Vem har rätt att ärva med särkullsbarn?

2019-12-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Vem ärver mig och min maka? Jag har två barn, hon har inga barn. När även jag är avliden, så lever nog ingen av hennes syskon(3 st) . Är hennes syskonbarnbarn är då aktuella för arv, de är sju stycken. Ska dessa sju då göra upp med mina två barn om den kvarlåtenskap som finns. Hur ska vi skriva testamente för att underlätta. En stycken fast egendom som är skriven på oss båda ingår i arvet, lösöre med lågt värde och försumbar andel kontanter. Med vänlig hälsning Anders
Karl Montalvo |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas och tror att vi kan hjälpa dig. Eftersom din fråga handlar om arv så finns reglerna i Ärvdalbalken (ÄB). Jag tolkar frågan som att de handlar om hur arvet ska fördelas och hur ni kan gå tillväga med ett eventuellt testamente. Då de beror på i vilken ordning du och din maka avlider så kommer jag reda ut följande scenarion- Om du avlider först- Om din maka avlider först Om du avlider förstOm du avlider först så kommer dina barn ärva dina tillgångar direkt, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § ÄB. Detta eftersom de är särkullsbarn och därmed har företräde även framför din makas rätt till arv från dig. Sedan när dina maka avlider så har inte dina barn någon arvsrätt efter din maka, 2 kap. ÄB, (Se dock möjligheterna till testamente nedan). Från henne ärver då i första hand hennes syskon men om de är döda så träder deras barn i deras föräldrars ställe, 2 kap 2 § ÄB. Om även de är döda träder deras barn i sin tur in och ärver, 2 kap. 2 § ÄB. Om din maka avlider förstOm din maka avlider först ärver du allt från henne eftersom ni är gifta och hon inte har några särkullsbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Sedan när du dör så kommer ditt arv delas upp i två delar. Detta eftersom hälften av arvet från dig kommer räknas som efterarv från din maka och ska gå till hennes arvingar, 3 kap. 2 § ÄB. Utgångspunkten är att delarna är lika stora, 3 kap 2 § ÄB. En annan fördelning är dock möjlig t.ex om ni har enskild egendom eller någon av er har testamenten, 3 kap 2 § tredje stycket ÄB. Din del av arvet kommer gå till dina barn som får dela på det lika, 2 kap 1 § ÄB. Delen som är efterarv från din maka kommer i första hand gå till hennes arvingar, 3 kap. 2 § ÄB. Men inte till hennes syskons barnbarn. Rätten till efterarv är nämligen begränsad så att arvingar efter syskons barn i arvsordningen inte har rätt till efterarv, 3 kap. 2 § ÄB. Detta innebär att de sju syskons barnbarnen i din fråga inte har rätt till efterarv. Om de endast finns syskons barnbarn till din maka i livet när du dör så går även denna del av arvet till dina arvingar, d.v.s dina barn, 3 kap. 9§ ÄB. Så sammanfattningsvis: Om du avlider först så kommer dina barn ärva direkt från dig när du dör och din makas arvingar, d.v.s hennes syskon och deras barn, kommer ärva från henne när hon dör. Om din maka avlider först så ärver du från henne. Sedan när du dör ärver dina barn hälften av ditt arv medans den andra hälften går till din makas arvingar som lever. Finns inga arvingar till din maka i livet när du dör som är hennes barn, föräldrar, syskon eller syskons barn så ärver istället dina barn även denna delen. TestamenteNi är fria att testamentera hur ni vill med era tillgångar förutom två begränsingar. För det första måste alltid den efterlevande maken ha fyra prisbasbelop vid andra makens död, 3 kap. 2 stycket 1 § ÄB. För det andra måste dina barn alltid få sin laglott, 7 kap. 1, 3 § ÄB. Laglotten är hälften av det som dina barn skulle fått från dig utan testamente. Detta innebär att om ni vill att dina barn ska ärva allt från båda så är detta möjligt att genomföra. Din maka kan skriva ett testamente där barnen ärver alla hans tillgångar, 10 kap. ÄB. Laglotten skyddar nämligen endast bröstarvingar och inte syskon eller deras barn. Hoppas jag besvara din frågaMed vänliga hälsningar

Har särkullsbarn något ansvar för arv de avstått?

2019-12-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag är särkullbarn och har valt att inte kräva ut mitt arv förrän den dagen som maken till min mamma flyttar och säljer huset. Med andra ord sitter han inte i oskyddat bo. Men - är jag ekonomiskt ansvarig för huset på något sätt? Är jag ansvarig för att se till att det arv som finns förvaltas på bästa sätt till min bror, som är deras gemensamma barn? Undrar också över hur man räknar ut ett värde på arvet? Tacksam för svar.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline!Min tolkning av din fråga är att du som särkullbarn har avstått din rätt till arv från dina mamma för att den nya maken ska kunna bo kvar i huset. Dina två frågor till följd av det är- Om du är ekonomisk ansvarig för arvet- Hur arvets värde räknas ut?För att besvara det måste jag först visa vad som gäller rent juridisk för den situationen du befinner dig i.Hur och var regleras möjligheten att avstå arv?Frågan regleras i Ärvdabalken (ÄB) eftersom det är en fråga om arv. Jag tolkar det som du har avstått ditt arv enligt 3 kap. 9 § ÄB eftersom det är här möjligheten att avstå arv som särkullsbarn finns. På grund av detta måste jag påpeka att du har rätt till ditt arv först när den nya maken avlider och inte när han säljer huset, (3 kap. 2 § andra stycket, 9 § ÄB). Du har rätt till ditt arv samtidigt som din bror har rätt till sin del av arvet.Har du något ekonomisk ansvar för arvet?Nej, det har du inte. Den som ansvarar för arvet är din mammas make eftersom det är hans pengar. Det finns vissa regler om förvaltande av arv men inget som ger dig som särkullbarn ett ansvar. Dessa regler handlar istället om den nya maken skulle minska arvet väsentligt genom en gåva eller jämförlig handling, (3 kap. 3 § ÄB). Hur beräknas värdet på arvet?Jag tolkar det som att du vill veta hur man värderar ett arv i kronor. Jag tänker även svara på hur stor del du som särkullbarn har rätt till.Värdet på ett arv räknas beräknas vid arvskiftet efter den nya makens död, (23 kap. 3§ ÄB). Arvskiftet sker när arvingarna efter den döda möts för att fördela egendom och tillgångar från den döde, (23 Kap ÄB). Värdet på egendom bestäms till marknadsvärdet. Behövs hjälp med värderingen så rekommenderar jag att man tar kontakt med en bouppteckningsman. Eftersom du nämner just en bostad ska sägas att man här avräknar latent realisationsvinstskatt och fiktiva mäklarkostnader vid värderingen.Vad det gäller hur mycket du har rätt till i arv så beror det på arvets storlek. Du har nämligen rätt till en kvotdel av arvet och inte en den bestämda summa som du avstod ifrån när din mamma dog ( 3 kap. 2 § ÄB). I ditt fall blir det såhär förutsatt att din mamma inte hade testamenten eller giftorättsgods: Hälften av pengarna som finns kvar när den nya maken dör kommer gå till din mammas arvingar, i detta fallet du och din bror. Ni kommer då få hälften var, (2 kap. 1 §, 3 kap. 2 § ÄB). Den andra hälften kommer gå till den nya makens arvingar, ( 2 kap. 1 §, 3 kap. 2 § ÄB). I detta fallet din bror, (2 kap. 1§ ÄB). Den summa som du får kan du vara större eller mindre än den summa du avstod från när din mamma dog. Detta eftersom du har rätt till en kvotdel av den nya makens arv.SammanfattningJag kan besvara din frågor på följande sätt: För det första har du inget ekonomisk ansvar för arvet mot din bror eller någon annan. För det andra kommer värdet av arvet avgöras vid arvskiftet efter den nya maken avlider och du kommer du ha rätt till en kvot av arvet, som troligtvis kommer vara ¼. Tack för att du vände dig till oss på LawlineMed vänliga hälsningar!

Har ett barn från exmakes tidigare äktenskap rätt till arv?

2019-12-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mamma gick bort i augusti. Hon och pappa har varit ett par sedan 1993. Min mamma var tidigare gift med en man som gick bort i cancer 1992. Han hade en dotter född 1987 som min mamma endast träffade ett fåtal gånger pga hennes exmans sjukdom. Dottern bodde tillsammans med sin mamma. Vid mammas bodelning dök dottern till mammas tidigare man upp. Enligt bodelningen har hon rätt till 1/3 av syskonens arv. Jag och min syster är chockade av situationen. Vi ska dela arvet efter vår mamma med en för familjen, helt okänd person. Då mina föräldrar hade köpt hus i slutet av 90-talet, ett hus som min pappa fortfarande bor kvar i , kan han tvingas lämna huset då han pga sin arbetssituation inte har möjlighet att lösa ut den här dottern som tillhör en man min mamma tidigare var gift med. Min mamma har inte efterlämnat sig något testamente, så för oss i familjen känns det inte som om hon hade vetskap om att arvet skulle delas på tre barn. Definitivt inte med ett barn som inte är hennes och som inte har någon relation till.I dödsboet efter mammas tidigare man fanns inga tillgångar, utan skulder på ca 49 000 :-. Min mamma fick enligt dokument vi funnit, 4 basbelopp i försäkring SPP på lite under 200 000 kr. Dottern ska enligt samma dokument fått ut ca 67 000 :-Stämmer det att min mammas ex-mans dotter som inte haft någon relation till varken vår familj eller till min mamma nu kan göra så att min pappa måste gå ifrån sitt hus som han och mamma bott i över 25 år?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kommer kunna hjälpa dig genom att besvara din fråga.Eftersom det är en fråga om arv och personer som varit gifta så finns lagar om det i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar frågan som du undrar om den okända dottern, låt oss kalla henne A, har rätt till arv. Detta bero på vad som hände när din mammas exmake dog. Som huvudregel har A ingen rätt till arv efter din mamma om det normala händelseförloppet utspelade sig vid exmakens död. Detta följer av särkullbarns rätt till arv enligt 3 kap. 1 § ÄB och att i svenskrätt ärver enbart biologiska barn, 2 kap. 1§ ÄB. I nästa stycke ska jag förklara varför så är fallet. Eftersom A enbart var barn till en av makarna i äktenskapet mellan din mor och exmaken så var hon ett s.k särkullbarn. Normalt har barn rätt till arv från sina föräldrar om de är gifta först när den andra föräldern dör. Den andra maken ärver nämligen före barnen, 3 kap. 1§ ÄB. Undantaget från detta är just särkullsbarn. De har nämligen rätt till arv direkt. Detta följer av andra meningen i ärvdabalkens första § i tredje kapitlet. Har A tagit ut sitt arv redan här så har hon ingen rätt till arv från er mamma. Efter henne har i första hand enbart ni barn rätt till arv, 2 kap. 1§ ÄB. Men samma regel gäller här som ovan, d.v.s att er pappa har rätt till arvet först och ni barn får vänta till han dör, 3 Kap. 1§ ÄB Detta förutsätter dock att din pappa och er mamma var gifta, var de inte de så ärver ni barn direkt, 2 kap. 1§ ÄB. Alltså som huvudregel har A inte rätt till arv i situationen ni beskriver. Det finns dock en situation där A har rätt till arv nu. Det är om hon avstod från sin rätt till arv vid första exmakens död, 3 kap. 9§ ÄB. Då det inte framgår av din fråga om A har gjort detta kommer jag nedan utreda det scenariot. Men kom ihåg att huvudregel är att A inte har rätt till arv från din mamma eftersom hon inte är hennes barn, 2 kap. 1§ ÄB. När din mammas ex man dog Om A avstod sin rätt till arv vid exmakens död så har hon rätt till efterarv från sin far, vilket innebär att hon har rätt till den kvotdel av din mammas arv som anses vara kvar från er exmaken, 3 kap. 2§ ÄB. Ifall inte exmaken och din mamma hade äktenskapsförord som kan förskjuta fördelningen så är huvudregel att när äktenskaps avslutas, t.ex när ena maken avlider, så räknas hälften av tillgångarna som vardera makes, se Äktenskapsbalkens 7 & 9 kapitel. Detta innebär att hälften av din mammas tillgångar räknas som arv från exmaken, d.v.s något som A har rätt att ärva genom efterarv, 3 kap. 2 § ÄB. Eftersom det är en kvotdel så kan den absoluta summan som A ha rätt till öka eller minska med tiden, hon har alltid rätt till hälften av din mammas kvarlåtenskap. När din mamma dörNär din mamma dör ska det första som sker i bodelningen vara att pengarna som anses vara efterarv från exmaken avskiljs, 3 kap. 6§ ÄB. Alltså ska hälften av din mammas arv avskiljs och går till A som efterarv från Exmaken. Eftersom ni som är barn till er mor och hennes nya far inte var barn till exmaken så har ni ingen rätt till denna del av arvet, utan det går oavkortat till A. Sedan ska en bodelning ske enligt Äktenskapsbalkens regler och ett arvskiftet ska ske av er mammas arv. Här kommer dock er Pappa ha arvsrätt före er med, 3 kap. 1§ ÄB. (Igen förutsatt att de var gifta) Sammanfattning Som jag skrev ovan så har A inte någon rätt till arv från er mor som huvudregel. Men om hon avstått från sitt arv från Exmakens vid hans död så har hon rätt till arv när din mamma dör, rent juridisk är detta inte arv från er mamma utan efterarv från exmaken. Hon har då inte rätt till ⅓ av arvet utan ½ av arvet från er mor. Värt att nämna att de inte finns någon skälighetsregel eller liknande som skyddar er pappa i den situationen. Den enda regel med liknande effekt är att er pappa alltid har rätt att ha fyra prisbasbelopp (fyra prisbasbelopp är 189 200‬ kr 2019) efter din mammas död om de var gifta, 3 kap. 2 stycket 1 § ÄB. Vid en sådan beräkning ska man dock först räkna in de pengar som är hans egna samt den hälft han ärver från er mor. Först om de inte når upp till fyra prisbasbelopp så får han del av de pengar som A har rätt till. Jag hoppas jag har besvarat frågan på ett tydligt sätt.Med vänliga hälsningar