Sekundosuccession

2010-11-03 i Efterarv
FRÅGA |Min moster avled nyligen. Hon var gift men hade inga egna barn. Hennes man har ett barn i ett tidigare aktenskap. Har jag som den enda levande slakting pa hennes sida ratt till arv efter henne. Om hon har upprattat ett testamente
Lina Radovic |Din moster make ärver henne enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. Han ärver dock inte med äganderätt, utan med fri förfogande rätt, vilket innebär att hennes arvingar har rätt att ärva honom vid hans bortgång. Se https://lagen.nu/1958:637 Du har i egenskap av systerbarn till din moster, rätt att ärva hennes make vid hans bortgång enligt 3 kap. 2 § ärvdabalken. Du har rätt till hälften av den efterlevande makens tillgångar. Givetvis kan din moster ha upprättat ett testamente som säger annorlunda. Eftersom din moster inte har några egna barn, kan hon fritt testamentera sin egendom till till vem hon vill. Kanske har hon testamenterat sin egendom till sin make med äganderätt? I sådana fall ärver du inget efter din moster, och det är således hans arvingar som ärver honom.

Efterarvsrätt

2010-09-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej Min frus farbror har nyligen avlidit, inga barn finns. Han var änkling sedan 1972, ej omgift. I bouppteckningen så är tre efterarvingar till hustrun upptagna (hennes mor och två systrar). Modern avliden. Det fanns några aktier upptagna som (antar jag) gemensam egendom och några banktillgodohavanden. Hur fördelas arvet?
Jens Lidén |Hej! Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Enligt 3 kap. 1 § ÄB har en efterlevande make rätt att ärva före gemensamma barn och andra arvingar. Om den först avlidna maken efterlämnar särkullbarn har dessa dock rätt att få ut sitt arv vid arvlåtarens död. Det innebär att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen från den först avlidna maken om den först avlidna maken endast efterlämnar gemensamma bröstarvingar eller arvingar i andra eller tredje arvsklassen. Enligt 3 kap. 2 § har bröstarvingar och arvingar i den andra arvsklassen, men inte arvingar i den tredje arvsklassen, rätt till efterarv vid den efterlevande makens död. När det finns efterarvingar erhåller den efterlevande maken kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken saknar rätt att genom testamente förfoga över egendomen. När den efterlevande maken dör har alltså arvingar i andra arvsklass till den först avlidna maken rätt till efterarv efter den först avlidne maken enligt 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvets storlek bestäms i relation till en kvotdel av allt som den efterlevande maken äger vid sin död. Efterarvsrätten motsvarar andelen som den efterlevande makens arv utgjorde i relation till dennas totala förmögenhetsmassa vid första makens död. Detta åskådliggörs enklast med ett exempel: Vid den först avlidna makens död uppgår det sammanlagda värdet av makarnas giftorättsgods till 2 000 000 kr. Vid den efterföljande bodelningen (enligt äktenskapsbalken) erhöll den efterlevande maken hälften, dvs. 1 000 000 kr, och ärvde den resterande delen, dvs. 1 000 000 kr, med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken erhåller alltså sammanlagt 2 000 000 kr (hälften genom bodelningen och hälften genom arv). Efterarvingarna har rätt till den kvotdel arvet till den efterlevande maken utgör av helheten. Kvotdelen i detta fall blir 1 000 000 kr (arvet)/2 000 000 kr (helheten, dvs. den efterlevande makens totala förmögenhet) = 0,5 = 50 %. Antag sedan att den efterlevande maken dör. Antag vidare att den efterlevande maken vid sin död äger tillgångar till ett sammanlagt värde av 500 000 kr. Då har efterarvingarna rätt till kvotdelen av den förmögenhet som den efterlevande maken äger vid sin död. Kvotdelen är 50 %. Efterarvingarna ärver alltså 50 % av 500 000 kr = 250 000 kr i efterarv efter den först avlidne maken. Märk väl att kvotdelen inte alltid är 50 %. Kvotdelen kan påverkas exempelvis genom att en make har större skulder än tillgångar eller om någon av makarna har enskild egendom. I ditt fall har din frus farbror i egenskap av efterlevande make ärvt kvarlåtenskapen efter sin fru före fruns arvingar (mor och systrar) i enlighet med 3 kap. 1 § ÄB. Systrarna är arvingar i den andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § 2 st ÄB. De har därför rätt till efterarv vid den efterlevande makens död enligt 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvets storlek bestäms av kvotdelen den efterlevande makens arv utgjorde i relation till dennas totala förmögenhetsmassa vi den första makens död. Ett exempel på hur kvotdelen beräknas finner du ovan. Då jag inte känner till samtliga omständigheter i det aktuella fallet kan jag inte uttala mig om hur stor denna kvotdel är eller vad efterarvet uppgår till. Klart är i alla fall att systrarna ärver en kvotdel av din frus farbrors kvarlåtenskap. Resterande del av kvarlåtenskapen ärvs av din frus farbrors arvingar. ÄB finner du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänligen,

Fri förfoganderätt

2010-04-20 i Efterarv
FRÅGA |Min far dog 2007, han var gift och hade skrivit ett testamente som innebar att jag som särkullbarn endast hade rätt att få ut min laglott. Efter förhandling med efterlevande makan bestämdes att jag fick ut lite mer än laglotten mot att jag "bara" får 30% i efterarvsrätt. Den efterlevande makan har även hon ett särkullbarn. Tyvärr förekom en del oegentligheter då min far dog, kontanter och en del värdefulla saker försvann innan han dog (han låg på hospice sista månaderna. Av den anledningen tyckte jag att det var en god ide att få ut mer vid arvskiftet efter min far mot att gå ner i efterarvsrätt, på detta sätt tänkte jag att jag iallafall hade kontroll över en del av mitt arv. De pengar som fanns i familjen var min pappas, ett arv efter mina farföräldrar. Nu har efterlevande makan också dött och jag är kallad till bouppteckningsmöte. Jag har inte haft någon kontakt med varken makan eller hennes son sedan min far dog, inte särskilt mycket innan dess heller så det är inte så konstigt. Jag känner mig ganska övertygad om att hon sett till att flytta de pengar och egendomar hon satt kvar med till sin son innan hon dog och har utgått ifrån att jag inte kommer att få något efterarv. När jag talade om detta med en god vän trodde han att det finns lagstiftning om att efterlevande maka inte får göra sig av med dvs ge bort allt hon äger och har innan hon dör alltså precis motsatsen till vad jag trodde. Han påstod att det det ogillas om det skett innom 12 månader före dödsfallet. Finns det någon verklighet i detta? Om så är fallet kommer jag att begära ut kontoutdrag sedan 1 år tillbaka etc och det skulle vara bra om jag hann göra det innan bouppteckningsmötet eller annars att jag kräver detta vid bouppteckningsmötet?
Martin Fridh |Hej, Du som är ett så kallat särkullbarn är berättigad att ärva din far direkt vid hans bortgång och du behöver således inte avvakta efterlevande makas bortgång för att ärva, se Ärvdabalken 3 kap 1 § 1 st. Med hjälp av testamente kan din arvsrätt begränsas men som bröstarvinge är du enligt lag alltid berättigad till din laglott (som består av hälften av din arvslott), se Ärvdabalken 7 kap 1 §. Enligt min mening är din arvsrätt efter din far härefter uttömd och avklarad. Om jag tolkar din fråga vidare antar jag att testamentet även innehöll ett förordnande om efterarvsrätt för din resterande del av arvslotten, vilket i så fall gör din fråga relevant. Om du har efterarvsrätt efter din far ärver den efterlevande makan kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt. Detta begrepp innebär att hon ensam bestämmer över pengarna och kan förbruka, avyttra och till och med ge bort dem, allt utan redovisningsplikt. Det som skiljer fri förfoganderätt ifrån full äganderätt är att efterlevande maka ej får testamentera bort egendomen. Rättsföljden av ett sådant testamente är inte ogiltighet utan du ska först få ut det som tillkommer dig enligt din efterarvsrätt och resten går till förmånstagaren i testamentet, se Ärvdabalken 3 kap 2 § I Ärvdabalken 3 kap 3 § finns dock en regel som säger att om efterlevande maka uppenbart missbrukat sin fria förfoganderätt genom gåvor till sina egna arvtagare och därmed orsakat väsentlig minskning av sin egendom, måste ersätta dig som efterarvinge före sina andra arvingar. Finns inte medel i dödsboet ska gåvor och liknande tas tillbaka. För sådan återgång krävs att mottagaren insåg eller bort inse att du tog skada av gåvan samt att det inte har gått mer en fem år sen gåvan fullbordades. Hoppas du fått svar på din fråga Med vänliga hälsningar

Brorsbarns arvsrätt

2010-03-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Karl och Ada är gifta och har inga gemensamma barn. Ada har inga barn sedan tidigare heller. 2008 avlider Ada. I bouppteckningen står det att hon har inga bröstarvingar och att inget testamente eller äktensskapsförord finns. Däremot finns efterlevande barn i Tyskland till hennes döde bror. De är ikryssade som efterarvingar och kallade i bouppteckningen men det står inget om att de ärvde något. Alla tillgångar går till Karl. 2009 dör Karl. Då kommer det fram att han har en son sedan tidigare och som är bröstarvinge. Min fråga är: Kan Adas efterarvingar göra anspråk på arvet efter Karl? Tack på förhand
Lina Jonsson |Hej och tack för din fråga! Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB) se, https://lagen.nu/1958:637. Av 2 kap 1-3 §§ ÄB framgår det vilka som har rätt att ärva. I första hand ärver arvlåtarens barn eller deras barn (bröstarvingar). Finns inga barn ärver föräldrarna till arvlåtaren och finns inga föräldrar ärver arvlåtarens syskon. Finns inte heller några syskon till arvlåtaren träder dess barn in istället och ärver. Eftersom Ada endast har sina brorsbarn kvar i livet har de rätt att ärva efter Ada. Men då Ada är gift tillfaller kvarlåtenskapen efterlevande make enligt 3:1 ÄB. Att Karl ärver före Adas brorsbarn förklaras genom att Karl anses ha starkare social och ekonomisk samhörighet med Ada än vad hennes brorsbarn hade med henne. Karl ärver då med ”fri förfoganderätt” vilket innebär att han får förfoga över egendomen dock med en del begränsningar, och att egendomen inte kommer att ingå i Karls kvarlåtenskap när han avlider. När Karl avlider kommer alltså Adas brorsbarn ha rätt till efterarv enligt 3:2 ÄB. Med vänlig hälsning

Efterarvsrätt och fri förfoganderätt

2010-09-29 i Efterarv
FRÅGA |Ärver tidigare död makas släkt, när efterlevande make dör och efterlevandes makes testamente finns. Makan dog ca. 1967. Inga barn finns.
Jens Lidén |Hej! Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen från den först avlidna maken före gemensamma barn och andra arvingar. Undantag från företrädesrätten görs dock för särkullbarn. Dessa har rätt att få ut sitt arv vid arvlåtarens död. Arvingar till den först avlidna maken har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död, 3 kap. 2 § ÄB. Detta gäller dock inte arvingar i den tredje arvsklassen. Efterarvsrätten omfattar således endast arvingar i första och andra arvsklass. Arvsklasserna framgår av 2 kap. 1-3 §§ ÄB. När det finns efterarvsberättigade arvingar erhåller den efterlevande maken kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det den efterlevande maken ärver utgör, tillsammans med övrig egendom som den efterlevande maken äger, en enda förmögenhetsmassa, vilken den efterlevande maken ensam bestämmer över. Den efterlevande maken kan således avyttra och förbruka även den egendom som han ärvt efter den först avlidna maken. Att den kvotdel av den efterlevande makens förmögenhetsmassa som motsvaras av arvet innehas med fri förfoganderätt innebär dock att den efterlevande maken ej kan förfoga över denna kvotdel genom testamente, se 3 kap. 2 § 1 st ÄB. Sammanfattningsvis kan sägas att efterarvsberättigade arvingar alltid har rätt att få ut den kvotdel som innehas med fri förfoganderätt av den efterlevande maken vid den efterlevande makens död. Denna kvotdel kan den efterlevande maken ej förfoga över genom testamente. ÄB hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänligen,

Om ena maken i ett äktenskap dör, får barnet eller den efterlevande maken arvsrätt?

2010-09-24 i Efterarv
FRÅGA |Hallå. Om ens pappa dör och man är enda barnet till pappan,Ärver man halva hans tillgångar fastighet som pengar? Mamman och pappan var gifta men pappan ägde huset helt själv.Inget äktenskapsförord eller testamente var skrivet.Vad har mamman och barnet rätt till.? Är det 50/50 av allt??
Cajsa Hansen |Hej! Huvudregeln enligt svensk rätt är att arvet tillfaller den efterlevande maken (mamman) enligt 3:1 Ärvdabalken (SFS 1958:637, ÄB), se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Denna regel har införts med viljan om att tillförsäkra efterlevande makes ekonomiska ställning. Enligt samma paragraf blir det gemensamma barnet en såkallad secundosuccessor vilket betyder att barnet får invänta sin del av arvet från pappan tills dess att även efterlevande make (mamman) dör. Mamman erhåller barnets del av arvet från pappan med fri förfoganderätt. En dylik rätt skiljer sig från full äganderätt på så vis att mamman inte får testamentera bort den ideella andel som skall tillfalla barnet i arv från pappan. Det skall tilläggas att barnet ej i detta fall kan göra anspråk på att viss konkret egendom finns kvar (t ex fastigheten) då mamman dör utan det som skyddas är endast en kvotdel av behållningen i boet. När mamman dör skall som huvudregel hälften av dennes förmögenhet tillfalla barnet som ett efterarv från pappan enligt 3:2 ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Självklart får barnet även ärva mamman då hon avlider. Hur stor del av arvet efter henne som tillfaller barnet är beroende av om mamman även har fler barn vilka då även dem har arvsrätt. 3 kap ÄB innehåller även regler om vad som gäller vid förskott av arv samt regler om vad som gäller vid gåva/förkovran vilka påverkar den efterlevande makens förmögenhet. Ovan angivna regler kan dock ses som huvudreglerna på området.

Efterarvsrätt

2010-04-11 i Efterarv
FRÅGA |Min far, som dog 1975,ägde en tomt. Då mina föräldrar hade äktenskapsförord och testamente, blev det inget arvskifte. Tomten står kvar i dödsboet. Jag har 3 halvsyskon på pappas sida. Nu har min mor gått bort och jag undrar om det är 1/4 av hela tomten som tilldelas oss var, eller om det är 50% som skall fördelas på mina halvsyskon och mig, medans mammas 50% tilldelas mig.
Gustav Nittby |Hej, Då jag inte vet vad som följer av äktenskapsförordet/testamentet kommer jag först och främst redogöra för hur rättsläget ser ut om inget avvikande stadgande från ÄktB/ÄB finns. Utgångspunkten är då att all egendom är giftorättsgods (ÄktB 7 kap. 1§) och att de legala arvsreglerna reglerar situationen. Dina halvsyskon är att betrakta som särkullbarn, då de inte var den efterlevande makens bröstarvinge, ÄB 3 kap. 1§ p.2. Som utgångspunkt gäller att då arvlåtaren var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskap omfattar dock en särkullbarns arvslott endast om en sådan arvinge har avstått sin rätt i enlighet med vad som anges i ÄB 3 kap. 9§. Jag utgår från att så är fallet här. Vid den efterlevande makens död ska som utgångspunkt enligt 2§ hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som har den bästa arvsrätt efter den först avlidna maken, (här du och dina halvsyskon, såsom bröstarvingar till din far, ÄB 2 kap. 1§.) Resultatet blir således att vid din mors bortgång kommer hälften av kvarlåtenskapen delas mellan dig och dina halvsyskon. Resterande tillfaller dig. (Jag utgår här från att all egendom har varit giftorättsgods och att respektive persons skulder inte har överstigit tillgångarnas värde). Värt att understryka är att det är viktigt att se vad äktenskapsförordet/testamentet stadgar. Ett tänkbart scenario är att tomten är enskild egendom, ÄktB 7 kap. 2§, övrig egendom är giftorättsgods och att det är fråga om ett inbördes testamente, som förordnar att egendom tillkommer efterlevande make. Såvitt ej annat följer av testamentet ska då enligt ÄB 12 kap. 1§, vad i 3 kap. (se ovan ) är stadgat äga motsvarande tillämpning. Den kvotdel som efterarvingarna (du och dina halvsyskon) är berättigade till kommer att påverkas, om tomten är enskild egendom, se ÄB 3 kap. 2§ 3 st. Om exv. sammanlagt giftorättsgods uppgick till 100 och den först avlidnes enskilda egendom till 50, erhöll den efterlevande maken 50 genom bodelning, och 100 med fri förfoganderätt. Efterarvingarnas rätt till efterarv blir då 100/150, dvs. 67%. Applicerat på ditt fall skulle således du och dina 3 halvsyskon dela på 67% av din mors kvarlåtenskap och de resterande 33% tillfalla dig. Rent praktiskt kan problem uppkomma om det aldrig genomförts någon bodelning efter din fars död 1975. För att fastställa efterarvets kvotdel måste man då rekonstruera en bodelning, som den skulle ha sett ut om den genomförts vid den först avlidnes död. De uppgifter som ligger närmast till hands är de uppgifter som har upptagits i bouppteckningen. Ett ytterligare problem uppstår i att fastställa värdet. Då det gäller en person som har avlidit före 17 december 2004, kommer uppgifterna att vara präglade av det faktum att dessa skulle läggas till grund för arvsbeskattning enligt då gällande lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Det är marknadsvärdet som ska läggas tillämpas vid en bodelning. Ett avslutande tips kan vara att låta en advokat titta på ärendet så att allting blir rätt. Hoppas att du får nytta av svaret. Med vänlig hälsning Gustav Nittby

Efterarv vid äktenskapsförord

2010-03-25 i Efterarv
FRÅGA |Hej En fråga om äktenskapsförord, arv och efterarv. Min plast farfar gifte sig med min farmor. De hade ett äktenskapsförord som i princip innebar att allt de hade innan och kommer skaffa sig under äktenskapet skall vara och förbli deras enskilda egendom. Min farfar hade en gård och min farmor en bostadsrätt. Inget testamente fanns. De hade inga gemensamma barn. När han avled -85 så fanns gården med i bouppteckningen, men inte bostadsrätten. Kan man se det som att hon fått ärva gården med fri förfoganderätt? Min far köpte gården av henne -87. När sedan min farmor avled kom hans syskon och krävde halva bostadsrätten. Kan detta vara rätt? Den måste väl fortfarande ses som hennes enskilda egendom?
Tobias Andersson |Hej! Intressant fråga! När din platsfarfar avled så skall en bodelning ha skett enligt Äktenskapsbalkens 9 Kapitels 1 § (se https://lagen.nu/1987:230). Då äktenskapsförordet verkat omfattat all egendom är all egendom enskild enligt Äktenskapsbalkens 7 Kapitels 2 §, och skall därmed enligt Äktenskapsbalkens 10 Kapitels 1 § inte ha ingått i bodelningen då den inte är giftorättsgods. Således skall efter bodelningen båda sidor behållit sitt. Vid arvsskiftet ärver sedan din farmor mycket riktigt all din plastfarfars egendom såsom gift med honom förutsatt att han inte haft några bröstarvingar enligt Ärvdabalkens 3 Kapitels 1 § (se https://lagen.nu/1958:637). Hon ärvde den dock med fri förfoganderätt, vilket innebär att din plastfarfars arvingar hade rätt till efterarv när hon avled. Storleken på detta efterarv är enligt Ärvdabalkens 3 Kapitels 2 § 3 stycke är en andel som är proportionell mot den andel som din plastfarfars egendom utgjorde gentemot din farmors egendom vid arvsskiftet efter din farfar. Till exempel om din farmors egendom vid arvsskiftet var 1 miljon och egendomen hon ägde efter din plastfarfar var 2 miljoner så har din plastfarfars arvingar rätt till 2/3 av din farmors dödsbo. Har gården inte köpts till ett marknadsvärde skall din plastfarfars arvingar även ersättas för detta enligt Ärvdabalkens 3 Kapitels 3 § då detta kan anses som en med gåva jämförlig handling som orsakat väsentlig minskning av hennes egendom. För att sammanfatta har din plastfarfars arvingar rätt till en viss andel ur din farmors dödsbo beroende på förhållandet mellan din farmors arv och hennes egna egendom. Finns inte annan egendom kan denna del komma att tas ur värdet på bostadsrätten. Det framgår inte av din fråga av hur köpet av gården gick till men tänk på att om det skett till underpris så kan det krävas att detta kompenseras. Hoppas att detta svar har kastat ljus över din fråga! Lycka till! Med vänlig hälsning Tobias Andersson