Rätt att vid efterarvsdelning erhålla egendom ägd av den först avlidna maken på sin lott

2012-01-29 i Efterarv
FRÅGA |Förutsättningarna är såhär: ett par som är gifta där mannen fått villan de bor i i gåva av sina föräldrar, dock utan förbehåll att det ska vara enskild egendom. Mannen dör och de har inga barn så kvinnan ärver allt. Kvinnan träffar ny man som flyttar in och blir sambo med henne. När kvinnan dör har ju sambon ingen rätt att ärva henne, den första mannens bror gör anspråk på huset, min fråga är om brodern kan få hela huset i efterarv eller ska halva värdet till allmänna arvsfonden? Ska brodern betala en summa dit för att få huset eller hur löser man det?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. För det första kan upplysas om att Allmänna arvsfonden träder in som mottagare av kvarlåtenskapen endast om det inte finns några legala arvingar alternativt om arvlåtaren testamenterat egendom till denna. I detta fall verkar det finnas åtminstone en legal arvinge efter den först avlidna maken och det framgår inte heller av frågan att något testamentesförordnande till förmån för Allmänna arvsfonden finns. Ingen egendom ska därmed tillfalla Allmänna arvsfonden i detta fall. Följande gäller angående fastigheten. Enligt 3 kap. 5 § 1 st. ärvdabalken (ÄB) har vardera makens arvingar vid delning av boet efter den sist avlidna maken rätt att på sin lott erhålla egendom, som under äktenskapet tillhört den maken. För fastigheter gäller detta även om fastighetens värde överstiger vad som belöper på efterarvinges lott, om ”penningar lämnas till fyllnad av andra sidans lott”, dvs. om mellanskillnaden betalas till den efterlevande makens arvingar. Det sagda innebär i detta fall att den först avlidna makens bror har rätt att vid efterarvsdelningen vid den efterlevande makens död erhålla egendom som den först avlidna maken ägde. Denna rätt gäller även fastigheten, även om den i värde överstiger vad den först avlidna makens bror har rätt att erhålla i efterarv. Gör brodern anspråk på fastigheten har han rätt att få denna på sin lott, om han betalar skillnaden mellan husets värde och vad han har rätt att erhålla i efterarv till den efterlevande makens arvingar. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Annars är du välkommen med ytterligare frågor till oss. Med vänlig hälsning,

Styvbarns rätt till efterarv

2011-12-14 i Efterarv
FRÅGA |Min mor dog för 10 år sedan, vi är tre syskon, jag är inte barn till deras far. Min mor och min styvfar var gifta vid dödsdagen. Vid min mors bortgång fick jag ett arv på 10000kr, vad får jag ut vid min styvfars död som inträffade i år 2011. (han efterlämnar 1 milj kr)
Elin Sjörén |Hej, I Ärvdabalkens (ÄB) 2 kap. föreskrivs vilka som har arvsrätt efter en avliden. Det är enligt 1 § i första hand bröstarvingar (alltså avkomlingar till den avlidne) som äger denna rätt. I 2-3 §§ beskrivs sedan vilka som får ärva ifall några bröstarvingar inte finns, eller om dessa har avlidit. Enligt 4 § sägs att sådana som inte nämns i 2 kap. 1-3 §§ inte äger någon rätt att ärva den avlidne. Eftersom styvbarn inte nämns i dessa bestämmelser har de ingen given arvsrätt efter sin styvförälder. Det finns dock undantag. En bröstarvinge har, som redan nämnts, full rätt att ärva av sin avlidne förälder. Du hade således rätt till att ärva av din mors kvarlåtenskap efter hennes död. Hur mycket man som arvinge har rätt till beror på om den avlidne testamenterat bort en del av kvarlåtenskapen eller om man har syskon som man ska dela med och så vidare. Eftersom du inte nämner någonting sådant får antas att du var ensam arvtagare efter din mor och således hade rätt till hela kvarlåtenskapen. När det dock finns en efterlevande make kvar i livet, som det fanns i ditt fall vid din mors död, gäller att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken (ÄB 3 kap. 1 §). Bröstarvinge till den avlidne – som inte är barn till den efterlevande maken – har dock rätt att få ut sitt arv med en gång. Oftast avstår dock bröstarvingen från sitt arv, till fördel för den efterlevande maken, och får således rätt till sitt arv först efter det att den efterlevande maken också avlidit. Om så är fallet kan alltså även styvbarn ha rätt till att ärva av sina styvföräldrar. Du nämner inte om de 10 000 du fick efter din mor utgjorde hela din arvsrätt efter henne, eller om de bara utgjorde en del av ditt arv och att resten avstods till förmån för din styvfar. Om de pengar du ärvde efter hennes död utgjorde hela din arvsrätt har du inte rätt att ärva något av din styvfar. Om pengarna däremot inte utgjorde hela din arvsrätt efter din mor har du rätt till att ärva av din styvfar. Du har då rätt till så stor andel ur din styvfars bo som din arvsrätt utgjorde när han mottog den vid din mors död. Detta förstås enklast genom ett exempel: Om du avstod ifrån, låt säga, 200 000 kr av ditt arv efter din mor - till fördel för din styvfar - och han då ägde tillgångar värda 600 000 kr själv. Då uppgick hans tillgångar, med din arvsrätt inräknad, till ett värde av 800 000 kr. Din arvedel utgjorde således ¼ av hans tillgångar. Lika stor andel har du också rätt till att få ut efter din styvfars död. Om hans tillgångar nu stigit till 1 000 000 kr – då har du fortfarande rätt till ¼ av detta, alltså 25 000 kr. (På samma sätt kan din andel ha sjunkit ifall din styvfars tillgångar minskat med åren efter din mors död). Hoppas att detta gav klarhet i problematiken! Ärvdabalken hittar du här: Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Talan om återgång av gåva som orsakat väsentlig minskning av efterlevande makes egendom

2011-12-02 i Efterarv
FRÅGA |ÄB kap3 §3 Angående en gåva av en fastighet som utfärdats till en av två brösrarvingar som därmed orsakar väsentlig minskning. Om inte gåvan längre kan gå tillbaka, kan fortfarande gåvans värde räknas med vid boupptäckningen trots att mer än 5 år förflutit sedan gåvan mottogs?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. I 3 kap. 3 § 2 st. ärvdabalken (ÄB) framgår att talan om gåvans återgång till boet måste väckas inom fem år sedan gåvan mottogs. Denna tidsgräns gäller även beträffande återgång av gåvans värde. Med vänlig hälsning,

Hustrus arvsrätt när den avlidne har syskon

2011-11-23 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min hustru äger gemensamt en stuga/ fritidshus. Vi har inga barn gemensamt. Hon har 2 söner från ett tidigare äktenskap. Om jag dör vem ärver min andel? Jag har 3 syskon. Kan dom göra anspråk på min andel?
Lina Radovic |När du avlider ärver din hustu all din egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon fritt kan disponera över egendomen, dock inte testamentera bort den. När din hustru avlider har dina syskon eller deras avkomlingar rätt att ärva hälften av boet efter din hustru. Se 3 kap. 1-2 §§ ärvdabalken. https://lagen.nu/1958:637. Dina syskon eller deras avkomlingar ärver alltså hälften av all egendom efter din hustru och hennes två söner ärver hälften. Med vänlig hälsning

Vilket värde gäller för efterarvingars rätt?

2011-12-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Hur delas arvet efter min mormor mellan min mamma och hennes två styvsystrar? Mormor var änka och hade sparat pengar från sin pension efter styvmorfars död 1995.När han dog var boet värt 34000:- och nu har den summan vuxit till 230000:- som finns på mormors personkonto. Hans barn tog inte ut något arv efter sin far. Det fanns ett testamente som gav den efterlevande full äganderätt. Har mammas styvsystrar rätt att ärva sin styvmor, min mormor, med hälften eller ska man räkna på värdet från när deras far dog?
Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Reglerna om efterarv vid efterlevande makes död finner du i Ärvdabalkens (ÄB) 3 kapitel. Huvudregeln är att hälften av tillgångarna anses vara den först bortgångne makens och den andra hälften efterlevande makens, se 3 kap 2 § 1 stycket ÄB. Man förutsätter alltså att detta är en naturlig ökning av egendomens värde. Enligt den regeln ska alltså 230 000 kr delas på två och styvsystrarna har rätt till ena halvan. Det finns dock ett undantag från denna huvudregel som kan användas till din mammas fördel. Regeln kallas förkovransregeln och återfinns i 3 kap 4 § ÄB. Om boets värde ökats som i detta fall, och det kan visas att egendomen ökats på grund av arv, testamente eller gåva till den efterlevande, eller om det kan antas att egendomen ökats genom lön, så kan denna del undantas för din mamma innan efterarvet görs till styvsystrarna. Det krävs alltså att det inte endast är en normal värdeökning utan något utöver det ska ha skett som ökat din mormors egendom. Hoppas du fått lite klarhet i dina funderingar! Länk till ÄB: https://lagen.nu/1958:637 Med vänlig hälsning,

Makes arvsrätt, arvingar i andra arvsklassens rätt till efterarv samt förordnande om full äganderätt

2011-12-06 i Efterarv
FRÅGA |Min man och jag är gifta och har inga barn. Vi har skrivit ett äktenskapsförord där allt vi äger är enskild egendom. Jag har skrivit ett testamente där jag vill lämna en stor del av mitt arv till min familj som bor utomlands pga komplicerade äganderätt i olika fastigheter utomlands. Min man har inte skrivit testamente. Jag undrar hur det blir med hans arv om han skulle avlida först utan att ha skrivit testamente. Hans familj består av hans mor, en bror, en morbror och en brorsdotter. Skulle jag ärva allt efter honom eller har hans familj rätt till en del eftersom det vi äger är enskild egendom? Jag undrar hur det skulle bli med mitt arv och den delen jag har ärv med min man? Kan jag disponera fritt i ett framtid testamente och lämna allt till min familj eller måste en del av mitt arv dvs, det jag fick ifrån min man eller en del av det, gå till min mans familj efter min död? I så fall, hur beräknar men detta? Hur skulle man kunna skriva i testamentet för att makarna ska kunna disponera fritt av varandras ägodelar och testamentera som man vill efter varandras död? Tack på förhand!
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Om din man, utan att ha upprättat ett testamente, skulle avlida före dig kommer hans kvarlåtenskap i enlighet med 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken (ÄB) att tillfalla dig. Om det inte finns några särkullbarn eller något testamente som säger annat ärver du vid din makes död all hans enskilda egendom. Den förmögenhet som du ärver efter din man kommer du att inneha med s.k. fri förfoganderätt. Detta innebär kort att du fritt kan disponera över den efter din man ärvda förmögenheten genom livrättshandlingar men inte genom testamente. Om det vid din död finns arvingar i den första eller andra arvsklassen efter din man har dessa arvingar rätt till efterarv, se 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Arvingar i den första arvsklassen utgörs av bröstarvingar, dvs. barn, barnbarn osv. Arvingar i den andra arvsklassen utgörs av modern och fadern eller, om någon eller båda av dessa är avlidna, syskon och syskons avkomlingar. Du säger att din mans familj består av hans mor, en bror, en morbror samt en brorsdotter. Vid dessa angivna familjeförhållanden skulle din mans mor samt hans bror ha rätt till efterarv. Efterarvets storlek utgör en kvotdel av den kvarlåtenskap du efterlämnar vid ditt frånfälle. Detta, tillsammans med den fria förfoganderätten, innebär att efterarvingarna kan ärva både mer eller mindre i absoluta tal än om de fått ut sitt arv efter din man direkt vid hans frånfälle. Kvotdelen bestäms genom att dividera den summa du erhöll i arv efter din man med den totala förmögenhet du äger efter arvet har tillfallit dig. Ett exempel kan klargöra detta. Din man avlider och efterlämnar en kvarlåtenskap om 1 000 000 kr. Din förmögenhet uppgår till 500 000 kr. Efter att arvet har tillfallit dig uppgår din totala förmögenhet till 1 500 000 kr och efterarvingarna har vid ditt frånfälle rätt till en kvotdel om (1 000 000/1 500 000) = 2/3 av den kvarlåtenskap du efterlämnar vid din död. Genom att upprätta ett inbördes testamente är det möjligt för er att förordna att vardera makes kvarlåtenskap ska tillfalla den andra maken med full äganderätt. Genom ett sådant förordnande kommer efterarvsrätten för eventuella efterarvingar att elimineras och den make som erhåller den först avlidne makens kvarlåtenskap har rätt att förfoga över den ärvda förmögenheten även genom testamente. Ett sådant förordnande gäller dock inte fullt ut om det finns bröstarvingar, eftersom dessa har en ovillkorlig rätt att utfå den s.k. laglotten, vilken utgörs av hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Av frågan framgår att ni inte har några barn och eftersom rätten till laglott endast tillkommer bröstarvingar är det fullt möjligt för er att i testamente förordna om att den efterlevande maken ska erhålla den först avlidne makens kvarlåtenskap med full äganderätt. Jag hoppas att detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Särkullbarns rätt till efterarv

2011-11-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej Om ett särkullbarn får ut sin laglott vid förälderns död har han senare,efter styvförälderns död, rätt att få ut resten av arvet efter sin förälder. Eller har han frånsagt sig det genom att ta ut laglotten? Ska det finnas något skrivet för att se till att han får ut hela arvet efter sin biologiska förälder?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Makar har i enlighet med 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) arvsrätt efter varandra. Denna arvsrätt sträcker sig relativt lång; makar ärver före gemensamma barn men inte före särkullbarn. Särkullbarn till den först avlidne maken har vid dennes bortgång rätt att få ut hela sitt arv och som minst laglotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Gemensamma barn måste dock vänta till den efterlevande makens död för utfående av arvet efter den först avlidne maken. Om ett särkullbarn till den först avlidne maken endast får ut sin laglott vid dennes bortgång innebär det att den andra hälften genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. En arvlåtare har full rätt att göra detta och en bröstarvinge kan inte klandra ett testamente om denne redan fått ut sin laglott. Det finns dock en möjlighet att ett särkullbarn till den första avlidne kan ha rätt till s.k. efterarv efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död. Så är fallet om den först avlidne maken har testamenterat att det som återstår av särkullbarnets arvslott efter att laglotten har utgått till denne ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär kort att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar men inte genom testamente. Har en efterlevande maken erhållit något med föreskrift om att detta ska innehas med fri förfoganderätt innefattar detta en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Makarnas gemensamma barn får som sagt ut arvet efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens frånfälle och har alltså alltid rätt till efterarv. Rätten till efterarv tillkommer särkullbarn till den först avlidne maken endast om denne testamenterat den del av arvslotten som inte utgör laglott till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Jag sammanfattar det hela med följande. Att ett särkullbarn får ut laglotten vid den först avlidne makens död innebär att den andra hälften av dennes arvslott genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. Om denna någon är den efterlevande maken, och denna genom testamentet erhåller egendomen med fri förfoganderätt, har särkullbarnet en rätt till efterarv vid den efterlevande makens död, dvs. vid styvförälderns död. Storleken av detta efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död. Det sker inget automatiskt ”frånsägande” av utfående av ett eventuellt efterarv om ett särkullbarn vid den först avlidnes död utfår sin laglott. Dock är rätten till efterarv beroende av vad som av den först avlidne maken har förordnats genom testamentet. En arvlåtare är, som sagt, fri att genom testamente förfoga över allt som inte utgör bröstarvinges laglott. Jag hoppas att detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Arvsrätt för makas syskonbarn?

2011-11-22 i Efterarv
FRÅGA |Om inga andra arvingar finns kvar varken efter mej eller min tidigare avlidna maka har då min makas syskonbarn någon arvsrätt efter mej.
Sofia Linder |Hej! Tack för din fråga. Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kapitlet 4 § ÄB har din makas syskonbarn inte någon arvsrätt efter dig. Däremot har de arvsrätt efter din maka enligt 2 kapitlet 2 § ÄB. Din avlidna makas arvingar har arvsrätt efter henne när du går bort enligt 3 kapitlet 2 § ÄB. Denna arvsrätt kallas för efterarv och omfattar enbart din makas del, vanligtvis hälften, av arvet efter dig. De har således ingen arvsrätt efter dig. Om det inte finns några arvingar eller något testamente kommer arvet efter dig att gå till allmänna arvsfonden. Återkom gärna om du har några ytterligare frågor. (Länk till ÄB - https://lagen.nu/1958:637) Vänliga hälsningar, Sofia Linder