i två och ett halvt år fördelat på tre perioder, men har vi fått nej från bostadsrättföreningen för en fjärde period. Vi har lämnat ärendet till Hyresnämnden för förhandling i maj. Vad gäller andrahandsuthyrning för inflyttning efter pensionering? Vi blir 69 och 66 år i år. Vi bor del av året i Italien i ett ägt hus, och vill ha en mindre bostad så småningom när vi inte längre orkar att resa eller ta hand om ett hus. När vi är i Sverige bor vi i ett hus på landet, vilket vi inte kommer att orka sköta om när vi blir ännu äldre. Vi har försökt köpa en liten ägarlägenhet för uthyrning tills vi flyttar dit, men har fått nej från banken till att flytta säkerheten. Den lägenhet vi äger på Lidingö är en 2-a, på bottenvåningen med en uteplats och även hiss i huset, vilket blir perfekt för oss när vår hälsa inte tillåter andra boende alternativ. Vilka argument kan vi använda i förhandligarna med styrelsen i Hyresnämnden och finns det stöd i lagen som ger oss rätt att behålla lägenheten och hyra ut den tills vi behöver den igen? 

Hej, vi vill bygga ett lågt vedskjul/redskapsförråd som tillbyggnad på vårt garage. En total tillbyggnadsyta på ca 10 kvm, mer än 5 meter från tomtgränsen. Byggnadskontoret i vår stad säger att tillbyggnaden inte får sitta ihop med garaget för att klassas som Attefallstillbyggnad, och att vi i annat fall behöver ansöka om bygglov för tillbyggnaden. Vi tror dock att de vanliga byggreglerna i plan och bygglagen kapitel 9, paragraf 4 medger att mindre tillbyggnader under 15 kvm är bygglovsbefriade, även på komplementhus som ligger i direkt anslutning till bostadshuset, dock ej ihopbyggt med bostadshuset. Kan ni hjälpa oss reda ut detta? (Vi har inga övriga bygglovsbefriade byggnader på fastigheten som ligger i vanligt villaområde utan särskilda skyddsvärden).