Möjligheter få ärva sin först avlidne förälder

2011-04-17 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, efter att en av mina föräldrar dött har den kvarvarande föräldern fått all kvarlåtenskap eftersom jag är efterarvinge. Har jag någon möjlighet att få någon del av arvet efter min döda förälder? Spelar det någon roll om den kvarvarande föräldern gift om sig och inte vill att jag ska få någonting efter min döda förälder?
Fanny Olsson |Hej! Som jag förstår det har dina föräldrar en gång varit gifta, men den kvarlevande av dina föräldrar har nu gift om sig. Jag kommer att svara på din fråga utifrån två olika utgångspunkter då svaren blir olika beroende på omständigheterna. Under a) kommer jag svara på dina funderingar utifrån förutsättningen att dina föräldrar fortfarande var gifta när din ena förälder dog och att din efterlevande förälder först efter den förste förälderns död gift om sig. Under b) kommer jag att svara på dina funderingar utifrån förutsättningarna att dina föräldrar var skilda när din ena förälder dog. a) När en person som är gift dör ska först en bodelning med den efterlevande maken ske enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) då äktenskapet i och med dödsfallet i juridisk mening upphör enligt 1 kap. 5 § ÄktB. I bodelningen ska enligt 10 kap. 1 § ÄktB makarnas giftorättsgods ingå (dvs. all egendom som inte har gjorts till enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord, arv eller gåva, mer om detta står i 7 kap. 2 § ÄktB.) Makarnas giftorättsgods ska då först beräknas enligt 11 kap. 1 § ÄktB och sedan delas på hälften så att den efterlevande maken får hälften av värdet av den egendom som makarna ägt och andra hälften är då vad som utgör den avlidne makens arv. När en sådan bodelning gjorts uppkommer då frågan vem som har rätt till arvet efter den avlidne maken. För att få svar på denna fråga måste vi gå in i Ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kap. 1 § ÄB är huvudregeln att i första hand ska den dödes barn ärva denne och om man har flera barn ska var och ett av barnen få lika mycket var av arvet. Dock så finns det ett utantag från denna regel i 3 kap. 1 § ÄB och det gäller just om den döde var gift när denne avled. I sådana fall ska istället den efterlevande maken ärva den döde, barnen får alltså ingen rätt att ärva i förstaläget. Barnen får då istället rätt att vid den andra makens död (i ditt fall din kvarlevande förälders död) få ut sitt arv från den först avlidne maken enligt 3 kap. 2 § ÄB. Denna arvsandel beräknas dock som en procentuell del av den kvarlevande makens totala förmögenhet och om denna minskat under den tid som gått mellan den förste och den andre makens död så kommer också barnens arv efter den först avlidne maken ha minskat. Så om din kvarlevande förälder minskar sin förmögenhet eller ger mycket egendom till sin nya make/maka och skriver fördelaktiga äktenskapsförord för den nya maken/makan så kan det hända att ditt arv efter din först avlidne förälder blir litet. Anses den efterlevande maken (din kvarvarande förälder) ha agerat hänsynslöst i förhållande till arvingarna efter den först avlidne maken (dvs. i förhållande till dig + dina ev. syskon/syskonbarn) kan dock åtgärder vidtas i form av att exempelvis gåvor som din kvarvarande förälder givit till sin nya make/maka får återgå (dvs. blir ogiltiga) enligt 3 kap. 3 § ÄB. Vad man mer exakt kan vidta för åtgärder i just ditt fall om efterlevande förälder försöker undandra dig ditt arv efter din först döde förälder beror dock mycket på exakt hur din efterlevande förälder gör detta och i vilken omfattning så här kan jag inte ge dig något definitivt besked om vad som kan göras, men vissa åtgärder kan vidtas så om detta skulle bli aktuellt när din kvarvarande förälder dör skulle jag rekommendera dig att tala med en familjejurist som kan ge dig rådgivning gällande just dina förhållanden. Någon garanti för att du kommer få ut lika mycket i arv efter den först avlidne föräldern vid den andre förälderns död som om du fått ut arvet efter din först döde förälder direkt finns dock inte. b) Om dina föräldrar inte längre varit gifta när din ena förälder dog hade inte din kvarlevande förälder längre haft någon arvsrätt (om inte ett testamente skrivet efter skilsmässan/där det skrivits att det skulle gälla även om makarna skildes funnits) och därmed inte alls haft någon rätt att ärva din först döde förälder. Arvet skulle istället ha gått direkt till dig samt dina eventuella syskon i enlighet med 2 kap. 1 § ÄB. Hade ett testamente funnits hade det kunnat gälla maximalt halva din avlidne förälders egendom om du samt dina eventuella syskon valt att jämka testamentet. Om du valt att jämka testamentet hade du haft rätt att få ut din laglott. Denna uppgår till halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB och om du är ensambarn innebär det att din laglott är hälften av din avlidne förälders totala förmögenhet. Har du syskon får ni dela på den totala halva förmögenheten. Den andre halvan hade den avlidne föräldern kunnat testamentera bort till ex. den kvarlevande föräldern. Men om dina föräldrar inte var gifta när din första förälder dog så har du rätt till arv i vilket fall, finns testamente kan dock arvet bli mindre. Hoppas detta svarar på dina funderingar! Lycka till! Vänliga hälsningar

Möjligt att göra bröstarvinge arvslös till förmån för barnbarn?

2011-02-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Är det möjligt att överlåta sitt arv på barnbarn o på så sätt göra bröstarvinge arvslös? Är iså fall en möjlig väg att skriva över ev. egendom på ny fru (inte bröstarvinges mamma) och att hon sedan testamenterar 100% till barnbarnen?
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Regler om arv och testamente återfinns i ärvdabalken (ÄB). 7 kap innehåller regler om bröstarvinges rätt till laglott, se https://lagen.nu/1958:637#K7. Enligt 7 kap 1§ utgörs laglotten av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge. Resterande del av kvarlåtenskapen kan arvlåtaren fritt förfoga över genom testamente. Laglotten utgörs alltså av hälften av den avlidnas kvarlåtenskap och ska fördelas mellan bröstarvingarna. Även om det finns ett testamente, går barnets rätt att utfå sin laglott före detta. I ärvdabalken (ÄB) finns ett förstärkt skydd för bröstarvinges laglott, se https://lagen.nu/1958:637#K7. 7 kap 4 § ÄB stadgar att om den avlidne under sin livstid skänkt bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, kan bröstarvinge enligt 7 kap 3 § påkalla jämkning. Vid nedsättning av gåvan ska denna återgivas eller och om detta ej kan ske, ersättning utges för dess värde. Vill bröstarvinge göra denna rätt gällande mot gåvotagaren, ska han väcka talan inom ett år från bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. Sammanfattningsvis är det inte möjligt att göra sin bröstarvinge helt arvslös, denna har alltid rätt till laglotten. Resten av kvarlåtenskapen står det dock arvlåtaren helt fritt att förfoga över, ex. genom testamente som stadgar att övrig kvarlåtenskap ska tillfalla barnbarnen. Att skänka bort egendom till annan under sin livstid för att på så sätt hindra barnen från att utfå sin laglott kan angripas med hjälp av det förstärkta laglottsskyddet enligt ovan. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Preskriptionstid - Arv

2010-12-15 i Bröstarvinge
FRÅGA | Finns det preskribtionstid för bröst- arvinge
Carina Persson |Hej! I 16 kap Ärvdabalken (ÄB) finns bestämmelser om preskription för rätten till arv. Det finns tre situationer som kan vara aktuella: 1. Om en arvinge, som är känd vid namn, befinner sig på okänd ort skall arvfallet meddelas i Post-och inrikestidningar med en uppmaning till okända arvingar att göra gällande sin rätt, inom *fem år* från den dag då meddelandet publicerades i tidningen. Se 16:1 ÄB 2. Samma som ovan gäller om det är osäkert om det finns fler arvingar än de som är kända när bouppteckningen förrättas, alltså *fem års* preskriptionstid. Se 16:2 ÄB 3. Om arvingen varken är okänd eller befinner sig på okänd ort gäller en preskriptionstid på *tio år*. Se 16:4 ÄB. Dock finns en möjlighet att påskynda processen om arvtagaren undviker att meddela om han/hon vill göra anspråk på sin rätt till arv. Tingsrätten kan utförda ett föreläggande om att arvingen skall göra sin rätt gällande inom *sex månader*, från det att han har blivit delgiven om föreläggandet. Om arvingen inte gör detta förlorar han/hon sin arvsrätt. Ärvdabalken hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänliga hälsningar

Adoption och arvsrätt

2010-04-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Våran mamma gick nyligen bort. Ett testamente finns skrivet där hon testamenterade allt till två döttrar utom en laglott till den tredje systern. Nu har det dykt upp en äldre dotter som togs från mamma som spädbarn.Och som mamma alltid trott varit bortadopterad. Vad gäller nu? Vad ska hon få enligt lag?
Ulrika Lundgren |Hej! Enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB, är de närmsta arvingarna efter en avliden dess bröstarvingar, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Under förutsättning att dottern som nu dykt upp verkligen aldrig blev bortadopterad är också hon bröstarvinge och har därför rätt till arv efter sin mamma. Enligt lag har en bröstarvinge alltid rätt att få ut sin laglott, det vill säga hälften av arvslotten. Detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. I det fall dottern hade blivit bortadopterad skulle hon däremot inte haft någon rätt till arv efter sin biologiska mamma. Detta framgår av 4 kap. 8 § Föräldrabalken, se https://lagen.nu/1949:381#K4P8S1. Vänliga hälsningar

Gemensamt barns/bröstarvinges laglott

2011-04-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Får gemensamma barn vänta automatiskt på sin laglott tills båda föräldrarna har dött.
Angelica Hage |Hej Då bröstarvingen är ett gemensamt barn till ett gift par, alltså barn till båda makarna, så gäller att när ena maken avlider ärver den efterlevande maken allt. Bröstarvingen får vänta på sitt arv (inkluderat sin laglott) till dess att den efterlevande maken avlider. Detta i enlighet med 3 kap 1 § Ärvabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637). Laglotten skall alltså inte utbetalas till bröstarvingen vid arvskiftet för den först avlidne maken. Är bröstarvingen istället endast barn till den make som avlider först (och inte barn till den avlidnes make), har bröstarvingen rätt att få ut sin arvslott (dvs. hela bröstarvingens del av arvet) direkt vid arvsskiftet, 3 kap 1 § ÄB. Med vänlig hälsning

Utomnordisk arvsrätt

2011-01-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa avled för nästan 2 år sedan, han har jobbat för FN i större delen av sitt liv och bodde därför i södra Afrika men var även svensk medborgare. Han har gift sig och tillsammans med sin fru adopterat ett barn. Det finns ett testamente avseende huset och inredning, men inget avseende andra tillgångar. Har jag som dotter rätt till del av de ekonomiska tillgångarna?Är det svensk, afrikansk eller någon annan rätt som styr min arvsrätt?
Alexander Wagner |Hej och tack för frågan! Eftersom din pappa hade sin egentliga hemvist i Afrika så blir rättsläget lite speciellt. I det här fallet blir den utomnordiska arvsregleringen i _Lagen om utomnordiska rättsförhållanden rörande dödsbo_ tillämplig. I och med att din pappa var svensk medborgare vid sin bortgång så blir de svenska arvsreglerna tillämpliga till följd av den så kallade nationalitetsprincipen. Den svenska regleringen påverkas inte heller av om din pappa skulle ha haft dubbelt medborgarskap. Se https://lagen.nu/1937:81#K1P1S1. Bodelningen, boutredningen och arvsskiftet kommer också att genomföras enligt de svenska reglerna i Äktenskapsbalken och Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1937:81#K2P2S1. Även egendom som finns i utlandet omfattas, om inte egendomen är av ringa värde, se https://lagen.nu/1937:81#K2P3S1. Som dotter är du att anse som en bröstarvinge enligt Ärvdabalken och du har därmed arvsrätt efter din pappa, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. En bröstarvinge har _alltid_ rätt att få ut _minst_ sin laglott, oavsett om egendomen har testamenterats bort. I ditt fall så är din laglott 25 % av din pappas kvarlåtenskap, se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. För att du ska få ut din laglott, ska du begära jämkning av testamentet inom 6 månader från det att testamentet delgavs dig, se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Mvh.

Arvsrätt

2010-07-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Min far dog 1985. Hans föräldrar (min farmor&farfar) ägde då en bostadsrätt och en sommarstuga. Min far har en syster. När farmor&farfar dog 1997 visade det sig att min faster ägde lägenheten och sommarstugan. Av en tillfällighet fick jag i våras veta att min faster fått lägenheten och stugan i gåva 2 månader efter att min far dog. Kan jag ställa krav på min faster att få hälften av värdet eller hade farmor&farfar rätt att ge bort "min halva del" (farsarv) till sin dotter? Mvh Kent Jansson
Frida Larsson |Arvsrätten baseras på den avlidnes förmögenhetsförhållande viss dess dödsdag. Enligt 1:1 Ärvdabalken kan endast den som lever ärva av en avliden. 2:1 Ärvdabalken anger dock att ett barn träder in i förälders ställe om denne är avliden. Om inget testamente finns ska varje barn ha lika stor del av kvarlåtenskapen vid dödstillfället. Det finns en regel som kan förhindra en ojämn fördelning genom att ett barn får egendom genom gåva under förälderns livstid. 6:1 Ärvdabalken stadgar att en avräkning ska göras genom att det barn som har fått någonting som gåva under förälderns livstid ska räkna av detta på sin laglott, såtillvida gåvan inte har getts med föreskriften om att det inte är förskott på arv. Hur det ligger till i ditt fall framgår ej av din fråga, vilket gör att två möjliga utfall är tänkbara; antingen har de gett gåvan utan förbehåll och då ska det avräknas laglotten vid förälderns frånfälle, eller så har gåvan getts med föreskrift om att det ej är förskott på arv och då får ni dela lika på kvarlåtenskapen så som den såg ut på dagen när föräldern avled.

Laglotts företräde framför testamente

2010-04-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |hejsan, våran mamma har nyligen gått bort och det finns ett testamente skrivet.i detta anges två av döttrarna som arvtagare och den tredje ska ha sin laglott. nu har det dykt upp en fjärde dotter som togs från mamma som spädbarn. hon finns inte nämd i testamentet. vad är det som gäller nu?allt detta är i sverige.
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Det som främst aktualiseras i detta fall är Ärvdabalkens (ÄB) regler om laglott, se ÄB 7 kap https://lagen.nu/1958:637#K7. Enligt 7 kap 1§ utgörs laglotten av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge. Resterande del av kvarlåtenskapen kan arvlåtaren fritt förfoga över genom testamente. Laglotten utgörs alltså av hälften av den avlidnas kvarlåtenskap och ska fördelas mellan bröstarvingarna. Även om det finns ett testamente, går barnets rätt att utfå sin laglott före detta. I detta fall innebär det alltså att den fjärde dottern har rätt att utfå sin laglott, oavsett att testamente finns. Det spelar heller ingen roll att bröstarvinge och arvlåtare inte haft någon relation eller kontakt med varandra under arvlåtarens livstid. För att utfå sin laglott, kan dottern påkalla jämkning av testamentet, se 7 kap 3§. Dottern måste naturligtvis kunna styrka att hon är din mammas biologiska dotter. Situationen är dock en annan om det skulle förhålla sig så att dottern som tidigt togs ifrån din mamma blivit adopterad. FB 4:8 (se https://lagen.nu/1949:381#K4) likställer adoptivbarn med adoptantens barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Detta innebär att om dottern blivit adopterad av en annan familj har hon arvrätt efter dessa, men inte efter din mamma. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning