Ärver efterlevande make även enskild egendom?

2021-08-07 i Make
FRÅGA |En fråga om enskild egendom och arvsrättPåstående:"Makens arvsrätt påverkas inte av om viss egendom är enskild egendom. Vill man inte att den efterlevande maken ska ärva den enskilda egendomen måste man upprätta ett testamente."Är detta korrekt? Kommer då den efterlevande maken (ej ägare till enskild egendom) att ärva den enskilda egendomen med full förfogade rätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja, det citerade påståendet är korrekt. Makes arvsrätt omfattar såväl så kallad giftorättsgods som enskild egendom (3 kap 1 § Ärvdabalken). Efterlevande make ärver dock endast med fri förfoganderätt och inte full äganderätt. Det innebär alltså att efterlevande maken får spendera arvet i stort sett som denne själv önskar. Dock får egendomen inte testamenteras bort av den efterlevande maken.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Blir barnbarn efterarvinge eller dödsbodelägare?

2021-06-03 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |En person A avlider och efterlämnar 4 st barn. Ett av barnen, B, avlider innan bouppteckning görs efter person A. Person B har två barn som då ärver person B:s del av arvet efter A. I bouppteckningen efter person A är person B:s två barn dödsbodelägare eller efterarvingar.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Att vara dödsbodelägare innebär att man har arvsrätt enligt lag eller på grund av testamente. En dödsbodelägare har en omedelbar rätt till arv medan efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren har avlidit. Det är alltså en skillnad mellan dessa olika begrepp och det som avgör huruvida man är det ena eller det andra är alltså tidpunkten för arvet. Dödsbodelägare är efterlevande make/sambo, legala arvingar och universella testamentstagare (18 kap 1 § ÄB). Finns inget testamente är det den legala arvsordningen som avgör hur arvet ska fördelas. B är bröstarvinge till A och ärver därmed som utgångspunkt (2 kap 1 § ÄB). Om B inte är vid livet är det som du skriver istället B:s barn som har direkt arvsrätt från A (2 kap 1 § andra stycket ÄB). B hade alltså varit dödsbodelägare, men eftersom B:s barn träder i B:s ställe är det istället B:s barn som är dödsbodelägare.Som svar på din fråga gäller alltså att B:s barn blir dödsbodelägare eftersom de har direkt och omedelbar rätt till arv. De är därför inte efterarvingar.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan makar göra egendom till enskild egendom genom villkor i gåvobrev?

2021-04-26 i Enskild egendom
FRÅGA |Gåvobrev mellan makar avseende bostadsrättslägenhet. Vad händer vid bodelning vid skilsmässa?.Har jag fattat rätt: En gåva som ges mellan makar kan aldrig bli enskild egendom. Det fordras ett äktenskapsförord mellan makarna för att göra en gemensam.egendom enskild.I min fråga var förutsättningarna: Det finns ett formellt riktigt gåvobrev som upprättats på HSB: förtryckta blankett. Gåvan avser specifikt den bostadsrättslägenhet som makarna bor i. En av makarna äger idag hela bostadsrätten men är inte enskild egendom. I det aktuella gåvobrevet ges en andel av bostadsrätten bort och i gåvobrevet finns särskilda villkor avseende gåvan, nämligen att gåvan ska vara gåvotagarens enskilda egendom liksom avkastningen av den. Gåvobrevet är undertecknat av bägge makarna och HSB är förstås medveten om denna gåva. Om jag uppfattat rätt i svaret från Er har detta gåvobrev ingen rättslig verkan vid en bodelning vid skilsmässa utan hela bostadsrätten är giftorättsgods och delas lika vid en bodelning.Har jag uppfattat rätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som aktualiseras för att besvara din fråga finns i äktenskapsbalken (ÄB). Vilken egendom ingår i skilsmässa?Vid en skilsmässa ska en bodelning göras. I bodelningen igår all egendom som utgör så kallad giftorättsgods (10 kap 1 § ÄB). Vad som är giftorättsgods definieras negativt. Det är nämligen all sådan egendom sin inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄB).Gåva mellan makarI 7 kap 2 § ÄB framgår att enskild egendom är sådan egendom som make fått i gåva av någon annan än den andra maken, med villkor om att egendomen ska vara mottagarens enskilda.Om man läser denna meningen motsatsvis innebär det alltså att makar inte genom villkor i samband med en gåva kan göra egendom till enskild egendom. Det innebär alltså att äktenskapsförord är det enda sättet genom vilket makar sinsemellan kan förordna vad som ska vara enskild egendom. Om äktenskapsförord alltså saknas kommer egendomen att fortsättningsvis utgöra giftorättsgods och därmed ingå i bodelningen.Svar på din frågaJa, du har alltså uppfattat svaret rätt. Villkoren i gåvobrevet saknar rättslig verkan på grund av den begränsning som uppställs i 7 kap 2 § ÄB. Enligt denna regel förhindras makar från att göra gåvor till enskild egendom genom villkor i gåvan. Dessa villkor blir inte rättsligt bindande och gäller därmed inte. I en eventuell bodelning saknar därför gåvobrevet rättslig verkan i den del som reglerar att egendomen ska vara enskild egendom. Gåvan i sig blir alltså dock inte ogiltig, bara kravet om att egendom ska vara enskild.Den enda möjligheten som makar alltså har för att omvandla giftorättsgods till enskild egendom är att skriva och registrera ett äktenskapsförord.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur gör jag för att min partner ska kunna sitta i orubbat bo när jag avlider?

2021-03-25 i Testamente
FRÅGA |Får min änka bo kvar utan att mina barn ber om deras arv?Hur gör man att ge henne rätten att bo kvar
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer vi att kika i ärvdabalken (ÄB).Jag vet inte om du och din partner är gifta eller inte varför jag kommer att besvara frågan dels utifrån att ni är det, dels utifrån att ni inte är det.Om ni är giftaDen som ärver efter dig när du avlider är dina bröstarvingar, dvs dina barn (2 kap 1 § ÄB). Om du är gift tillfaller dock all kvarlåtenskap den efterlevande maken först, som utgångspunkt (3 kap 1 § ÄB). Den efterlevande maken får då all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att det står maken fritt att konsumera egendomen på valfritt sätt. Dock får maken inte testamentera bort egendomen.Om det är gemensamma barn ni har, kommer maken ärva först och barnen får rätt till ett så kallat efterarv när den andra maken avlider (3 kap 2 § ÄB).Utifrån din fråga tolkar jag det dock som att du har barn från ett tidigare förhållande och som inte är din och din nuvarande partners gemensamma barn. Dessa barn är då så kallade särkullbarn och har rätt att få ut sitt arv direkt (2 kap 1 § och 3 kap 1 § ÄB). Den efterlevande maken har alltså inte förtur till arvet framför särkullbarnen på samma sätt som när det finns gemensamma barn. Särkullbarnen kan dock välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap 9 § ÄB). I sådant fall tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken med fri förfoganderätt och särkullbarnen får då efterarvsrätt - dvs rätt till arvet först när den efterlevande maken också går bort (3 kap 2 § ÄB). Notera dock att om särkullbarnen inte väljer att avstå från sitt arv kommer arvet tillfalla dem framför den efterlevande maken.Hur kan man begränsa särkullbarnens rätt till arvet framför makens rätt?För att kunna begränsa att särkullbarnen får ut sitt hela arvet direkt är det en god idé att upprätta ett testamente. Ni kan då skriva att ni önskar att barnen avstår från sin rätt till arvet.Det ska dock framhållas att du inte kan göra dina barn arvslösa. De har rätt till den så kallade laglotten, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Laglotten kan inte testamenteras bort.Exempel: kvarlåtenskapen är värd 200 000 kr och det finns två bröstarvingar. Dessa har då rätt till en arvslott om 100 000 kr (50%) var. Deras laglott är då 50 000 kr (25%) vardera.Om ni inte är giftaOm ni dock inte är gifta har inte den efterlevande maken någon arvsrätt enligt ÄB. Din kvarlåtenskap kommer då tillfalla dina barn (2 kap 1 § ÄB). Detta gäller alltså oavsett om det är bara dina barn eller era gemensamma barn.Även i detta fallet rekommenderar jag er att upprätta ett testamente till fördel för din partner för att hon ska kunna sitta i orubbat bo om du avlider.Upprätta testamenteFör att ett testamente ska vara giltigt krävs dock att vissa formkrav uppfylls. Testamentet ska skrivas under och underskriften ska bevittnas av två personer. De som bevittnar underskriften ska vara över 15 år och de får inte stå som arvtagare i testamentet eller vara släkt med den som skriver testamentet. Vittnena ska också veta om att det är ett testamente de bevittnar (10 kap 1 § ÄB). Inte heller får make, sambo, syskon osv vara vittne (10 kap 4 § ÄB).Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente kan du boka tid hos en av våra jurister här.Hoppas du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att skriva en till fråga om du har fler frågor.Med vänliga hälsningar,

Kan man göra ett arvsavstående till förmån för ett av flera barnbarn?

2021-07-11 i Arvsavstående
FRÅGA |kan man göra arvsavstående till förmån för ett barnbarn utav 6stycken. därmed hoppa över ett led och gynna en av 6 st?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om en bröstarvinge avstår från sitt arv kommer arvet istället fördelas som om bröstarvingen dött och bröstarvingens barn kommer då ärva istället för bröstarvingen själv (2 kap 1 § ärvdabalken). Om man gör ett arvsavstående kommer alla bröstarvingens barn ärva och inte bara ett av dem. Det innebär att inte bara ett av barnen kan få ut arvet genom att bröstarvingen avstår från sitt arv, utan alla barn kommer ärva lika mycket (2 kap 1 § andra stycket ärvdabalken). Eftersom din fråga rör arvsavstående till förmån för ett barnbarn tolkar jag din fråga som att alla barnbarn har samma förälder, dvs att det är föräldern som är bröstarvinge som ska göra arvsavståendet. Är så fallet kan man alltså inte bara avstå från den del av arvet som ska tillfalla ett barn.Den möjlighet jag ser för bröstarvingen att se till att bara ett av barnen får arvet är om bröstarvingen tar emot arvet och sedan ger bort en del av arvet till barnet genom gåva. Det ska dock noteras att gåvan kan angripas enligt reglerna om förskott på arv efter bröstarvingens död. Hoppas du har fått svar på din fråga. I annat fall kan du återkomma med ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,

Ärver jag av min moster som inte har några barn eller efterlevande?

2021-04-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Min moster var gift med min mammas bror. Hon har inga barn eller efterlevande . Har jag någon arvsrätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i ärvdabalken (ÄB).ArvsklasserVem som ärver av vem följer av den så kallade legala arvsordningen. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och innebär helt enkelt att barn eller barnbarn till den avlidne ärver (2 kap 1 § ÄB). Finns inga bröstarvingar är det nästa arvsklass som ärver. Då är det den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn som ärver (2 kap 2 § ÄB). Om din moster inte har några föräldrar vid liv och inte heller några syskon är det alltså du som ärver, eftersom du är din mosters syskonbarn. Om du har några syskon ska arvet fördelas lika mellan er (2 kap 2 § andra stycket ÄB).Det kan dock finnas testamente som sätter den legala arvsordningen ur spel (9 kap 1 § ÄB). Det framgår dock inte i din fråga om ett testamente finns, så jag kommer utgå ifrån att det inte gör det.Därmed kommer du att ärva av din moster, förutsatt att hennes föräldrar eller syskon inte är vid liv. Finns föräldrar och syskon till din moster vid liv är det alltså istället de som ärver av din moster.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ärver min mors särkullbarn av min far?

2021-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Hej.Om mina systrar har en annan far än jag dvs från ett otroget förhållande mellan min mor och en annan man, har de då samma arvsrätt efter min far som jag eller får de bara ärv från min mor.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om vem som ärver finns i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver av vem?Den så kallade legala arvsordningen reglerar vem som ska ärva när någon går bort. Den första arvsklassen består av arvlåtarens barn (2 kap 1 § ÄB). Det är alltså i första hand barn (bröstarvingar) som ärver av sina föräldrar. Om arvlåtaren har flera barn ska arvet delas lika mellan dessa.Eftersom du och dina systrar har samma mor kommer ni att få dela på arvet efter henne när hon avlider (2 kap 1 § ÄB). När din far avlider blir bedömningen dock annorlunda. Du är din fars bröstarvinge och ärver därför av honom om han avlider (2 kap 1 § ÄB). Du skriver dock att dina systrar har en annan far än du har. Dina systrar är därför inte bröstarvingar till din far och har därmed ingen legal arvsrätt efter honom.Om din mor och far är giftaOm din mor och far är gifta och din far skulle gå bort innan din mor, så tillfaller hela arvet henne istället (3 kap 1 § ÄB). Arvet får hon i sådant fall med fri förfoganderätt och skulle därmed ha rätt att konsumera upp det, dock inte testamentera bort det. Du får sedan rätt till efterarv från din far när din mor går bort (3 kap 2 §). Det innebär att du kommer att få en större del av arvet än dina systrar när din mor går bort, eftersom en del av hennes kvarlåtenskap är förbehållet dig på grund av arv från din far. På så sätt kan alltså inte heller dina systrar ärva från din far.SammantagetFörutsatt att du är din fars enda barn är du den enda som har rätt att ärva av din far (2 kap 1 § ÄB). Dina systrar har alltså ingen rätt till arv från din far (förutsatt att det inte skulle finnas ett testamente som stipulerar att dina systrar skulle ärva efter din far).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli arvslös om jag inte har någon kontakt med mina föräldrar?


2020-12-14 i Laglott
FRÅGA |Hej. Jag har ingen kontakt som är något med någon av mina föräldrar. Har varit så i närmare 10 år. Nu ligger en av dem inför döden med asih inkopplat och får palliativ vård. Nu till min fråga. Kan de göra mig utan arv pga vår ickekontakt eller jag har rätt till 25-50% av arvet?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Bröstarvinges rätt till arvDet är enligt den så kallade legala arvsordningen som arvet fördelas mellan arvingarna. Bröstarvingar är barn till den avlidne och är de arvingar som först ska få sitt arv när föräldern avlider (2 kap 1 § ÄB). Om det finns fler än ett barn ska barnen som utgångspunkt ärva lika mycket (2 kap1 § andra stycket ÄB). Den del bröstarvingen då ska få kallas arvslott. Det framgår inte av din fråga om du har några syskon och i så fall hur många. Om du inte har några syskon är din arvslott 100% av dödsboet. Om du har ett syskon är din arvslott 50% osv.Det kan dock vara så att det finns testamente som begränsar hur stor arvslotten ska vara. Man kan dock aldrig göra ett barn helt arvslöst genom testamente. Som bröstarvinge har man nämligen alltid rätt till den så kallade laglotten, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Har du alltså inga syskon har du rätt åtminstone till 50% av dödsboets värde. Har du ett syskon har du rätt till 25% av kvarlåtenskapen osv.Efterlevande make har rätt till arv före bröstarvingeDet framgår inte om dina föräldrar är gifta eller inte. Om de är gifta har nämligen efterlevande make rätt till arvet före bröstarvingarna (3 kap 1 § ÄB). Om dina föräldrar är gifta har du alltså ingen rätt att få något arv nu, utan får vänta på arvet tills den andra föräldern har avlidit (3 kap 2 § ÄB). Du blir då så kallad efterarvinge.Den efterlevande maken får då arvet med fri förfoganderätt och har därför rätt att använda arvet genom att konsumera upp det. Man får dock inte testamentera bort det arv man fått från den först avlidna maken. Den efterlevande maken kan dock testamentera bort sin egen kvarlåtenskap.Om dina föräldrar inte är gifta kan du bortse från detta. Då har du rätt att få ut ditt arv direkt.Om det finns testamenteDet kan dock finnas ett testamente som begränsar storleken på det arv du får. Om laglotten har testamenterats bort måste du som bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet (7 kap 3 § ÄB). Det innebär helt enkelt att du begär att få ut laglotten, trots att det står något annat i testamentet. Om dina föräldrar är gifta och efterlevande maken är testamentstagare ska du begära jämkning. Du får dock inte rätt att få ut laglotten direkt eftersom efterlevande maken som sagt har förtur (3 kap 1 § ÄB). Om du dock inte påkallar jämkning i samband med den först avlidne föräldern går du miste om efterarvet och det tillfaller då efterlevande maken med full äganderätt. Det kan då testamenteras bort och du får inte rätt till något efterarv efter den först avlidne föräldern.Om testamentet dock ger kvarlåtenskapen till någon annan än den efterlevande maken, eller om dina föräldrar inte är gifta, ska du också begära jämkning. Du har då rätt att få ut din laglott direkt (7 kap 3 § andra stycket ÄB).Begära jämkningDu begär jämkning av avtalet genom att meddela testamentstagaren (den som enligt testamentet ska få arvet) om att du vill få ut din laglott. Det ska göras inom sex månader från det att du delges testamentet, annars går rätten förlorad (7 kap 3 § tredje stycket ÄB). Om tvist uppstår kan du också väcka talan i domstol mot testamentstagaren. Om du inte begär jämkning kommer den efterlevande maken (om föräldrarna var gifta) eller annan testamentstagare att få arvet med full äganderätt och din rätt till arv från den först avlidne föräldern går förlorad.SammanfattningEftersom du är bröstarvinge har du alltså en absolut rätt till din laglott och dina föräldrar kan därför inte göra dig arvslös. Eftersom jag inte vet om dina föräldrar är gifta eller inte kan jag tyvärr inte göra en närmare bedömning än vad jag redogjort för ovan. Beroende på om de är gifta eller om det finns testamente blir bedömningen olika om du kan få ut ditt arv nu eller först i samband med att den andra föräldern avlider. Beroende på vad ett eventuellt testamente säger kan du också få ut antingen din arvslott eller laglott. Du är i alla fall garanterad din laglott men kan behöva begära jämkning om testamentet inte ger dig rätt till din laglott.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,