Kan en fastighetsägare upplåta jakträtt till fler än en person?

2020-09-16 i Jakt
FRÅGA |Vi är en jaktsammansammanslutning där en markägare sålt sin fastighet men påstår sig ha behållit jakträtten (vi övriga markägare har ej fått se något sådant kontrakt utan endast ett handskrivet papper). Om han väljer att inte jaga på sin jakträtt, har då den nye markägaren rätt att upplåta jakten till någon annan eller är jakträtten bunden till den tidigare markägaren. Som jag förstått det kan den tidigare markägaren, som behållit jakträtten i samband med försäljningen, inte upplåta jakten till någon annan. Är väl endast inom familjen de kan jaga?Detta har tyvärr blivit en källa till irritation inom jaktlaget eftersom vi inte får klarhet i våra frågor.
Aram Shokor |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras huvudsakligen i jaktlag (1987:259) (även kallad jaktlagen, hädanefter förkortat JL). Vem äger jakträtten på en fastighet? Enligt 10 § JL är fastighetsägaren innehavaren av jakträtten på den mark som tillhör fastigheten. Om fastigheten arrenderas som jordbruksarrende är det arrendator, dvs den som får nyttja marken, som har jakträtten om inte annat har avtalats. Jag kommer utgå från att den tidigare markägaren i det här fallet sålt fastigheten och inte arrenderat ut den. Överlåtelse av jakträtt14 § JL stadgar att om jakträtt upplåtits på annat sätt än genom jordbruksarrende så får inte den som numer äger jakträtten överlåta eller upplåta jakträtten till någon annan utan fastighetsägarens samtycke. Om samtycke lämnas till upplåtelse så nyttjas jakträtten i andra hand, och en överlåtelse innebär att jakträtten övergår helt.Enligt en bokstavstolkning av 14 § JL krävs samtycke från fastighetsägaren om andra än jakträttshavaren ska jaga på marken, men regeln torde inte innebära att man inte då och då får ta med en familjemedlem eller vän som jaktgäst. Om det däremot blir något annat än oregelbundet är saken annorlunda, och tillstånd bör inhämtas. Familj och vänner får alltså enligt min tolkning av bestämmelsen följa med ibland även utan fastighetsägarens tillstånd, vilket jag grundar i att en jägare som får sällskap utan att överlåta eller upplåta jakträtten i sig till denna tredje person inte går emot 14 § JL. Enskilda avtal kan naturligtvis skapa strängare förhållningsregler. Kan avtal sägas upp om jakträtten inte nyttjas?16 § JL ställer upp de huvudsakliga reglerna som gäller vid uppsägning av jakträtt. Om avtalet är tidsbestämt och löper under minst ett år förlängs det automatiskt om det inte sägs upp, dock inte mer än 5 år totalt. Om inte annat avtalats så ska avtalet sägas upp minst sex månader innan det löper ut. Fler bestämmelser om upplåtelsetid och uppsägning av densamma finns i Jordabalken, men eftersom varken ni eller jag har insyn i avtalet lämnar jag frågan om uppsägning därhän och sammanfattar saken med att fastighetsägaren kan säga upp avtalet med beaktande av uppsägningstid. Är jakträtten bunden till endast en jakträttsinnehavare eller kan fastighetsägaren upplåta jakträtten till fler?Innebörden av upplåtelsen för fastighetsägaren är att denne inte längre äger jakträtten under tiden avtalet löper, och jakträtten omfattar allt som avtalats mellan markägaren och jakträttshavaren. Avtalet kan ge jakträttshavaren ensamrätt till jakt på allt vilt, men om det finns en klausul i avtalet som säger att jakträtten enbart avser jakt på älg, så har markägaren utrymme att upplåta jakt på hjort till en annan person eller jaktlag. Vad det innebär i ditt jaktlags fall är att den nya fastighetsägaren har rätt att upplåta jakträtt till ditt jaktlag så länge det inte inkräktar på den nuvarande jakträtthavarens rättigheter enligt deras avtal. Vad det avtalet stadgar kan du enbart utröna genom att fråga antingen fastighetsägaren eller jakträttshavaren. Jag hoppas detta besvarar din fråga, hör gärna av dig om jag varit otydlig eller om du har fler frågor!

Vem har bevisbördan för muntlig gåva av fastighet med tillhörande jakträtt?

2020-05-17 i Jakt
FRÅGA |Hej.Jag o min syster har fått en fastighet med jakt rätt i gåva av vår pappa. Nu hävdar min syster att pappa gettnyttjanderätten till jakten till hennes sambo muntligt. Det är inget jag har hört sägas o pappa nekar till att ha sagt så. Det står inget om det i gåvobrevet heller. Vad kan jag göra. ?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis är din fråga reglerad i bland annat jordabalken (1970:994), jaktlagen (1987:259) och lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt. I frågan nämner du ett gåvobrev men att den omtvistade rättigheten inte omfattas av brevet. Eftersom jag inte vet innehållet i brevet är det svårt att göra en nogrannare bedömning av om nyttjanderätten får anses ingå i gåvobrevet. Jag kommer anta att nyttjanderätten inte ingår i gåvobrevet, att din systers sambo inte omnämns i brevet, samt att fastigheten givits till dig och din syster med full äganderätt. Jag kommer dessutom anta att gåvan fullbordats enligt bestämmelserna i 4 kap. 1-3 §§ samt 4 kap. 7-9 §§ i förening med 4 kap. 29 § jordabalken. Vem har bevisbördan för en muntlig gåvoutfästelse?Bevisbördan för rättsförhållanden av det här slaget ligger på den som åberopar det. Det har sina naturliga förklaringar att den som åberopar till exempel ett gåvolöfte ska kunna bevisa det, på samma sätt som den som åberopar ett avtal om köp kan bevisa det. I linje med mitt antagande om att gåvobrevet enbart avser fastigheten med tillhörande rätt och att gåvobrevet riktar sig enbart till dig och din syster så ligger bevisbördan på din syster och hennes sambo att styrka att er far även avsett att omfatta din syster sambo i gåvan, eller i den del som avser jakträtt. Med tanke på att de hävdar ett muntligt gåvolöfte som dessutom bestrids av din far torde det vara svårbevisat.Hur kan man fastställa att en muntlig gåva blivit utfäst?För att få rätt kan du väcka en fastställelsetalan enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken vid Tingsrätt och låta domstol ta slutlig ställning i frågan. Ger domstolen dig rätt har du i och med domen en exekutionstitel som sedan kan användas för att verkställa det bakomliggande syftet med stämningen. Vad innebär samäganderätt i förhållande till jakträtten? Någonting att tänka på är att fastighetsägaren har jakträtten på marken som tillhör fastigheten enligt 10 § jaktlagen. Även om du skulle få rätt vid en tvist så kan din syster, som är samägare till fastigheten, överlåta nyttjanderätten. Detta förutsätter alltså återigen att du och din syster fått fastigheten enligt bestämmelserna i jordabalkens fjärde kapitel. Att ni är samägare framgår av 1 § samägandelagen, förutsatt att mina antaganden ovan stämmer. Enligt 2 § Samägandelägen krävs samtycke från alla delägare i angelägenheter som rör godsets förvaltning. Om ni inte kan komma överens om fastighetens nyttjande eller förvaltning kan en av er ansöka om att rätten ska förordna en god man som under viss tid ska omhänderha godset enligt 3 § samägandelagen. Om din syster och hennes sambo inte kan bevisa att din far givit sambon jakträtten i gåva så har sambon ingen självständig rätt till den. Detta får slutligen avgöras i domstol. Även om du får rätt i domstol och sambon inte får nyttjanderätt, så har din syster i egenskap av samägare till fastigheten rätt att överlåta och upplåta jakträtten till sin sambo. Detta kan dock inte ske utan ditt samtycke enligt 2 § lagen om samäganderätt. Det finns således en del rättsregler som är tillämpliga, och eftersom informationen jag har att tillgå inte är tillräcklig för att ge dig ett skarpt och tillfredsställande svar på din fråga om hur du ska gå vidare rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: mån-fre kl. 10.00 - 16.00