Underskrift vid arvsskifte saknas

2021-03-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Vi är 5 personer som ska skriva under ett arvskifte. Nu är det en person som det inte går att få tag på för kontonummer och underskrift. Vad kan man göra?Mvh
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsregler finns reglerade i ärvdabalken (ÄB).Jag kommer först besvara din fråga utifrån omständigheten att ni har en till namnet känd arvinge som vistas på okänd ort respektive en okänd arvinge, och sedan besvara frågan hur ni går till väga om en underskrift saknas.Vad händer om en arvinge inte går att hitta?16 kap. 1 § ÄB fastslår att om en till namnet känd arvinge vistas på okänd ort ska den som handhar boet anmäla det till Skatteverket. Då ska Skatteverket lägga in en notis i Post- och Inrikes tidningar att arv har tillfallit personen med en uppmaning om att göra sin rätt till arvet gällande inom fem år. Detsamma gäller om den/de ansvariga dödsbodelägarna eller Socialstyrelsen inte vet vem arvingen är överhuvudtaget enligt 16 kap. 2 § ÄB. Även då har arvingen fem år från kungörelsen (inte dödsfallet) på sig att göra anspråk på arvet. I detta fall ska alltså Skatteverket göra en slags efterlysning av den person ni inte fått tag på i tidningen när bouppteckningen efter den avlidne ska upprättas. Om det går att få tag på den eftersökte har hen tio år på sig att göra sin rätt till arvet gällande enligt 16 kap. 4 § ÄB. Gör hen inte sin rätt gällande inom den tidsram som gäller förlorar hen sin rätt till arvet enligt 16 kap. 7 § ÄB och i sådant fall tillfaller dennes arv istället den som hade fått den eftersöktes arv om denne varit avliden (16 kap. 8 § ÄB.)Underskrift saknasFör att alla ska få ut sin del av arvet måste alla dödsbodelägare skriva under. Att alla dödsbodelägare skriftligen måste skriva under en handling vid arvskifte fastlås i 23 kap. 4 § ärvdabalken. Med tanke på att det är arvingarna som förrättar arvskiftet ska oenighet i första hand lösas genom att delägarna försöker komma överens. Jag tolkar dock din fråga som att detta alternativ däremot inte är aktuellt eftersom ni inte får tag på personen i fråga. Vad gäller då?Enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken får dödsbodelägarna begära att tingsrätten utser en så kallad skiftesman som ska hjälpa till med att skifta arvet. Skiftesmannen kommer då i första hand att försöka ena dödsbodelägarna, och förhoppningsvis får ni då tag i personen i fråga och kan komma överens. Skulle det vara så att den sista delägaren inte vill skriva under handlingen kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte och då kommer arvet att skiftas trots att det föreligger oenighet mellan dödsbodelägarna. Ersättning till skiftesmannen betalas av dödsboet.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, har du ytterligare funderingar är du mer än välkommen tillbaka till oss!Lycka till och allt gott,

Vad är en arvinge?

2020-11-13 i Arvsordning
FRÅGA |Hjälp mig att tyda betydelse av arvingar enligt lag som står i testamente som i nr 2 i följden.
Suana Tafic |Hej och tack för din fråga!Jag är inte riktigt säker på vad du exakt menar, men jag tolkar din fråga som att du undrar om definitionen av arvingar i den andra arvsklassen.ArvsklasserI svensk rätt delar vi upp den avlidnes släktingar i tre grupper, dessa kallas arvsklasser.I den första arvsklassen, som fastslås i 2 kap. 1 § ärvdabalken, finns den avlidnes barn, så kallade bröstarvingar, eller om barnet är avlidet innan förälderns bortgång barnbarn som då träder in i sin avlidna förälders ställe. Den sistnämnda rätten kallas för istadarätt. Den första arvsklassen är den enda arvsklassen som inte kan göras helt arvlös då bröstarvingar alltid har rätt till laglott trots eventuellt testamente.Den andra arvsklassen, vilket jag antar är det du undrar över, är den avlidnes föräldrar. Detta fastslås i 2 kap. 2 § ärvdabalken. Skulle ena föräldern gått bort så träder eventuella syskon eller syskonbarn i livet in och tar den föräldern som fortfarande lever hela arvet. Halvsyskon ärver endast om den gemensamma föräldern lever. Finns det inga föräldrar, helsyskon eller syskonbarn som lever tar dock halvsyskon eller deras eventuella barn hela arvet. I sista arvsklassen hittar vi den avlidnes mor- och farföräldrar enligt 3 §. Skulle dessa inte vara i livet ärver dennes barn, det vill säga, den avlidnes morbror, moster, faster osv. Kusiner ärver inte någonting, och inte andra eventuella släktingar heller.Om någon i den andra arvsklassen ska ärva måste möjligheten för arv helt uttömmas i den första arvsklassen innan den andra arvsklassen kan komma på tal. Har till exempel den avlidne barn kvar i livet (bröstarvingar) så kommer inga andra arvingars rätt till arv aktualiseras. Jag hoppas att du känner att du har fått din fråga besvarad, skulle så inte vara fallet så är du mer än välkommen tillbaka till oss! Du kan antingen lämna en kommentar nedan eller skicka in en ny fråga så ska vi göra vårt bästa!Allt gott,

Kan mina särkullbarn ärva mig?

2020-08-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag är gift. Min man har två barn i tidigare förhållande och vi har två gemensamma barn.Vi har väldigt olika tankar kring ekonomi. Så pass olika att vi inte kan hålla sams om detta. Funder nu på att bodela inom äktenskapet. När jag läser på så innebär detta dock att min man ärver även min enskilda egendom om jag dör, såvida jag inte testamenterar den till mina barn? Mina särkullebarn kan inte ärva mig? Det enda sättet de kan ärva mig på är om jag dör först, min egendom tillfaller min man, även han dör kort senare och våra egendomar delas upp på barnen? Eller ärver mina barn hela min del då? MVH Helena W
Suana Tafic |Hej Helena och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regeln är att när den ena maken dör så får den andre maken allt. Det finns dock undantag till detta, bland annat i 3 kapitlet 1 § 1 st ärvdabalken som möjliggör att särkullbarn alltid har rätt att få ut sin laglott direkt vid sin förälders bortgång. De gemensamma barnen som du och din man har tillsammans ärver dock först när ni båda gått bort och har då så kallad efterarvsrätt. Enligt 3 kap 9 § ÄB kan dock dina barn från ditt tidigare förhållande avstå från sitt arv till förmån för din make och därmed välja att först få ut sitt arv först när din make gått bort. Detta innebär att samtliga barn då istället får efterarvsrätt. Dessutom finns en basbeloppsregel i 3 kap 1 § 2 st ärvdabalken, som går före eventuellt testamente eller särkullbarns direkta rätt till arvslott. Denna skyddsregel (för den efterlevande maken då) innebär att den efterlevande maken har rätt att få ut egendom motsvarande fyra prisbasbelopp (enligt socialförsäkringsbalken). För 2020 ligger basbeloppet på 47 300 kr. Observera att det bara är när värdet av den efterlevande makens egendom inte motsvarar fyra prisbasbelopp som denne har rätt att inskränka på särkullbarnens arv.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Önskar dig lycka till och allt gott i framtiden!

Hur gör jag så att mina barns arv blir enskild egendom?

2021-02-21 i Testamente
FRÅGA |Hur och var skriver jag ett dokument ang att allt vad mina barn ärver efter mig och min man skall vara deras enskilda egendom?MvhMarie
Suana Tafic |Hej Marie och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du vill försäkra dig om att allt dina barn ärver efter dig och din man ska bli enskild egendom finns det några saker du måste tänka på. Jag ska göra mitt bästa för att förklara så tydligt jag kan. Det lättaste sättet om att försäkra sig om att den egendom som tillfaller gåvotagaren eller arvtagaren ska bli enskild egendom är att skriva in det som ett villkor i ett gåvobrev eller i ett testamente. Då du är gift kommer det vara så att den egendom som är enskild genom föreskrift i antingen gåvobrev och testamente inte direkt tillfaller dina bröstarvingar då du går bort och har gemensamma barn. Din make får då din egendom med fri förfoganderätt (vilket innebär att den efterlevande utan annan begränsning än förordnande genom testamente har rätt att fritt förfoga över det som ärvts). Först vid din makes bortgång skulle då er egendom tillfalla era gemensamma barn. Skulle du och din make vilja att era barn ska ärva den enskilda egendomen direkt vid någon av er bortgång bör du skriva in detta tydligt i ditt testamente! Jag skulle rekommendera dig att du rådgör dig med en jurist när du ska utforma ett förordnande om enskild egendom i antingen testamente eller gåvobrev, eftersom det är viktigt att detta sker på ett korrekt sätt (och för att det ska finnas ett heltäckande skydd). För att ett testamente ska vara giltigt måste flera formkrav vara uppfyllda, bland annat måste testamentet upprättas skriftligt och den som har skrivit det måste fylla i sin signatur. Två personer över femton år måste bevittna testamentet, dessa vittnen måste dock inte veta vad som står i det. Nära släktingar får inte vara vittnen och inte heller någon som står med i testamentet, vilket alltså innebär att era barn inte kan vara vittnen. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du mer än välkommen tillbaka till oss!Allt gott,

Vad händer om en förälder skriver över en fastighet på ett av sina barn?

2020-09-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej.Min fråga är följande: Om en förälder, i detta fall änkling, skriver över sin fastighet på ett av sina tre barn, betyder då detta att de andra två barnen inte ärver?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att om det inte finns något testamente ska kvarlåtenskapen, då en person går bort, fördelas lika mellan arvingarna enligt 2:1 ÄB. Barnen har dock alltid rätt till en individuell laglott som utgör hälften av arvslotten ("arvet") från den avlidne, och går därför aldrig inte att testamentera bort. Varje arvstagare ska få ärva lika mycket, änklingen har i ditt fall tre barn, vilket då innebär att de ska ha lika mycket. Fastigheten kan eventuellt liknas vid ett förskott på arv. Då huvudregeln är att varje arvtagare ska få ärva lika mycket finns ett antagande (en presumtion) att en gåva arvlåtaren ger till en bröstarvinge utgör förskott på arv enligt 6:1 ÄB. När en gåva ges till en bröstarvinge på detta sättet är det väldigt viktigt att vara tydlig med om gåvan är ett förskott på arv eller inte. Är det så att det inte är ett förskott så måste detta villkor skrivas ner i ett gåvobrev. En gåva kommer, som tidigare nämnt, antas vara ett förskott på arv om den som får gåvan är en bröstarvinge till gåvogivaren.När det kommer till hur kvarlåtenskapen då ska fördelas ska ett förskott på arv avräknas från mottagarens del av arvet. Denna fördelning sker genom att förskottets värde (fastighetens värde) först räknas in i arvlåtarens kvarlåtenskap för att sedan avräknas från mottagarens del av arvet enligt 6:5 ÄB. Vid avräkningen på förskott räknas alltid gåvans värde vid gåvotillfället, vilket då är värdet fastigheten hade då den skrevs över på ett av barnen, Detta värde räknas in i förälderns kvarlåtenskap och avräknas sedan bort från mottagarens del av arvet. Resterande barn har alltså rätt till sin förälders arv också! Allt gott,

Kan syskon vara dödsbodelägare trots att de ej är med i testamentet?

2020-08-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min vän Siv har avlidit. Hon har aldrig varit gift, har inga barn och föräldrarna är döda. Hennes två syskon är i livet och dessa är tillsammans med syskonbarnen de enda släktingarna. Hon har skrivit testamente där ett av syskonbarnen ska ärva allt efter henne. Vem/vilka är dödsbodelägare och ska kallas till bouppteckningen. Endast syskonbarnet eller även de två syskonen?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB) som du finner här.I 18 kapitlet 1 § fastslås att om ej särskild dödsboförvaltning ej anordnats så ska efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De är även dessa som företräder dödsboet mot tredje man och även har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Enligt 11:10 ÄB innebär ett universellt förordnande att testamentstagaren blivit tilldelad hela kvarlåtenskapen efter den avlidne eller en del av den (värdet fastställs alltså inte förrän arvet skiftas) och det andra förordnandet kallas för legat och avser då istället ett bestämt belopp, en särskild egendom eller liknande. Om det ena syskonbarnet är en universell testamentstagare så är denne dödsbodelägare. Syskon återfinns i andra arvsklassen och blir arvingar om det inte finns några bröstarvingar (första arvsklassen) till den avlidne. Dessa har dock ingen rätt till laglott, på det sättet som bröstarvingar har (ens egna barn). Eftersom din vän inte har några egna barn, har inte hennes syskon rätt till någon laglott alls eftersom hon har testamenterat allt till sitt syskonbarn. I Sverige gäller i princip att en får testamentera bort hur mycket en vill till vem som helst (bröstarvingar har dock alltid rätt till laglott) och testamentstagaren/tagarna har då företräde framför släktingar (som då är legala arvingar). Eftersom det bara är personer som ska ta del av dödsboet som är dödsbodelägare enligt lag så innebär det att syskonen i detta fallet inte är dödsbodelägare. Din väns kvarlåtenskapen kan fördelas helt efter hennes vilja i testamentet och det är då det ena syskonbarnet som är dödsbodelägare. Ta hand om dig!Allt gott,