Husköp, formkrav och bodelning

2015-09-07 i Köpavtal
FRÅGA |Hej.Jag genomgår just nu en skilsmässa där vi i stort sett är helt överens om hur vi delar på allt, förutom huset.Vi skrev äktenskapsord när vi gifte oss så vi har ingen rätt på varandras saker eller pengar som vi hade med oss in i äktenskapet. frågan är hur vi ställer oss till huset, det köptes tillsammans för ett antal år sedan men på ett litet speciellt sätt. Då jag hade skulder så hjälpte hennes föräldrar till med dels att stå för min del av lånet gentemot banken dels att låna ut en summa själva. Alltså köptes huset av min fru och hennes mamma. Uppgörelsen var att den dagen jag blev skuldfri så skulle jag ta över min del av lånet vilket jag också gjorde. Jag står nu på halva lånet till huset men är juridiskt blåst? eller?Det är inte så att jag vill gå in och sälja huset för jag vill att mina barn ska bo kvar där men jag behöver veta om jag har någon rätt i det här eller inte.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!ÖverlåtelseOm jag förstår dig rätt har ni aldrig överlåtit en del av huset på dig, och huset "står inte på dig" till någon del. I samband med att du tog över en andel av lånet kunde ni ha avtalat att halva huset skulle övergå på dig; det hade då betraktats som att du "köpte" huset genom att ta över halva lånet.Om det skulle vara så att huset står "på ofri grund" (det vill säga att marken inte var innefattad i köpet) skulle det inte finnas några särskilda formkrav vid avtal om överlåtelse. Du kunde då hävda att halva huset hade gått över till dig då du tog över lånen om det var det ni bestämde sinsemellan. I så fall skulle det vara en bevisfråga om du ägde halva huset eller inte. Om marken däremot ingick, är huset juridiskt en fastighet och det finns särskilda formkrav för överlåtelseavtal. Överlåtelseavtalet måste vara skriftligt och underskrivet samt innehålla uppgift om betalningen (t.ex. övertagande av ett lån). Finns inget sådant avtal har du inte juridiskt köpt "din del" av huset (Se Jordabalken 4 kap. 1 § för formkraven)Kort sagt hänger det alltså på frågan om huset är en fastighet eller inte samt om det finns ett avtal eller ej. Rör det sig om ett hus som står på annans mark kan du hävda även ett muntligt avtal, men ingår marken är huset en fastighet och ett skriftligt avtal krävs. Är inte dessa krav uppfyllda, har du alltså tyvärr ingen rätt till huset.BodelningÄven om du nu inte skulle äga någon del av huset, skall det ingå i bodelningen såvida det inte utgör "enskild egendom". Enskild egendom kan uppstå genom att man har ett äktenskapsförord som säger att viss egendom (eller all egendom) är enskild, samt genom arv eller gåva (se Äktenskapsbalken 7 kap. 2 §). Om hela huset har stått på din fru sedan köpet krävs det äktenskapsförord för att det skall vara enskild egendom. Har ni inte skrivit något sådant kan du ha rätt till en del av huset!Vid bodelningen lägger man ihop all egendom som inte är enskild efter att varje make har fått "dra av" sina skulder. Man delar sedan på det belopp man får fram, vilket resulterar i att den ena maken skall ge över (valfri) egendom till den andra maken till det värde som krävs för att uppnå delningen.Exempel:A och B är gifta. A äger den gemensamma bostaden, vilket är ett hus som är värt 1 200 000 kr samt annan egendom till värdet 150 000. B äger egendom till värdet 200 000 kr. A har skulder på 800 000 kr (bland annat huslånet) och B har skulder på 100 000 kr. Ingen egendom är enskild.Vid bodelningen lägger man ihop A:s egendom minus skulderna (1 200 000 + 150 000 - 800 000 = 550 000 kr) med B:s egendom minus skulderna (200 000 - 100 000 = 100 000 kr). Det sammanlagda värdet blir 650 000 kr. Av detta skall varje make få 325 000 kr.Eftersom A har mest egendom, skall A till B lämna över egendom till värdet 225 000 kr (B har ju redan 100 000 kr av egendomen).A kan välja vilken egendom som helst att ersätta B med. A väljer att ge B en andel i huset (225 000/1 200 000 = 0,1875), vilken blir på nära 19 %.SammanfattningOm huset inte i juridisk mening är en fastighet kan du kanske hävda att du har tagit över hälften i och med att du tog över lånen, åtminstone om ni har sagt det muntligt. Om huset är en fastighet har du ingen äganderätt till det om ni inte har ett skriftligt avtal. I vilket fall ingår huset i bodelningen, och du kan ha rätt till en del egendom (t.ex. en andel i huset) på grund av detta. Hur som helst får ni avtala om vilken fördelning vid bodelningen ni vill. Går din fru med på att ge dig en del av huset, är detta naturligtvis tillåtet. Min åsikt är att detta vore rättvist med tanke på att du har tagit över halva lånet.Hör gärna av dig igen om det är något mer du undrar!Hälsningar,

Inteckning i fastighet, betydelsen av när bodelningsavtal upprättades och anmälan till Skatteverket om bodelning under äktenskapet gjordes

2015-02-08 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |År 1995 skilde vi oss. Bodelningsavtal upprättades 95.08.14 och vi ansöker om skilsmässa. Dom från Tingsrätten är daterad 1995-08-25. Jag tilldelas del i fastigheten som samägs med mina barn från ett tidigare äktenskap, Vi bygger ut fastigheten i omgångar med lån från bank. Senast 2013 en om/tillbyggnad som fastighetsinskrivningsnämnden först hade synpunkter på, men efter vi presenterat ovan nämnda bodelningsavtal var det inga problem. Nu i år tas ytterligare lån med fastigheten som säkerhet. Nu godtar inte inskrivningsnämnden bodelningsavtalet med motiveringen att avtalet skrevs före ansökan om äktenskapsskillnad. De menar att först ska ansökan göras för att därefter upprätta bodelningsavtalet. Min fråga; är detta rätt? Vilket lagrum åberopas? Jag trodde att tillsammans med ansökan om skilsmässa ska bodelningsavtal bifogas. Det går ju inte om deras uppfattning är riktig. Jag hoppas ni kan räta ut mina frågetecken. Med tack på förhand.
Märta Ahlén |Hej och tack för att du vänt har dig till Lawline med din fråga!Till att börja med: jag har märk under tiden jag har jobbat med den här uppgiften att frågan är lite för sparsamt formulerad för att jag ska kunna ge ett säkert svar. Det blir en del spekulationer nedan, vilka hade kunnat minimeras om det bara hade stått klart bl.a. vilken typ av bodelning som genomförts, t.ex. om den anmälts till Skatteverket först (vilket måste göras vid bodelning under äktenskapet, men aldrig ska ske om bodelning görs i samband med makars skilsmässa) vilket hade bekräftat att bodelning skett under äktenskapet. Nu redogör jag istället för bodelning i generella termer nedan; dock mest för att införa någon form av buffert eftersom jag inte är helt säker på hur omständigheterna "bodelningsavtal upprättades 1995-08-14 och vi ansökte om skilsmässa. Dom från Tingsrätten är daterad 1995-08-25" ska tolkas. Det ska sägas att det är viktigt att skilja på bodelningen och bodelningshandlingen; bodelningen består av flera steg emedan bodelningsavtalet är det avtal varigenom bodelningen avslutas och som bevisar att makarna är överens om hur bodelningen gjorts, dvs. hur makarnas tillgångar har fördelats. Vem som helst kan alltid registrera denna bodelningshandling hos skatteverket, oavsett i vilket sammanhang bodelning genomförs, alltså oavsett under äktenskap eller i samband med skilsmässa (se här). Eftersom bodelningshandling har upprättats leder det mig till den omedelbara slutsatsen att bodelning också har förrättats – under äktenskapet, precis innan ansökan om skilsmässa. Någonting i det korta tidsspannet och möjligheten för makar att begära att bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall förrättas "genast", dvs. redan när talan om äktenskapsskillnad väcks, leder mig dock till att vara mer övergripande, om inte annat i pedagogiskt syfte. Jag ska börja med att redogöra lite allmänt för hur bodelningsreglerna ser ut idag och när bodelning enligt gällande rätt "ska" ske.9 kap. 1 § (9:1) Äktenskapsbalken (ÄktB) innehåller den grundläggande bestämmelsen om när bodelning ska förättas. Paragrafens första mening föreskriver att makars egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning när ett äktenskap upplöses. Enligt ÄktB 1:5 är ett äktenskap upplöst vid den ene makens död eller skilsmässa. I fallet skilsmässa är det i sin tur när domen på äktenskapsskillnad vinner laga kraft som äktenskapet i rättslig mening anses upplöst (ÄktB 5:6). Därav följer att bodelning som utgångspunkt ska ske när domen på skilsmässa är lagakraftvunnen. Det finns emellertid en möjlighet för makarna gemensamt, eller enskilt, att begära att bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall förrättas "genast." ÄktB 9:4 andra meningen medger, om någon av makarna 1) begär bodelning 2) när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, att bodelning förrättas omedelbart. En sådan begäran kan framställas redan när talan om äktenskapsskillnad väcks, dvs. när ansökan om äktenskapsskillnad ges in till tingsrätten – så fort mål om skillnad anses "pågå" (angående formuleringen "mål om äktenskapsskillnad pågår", se ÄktB 9:12). Är makarna överens om äktenskapsskillnad och bodelning kan bodelningsförfarandet således komma i gång redan samtidigt med att gemensam ansökan om äktenskapsskillnad ges in till tingsrätten (Regeringens proposition om Äktenskapsbalk m.m., 1986/87:1 s. 147).Är makarna ense (överens om såväl att bodelning överhuvudtaget ska ske som hur egendomen skall fördelas) får de dessutom efter skriftlig anmälan om bodelning till Skatteverket (som måste registrera anmälan för att denna ska bli giltig enligt ÄktB 16 kap.) förrätta bodelning även under äktenskapet, utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår. Verkan av en med stöd av andra stycket förrättad bodelning blir den att det genom bodelningen blir klarlagt vad vardera maken i fortsättningen äger. Den egendom som en make tilläggs genom en sådan bodelning blir vidare inte enskild. Den utgör i stället alltjämt giftorättsgods, med följden att den kan komma att ingå i en senare bodelning mellan makarna, t.ex. vid äktenskapets senare upplösning. Vill makarna utesluta all giftorättsgemenskap i samband med bodelningsuppgörelsen, får de samtidigt upprätta ett äktenskapsförord om detta. Inget sägs om att bodelningsavtalet som upprättades 1995-08-14 (i nära anslutning till att ni ansökte om och också fick en dom på skilsmässan) har registrerats i behörig ordning efter anmälan till Skatteverket enligt 9:1 st. 2 och 16 kap. ÄktB. Nu kort om lagfartsansökan, genom vilken nya ägarförhållanden till en fastighet registreras, t.ex. vid fastighetsköp, arv, bodelning etc. Inskrivning av lån i fastigheten, inteckning, varom fråga är här, görs av fastighetsägaren.En ansökan om lagfart kan beviljas på en bodelningshandling som upprättats såväl under pågående äktenskap som med anledning av äktenskapsskillnad. I det förra fallet, bodelning under äktenskap, ska anmälan om bodelning ha lämnats in till Skatteverket för registrering innan bodelningshandlingen upprättas för att lagfart ska beviljas med bodelningshandlingen som grund. En kopia av till Skatteverket ingiven anmälan om bodelning (med Skatteverkets ankomststämpel) bör nämligen bifogas lagfartsansökan (mer här). Här frågar jag mig: har så skett? Har anmälan om bodelning gjorts i behörig ordning (se här) innan bodelningsavtalet upprättades 1995-08-14? I det fallet att bodelning sker med anledning av äktenskapsskillnad ska bodelningshandlingen i original och en bestyrkt kopia bifogas lagfartsansökan (här).Det avgörande är alltså vilken verklighet som döljer sig bakom formuleringen "bodelningsavtal upprättades 1995-08-14 och vi ansökte om skilsmässa." Anser Skatteverket och inskrivningsnämnden bodelning ha genomförts under äktenskapet? Har anmälan om bodelning i så fall lämnats in till Skatteverket för registrering innan bodelningshandlingen upprättades 1995-08-14? Om nej, har inte lagfart beviljats med bodelningshandlingen som grund? Med sin motivering att bodelningsavtalet "skrevs före ansökan om äktenskapsskillnad", menar inskrivningsnämnden att bodelningsavtalet skrevs "innan mål om äktenskapsskillnad pågick" och alltså ska ses som bevis för bodelning under äktenskapet, "utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår", varför lagfart hade krävt anmälan om bodelning till Skatteverket före bodelningsavtalets upprättande? Det är meningslöst för mig att fortsätta spekulera i detta – lagfartsfrågan har ni utan tvivel själva svaret på.Givet att fallet anses falla in under det tredje alternativet ovan – dvs. som bodelning under äktenskapet – och inskrivningsnämnden "inte godtar" bodelningsavtalet daterat 1995-08-14 (med motiveringen att bodelningsavtalet skrevs före ansökan om äktenskapsskillnad) eftersom de håller det som en bekräftelse på bodelning under äktenskapet gäller dock, dessutom, följande. Den genom bodelning under äktenskapet uppdelade egendomen kommer alltjämt att anses utgöra giftorättsgods givet att "senare bodelning mellan makarna, t.ex. vid äktenskapets senare upplösning", som kunde gjort egendomen till enskild, inte kommit till stånd. Om så skulle din situation vara direkt lik den, om vilken rättsfallet NJA 2009 s.747 handlar. Omständigheterna i det målet (vilka jag inte ska redogöra för här) aktualiserade tillämpning av 7 kap. 5 § första stycket 1 ÄktB, som föreskriver att make inte utan den andra makens samtycke får låta inteckna fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad. Klart är i detta fall att du "tilldela[t]s del i fastigheten som samägs med mina barn från ett tidigare äktenskap", m.a.o. att fastigheten inte längre utgör makarnas gemensamma bostad. Sådant samtycke krävs emellertid, enligt tredje stycket, också då den fasta egendomen inte utgör makarnas gemensamma bostad men är giftorättsgods. Detta får konsekvenser enligt 22 kap. 4 § första stycket 3 Jordabalken, enligt vilken ansökan om inteckning ska förklaras vilande, om sökanden 1) är gift samt 2) andra makens samtycke fordras enligt ÄktB:s bestämmelser och samtycke eller annan tillåtelse enligt ÄktB inte har getts. Bestämmelsen anses, trots ordalydelsen ("är gift"), tillämplig även när makarna inte längre är gifta, om fastigheten är giftorättsgods men bodelningen inte gjorts (NJA 1968 s. 169). Mot bakgrund av det här resonemanget frågar jag mig alltså om inskrivningsnämnden helt enkelt efterlyser exmakens samtycke och i väntan därpå förklarat ärendet vilande. Jag råder er sammanfattningsvis alltså att kontakta nämnden och begära klarhet i hur de ser på omständigheterna kring bodelningsavtalets upprättande 1995-08-14 och ansökan om skilsmässan (tätt därefter). Vilket lagrum av de ovan nämnda har detta scenario aktualiserat, har de fattat sitt beslut med utgångspunkten att bodelning skett under äktenskapet (i motsats till "i samband med dess upplösning")? Krävs, så som jag redogjort för ovan, exmakens samtycke? Inskrivningsnämnden har när allt kommer omkring ju fattat ett beslut, varför det är enklast att vända sig dit för att få klart besked om vilken grunden för detta är. Jag önskar er lycka till! Har du några följdfrågor eller önskar du att jag förtydligar något i mitt svar är du välkommen att kontakta mig!Vänligen,

Byggnad på fastighet som utgör enskild egendom - fastighetstillbehör?

2013-03-26 i Fastighet
FRÅGA |Min make och jag har ett äktenskapsförord genom vilket bl.a. en fastighet gjorts till min enskilda egendom. Samma fastighet är min enskild egendom även enligt det gåvobrev från min pappa. På samma fastighet har jag byggt ett hus under äktenskapet. För att finansiera bygget har vi belånat den bostadsrätt som är vår permanentbostad. Vi har nu ansökt om äktenskapsskillnad och min avsikt har varit att ta den del av lånen som är tagna för att bebygga fastigheten ovan. Min make har då väckt frågan om inte jag måste lösa ut honom från fastigheten till byggnadens marknadsvärde. Jag uppfattar det som att såväl fastigheten som sådan, som byggnaden - även om den upprättats under äkenskapet - är min enskilda egendom och inte ska ingå i bodelningen.
|Hej!Om även byggnaden utgör enskild egendom är beroende av om byggnaden anses vara ett fastighetstillbehör eller inte, se 2:1 Jordabalken. Om byggnaden är ett fastighetstillbehör utgör den en del av fastigheten och blir därför enskild egendom precis som resten av fastigheten. Om byggnaden däremot inte blir ett fastighetstillbehör utgör den en byggnad på ofri grund, vilket blir en egen tillgång som inte är en del av fastigheten och därmed inte blir enskild egendom enligt ert äktenskapsförord/gåvobrevet.Om byggnaden blir fastighetstillbehör är i ert fall beroende av om kravet i 2:4 Jordabalken är uppfyllt. Enligt bestämmelsen måste byggnaden komma "i samme ägares hand" som fastigheten för att utgöra ett tillbehör. Om du ensam är ägare till byggnaden har den kommit i samme ägares hand då du äger både byggnaden och fastigheten. Om du och din make däremot äger byggnaden tillsammans har byggnaden inte kommit i samme ägares hand då det inte stämmer överens med ägarförhållandet avseende fastigheten.Frågan är därför vem som äger byggnaden. Det är inget jag säkert kan säga utifrån de uppgifter jag har, men det faktum att ni tagit ett gemensamt lån talar för att ni tillsammans äger byggnaden. I så fall utgör byggnaden giftorättsgods och ska ingå i bodelningen, vilket innebär att du, om inte ni har övrigt giftorättsgods till motsvarande värde som din make kan få, måste lösa ut din make ur byggnaden.Jordabalken hittar du https://lagen.nu/1970:994.Vänliga hälsningar,

Samägande av fastighet mellan makar

2012-06-09 i Fastighet
FRÅGA |Min man och jag har en stor villa tillsammans. Han har 75 % och jag 25 % i lagfarten. I ett senare äktenskapsförord har han 60 % och jag 40 %. Bör vi ändra även i lagfarten? Vi börjar bli till åren. Om en av oss skulle bli dement och oförmögen att fatta beslut - kan då den andre sälja huset? Kan vi skriva en fullmakt? Vi har båda särkullbarn och ett gemensamt barn.
Malin Axelsson |Hej och tack för din fråga! Om din man exempelvis skänkt 15 procentenheter av sin äganderätt i fastigheten till dig och att det är det som återges i äktenskapsförordet så skall denna förändring av ägandeförhållandet ändras även i lagfarten. Ditt fång kan förvisso likväl vara giltigt (under förutsättning att det uppfyller övriga krav som ställs vid överlåtelse av fastighet) men lagfatren skall hållas uppdaterad. Vid samägande av fastighet måste båda parter vara överens om samtliga beslut rörande fastigheten, även försäljning, se 1 § lag (1904:48 s.1) om samäganderätt. En konstruktion med fullmakt är tänkbar, under förutsättning att den hjälpbehövande maken är i stånd att teckna en sådan med bindande verkan när fullmakten skrivs. Fullmakten måste alltså i så fall tecknas innan maken i fråga har hamnat i det tillstånd att han/hon är oförmögen att fatta beslut. Om en av er blir exempelvis dement och därigenom helt oförmögen att fatta beslut rörande sin egendom kan ni även ansöka om en föraltare för denne. Ansökan görs hos rätten, se föräldrabalken 11 kap. 7 §. Förvaltarskapet kan vara generellt och avse all den hjälpbehövandes egendom eller specifikt och bara avse just den aktuella fastighten. Förvaltaren och den andre maken kan sedan efter förordnandet gemensamt besluta om försäljning av fastigheten. Om förvaltaren och den andre maken inte kan enas om försäljning kan var den en av dem istället påkalla försäljning vid offentlig auktion, se 6 § lag (1904:48 s.1) om samäganderätt. Lagtext Föräldrabalken: https://lagen.nu/1949:381 Lag om samäganderätt: https://lagen.nu/1904:48_s.1 Vänliga hälsningar

Överlåtelse av bostadsrätt till sambo

2015-06-02 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo köpte en bostadsrätt för ett halvår sedan. Vi står båda på lånet (50/50) men bara min sambo står på köpekontraktet av lägenheten. Vi har funderat på hur vi ska gå till väga för att ändra detta då vi båda borde stå som ägare av lägenheten. Dock ska vi gifta oss nu om ett par månader och jag undrar nu om det finns någon mening med att skriva in mig i köpekontraktet? Som gifta äger vi väl ändå allting tillsammans?Tack på förhand!
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Angående din första fråga är väl det lättaste att ni upprättar ett gåvobrev där din sambo ger 50 % av bostadsrätten till dig. Ett gåvobrev skall upprättas enligt kraven i 6 kap. 4 § Bostadsrättslagen (https://lagen.nu/1991:614#K6), vilket i princip innebär att det måste framgå att det rör sig om en gåva, att 50 % av bostadsrätten överlåts samt vilken lägenhet det avser. Vidare måste både du och din sambo skriva under gåvobrevet. Det finns gåvobrevsmallar att hitta gratis på Internet.Vad gäller din andra fråga, är det trots att ni gifter er en bra idé att se till att du äger 50 % av bostadsrätten eftersom det inte riktigt är så att man äger allting tillsammans. Visserligen skall all egendom som inte är enskild egendom (vilket den kan bli genom att man skriver äktenskapsförord, genom att någon man har ärvt eller fått något från har uppställt det som krav eller på vissa andra sätt, se 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230) delas vid en eventuell senare bodelning. En bodelning kan ju bli aktuell om man skiljer sig, om den ena dör eller om man kommer överens om det under äktenskapet. Hur fördelningen blir vid det tillfället kan man dock naturligtvis inte förutse nu, och det är inte säkert att du skulle få överta 50 % av bostadsrätten! För att du skall vara säker på att få äga en andel i den är det alltså viktigt att ni ser till att din sambo överlåter 50 % av den på dig.Kort sammanfattat bör ni alltså upprätta ett gåvobrev där din sambo överlåter 50 % av bostadsrätten på dig!Hälsningar,

Samägd fritidsfastighet med sambo

2014-09-15 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Jag planerar att köpa en fritidsfastighet med min sambo. Då jag kommer att stå för hela kontantinsatsen och vi kommer att dela på ett mindre lån vill jag skriva ett avtal oss emellan. Hur går jag tillväga och vad bör jag tänka på vid avtalsskrivning?
|Hej och tack för din fråga.Jag kommer nu skriva lite generella tankar om fastigheten som jag kommer på. Eftersom att ni enbart är sambor och inte gifta, kommer en fritidsfastighet inte att ingå i en eventuell bodelning om ni skulle gå skilja vägar, då egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål inte utgör samboegendom, se 7 § sambolagen. Fastigheten utgör istället en samägd egendom i vilket ni blir ägare i lika stora delar, om ni inte avtalar om annat (eller vad som kan visas i domstol). Tillämplig lag för den samägda fastigheten är samäganderättslagen vilket bland annat innehåller en paragraf om tvångsförsäljning (6 §), där den ena parten kan framtvinga en försäljning av fastigheten hos KFM. Även detta är möjligt att avtala bort.Om ni gifter er kommer fastigheten att ingå i din respektive din sambos giftorättsgods till hälften delar var (eller den andel ni avtalar om). Den kommer då läggas ihop i en egendomsmassa där skulderna dras av för att sedan delas på hälften. Även här kan det vara klokt att ha frågan om äganderätten löst genom avtal. Vidare kan man avtala om att fastigheten inte ska ingå i giftorättsgodset genom ett äktenskapsförord som gör fastigheten till din (eller din sambos) enskilda egendom.En sak som jag också kommer att tänka på är eventuella dödsfall. Eftersom att ni inte är gifta kommer ni inte att ärva den andre, dvs fritidsfastigheten kommer inte att ärvas. Istället kommer den avlidnes arvtagare bli ägare till den andel som tidigare ägdes av den avlidne. Om det inte är reglerat i testamente kommer följden bli (om den efterlevande fortfarande vill ha kvar fastigheten) att den efterlevande får lösa ut dödsboet från fastigheten.Eftersom att jag inte vet vad du vill reglera i avtalet kan jag inte hjälpa dig ytterligare. Jag upprepar dock att fritidsfastigheten inte kommer att ingå en eventuell sambodelning så länge den endast används för fritidsändamål och inte som huvudsaklig gemensam bostad. Vid upprättandet av avtal som reglerar det jag skrivit om ovan, bör ni kontakta en praktiserande jurist. Behöver du hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserade på just dina frågor. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger.Hoppas mitt svar gjorde att du känner dig lite klokare,Vänliga hälsningar

DELAD LAGFART

2012-08-19 i Fastighet
FRÅGA |Min man och jag som varit gifta i många år och ej har äktenskapsförord äger en fastighet sedan ca 30 år tillbaka. Min man äger ensam fastigheten och har således lagfarten.Vi önskar nu få delad lagfart-ägande. Hur gör vi och vad kommer det att kosta? Mvh
Hampus Sabel |Hej, Det enklaste sättet för er att få till delat ägande av fastigheten är att din make ger dig halva fastigheten i gåva. Eftersom gåvoskatten är avskaffad utgår det då ingen skatt. Observera att om du i samband med gåvan övertar del av eventuella lån så får din del av lånen inte överstiga 85% av fastighetens taxeringsvärde. I så fall utgår nämligen stämpelskatt. Det är viktigt att veta att det finns vissa formkrav som måste vara uppfyllda för att man skall kunna ge bort en fastighet som gåva. Dessa återfinns i Jordabalken kap 4. I korthet innebär kraven att ett skriftligt gåvobrev måste upprättas. Denna skall innehålla en förklaring om hur stor andel av fastigheten som överlåts till vilken eventuell ersättning. Handlingen måste undertecknas av både dig och din man. De relevanta reglerna är Jordabalken 4:29 och 4:1, i slutet av svaret kommer jag att länka till lagtexten. Gåvobrevet måste sedan registreras hos Skatteverket. Detta kostar 275 kronor. Du kan läsa precis hur man ska göra här: http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/aktenskappartnerskap/aktenskapsregistret/gavamellanmakar.4.8639d413207905e9480002472.html När ni fått tillbaka gåvobrevet från Skv skall detta och en bestyrkt kopia av detta skickas till Lantmäteriet. Du kan läsa exakt hur du ska göra här: http://www.lantmateriet.se/upload/filer/fastigheter/inskrivning/faktablad/inskrivning_handledning.pdf Lantmäteriet tar ut en avgift om 825 kronor för att upprätta lagfarten. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp. Lycka till med fastigheten och hör gärna av dig igen om du har ytterligare frågor. Jordabalken hittar du här: https://lagen.nu/1970:994#K4 Vänligen,

Gemensam lagfart

2011-07-29 i Fastighet
FRÅGA |Min hustru och jag har varit gifta i många år utan äktenskapsförord. Vi äger gemensamt en villa, men min hustru står som lagfaren ägare till 100%. Vi önskar nu att vi skall ha gemensam lagfart (eller 50% till min hustru och 50% till mig). Hur gör man och vad kostar det% Mvh
|Hej Tack för din fråga. I ditt fall förutsätter jag att du ger ½ fastigheten till din fru i gåva. Detta pga varken du eller din fru i sambandet med gåvan behöver skatta. Ni söker sedan lagfart så att det på lagfarten står att du äger ½ och din fru ½. På sin hemsida har lantmäteriet en bra guide i hur en lagfartsansökan går till. Se gärna: http://www.lantmateriet.se/upload/filer/fastigheter/inskrivning/faktablad/inskrivning_handledning.pdf Kostnaden för lagfarten är vid gåva 825 kronor i expeditionskostnad. Någon stämpelskatt utgår inte vid gåva. Har du fler frågor eller det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. MVH Sebastian