Hur fungerar reglerna om laglott?

2020-04-29 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min fars fru har avlidit och det finns ett särkullbarn på hennes sida och vi är två på min fars sida. Det har skrivits ett testamente där det står att all den avlidnes kvarlåtenskap ska tillfalla den överlevande. Samt att efter bådas bortgång ska all respektive kvarlåtenskap fördelas enligt lag mellan den avlidnes legala arvingar. Bröstarvinge ska därvid äga rätt att göra arvsavstående till förmån för egen bröstarvinge.Vad innebär detta i fördelningen av arvet? Tacksam hjälp!Med vänlig hälsning,
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaren på dina frågor finns i ärvdabalken. Enligt 3 kapitlet 1 § ärvdabalken ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, om arvlåtaren var gift. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt. Vad betyder då detta? Vad din far och dennes maka avsett att göra med testamentet verkar, enligt vad jag kan utläsa, vara att avvika från ärvdabalkens regler om laglott. Laglotten regleras i 7 kapitlet 1 § ärvdabalken, och där sägs att hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott. Eftersom du och din bror, samt din fars makas barn, är bröstarvingar åt respektive förälder enligt 2 kapitlet 1 § ärvdabalken, så blir denna reglering tillämplig på er. Lalglott innebär helt kort att en arvlåtare inte kan testamentera bort en del av den egendom som utan testamente hade tillfallit en bröstarvinge. I ett exempelfall där en far med ett barn har testamenterat bort all egendom, har barnet ändock rätt till hälften av den egendom som fadern testamenterat bort. Vad innebär då detta för er? För det första så har din far och dennes maka testamenterat bort all egendom att tillfalla den efterlevande maken. Eftersom reglerna om laglott "väger tyngre" än vad testamentet gör så innebär detta att testamentet i denna del inte är helt regelrätt. Din fars makas särkullbarn har nämligen rätt till hälften av makans kvarlåtenskap, eftersom laglotten omfattar hälften av arvslotten. Alltså har makan haft rätt att testamentera bort hälften av sin egendom, men inte andra halvan. Här måste dock poängteras att bröstarvingen måste jämka testamentet inom sex månader efter att denne tagit del av testamentet genom delgivning (regler om detta finns här), annars förlorar bröstarvingen sin rätt och testamentet är giltigt (enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken). Praktiskt sett så gäller alltså följande: Makarnas egendom kommer delas mellan dem beroende på deras ekonomiska förhållanden vid makans död. Om de inbördes inte har något äktenskapsförord så kommer egendomen hälftendelas. Härefter kommer makans del av egendomen till hälften tillfalla er far, och till hälften makans särkullbarn (förutsatt att denne väljer att jämka testamentet, annars tillfaller all egendom er far). Den egendom som er far erhåller kommer han ha med full äganderätt, alltså kan han göra vad han vill med pengarna. När er far dör så kommer ni (hans två barn) att få dela på kvarlåtenskapen som bröstarvingar. Som testamentet säger så har ett särkullbarn möjlighet att avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make (3 kap 1 § samt 9 § ärvdabalken). Isåfall så har makans särkullbarn rätt till del av arvet efter er fars död. Denna del kommer då vara procentuell till den del av er fars egendom som denna del utgjort vid bodelningen. Hoppas detta besvarade din fråga!

Möjlighet att testamentera bort bröstarvinges del i arv

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är ensamstående och har en dotter samt en dotter, som är avliden- som har två barn- alltså mina barnbarn. Jag skulle vilja ge min dotter, som hjälper mig mkt- det mesta av mitt arv. Hur formulerar jag det i mitt testamente?Kan jag ge mina barnbarn 1/4 del och min dotter 3/4 delar? Eller kan min dotter få hela arvet?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag förstår din fråga så undrar du om du kan strukturera ditt testamente till fördel för för din ena dotter, antingen så att hon får en större del av arvet eller hela arvet. I en sån här frågeställning aktualiseras ärvdabalken (här)(jag kommer nedan förkorta lagen som ÄB). I denna lag regleras den legala arvsordningen (2 kap. ÄB). Enligt dess bestämmelser är bröstarvingar främst i turordningen att ärva (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att arvlåtarens barn tar lika lott av arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). I samma bestämmelse sägs att ifall en bröstarvinge har avlidit, så ska dess avkomling träda i dess ställning. Detta gör att din ena dotters barn har ställning som bröstarvingar på grund av att din dotter gått bort. Detta kallas istadarätten. Detta är utgångspunkten för din situation. Eftersom barn tar lika lott, och din ena dotters barnbarn har inträtt i din dotters ställning, betyder detta att dina barnbarn har rätt till ½ av arvet och din dotter har rätt till den andra halvan av arvet. Nu kommer vi till din fråga ifall du kan ändra detta förhållandet på något sätt. Kort kan sägas att du har rätt att upprätta testamente (enligt 9 kap. 1 § ÄB) och regler för hur detta ska gå till finns i ärvdabalkens tionde kapitel (här). Egentligen ställs det inget krav på hur du formulerar testamentet. Däremot kan sägas att det är bra att vara så tydlig som möjligt med hur du vill att arvet ska fördelas. Du är alltså fri att formulera ditt testamente som du vill. Det finns dock vissa formella krav på hur man upprättar ett testamente (10 kap. ÄB). Regler om laglott:I ärvdabalken finns regler som tillförsäkrar bröstarvingar att ta del av arvet. I lagens 7 kap 1 § stadgas att hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge utgör hans laglott. I detta fall så är respektive barnbarns arvslott ¼ av arvet, alltså sammanlagt ½ av arvet. Deras laglott kommer alltså vara ⅛ av arvet var, och ¼ av arvet tillsammans. Detta är vad de som minst har rätt till av ditt arv. Därav följer att dina barnbarn som minst har rätt till denna del av egendomen. Det ska dock påpekas att du som testamentsgivare har rätt att testamentera bort all din egendom till din dotter om du vill. För att barnbarnen ska ha rätt till sin laglott i detta fall måste de påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Har barnbarnen inte påkallat jämkning inom 6 månader från det att de tog del av testamentet genom delgivning så har de förverkat sin rätt till laglotten. I ett sånt scenario är testamentet giltigt och din dotter får all din egendom. Det bör noteras att barnbarnen var för sig måste påkalla jämkning för att få ta del av sin del av laglotten. Sammanfattningsvis: Du kan testamentera bort all din egendom till din dotter om du vill, men dina barnbarn kan begära jämkning av testamentet och på så vis få ta del av sin laglott (som är ⅛ av arvet var i detta fall, dvs. ¼ av arvet totalt). Hoppas detta besvarade din fråga! MVH

Fråga angående hur man kan få till försäljning av fastighet som endast delvis ägs av dödsbo.

2020-03-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |hej! Min far avled nyligen och han ägde 50% av en fastighet som han tidigare har fått i gåva av sin mor. Hans bror äger andra halvan av fastigheten. I bouppteckningen kommer, om jag har förstått saken rätt, min fars del av fastigheten att finnas som en tillgång. Om nu det, vid bouppteckningen, saknas kontanta medel för att lösa ev. skulder, hur gör man då med fastigheten som räknas som en tillgång? Kan dödsboet sälja fastigheten för att på så sätt få in pengar för att betala skulderna? Då det är 50% av en fastighet, hur går man då tillväga för att få till en försäljning om nu den personen som äger andra halvan vägrar sälja? Många tack för svar!
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger så kommer delen i fastigheten i dödsboet att ses som en tillgång. Antingen så kan ni sälja fastigheten genom dödsboet, eller så kan ni först skifta boet och sen kan arvtagarna sälja sina delar av fastigheten. Om dödsboet säljer fastigheten så måste ni först söka lagfart för dödsboet (20 kap 1 § jordabalken). Om ni skiftar boet först så behöver ni inte söka lagfart för dödsboet, utan ni behöver bara göra det för er egen del (som arvtagare). Om dödsboet säljer fastigheten så måste alla dödsbodelägare vara överens. Hur får man till en försäljning i förhållande till annan ägare av fastigheten:Ett hinder på vägen till försäljning är i detta fall att fastigheten ägs till 50 % av din farbror. Om ni inte har avtalat med brodern om något annat så gäller lagen om samäganderätt här. Denna lag säger att för förfogande över samägd egendom i sin helhet krävs samtliga ägares samtycke (2 §). Av detta följer motsatsvis att det står er arvtagare (alternativt dödsboet) fritt att sälja era delar i fastigheten. Ni kan dock ansöka hos rätten om att tvångsförsälja fastigheten på offentlig auktion (6 §). För att så inte ska ske om ni ansöker om det krävs att annan delägare (er farbror) visar att det finns synnerliga skäl mot det. Om ni inte kommer överens om förvaltningen av fastigheten kan ni även ansöka om att en god man ska förvalta egendomen. Alltså: antingen kan dödsboet sälja fastigheten, eller så kan ni arvtagare göra det efter att boet skiftats. Om så sker så kan ni antingen sälja er andel av fastigheten, övertala farbrodern att sälja fastigheten, eller ansöka om tvångsförsäljning vid offentlig auktion. Däremot finns det ingen möjlighet att sälja fastigheten på "normal" väg utan broderns samtycke. Att observera här är att lagen om samäganderätt i stora delar är dispositiv, alltså kan man avtala bort lagens bestämmelser. Det är alltså viktigt att se ifall något sådant avtal finns. Det ska även observeras att man inte får skifta boet förrän skulderna är betalda. Det kan därför bli mer aktuellt att låta dödsboet sälja fastigheten eller ansöka om tvångsförsäljning. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Särkullbarns rätt till arv efter att förälder gått i nytt gifte.

2020-03-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur skall jag kunna ge våra gemensamma barn min arvet efter min avlidna fru, så att inte mitt särkullbarn ärver av hennes tillgångar när jag dör?, villju att våra gemensamma barn skall ärva henne.
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan på ditt svar återfinns i Ärvdabalken (1958:637) (jag kommer nedan förkorta lagen som ÄB). Enligt 2 kap 1 § ÄB så har bröstarvingar rätt att först ärva. Eftersom en av dina bröstarvingar inte är din frus bröstarvinge så undrar du ifall du på något sätt kan undvika att ditt särkullbarn ärver efter din fru, till förmån för era gemensamma barn. Enligt 3 kap 1 § ÄB så har en arvlåtares (din fru i detta scenario) make rätt att först ta del av arvet som bröstarvingarna har rätt till, förutsatt att det inte finns någon bröstarvinge som är ett särkullbarn. Eftersom din fru, enligt vad som framgår av frågan, inte har några särkullbarn så innebär detta att du först kommer ta del av din frus kvarlåtenskap. Enligt 3 kap. 2 § ÄB så har sedan dessa bröstarvingar vid den efterlevande makens död rätt till den del av dennes kvarlåtenskap som består av den först avlidne arvlåtarens kvarlåtenskap. Vad detta innebär är följande: när din fru går bort så kommer det ske en bodelning enligt 9 kap 1 § äktenskapsbalken. Baserat på huruvida ni har ett äktenskapsförord och skulder eller inte så kommer er egendom antingen fördelas jämt eller ojämnt mellan er. Sedan så går man över till att fördela den avlidne makens kvarlåtenskap, som i ditt fall då tillfaller dig (då du får ta del av era gemensamma barns arv först). I detta läge kommer du alltså att ha en del av din egendom som du har sedan innan och en del som kommer ha tillförts dig från arvet. Den tillförda delen kommer ju då att vara en procentuell del av din totala förmögenhet. Denna procentuella del av din förmögenhet kommer inte ditt särkullbarn att ha någon rätt till, eftersom den delen är öronmärkt för din avlidne frus arvingar efter din död. Däremot kan denna del enligt 3 kap 4 § ÄB att minska procentuellt ifall du kan påvisa att kapital eller egendom som tillförts din förmögenhet har tillförts på grund av ditt förvärvsarbete från din sida eller från arv gåva eller testamente du erhållit. Vad man kan konstatera således är egentligen att ditt särkullbarn inte har rätt till den del av arvet som härrör från din avlidne fru. Hoppas detta svarade på din fråga!MVH