Testamente bevittnat av närstående i strid mot 10:4 ärvdabalken

2010-04-26 i Testamente
FRÅGA |Vad gäller om ett testamente är bevittnat av syskon till den som skrivit testamentet? Blir testamentet då alltid ogiltigförklarat, även om syskonen inte finns nämnda i testamentet? Finns det något prejudikat på detta?
Natalie |Hej, Inte alla personer kan med giltig verkan bevittna ett testamente. Syskon till testator får inte lov att vara testamentsvittnen, enligt 10 kap 4 § första stycket ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K10P4S1. Detta gäller oavsett om testamentet inte upprättas till förmån för syskonen.  Är ett testamente inte upprättat i enlighet med vad som föreskrivs i lag är det ogiltigt, 13 kap 1 §, se https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1. Arvinge som vill göra en ogiltighetsgrund gällande måste dock klandra testamentet inom sex månader från delgivning, 14 kap 5 §, se https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1. Om arvingarna däremot godkänner testamentet eller avstår från att föra klandertalan kommer testamentet att betraktas som giltigt, trots formfelet - det vill säga trots att syskon inte godkänns som testamentsvittnen.  Jag känner inte till något rättsfall som tar sikte just på denna fråga. Att syskon till testator inte med giltig verkan kan bevittna ett testamente följer direkt av ovan nämnda lagrum: 10 kap 4 § första stycket, i förening med 13 kap 1 § ärvdabalken, men för att testamentet i praktiken inte ska kunna göras gällande krävs att det klandras av övriga arvingar.Med vänlig hälsning

Testamentstagare dör innan testator

2010-04-26 i Testamente
FRÅGA |Min mamma skrev för ngra år sedan ett testamente. Hennes kvarlåtenskap skulle enligt det delas i 5 delar (en del till mig, en del till min då levande bror, en del till min döda brors son samt en del vardera till mina två barn. Men nu har även min andra bror dött. Han hade inga egna barn. Bodelningen efter honom är redan gjord. Frågan är: vad händer nu med mammas 5 delar? Vad händer med min bror nr. 2:s del? Vem ärver den? Delas allt i 4 delar i stället? Mamma har blivit åldersförvirrad så hon är inte förmögen att ändra testamentet. Med tack på förhand
Anton Strandberg |Hej! Om en testamentstagare dör innan testatorn innebär det att testamentstagarens avkomlingar ska träda i hans/hennes ställe. Lagrummet för det finner du här https://lagen.nu/1958:637#K11P6S1. I ditt fall har din bror inga barn men då får man kika vidare vilka som skulle ha ärvt honom. Du antyder i frågan att ni var tre syskon men att du är den enda som lever. Det innebär, eftersom din nu döde bror inte har barn, att du får hälften av det han skulle ha ärvt efter er mor och att din andre brors barn får dela på den andra halvan beroende på hur många de är. Vänligen,

Testamente

2010-04-05 i Testamente
FRÅGA |Vår bror avled nyligen. Nu har vi hittat ett testamente där hans förra fru ärver alla tillgångarna. Vad som är konstigt med testamentet är Två personer har bevittnat, vet ej vilka de är,det finns igen namnförtydligande eller övriga uppgifter om dessa samt att det är ett vanligt A:4 skrivet på datorn. Gäller ett sådant testamente ?
|Hej och tack för din fråga. Regleringen rörande upprättande av testamente återfinns i ärvdabalkens (ÄB) 10:e kapitel, se https://lagen.nu/1958:637. I 10:1 ÄB stadgas att ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. Dessa vittnen ska bestryka handlingen med sina namn. Av 10:2 stycke 1 framgår att testamentsvittnena *bör* anteckna yrke och hemvist, tiden för bevittnandet samt övriga ömständigheter som har betydelse för testamentets giltighet. Eftersom det inte är något krav på att yrke och hemvist ska anges för testamentsvittnena är testamentet giltigt och avsaknad av dessa uppgifter har endast betydelse vid en eventuell klandertalan av testamentets giltighet. Väljer ni att klandra testamentet är det testamentstagaren, dvs. er brors förra fru som har bevisbördan för att testamentet upprättats i rätt ordning. Skulle det då vara svårt att utläsa vilka som bevittnat testamentet och således inte kan intyga att testamentet upprättats på rätt sätt skulle er brors förra fru få svårt att vinna stöd för sin talan. Med vänlig hälsning

Återkalla testamente

2010-03-30 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min man skrev för några år sedan tillsammans med sin mor och sin bror ett testamente (finns alltså ett papper med allas viljor på). Testamentet skrevs i tre exemplar. Eftersom min man nu har fru och barn vill han inte längre ha kvar testamentet utan riva det. Hans mor förvarar ett ex i ett bankfack och vägrar ta fram och riva det. Min man har ingen lust att skriva ett nytt testamente, går det att tvinga hans mor att ta fram testamentet hon undanhåller eller är enda lösningen att skriva ett nytt?
Oscar Rydén |Hej! Av frågan framgår det inte riktigt vad testamentet egentligen innehåller, om det är fråga om något slags gemensamt testamente eller om din makes mor och bror bevittnat din makes testamente avseende hans egendom. I vilket fall kan följande sägas: Att ni med tvång ska förmå din makes mor att utge ett dokument kan bli en såväl svår som utdragen process. Smidigare är det då att återkalla testamentet. När det gäller återkallelse av testamente föreskriver lagen (Ärvdabalken, ÄB) inga egentliga formkrav. Det räcker dock inte med att testator bara bestämmer sig för att inte ge testamentet någon giltighet. En återkallelse är, precis som upprättande, en rättshandling som måste uttryckas på något sätt. Vanligast förekommande är att man, precis som du säger, antingen upprättar ett nytt testamente eller förstör det gamla. Upprättar man ett nytt testamente och med det avser att återkalla det gamla är det lämpligt att ange detta explicit i det nya testamentet, annars kan svårigheter med tolkning av två parallella förordnanden uppstå i ett senare skede. Som sagt finns det dock inget formkrav i ÄB, det som krävs enligt balkens 10 kap 5 § är att testator ”eljest otvetydigt givit tillkänna att förordnandet ej längre var uttryck för hans yttersta vilja”. Vad detta innebär är oklart, men som exempel kan rättsfallet NJA 1943 s. 622 nämnas. Där hade testator ett par dagar innan sin död per telefon meddelat sitt hembiträde att vidarebefordra en anmodan till testators advokat att förstöra dennes testamente. Detta gjordes emellertid aldrig, men testamentet ansågs ändå återkallat i och med samtalet till hembiträdet. Enligt mig är det dock onödigt att chansa vad gäller detta, det kan ställa till med oanade problem när ett testamente ska effektueras. Ett alternativ kanske kunde vara att i ett nytt testamente förordna om att det gamla ej längre äger giltighet och att fördelning av din makes egendom ska ske enligt de legala arvsreglerna. Emellertid torde det inte vara allt för ansträngande att upprätta ett helt nytt, fullständigt testamente. Det skulle i varje fall vara den säkra vägen att gå. Mvh

Klander vid testamente

2010-04-26 i Testamente
FRÅGA |Min mormors bror gick bort för snart två år sedan. Han hade inga egna barn och var ej gift. Han efterlämnade ett testamente där hans egendom ska delas lika mellan min mor och hennes bror. Alla är nu delgivna testamentet och tid för klandertalan går ut den 21:a april. Förutsatt att den enda som inte godkänt testamentet inte överklagar till Tingsrätten. När får min mor tillgång till huset som hon ska ärva? Kan man börja städa ur huset redan den 22:a april? Eller måste man vänta på testamentet ska godkännas i tingsrätten?
Anton Strandberg |Hej! Då en arvinge blivit delgiven testamentet börjar den 6 månader långa klandertiden att löpa. Om det är som i ditt fall att klandertiden tar slut den 21:a april ser jag inget hinder till att din mor får tillgång till huset den 22:a. Finns inget lagstadgat krav på att testamentet måste ha blivit godkänt i tingsrätten utan om ingen klandrar testamentet inom den föreskrivna klandertiden på 6 månader, blir testamentet giltigt. Detta oavsett om det senare visar sig vara ogiltigt på någon grund. Vänligen,

Klanderfrist för testamente och laga kraft

2010-04-23 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min mormors bror gick bort för snart två år sedan. Han hade inga egna barn och var ej gift. Han efterlämnade ett testamente där hans egendom ska delas lika mellan min mor och hennes bror. Alla är nu delgivna testamentet och tid för klandertalan går ut den 21:a april. Förutsatt att den enda som inte godkänt testamentet inte överklagar till Tingsrätten. När får min mor tillgång till huset som hon ska ärva? Kan man börja städa ur huset redan den 22:a april? Eller måste man vänta på att arvsskiftet ska gå igenom i tingsrätten?
Sandra Helgadottir Ingolfsson |Hej! Enligt 14kap. 5§ Ärvdabalken har testamentstagare rätt att klandra testamente på ogiltighetsgrunderna i 13kap inom sex månader från det att delgivning gjorts. Denna tid gäller generellt även för jämkning av testamente eller andra invändningar. Om klandertalan inte väcks inom denna tid går rätten till talan förlorad. Du kan läsa mer https://lagen.nu/1958:637#K14. Om den 21:a april var sista datumet för klander av testamentet ifråga så har de som inte klandrat således försuttit sin rätt och därigenom godtagit testamentet som det är. Testamentet vinner då omedelbart laga kraft gentemot berörda parter. Detta innebär att din mor har rätt att tillträda huset redan nu. Lycka till! Vänliga hälsningar,

Testamente med nyttjanderättsförbehåll

2010-03-31 i Testamente
FRÅGA |Jag, mina tre syskon plus min avlidnes brors barn har genom testamente fått ärva efter vår mor/farmor en stuga med tillhörande mark som skall vara vår enskilda egendom och att vi gemensamt ska stå för underhållet av stugan och vår far/farfar får nyttjanderätten så länge han lever enl min mors yttersta vilja. På bouppteckningen framkom det att min brors barn vill bli utlösta. Men enl bouppteckningsmannen går detta ej eftersom det är ett testamente. Men de kan avsäga sig arvet vilket de ej vill göra. Hur gör man om någon inte vill stå för underhåll av stugan som var inskrivet i testamentet. Det fodras bl a en hel hel reparationer. Hur ska man göra så att brorsbarnen får ut sitt arv utan att vi måste sälja stugan med marken? Och om vi säljer, hur blir det då med vår fars nyttjanderätt? Får vi överhuvudtaget sälja egendomen så länge vår far/farfar lever? Jag var ej närvarande vid bouppteckningen.
Oscar Rydén |Hej! Huvudregeln när egendom testamenteras är att testamentstagare övertar egendomen med full äganderätt. Testamentstagaren kan då använda och omsätta egendomen som den behagar. Ett testamente kan emellertid också föreskriva vissa villkor. Grundtanken på området är att testators vilja ska efterföljas så långt det går. Man kan till exempel testamenteras egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att egendomen efter testamentstagares död ska tillfalla någon annan. Visserligen kan man fritt förfoga över egendomen under livstiden, men man kan inte testamentera bort den till någon annan. En annan begränsning i den fulla äganderätten kan utgöras av en nyttjanderätt. Härvid erhåller visserligen testamentstagarna full äganderätt, men med förbehållet att nyttjanderätten ska tillfalla någon annan. Vad detta innebär regleras främst av testamentet. Nyttjanderätten kan till exempel endast avse viss del av egendomen, eller under en begränsad tid. Som sagt gäller det att i så lång utsträckning som möjligt följa testators vilja. I Ärvdabalken (ÄB) finns vissa tolkningsregler som är till för att fylla ut rättsförhållandet där testamentet är tyst. Följande kommentarer gäller alltså såvida inte testamentet kan anses föreskriva något annat. I ditt särskilda fall torde förordnandet om nyttjanderätten enligt ÄB 12 kap. 6 § innebära att ni testamentstagare inte kan sälja fastigheten utan er fars medgivande. Detta är emellertid den enda begränsning som finns i er gemensamma fulla äganderätt av fastigheten. Då ni innehar fastigheten med samägande torde det inte föreligga några hinder för er att, med er fars samtycke, köpa ut de andelsinnehavare som inte längre vill äga delar av fastigheten. På så sätt kan de som inte vill ha med egendomen att göra få ut sin del i pengar. Vill alla andelsägarna sälja kan detta på samma sätt endast göras med nyttjanderättsinnehavarens samtycke. Om er far samtycker kan ni genom reglerna i Jordabalken göra en inskrivning av nyttjanderättsavtalet som skyddar er fars rätt mot en ny ägare (men det är en annan fråga). Mvh

Jämkning av testamente

2010-03-29 i Testamente
FRÅGA |Hej! Har en fråga rörande ett testamente. Min pappa gick bort (änkeman) Och har 7 barn. Han efterlämnade 300000 kr och en bil värd ca 70000 kr. Han har skrivit ett testamente där barn 1&2 ärver 10000 kr vardera, barn 3 äver endast sitt morsarv(alltså inget alls) Barn 4 har gått bort (och barn 4a har 2 barn och den ena av dem ärver 7000kr) barn 5 äver 5000kr. Barn 6&7 ärver resterande pengar + att barn 7 ärver bilen också. Nu till frågan, man har ju alltid rätt till sin laglott väl? Kan barn 3 som inte ärver något kräva sin laglott och vad blir så fall det arvet? All saker som avlidna efterlämnar vad händer med dem? Ska inte de värderas och räknas som arv? För barn 6&7 tömde hela bostaden på sakerna och släppte inte in någon annan. Är väldigt tacksam för svar, hoppas att det inte blev för rörigt!
Ulrika Lundgren |Hej! Värdet av all den egendom en avliden person lämnar efter sig skall räknas ihop och därefter fördelas mellan arvingarna. Detta innebär att den egendom din pappa lämnat efter sig minst har ett värde som uppgår till 370 000 kronor, då egentligen den egendom som nu försvunnit från boet också skall räknas med här. Det totala beloppet skall sedan fördelas mellan er barn då ni är de närmsta arvingarna, se 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Hade inte personen i fråga skrivit ett testamente hade kvarlåtenskapen delats i sju delar, det vill säga ni hade alla fått ca. 52 850 kronor var (i det fall man inte räknar med den egendom som försvunnit från boet eftersom värdet av denna egendom här är okänd). Detta hade utgjort er arvslott. Barn fyras arvsdel hade fördelats lika mellan dennes två avkomlingar. I detta fall finns istället ett testamente vilket medför att resultatet inte blir detsamma. Oavsett vad ett testamente säger finns dock en rätt för en bröstarvinge att få ut hälften av sin arvslott, det vill säga, man har alltid rätt att få ut den så kallade laglotten. Detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. För er barn uppgår laglotten till en fjortondel av 370 000 kronor, det vill säga, ni har rätt till ca. 26 400 kronor var, oavsett vad som står i testamentet. För de av er som enligt testamentet inte tilldelats något arv, eller inte tilldelats tillräckligt mycket, finns här en rätt att påkalla jämkning av testamentet. Denna jämkning gör att ni kan få ut den del ni enligt lag har rätt till. Detta anges i 7 kap. 3 § ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Dock krävs att en framställning om detta görs inom sex månader från det att testamentet delgivits er arvingar. Försitter man denna tid anses man ha avstått sin rätt till arv. Vad som också skall påpekas är att det endast är bröstarvingarna som har denna rätt. Barn fyras avkomlingar har därmed inte någon rätt att påkalla jämkning då de inte är bröstarvingar, de har ju inte rätt att få ut någon laglott. Hoppas detta kan vara till hjälp! Vänliga hälsningar