Kan min pappas gåva till sin fru utgöra förskott på arv?

2022-01-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Min pappa gick bort i cancer i juni. Han har vetat att han ska dö länge och bara dagar innan han LAS in på sjukhus för sista gången, ca en månad innan hans död, skrev han över sin bil på sin fru värd 200 000. Kan detta räknas som ett förskott på arv? Vi är två särkullbarns. De har inga gemensamma barn. Pappas tillgångar är ca 1 000 000 och vi ska ärva vår laglott, 50%, och resten tillfaller hans fru. Eftersom han visste att han skulle dö tolkar vi det som att han skrev över bilen på sin fru för att den inte skulle ingå i arvet. Kan vi yrka på förskott på arv?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) som innehåller regler om arv och testamenten när jag besvarar din fråga.Vad räknas som förskott på arv?I ÄB 6 kap. 1 § stadgas att det som en arvlåtare ger en bröstarvinge ska avräknas som förskott på dennes arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Med bröstarvinge avses arvlåtarens avkomling (ÄB 2 kap. 1 §). I ditt fall är det dock så att din pappa har givit sin fru en gåva som då inte är din pappas bröstarvinge. Om man dock läser vidare i paragrafen så står det vidare att om mottagaren är en annan arvinge (i ditt fall din pappas fru), ska avräkning endast ske om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs. För att gåvan ska ses som förskott på arv krävs det således att din pappa har föreskrivit att bilen ska utgöra förskott av arv, exempelvis i ett gåvobrev eller i ett testamente. Bilen ska också betraktas som förskott på arv om det finns andra omständigheter som talar för att din pappas avsikt var att gåvan skulle betraktas som ett förskott. Eftersom jag inte vet alla omständigheterna i fallet är det svårt att uttala mig om ni kan yrka på förskott på arv. Det som står ovan är vad som krävs för att en gåva ska betraktas som ett förskott på arv. Du skriver dock att ni tolkar det som att han skrev över bilen på sin fru för att den inte skulle ingå i arvet, detta är en omständighet som talar emot att ni ska kunna yrka på förskott på arv eftersom det visar att hans avsikt inte är att bilen ska betraktas som ett förskott som då lagen kräver. Det förstärkta laglottsskyddet Det finns dock en annan skyddsregel för bröstarvingar (arvlåtarens barn) som begränsar en persons möjlighet att ge bort gåvor kort tid före dödsfallet som inkräktar på bröstarvingarnas laglott (ÄB 7 kap. 4 §). En bröstarvinges laglott är hälften av den arvslott som skulle ha tillkommit bröstarvingen om inte ett testamente upprättats (ÄB 7 kap. 1 §). Detta innebär att du och din syster skulle dela på 1 000 000 (om vi säger att din pappas tillgångar efter bodelning fortfarande skulle uppgå till 1 000 000 kr) + 200 000 (bilens värde) = 1 200 000 kr, dvs. 600 000 kr var, om din pappa inte hade givit bort bilen. Laglotten (som ni båda har rätt till) är då hälften av 600 000 kr dvs. 300 000 kr. Detta innebär att om du och din syster alltid har rätt till 300 000 kr i arv efter er pappa. Om vi då ponerar att din pappas tillgångar uppgår till 1 000 000 kr som ska delas lika mellan er så ärver ni 500 000 kr var, vilket är mer än er laglott. Detta innebär att även om bilen skulle betraktas som en gåva som kan likställas med ett testamente, så är det inte en gåva som inkräktar på er laglott (som ligger på 300 000 kr) eftersom du och din syster förmodligen kommer att få ärva minst 300 000 kr. ÄB 7 kap. 4 § aktualiseras inte förrän det skulle vara så att du och din syster skulle få ärva mindre än 300 000 kr. Detta betyder att ni inte heller kan åberopa ÄB 7 kap. 4 §. Hade paragrafen varit tillämplig hade värdet på bilen (dvs. 200 000 kr) lagts till i din fars kvarlåtenskap och sedan delats mellan er. ÄB 7 kap. 4 § kan alltså enbart tillämpas om du och din syster inte skulle få er laglott som ni alltid har rätt till. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om något är oklart eller om jag har missförstått frågan är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny.Med vänliga hälsningar,

Måste en bröstarvinge närvara vid en bouppteckning?

2021-12-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej.I samband med den sist kvarvarande föräldern avlider, kan brodern (bröstarvinge) avsäga sig att närvara vid bouppteckningen och dottern ensam sköta detta?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om en bröstarvinge (brodern) måste närvara vid bouppteckningen. I ärvdabalken (hädanefter ÄB) finns det en skyldighet att kalla samtliga dödsbodelägare till bouppteckningsförrättningen i god tid (20 kap. 2 § ÄB). Det innebär att bröstarvingen måste få en kallelse till bouppteckningsförrättningen. Det finns dock ingen skyldighet för den som blir kallad att faktiskt närvara på bouppteckningsförrättningen vilket innebär att bröstarvingen helt enkelt kan strunta i att närvara på den. Om någon som kallats inte närvarar måste dock bevis visas som visar att personen blivit kallad i tid, och därmed kan bröstarvingen behöva skriva på ett kallelsebevis som intygar på att hen blivit kallad men att hen valt att inte närvara.Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,

Är det särkullbarnen som ärver eller den efterlevande maken?

2021-11-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Undrar hur det delas upp i dödsbo. Min mor var omgift och vi är då 4st särkullebarn. Kan nämna också här att det inte finns några papper skrivna, testamente eller äktenskapsord.Det jag vill veta är om hennes man ärver något i pengaväg efter bodelning är gjord ì mellan dem eller om vi fyra barn delar på hennes del.Tacksam för svar Pernilla
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som kommer att ärva din mammas egendom. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) när jag besvarar din fråga.Särkullbarns rätt till arvOm din mamma är gift när hon avlider är det hennes make som ärver egendomen först (ÄB 3 kap. 1 §). Ett undantag från detta är dock om din mamma efterlämnar särkullbarn, det vill säga barn som bara din mamma är förälder till. Du skriver i din fråga att ni är 4 st särkullbarn och därmed har ni rätt att få ut er arvslott från er avlidna mamma direkt. Det är därmed ni som kommer att ärva er mammas kvarlåtenskap och inte hennes man. Särkullbarn kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken (ÄB 3 kap. 9 §). Det innebär att särkullbarnet väljer att få ut sin andel när den efterlevande maken avlider (i detta fall när din mammas make avlider). Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med ett osignerat testamente?

2021-10-31 i Arvsskifte
FRÅGA |HejMina föräldrar gav bort en gård,skog och tillhörande mark till min syster och hennes pojkvän,via gåvobrev.Dom fick hälften var.Detta gjordes innan deras bortgång.Ett enplanshus byggdes för att mina föräldrar skulle flytta dit när min syster och hennes pojkvän tog över gården.Detta hus skulle bli mitt att sälja när mamma och pappa gick bort.Men testamentet på detta var inte signerat.Gården är värd ca 4 miljoner.Min syster och hennes pojkvän har erbjudit mig 150000.Finns det nåt jag kan göra?Med vänlig hälsning X
Sandra Bargabriel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du främst vill veta vad du kan göra gällande huset som skulle testamenteras till dig. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) när jag besvarar din fråga. Ett testamente som inte är signerat För att ett testamente ska vara giltigt krävs att vissa krav är uppfyllda. Ett av kraven är just att testatorn (dina föräldrar) måste underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inte uppfyller alla krav så räknas testamentet som ogiltigt (13 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att testamentet inte är giltigt och du kan således inte göra något för att ärva huset själv.Gåvan som givits din syster och hennes pojkvänDu skriver även att din syster och hennes pojkvän har fått en gård, skog och tillhörande mark i gåva via ett gåvobrev. Gåvor som en arvlåtare ger till sin bröstarvinge presumerad utgöra förskott på arv enligt 6 kap. 1 § ÄB. Med bröstarvinge avses arvlåtarens avkomling (2 kap. 1 § ÄB). I ditt fall är din syster bröstarvinge och dina föräldrar arvlåtare. Detta innebär att gåvan som dina föräldrar har givit din syster ska betraktas som ett förskott på arv. Denna presumtion kan dock brytas om arvlåtaren anger att gåvan inte ska vara förskott på arv, exempelvis i ett gåvobrev. Presumtionen kan även brytas om det finns andra omständigheter som talar för att arvlåtarens avsikt aldrig var att gåvan skulle betraktas som ett förskott på arv. Detta innebär att om inte dina föräldrar har skrivit att gården, skogen och tillhörande marken inte ska utgöra förskott på arv i gåvobrevet så kommer gåvan att betraktas som förskott på arv. Vad händer om gåvan ska betraktas som ett förskott på arv?Om gåvan ska betraktas som ett förskott på arv innebär det att gåvans värde ska avräknas från arvingens andel i kvarlåtenskapen (6 kap. 5 § ÄB). Om det skulle vara så att gåvans värde överstiger det belopp som arvingen skulle fått i arv om gåvan aldrig delades ut från början så kan inte arvingen bli återbetalningsskyldiga för det överstigande beloppet (6 kap. 4 § ÄB). Detta kan illustreras med ett exempel:Om dina föräldrar har tillgångar värda 5 miljoner och din syster har erhållit tillgångar värda 4 miljoner så kommer dessa 4 miljoner att adderas så att de sammanlagt beräknas inneha tillgångar värda 9 miljoner. Du och din syster (om ni är de enda syskonen) har rätt till hälften var, dvs. 4,5 miljoner. Din syster som redan erhållit 4 miljoner kommer därmed endast få en halv miljon till. Sammanfattningsvis betyder det att gåvan din syster har fått ska betraktas som ett förskott på arv om inte det finns något som tyder på att dina föräldrars avsikt var att det inte skulle vara det. Detta innebär att gåvans belopp ska avräknas från hennes andel av arvet. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,

Avstår efterlevande make sitt arv om denne tillämpar 12:2 regeln?

2022-01-10 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Om efterlevande make tillämpar 12:2 regeln avstår denne sitt arv från den avlidna då?Är det endast särkullsbarnen som ärver den avlidna i så fall?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB) när jag besvarar din fråga. Lagarna innehåller regler om arv och äktenskap. Vad händer om en make tillämpar 12:2 regeln?Huvudregeln när ena maken avlider är att en bodelning ska ske (9 kap 1 § ÄktB och 1 kap. 5 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB) som är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Från makarnas giftorättsgods ska eventuella skulder dras av och därefter ska det som blir kvar av giftorättsgodset delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Det finns dock ett undantag från huvudregeln och det är 12:2 regeln (12 kap. 2 § ÄktB). Regeln är en jämkningsregel och innebär att efterlevande make har en möjlighet att bestämma att bodelning inte ska ske (eller att endast en viss andel av giftorättsgodset bodelas). Det som då sker är att vardera make behåller sin andel av giftorättsgodset och det blir således inte en hälftendelning av makarnas tillgångar. Regeln är en skyddsregel för den efterlevande maken så att hen inte behöver dela boet med den avlidnes sälkullsbarn som då har en rätt att ärva efter sin avlidna förälder direkt (3 kap. 1 § ÄB), medan övriga gemensamma barn får ärva efter efterlevande make (3 kap. 2 § ÄB). 12:2 regeln och arvDin fråga är om efterlevande make avstår sitt arv från den avlidna om hen tillämpar 12:2 regeln. Svaret på din fråga är nej då 12:2 regeln endast innebär att efterlevande make väljer att inte göra en hälftendelning av sitt giftorättsgods. Den efterlevande maken kommer fortfarande att få ärva sin make (om inte den avlidne maken har skrivit ett testamente) enligt 3 kap. 1 § ÄB. Skillnaden med att tillämpa 12:2 regeln är att den efterlevande maken får behålla sitt giftorättsgods som därmed då inte kommer tillfalla den avlidna (efter bodelningen) och på så sätt kan inte arvingar till den avlidna maken (exempelvis särkullbarn och gemensamma barn) ärva den egendomen. På så sätt behåller den efterlevande maken sin del av giftorättsgodset samtidigt som hen ärver sin avlidna makes del (återstående del efter att eventuella särkullbarn fått sin del), som sedan den avlidnes gemensamma barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn får ärva när efterlevande make sedan avlider.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny.Med vänliga hälsningar,

Vem får behålla den gemensamma bostaden som ägs av mig om min sambo avlider?

2021-11-20 i Sambo
FRÅGA |Hej.Jag och min sambo köpte en fastighet som jag är ensam ägare till. Min fråga gäller om han skulle gå bort. Kan hans barn då kräva halva fastigheten, då jag är medveten om att det är samboegendom.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer om min sambo avlider och vi inte upprättat testamente eller samboavtal?När ett samboförhållande upphör på grund av dödsfall så kan den efterlevande sambon begära bodelning inom ett år från att bouppteckningen från dödsfallet förrättats (8-9 § och 18 § sambolagen). I bodelningen kommer all egendom som är samboegendom delas lika mellan samborna (8 § sambolagen). För att bostaden ska ses som samboegendom krävs att det är förvärvat för gemensamt bruk (3 § sambolagen) samt att någon av punkterna i 5 § sambolagen är uppfylld. Du skriver i din fråga att fastigheten utgör samboegendom så därför utgår jag från att den är det. Er gemensamma bostad kommer således att räknas med i bodelningen och sedan avdrag gjorts för era respektive skulder kommer det som återstår av samboegendomen att läggas samman och därefter delas lika mellan er (14 § sambolagen). Den del som tillhör din avlidna sambo kommer att fördelas mellan de som är arvsberättigade efter den avlidna (23 kap. 1 § ärvdabalken), vilket i detta fall är din sambos barn. Den efterlevande sambon (du i detta fall) har rätt att behålla den tidigare gemensamma bostaden och bohaget om det är skäligt (16 § sambolagen). Överstiger däremot värdet av bostaden och bohaget den andel som ska tillfalla dig enligt bodelning så måste du ersätta dödsboet det (17 § sambolagen). Begära bodelning eller inte?Finns det tillräckligt med samboegendom har du som efterlevande sambo rätt till andel i samboegendomen som uppgår till minst två prisbasbelopp (18 § 2 st sambolagen). Om du inte begär någon bodelning kommer utfallet vad gäller fastigheten bli annorlunda. Du skriver att det är du som står ensam ägare till fastigheten vilket innebär att du kommer att få behålla det om din sambo avlider och du väljer att inte begära bodelning. Hade fastigheten istället varit samägd av er båda hade utfallet varit densamma oavsett om du begär bodelning eller inte. När du begär bodelning blir skillnaden att sådan samboegendom som annars ägs av enbart dig eller din sambo, delas mellan er, när den annars inte skulle göra det om du inte begär bodelning - som så är fallet med fastigheten.Sammanfattningsvis kommer du troligtvis att få behålla fastigheten om din sambo avlider och du väljer att begära bodelning. Då måste du dock ersätta dödsboet med det värde som överstiger din andel som ska tillfalla dig efter bodelningen. Om du inte begär bodelning och fastigheten ägs av enbart dig, så är det fortfarande du som får behålla fastigheten och utan att du behöver ersätta något dödsbo.Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,

Vem ärver mig om hela familjen skulle omkomma i en flygolycka?

2021-11-18 i Arvsordning
FRÅGA |Vi är ett gift par i 50 års åldern med vuxna ogifta barn.Vi bor i en villa. Köpt ihop som gifta. Inga testamenten är skrivna.Både min fru och jag har gifta biologiska föräldrar i livet.Vi har båda syskon ( jag en bror och min fru två bröder. Dessa har familj och barn)Dotter i samboförhållande i Stockholm har en gemensamt förvärvad bostadsrätt med sin sambo.Om hela familjen skulle omkomma i tex en flyg olycka vem ärver då oss?Mvh/ Sten
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som skulle ärva er om du, din fru, era föräldrar och syskon samt deras barn skulle omkomma i en flygolycka. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) när jag besvarar din fråga. Arvingen/arvingarna ska anses ha dött först och ärver därmed ingentingI situationer där man inte kan avgöra om det är arvlåtaren eller arvingen som avled först, något som exempelvis kan vara fallet vid en flygolycka, så utgår man från att arvingen avled först (ÄB 1 kap. 2 §). Detta innebär att de personer som avlider med dig i en olycka inte kan ärva dig. Nedan kommer jag att gå igenom arvsordningen och till sist besvara din fråga om vem det är som kommer att ärva dig. Den första arvsklassen Det är den första arvsklassen som är först i tur att ta arv. I denna arvsklass tillhör den avlidnes barn, eller om det är så att barnet/barnen inte längre lever när föräldern går bort, den avlidnes barnbarn. Är barnbarnet avlidet träder den avlidnes barnbarnsbarn osv. (ÄB 2 kap. 1 §). Du nämner inget om att du och din fru ska ha barn så därmed tolkar jag det som att ni inte har några. Vi kan därför gå vidare till nästa arvsklass.Den andra arvsklassenI den andra arvsklassen tillhör den avlidnes föräldrar och, om någon av dem är avliden, den avlidnes syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn osv. (ÄB 2 kap. 2 §). Detta innebär att det är först dina föräldrar som ärver, och annars dina syskon och därefter syskonbarn. Din fråga gäller vad som skulle hända om dina föräldrar, syskon och syskonbarn skulle avlida. Vi går därför vidare till nästa arvsklass.Den tredje arvsklassen och den Allmänna arvsfondenI den tredje arvsklassen tillhör den avlidnes far- och morföräldrar och, om någon av dessa är avliden, ärver dennes barn, dvs. den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror (ÄB 2 kap. 3 §). Detta innebär att om du har far- och morföräldrar vid liv så är det dem som kommer ärva dig. Är någon av dem avliden blir det istället dina mostrar, morbröder, farbröder eller fastrar som ärver. Om ingen av dessa är vid liv så tillfaller arvet istället den Allmänna arvsfonden. Den Allmänna arvsfonden är en fond där tanken är att pengarna ska gå till allmännyttiga ändamål. Mottagare av pengar ur fonden är barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre. Du kan läsa mer om den Allmänna arvsfonden här. Sammanfattningsvis är det förmodligen den Allmänna arvsfonden som kommer att ärva dig om din familj omkommer med dig i en olycka. Detta förutsätter dock att du inte har skrivit ett testamente. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,

Kravbrev som är riktade mot avliden person

2021-10-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan min svärfar dog och så kom det en med kravbrev på honom hur ser man på det
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din svärfar har fått kravbrev riktade mot sig på grund av skulder och att han nu är avliden. Skulder som en person har försvinner inte när personen dör utan följer med som en skuld som dödsboet har. Ett dödsbo är den juridiska person som uppstår när en person dör och de som ingår i dödsboet (dödsbodelägarna) är de personer som har omedelbar rätt till dödsboets arv. Dödsbodelägarna ska tillsammans förvalta den avlidnes egendom samt företräda dödsboet gentemot tredje man vilket framgår av 18 kap. 1 § ärvdabalken. När en person avlider ska en bouppteckning upprättas där den avlidnes tillgångar och skulder antecknas (20 kap. 4 § ärvdabalken). En person som har en skuld till din svärfar kan därmed rikta kravbrev till dödsboet och dödsboet blir därmed skyldig att betala skulderna. Innan arvingarna får ta del av arvet ska skulderna betalas av med de tillgångar som finns i dödsboet (21 kap. 4 § ärvdabalken). Sammanfattningsvis är kravbrev riktade mot din svärfar (dödsboet) gällande och måste betalas innan tillgångarna kan delas ut till arvingarna.Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,