Ärver maken hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt om paret inte har några barn?

2020-08-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag har en syster vars make är livet ,de har inga inga barn. Min syster köpte vårt föräldrahem och är skriven för detsamma.Köpet av fastigheten skedde före äktenskapets ingående. Något testamente är inte upprättat.Om min syster avlider först .Ärver maken hela kvarlåtenskapen med full förfogande rätt?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (1958:637), ÄB.Skulle din syster dö först så ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § 1 st ÄB). Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendom t.ex. genom att sälja det, men inte testamentera bort eller skänka bort stora delar av egendomen. Detta beror på att arvet efter den först avlidne maken ska fördelas till dennes arvingar när även den som ärvt med fri förfoganderätt gått bort (3 kap. 2 § 1 st. ÄB). Alternativet till att ärva med fri förfoganderätt är att ärva med full äganderätt vilket skiljer sig på det sättet att man även får testamentera och skänka bort egendomen.När din systers make sedan går bort har arvingar rätt till kvarlåtenskapen i form av efterarv (3 kap. 2 § 1 st. ÄB). I denna situation har inte paret några barn, det betyder att det först är föräldrarna till arvlåtaren som har rätt till arvet. Om föräldrarna är vid liv har de rätt till hälften var, innan något syskon får ärva. Det är alltså först om arvlåtarens föräldrar inte lever som syskon har arvsrätt (2 kap. 2 § ÄB). Arvet ska fördelas lika mellan syskonen.Sammanfattningsvis är svaret i din situation att din systers make skulle ärva hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och att du som syskon skulle ha rätt till efterarv först om parets föräldrar gått bort.Med vänliga hälsningar,

Kan en bröstarvinge bli arvslös?

2020-03-27 i Laglott
FRÅGA |Ponera att en familj är i total osämja och alla hatar varandra.Scenariot lyder: En man på 70 år har 3 barn. Samtliga barn hatar honom och han hatar barnen. Barnen hatar varandra också. Ingen pratar med den andra. Mannen på 70 år vill inte att barnen ska få ett öre av honom, så han skriver ett testamente där han skriver att grannen ska få ärva samtliga 5 miljoner som han har på kontot. Mannen dör plötsligt i en hjärtinfarkt. Är testamentet giltigt? Vad gäller? Hur fördelas dessa 5 miljonerna enligt det som står i lag? Behöver hälp
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelser som ger svar på denna fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Vill du följa med i lagrummen medan du läser svaret får du gärna klicka på länkarna eller söka upp lagrummen via internet.Utgångspunkterna för arvFör att ge en kort bakgrund till hur arv regleras kan det vara bra att ha koll på utgångspunkterna för arv. Har ni redan koll på utgångspunkterna kan ni bortse från detta avsnitt.Alla barn till den som lämnar arv efter sig kallas för bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att alla bröstarvingar får en lika stor del av arvet. De här andelarna kallas för arvslotter. Huvudregeln kan dock undvikas om det skrivs i testamentet att alla bröstarvingar inte ska få lika mycket. Gränsen för hur mycket man kan förfördela en arvinge går vid hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Den juridiska termen för var gränsen går kallas för laglott. Det innebär att ni tre syskon som utgångspunkt ska få 1/3 av arvet var, för de fall där det står i testamentet att ni ska få mindre kan ni kräva att ni åtminstone får ut hälften av detta. Alltså kan inte föräldern göra någon bröstarvinge arvlös, och det finns dessutom en gräns för hur testatorn får fördela arvet mellan er.Vidare ska testamentet, enligt 10 kap. 1 § ÄB, upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena och testatorn ska närvara samtidigt när testamentet skrivs under. Det behöver inte vara så att testamentsvittnena känner till innehållet i testamentet, det enda som krävs är att de är medvetna om att det är ett testamente de skriver under.Hur appliceras det här på er situation?Ett testamente har alltså upprättats och testatorn har gått bort. Enligt testamentet som lämnats kvar ska barnen inte få något av arvet utan allt ska gå till grannen. Först och främst kan det vara bra att kontrollera om testamentet är underskrivet på det sätt som krävs enligt 10 kap. 1 § ÄB (annars är det inte giltigt). Är testamentet giltigt formellt sett har dock alla barnen rätt att få ut hela sin laglott ur arvet, det vill säga var sin sjättedel. Hur får man då ut sin laglott? Detta görs genom att man påkallar jämkning av testamentet. Enklast är nog att ni i samband med bouppteckningen meddelar testamentstagaren (grannen) att ni vill ha ut era laglotter. Enligt 7 kap. 3 § ÄB måste ni påkalla jämkning inom sex månader från det att ni delgivits testamentet. Sker inte detta har ni förlorat er rätt att få ut er laglott.Med vänliga hälsningar,

Arvsrätt för den avlidnes halvsyskon

2020-07-28 i Arvsordning
FRÅGA |Hej Min bror har avlidigt och har testamenterat all sin kvarlåtenskap med full äganderätt till migvi har även halvsyster, har hon någon möjlighet att kräva en del av arvet efter min bror?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Halvsyskons arvsrätt?Eran situation regleras i ärvdabalken (ÄB). I den legala arvsordningen är syskon i den andra arvsklassen. Det innebär att syskon (du) ärver om det varken finns bröstarvingar (barn) eller föräldrar kvar till den avlidne (2:2 ÄB). Halvsyskon ärver om den gemensamma föräldern är avliden och tar då lika stor lott som de andra syskonen. Det som enligt huvudregeln tillfaller arvtagare kallas arvslott. Arvslotten är dock dispositiv vilket betyder att den går att testamentera bort. Det som inte går att testamentera är den s.k. laglotten. Laglotten är hälften av den arvslott som skulle tillfallit en bröstarvinge om ett testamente inte fanns. Laglott tillfaller endast bröstarvingar, dvs den avlidnes barn (7:1 ÄB). Detta betyder att eran halvsyster inte har någon laglott och därmed ingen rätt till en del av eran brors kvarlåtenskap om han testamenterat allt till dig.Är testamentet gällande?Detta lite utanför er fråga men jag vill uppmärksamma att om testamentet ska vara gällande krävs att testatorn (din bror) iakttagit vissa formkrav. Testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av testatorn samt undertecknat av två samtidigt närvarande vittnen (10:1 ÄB). Har formkraven inte uppfyllts är testamentet ogiltigt (13:1 ÄB). För att ogiltigförklara testamentet krävs att en arvinge klandrar testamentet inom 6 månader (14:5 ÄB).Vidare är testamentet inte heller giltigt om det upprättats under psykisk störning (13:2 ÄB). Det måste vara en psykisk störning som funnits vid tiden för upprättandet av testamentet, om det uppkommit senare har det ingen betydelse. Den som hävdar att testamentet upprättats under psykisk störning har bevisbördan för detta.Sammanfattningsvis har alltså eran halvsyster inte rätt till en laglott. Är testamentet är giltigt kommer kvarlåtenskapen kommer tillfalla dig. Med vänliga hälsningar,

Förskott på arv

2020-02-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Vår far vill att vi tre barn ska dela lika på en större summa pengar(ca 870 000 SEK) som han har sparat, dvs nu medans han lever. Han har inte skrivit något testamente, eftersom allt ska delas lika mellan oss tre barn. Hur ska han då gå till väga?Detta är väl förskott på arv? Är det skattefritt?Mvh/Marianne Babra (dotter)
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser som ger svar på denna fråga hittar vi i dels i Ärvdabalken (ÄB) och dels i Inkomstskattelagen (IL). Vill du följa med i lagrummen medans du läser svaret får du gärna klicka på länkarna eller söka upp lagrummen via internet.Är detta ett förskott på arv?Med förskott på arv menas det att en eller flera arvingar mottagit egendom innan arvlåtaren avlidit. Konsekvensen av att en summa pengar räknas som förskott på arv istället för en vanlig gåva är att mottagarna får sitt framtida arv minskat med värdet de mottagit. I ert fall där ni alla tre är barn till arvlåtaren är presumtionen att pengarna utgör förskott på arv om inte det framgår av omständigheterna att det måste varit avsett att utgöra en gåva (6 kap. 1 § ÄB). Det betyder att i det fall ni vill undvika att pengarna klassas som förskott på arv är min rekommendation att er far skriver gåvobrev till er där det framgår att pengarna inte ska utgöra förskott på arv. Spelar det någon roll i eran situation?Som du har förklarat det ska ni alltså dela lika på den här summan av pengar. Det betyder att även om ni tar emot pengarna som förskott på arv så minskar rätten till ert framtida arv med lika mycket per person. Ni har fortfarande en lika proportionerlig fördelning av arvet innan och efter förskottet. Det jag kan tänka mig skulle snedvrida fördelningen är: (1) syskonkretsen blir större, alltså att era föräldrar föder fler barn eller, (2) arvlåtaren ändrar på fördelningen via testamente Min rekommendation är därför att om ni vill vara så säkra som möjligt på att pengarna inte kommer påverka era arv så ber ni eran far utfärda er var sitt gåvobrev där det tydligt framgår att pengarna inte ska utgöra förskott på arv. Är det skattefritt?Denna fråga är reglerad i 8 kap. 2 § IL. Paragrafen innebär att oavsett om det är ett förvärv genom arv eller gåva så är pengarna skattefria för mottagaren. Ni kommer i ert fall alltså inte behöva betala skatt för pengarna. Anledningen till varför arv och gåvor inte beskattas av mottagaren är att pengarna redan har blivit beskattade en gång hos er far när han tjänat pengarna.SammanfattningSå länge det framgår från omständigheterna att pengarna inte ska räknas som förskott på arv så kommer de inte göra det. Mitt förslag är som jag skrev ovan att ni ber er far utfärda gåvobrev där det framgår att pengarna utgör gåvor och inte förskott. Eftersom arv och gåvor är speciellt reglerade i IL kommer ni inte behöva betala skatt på pengarna. Vill ni ha hjälp med att utfärda gåvobrev kan jag rekommendera vår avtalsrobot (https://lawline.avtalsrobot.se/) eller vår juristbyrå! Med vänliga hälsningar,