Vad händer när kvarlåtenskapen inte räcker för att täcka ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet? Kommer inte särkullbarn få något arv alls då?

2021-05-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, har en fråga om basbelopp och arvsrätt. Den efterlevande maken har ju rätt till ett belopp 4x basbeloppet det året som hens make avlidit. Om det är så att den sammanlagda kvarlåtenskapen inte räcker till att täcka detta belopp, vad gäller då? Ska den efterlevande make bara få det som finns då? Ifall så är fallet, så blir det ju inget över av kvarlåtenskapen till t.ex. särkullbarn till den döde maken (om sådant finns) Vems rätt kommer först då? För barn kan ju inte heller göras arvslösa och särkullbarn har ju alltid rätt till att få ut sitt arv direkt.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer börja med att förklara lite allmänt om hur fördelning av arv fungerar, för att sedan gå in på basbeloppsregeln och vad som gäller när kvarlåtenskapen inte räcker till fyra gånger prisbasbeloppet. Jag kommer dessutom förklara hur detta påverkar särkullbarnen. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken.Fördelning av arvet Regler kring arv och basbeloppsregeln finns i ärvdabalken. Då en gift person avlider ska först en bodelning göras enligt äktenskapsbalkens regler (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Efterlevande make ärver därför före gemensamma barn och de gemensamma barnen får istället ut sitt arv när den efterlevande maken avlider. Som huvudregel har särkullbarn har dock rätt att få ut sin arvslott direkt, precis som du skriver (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Det som tillfaller den avlidne maken vid en bodelning samt dennes enskilda egendom utgör dennes arv. Detta ska delas lika mellan den avlidnes barn förutsatt att inget testamente föreligger. Hälften av kvarlåtenskapen ska då tillfalla särkullbarn och hälften tillfaller då den efterlevande maken. När den efterlevande maken sedan avlider får de gemensamma barnen ut sitt arv. BasbeloppsregelnFördelningen av arvet kan påverkas av basbeloppsregeln. Basbeloppsregeln innebär att efterlevande make alltid har rätt att få ut egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Prisbasbeloppet regleras i socialförsäkringsbalken och är 47 600 kr under 2021. Detta innebär att efterlevande make enligt basbeloppsregeln i år har rätt att behålla är 190 400 kr. Om beloppet som efterlevande make har rätt till understiger 190 400 kr så kommer särkullbarnets rätt att ärva direkt att påverkas. Efterlevande make har då rätt att erhålla en del eller eventuellt allt av särkullbarnets arvslott för att komma upp i ett belopp om 190 400 kr. Om ett särkullbarn på grund av basbeloppsregeln inte får ut sin arvslott direkt får särkullbarnet istället efterarvsrätt när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ärvdabalken). Om särkullbarnet, på grund av basbeloppsregeln, fått ut en del av sin arvslott vid den först avlidne maken ska detta avräknas mot vad särkullbarnet får i efterarv vid den efterlevande makes död. Om kvarlåtenskapen inte uppgår till 190 400 får efterlevande make hela kvarlåtenskapen. Om värdet på kvarlåtenskapen är till exempel 150 000 kr är det detta belopp som maken får. Särkullbarn och gemensamma barn får sitt arv när den efterlevande maken gått bort. SammanfattningSärkullbarn har alltså vanligtvis rätt att få ut sitt arv direkt. Skulle det den efterlevande maken erhåller understiga fyra basbelopp (190 400 kr) kommer särkullbarnet istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken sedan avlider. Finns det mindre än 190 400 kr i kvarlåtenskap efter den avlidne, kommer den efterlevande maken få den kvarlåtenskap som finns. Gemensamma barn och särkullbarn kommer att få sitt arv efter att den kvarlevande maken gått bort. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Kommer den efterlevande makens enskilda egendom räknas in i dödsboet efter den make som gått bort?

2021-04-16 i Enskild egendom
FRÅGA |Vi har inbördes testamente och totalt äktenskapsförord, När en av oss dör, kommer den överlevande äkta hälftens enskilda egendomar att värdemässigt räknas in i dödsboet hos maken ? Vänligen
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om den efterlevande makens (den make som inte gått bort) enskilda egendom kommer räknas in i dödsboet efter den make som gått bort. Du skriver att ni har inbördes testamente och totalt äktenskapsord. Jag kommer börja med att förklara några centrala begrepp innan jag besvarar din fråga. Innebörden av totalt äktenskapsförordVid ett så kallat "totalt äktenskapsförord" avtalar man helt bort giftorätten, dvs makes framtida rätt i den andra makens egendom. Detta betyder att det inte kommer att ske någon bodelning då en av er går bort och att alla ägodelar räknas som enskild egendom. Att all egendom är enskild egendom betyder att den inte ska delas då en av er går bort. Inbördes testamenteEtt inbördes testamente är en handling där två personer skriver sina önskemål om vem som ska ärva dem i ett gemensamt testamente. Det vanligaste är att de som skriver ett inbördes testamente vill ärva varandra. Ofta har de också i testamentet bestämt vad som ska hända med kvarlåtenskapen då den siste av dem avlider. Vad räknas in i ett dödsbo? Dödsbo är namnet på kvarlåtenskapen efter en avliden person. Det som ingår i ett dödsbo är tillgångar, i form av pengar, bostad och andra föremål, samt skulderna efter den som gått bort. Ett dödsbo är alltså den avlidnes samlade tillgångar och skulder. Svar på din frågaFör att svara på din fråga räknas endast den avlidnes tillgångar och skulder in i ett dödsbo. I och med att ni skrivit ett totalt äktenskapsförord är alla era egendomar enskilda. Den efterlevande makens tillgångar, däribland enskild egendom, kommer inte att räknas in i dödsboet efter den make som gått bort. Eftersom jag inte vet vad ni skrivit i ert inbördes testamente utgår jag från det som är vanligast, dvs att ni skrivit att ni vill ärva varandra. Det betyder att den efterlevande maken kommer ärva den bortgångne makens tillgångar. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga och att jag har förstått din fråga rätt. Om inte är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Trevlig helg,

Vad händer om man testamenterar till någon som avlider före en själv?

2021-02-12 i Testamente
FRÅGA |Om jag testamenterar samtliga mina tillgångar till min systerdotter och hon skulle avlida före mig. Ärver då hennes två barn mig automatiskt i nästa steg?Jag har inga bröstarvingar, men en bror som har två barn. Jag vill inte att brodern eller hans barn ska kunna ärva mig.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med ditt arv om den personen som du testamenterat till, din systerdotter, går bort före dig. Vad händer om din systerdotter går bort före dig?Den som testamenterar sina tillgångar kallas för testator och den som man testamenterar till kallas för testamentstagare. Endast den som lever vid arvlåtarens bortgång har rätt till arv (1 kap 1 § ÄB). Det betyder att den testamentstagare som avlider innan testatorn inte har rätt till arv. Men om din systerdotter går bort före dig ska hennes arvingar, det vill säga hennes barn, träda i hennes ställe (11 kap 6 § ÄB). Detta är i överensstämmelse med den så kallade istadarätten, som innebär att barn träder i sina föräldrars ställe vid arv. Ett krav för att man som barn ska få träda i testamentagarens ställe är att man är berättigad till arv efter testatorn. Det innebär att man ska vara släkt med testatorn. Om man däremot testamenterar till en vän som sedan går bort före en själv, kommer vännens barn som huvudregel inte kunna träda i vännens ställe, eftersom de inte är berättigade till arv efter testatorn. Eftersom din systerdotters barn är berättigade till arv efter dig, ska de träda i din systerdotters ställe om hon skulle gå bort före dig. Svar på din frågaDin systerdotters barn kommer att träda i din systerdotters ställe, om du testamenterat till henne och hon går bort före dig. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du undrar över något mer är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Trevlig helg,

Kan ett gåvobrev ersättas med ett testamente?

2021-05-03 i Testamente
FRÅGA |Om ett gåvobrev, skriftlig utfästelse finns om att viss egendom skall tillfalla ex en organisation efter gåvogivarens död. Kan detta ersättas genom ett testamente där gåvogivaren uttrycker det motsatta vid ett senare skede i livet i ett senare daterat testamente? Eller anses gåvan ha skett torts att gåvogivaren lever? Man borde väl ha rätt att ändra sig under sin livstid?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Testamente och gåvobrevFörst och främst ska sägas att testamente används för att fördela den avlidnes tillgångar (9 kap 1 § ÄB). Ett testamente får ingen verkan medan en person fortfarande lever, utan det är när personen går bort som man fördelar tillgångarna enligt det som står i testamentet. Ett gåvobrev däremot, kan användas för att fördela en persons tillgångar när denna lever. I motsats till ett testamente, får ett gåvobrev verkan före det att personen går bort. Ett gåvobrev kan behandlas som ett testamenteI ditt fall låter det som att man använt ett gåvobrev för att fördela en persons tillgångar efter att denna gått bort. Det låter alltså mer som ett testamente än ett gåvobrev. En utfästelse av gåva (ett gåvobrev) som inte ska göras gällande under givarens livstid är endast giltigt om det överensstämmer med ett testamente (17 kap 3 § ÄB). Detta betyder att om gåvobrevet innehåller ett villkor om att gåvan ska lämnas över först efter att givaren avlidit så krävs ett testamente som säger samma sak för att gåvoutfästelsen ska vara giltig. Dock kan gåvobrevet i sig utgöra ett testamente (17 kap 3 § ÄB). En förutsättning är att gåvobrevet ska börja gälla efter att givaren avlidit, samt att det uppfyller de krav som lagen ställer på testamenten. Kraven på ett testamente är att det ska vara skriftligt och att man ska ha två vittnen (10 kap 1 §). Det är viktigt att vittnena dels skriver under testamentet, men också att de närvarar när testatorn (den som vill testamentera bort sina tillgångar) skriver under testamentet. Dessutom får vittnena inte vara under 15 år eller lida av en psykisk sjukdom som gör att de saknar insikt om testamentets betydelse (10 kap 4 §). Din situationEftersom jag inte vet hur gåvobrevet i ditt fall är utformat, är det svårt för mig att besvara om kraven för ett testamente är uppfyllda eller inte. Om kraven är uppfyllda, kommer gåvobrevet alltså behandlas som ett testamente. Huvudregeln är att ett nyare testamente ersätter ett äldre testamente. Det betyder att om personen i ditt fall upprättar ett testamente, kommer detta ersätta gåvobrevet. Detta förutsätter som sagt att gåvobrevet behandlas som ett testamente, enligt det jag beskrivit ovan. Om gåvobrevet inte uppfyller kraven för ett testamente, men ändå innehåller ett villkor om att gåvan ska lämnas först efter att givaren avlidit så är det inte giltigt. Då är det fritt fram att skriva ett testamente som kommer att gälla istället.Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Vad är ett förskott på arv och kan föräldrar göra sina barn arvlösa genom att testamentera bort sin egendom?

2021-03-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan en förälder genom testamente skriva in förskott på arv för att göra sitt barn arvslös? Gåvorna som föräldern anser är förskott på arv pga osämja är att föräldern betalat vissa räkningar för sitt barn utan att någonsin ha nämnt att det skulle vara förskott på arvet. Nu när dessa är osams säger föräldern att hen ska göra så att istället för ett stort arv ge barnet en skuld till dödsboet. Måste inte barnet varit medveten vid gåvor av olika slag att det är förskott på arv eller kan den som testamenterar göra som hen vill för att straffa sitt barn?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka krav som ställs för att en gåva ska anses vara ett förskott på arv. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Jag kommer börja med att förklara vilka krav som ställs upp för att en gåva ska anses vara ett förskott på arv. Därefter kommer jag förklara lite mer om barns laglott, eftersom jag tror att det kan vara intressant för dig. Förskott på arv Det som arvlåtaren ger till sina barn under sin livstid ska räknas bort som barnets förskott på arv efter arvlåtaren (6 kap 1 § ÄB). Den här bestämmelsen bygger på tanken att en arvlåtare, alltså den som gått bort, ska behandla sina barn lika. Därför anses det som en förälder givit till ett barn i gåva under sin livstid som ett förskott på arv. Det är en presumtion för att det som en förälder ger till sitt barn under sin livstid ska vara förskott på arv. Det betyder att om man inte i ett gåvobrev skrivit att det inte ska vara förskott på arv eller om omständigheterna inte tydligt visar att det inte skulle vara ett förskott på arv så kommer gåvan anses vara ett förskott på arv. Om föräldern däremot i samband med gåvan skrivit ett gåvobrev där det står att gåvan inte ska vara ett förskott på arv så gäller det istället. Samma sak gäller om omständigheterna visar på att gåvan inte ska anses vara förskott på arv. I så fall finns inget förskott på arv och barnen delar lika på arvet. Av det som du har beskrivit i din fråga verkar det som att inget sagts om gåvan skulle vara förskott på arv eller inte, och därför ska gåvan anses vara förskott på arv. Finns det någon beloppsgräns för förskott på arv? Du skriver att föräldern betalat vissa räkningar åt barnet. Det finns ingen särskild beloppsgräns eller procentsats som avgör om en viss gåva ska anses vara förskott på arv eller inte. Mindre, mer sedvanliga gåvor som födelsedagspresenter anses inte vara förskott på arv. Det är "större" gåvor som avses, men det finns alltså inte någon beloppsgräns. Eftersom jag inte vet vad det är för räkningar det rör sig om är det svårt för mig att göra en bedömning, men om räkningarna uppgår till ett lite större belopp är min bedömning att det ska anses vara ett förskott på arv. Barns laglott Du undrar vidare i din fråga om en förälder kan göra sitt barn arvslös genom testamente. Man får testamentera sin kvarlåtenskap till vem man vill, så länge personen som man testamenterar till någon som är född när man dör (9 kap 2 § ÄB). Vidare kan man testamentera till tex organisationer om man vill det. Att man testamenterar all sin kvarlåtenskap till någon annan än sina barn innebär dock inte att barnen blir arvslösa. Barn har alltid rätt till sin laglott. Laglott är den del som en bröstarvinge, alltså ett barn till den som gått bort, alltid kan kräva att få som arv. Laglotten är alltid hälften av arvslotten. Arvslotten är den del som barnet har rätt till om det inte finns något testamente. Om en förälder har skrivit ett testamente kan en bröstarvinge alltid kräva att få sin laglott, oavsett vad som står i testamentet (7 kap 1 § ÄB). För att förtydliga laglott kommer här ett exempel: En förälders kvarlåtenskap uppgår till 100 000 kr. Föräldern har två barn och är inte gift, vilket innebär att barnen har rätt till 50 000 kr var. 50 000 kr är alltså varje barns arvslott. Föräldern har dock testamenterat dessa 100 000 kr till en vän. Trots detta har barnen rätt till sin laglott, det vill säga hälften av sin arvslott, vilket är 25 000 kr var (50 000 / 2 = 25 000). Från laglotten måste barnen avräkna vad de fått i förskott på arv (7 kap 2 § ÄB). Det betyder att om ett av barnen fått en gåva på 10 000 kr kommer detta räknas bort från dennes laglott. Med detta sagt kan det ju vara så att det inte finns någon kvarlåtenskap kvar efter föräldern när förälderns skulder betalats av, vilket kan innebära att barnen ändå inte ärver något. Svar på din fråga Min bedömning av situationen är att det är fråga om ett förskott på arv eftersom inget sagts om att det skulle vara ett förskott på arv eller inte. Det finns ingen beloppsgräns på förskott på arv, men om det är fråga om ett lite större belopp så är det att anse som förskott på arv. Även om föräldern testamenterar bort sin kvarlåtenskap har barn alltid rätt till sin laglott. Slutligen vill jag påpeka att barn inte ärver sina föräldrars skulder, om skulderna skulle vara större än tillgångarna i ett dödsbo. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Ska man skatta på ett förskott på arv?

2020-12-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Förtida uttag av arv - Skatteaspekt?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om man ska skatta på ett förskott på arv. Först kommer jag att förklara vad förskott på arv är för något, och därefter kommer jag att gå in på skatteaspekten. För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av Ärvdabalken (ÄB). Förskott på arvDet som arvlåtaren ger till sina barn under sin livstid ska räknas bort som barnets förskott på arv efter arvlåtaren (6 kap 1 § första stycket ÄB). Den här bestämmelsen bygger på tanken att en arvlåtare, alltså den som gått bort, ska behandla sina barn lika. Därför anses det som en förälder givit till ett barn under sin livstid som ett förskott på arv. För att förtydliga vad ett förskott på arv är kommer här ett exempel: Låt säga att en förälder under sin livstid har givit sitt ena barn 50 000 kr i gåva, vilket då anses vara ett förskott på arv. När föräldern dör är hens kvarlåtenskap (egendom som tillhör den avlidna) värd 100 000 kr. Föräldern har ett annat barn, som inte har fått något förskott på arv. Kvarlåtenskapens värde, alltså 100 000 kr, ska ökas med förskottet och blir 150 000 kr (100 000 + 50 000 = 150 000). Det innebär att barnen ska ärva 75 000 kr var av sin förälder (150 000 / 2 = 75 000). Det barnet som inte fått förskott på arv får sina 75 000 kr, medan barnet som redan fått ett förskott på arv på 50 000 kr får 25 000 kr (75 000 - 50 000 = 25 000). Om föräldern däremot i samband med gåvan skrivit ett gåvobrev där det står att gåvan inte ska vara ett förskott på arv så gäller det istället. I så fall finns inget förskott på arv och barnen delar lika på arvet. Om en gåva däremot givits till någon som inte är barn till den som gått bort, så gäller det motsatta. Alltså att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Gåvan räknas som förskott på arv bara om det framgår att det varit tanken med gåvan. ArvsskattSedan den 1 januari 2005 har vi ingen arvsskatt i Sverige. Det innebär att man inte behöver skatta på det man fått i arv, oavsett om det är förskott på arv eller ett vanligt arv. GåvoskattEftersom förskott på arv från början är en gåva är det bra att känna till att vi inte heller har någon gåvoskatt i Sverige. Även den avskaffades 1 januari 2005. Sammanfattningsvis har vi varken arvsskatt eller gåvoskatt i Sverige, vilket betyder att man varken behöver skatta på arv eller gåvor. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,