Bröstarvingar har inte blivit kontaktade om bouppteckning

2020-05-18 i Arvsordning
FRÅGA |Varför fick inte mina barn något beslut om bouppteckning när deras pappa gick bort, utan systern tog allt, vi barn hörde inte av någon bodelningsman. Kan detta ha gott rätt till?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga enligt följande. En far har gått bort och barnen har inte kontaktats om bouppteckning. Istället har systern till fadern tagit allt. Min utgångspunkt är att den avlidne inte varit fadern varken varit gift eller sambo vid sin död.Barnens arvsrättDet är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som reglerar frågor som rör arv. Ett barn som är bröstarvinge har som huvudregel rätt att ärva sina föräldrar, och alltid rätt till sin laglott (2 kap 1 § ÄB). Om det ej finns bröstarvingar och föräldrarna är döda har syskon rätt att ärva (2 kap 2 § 2st ÄB). Det är också möjligt att som syskon ärva genom testamente, men ett testamente får inte inskränka bröstarvingarnas rätt till laglott.BouppteckningMed utgångspunkt i det ovanstående bör alltså barnen vara omedelbart arvsberättigade bröstarvingar. En sådan ställning medför att de är delägare i dödsboet och ska vara med att förvalta detta (18 kap 1 § ÄB). Det är också dödsbodelägarna som utser en eventuell boutredningsman (19 kap 1 § ÄB). En bouppteckningshandling ska upprättas som styrker dödsbodelägarnas rätt (20 kap 1 § ÄB och 20 kap 3 § ÄB). Ett undantag för detta är när den avlidna har mycket begränsade tillgångar (20 kap 8a § ÄB) Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen (20 kap 2 § ÄB). Om det skulle finnas ett testamente som kränker ett bröstarvinges rätt till laglott kan bröstarvingen vid bouppteckningssammanträdet göra gällande jämkning (7 kap 3 § ÄB). StraffansvarVid en bouppteckning intygar de som tagit befattning över boet under ed att uppgifterna som lämnats är korrekta. Om systern har upprättat felaktig bouppteckning, och därmed kränkt bröstarvingarnas laglott, kan hon bli föremål för straffansvar. De brott som främst aktualiseras är osann försäkran och vårdslös försäkran (15 kap 10 § BrB). Om bouppteckningen upprättats på ett felaktigt sätt kan handlingen också förklaras ogiltig.SammanfattningSammanfattningsvis verkar det som att bouppteckningen inte har gått rätt till. Barnen bör ha närvarat vid bouppteckningen eftersom de är bröstarvingar och dödsbodelägare. Det finns en risk för att systern kan ha begått brott om hon upprättat en felaktig bouppteckning. Om det finns ett bouppteckningsavtal som upprättats felaktigt kan detta också förklaras ogiltigt. Jag skulle råda bröstarvingarna till att kontakta en jurist som kan företräda deras intressen. Hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.Med vänlig hälsning,

Överföring till avlidnes sambo

2020-04-30 i Sambo
FRÅGA |Hur lång tid tillbaka i tiden kan en dödsbodelägare göra anspråk på en överföring som gjorts till den avlidnes sambo ?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsrätten regleras i ärvdabalken (1958:637). Dessvärre finns inte så många möjligheter att begära återgång av en sådan överföring som du beskriver. I det fall att arvlåtaren förfogat över ett efterarv hade situationen varit annorlunda. Som ett förstärkt laglottsskydd för arvingarna kan dock en gåva, i vissa fall och ibland i begränsad mån, begäras åter om den kan likställas med ett testamente (7 kap 4 §). Vill bröstarvinge mot gåvotagare göra gällande sin rätt enligt det förstärkta laglottskyddet, skall han väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades (7 kap 4 § 2st). Om talan inte väcks inom denna tid, är rätt till talan om förlorad.Sammanfattningsvis bör ni, om överföring är sådan att 7 kap 4 § är tillämplig, väcka talan inom ett år efter bouppteckningen avslutades. Om det finns vidare omständigheter att ta hänsyn till är du välkommen återkomma med en ny fråga.Hoppas att mitt svar gav viss vägledning!

Rätt att träda i förälders ställe vid testamente

2020-02-18 i Testamente
FRÅGA |Hej, min mammas faster och hennes man var barnlösa och testamenterade till min mamma och hennes 2 systrar, min mamma och en av hennes systrar dog före fastern, 10 år tidigare hade maken avlidit, min fråga: är det bara den levande systern som ärver allt eller går det vidare till de avlidnas familjer? Fastern ändrade inget i testamentet efter de 2 syskonbarnen avlidit, fastern hade god kontakt med syskonbarnens familjer
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagregleringTill att börja med är det ärvdabalken (1958:637) som är den tillämpliga lagen för arv. För att ha rätt att taga testamente är huvudregeln att man ska vara vid liv vid testatorns död (9 kap 2 §). Testamentet ska tolkas utifrån testatorns yttersta vilja (11 kap 1 §). Rätten att upprätta ett testamente gör det möjligt att sätta den legala arvsordningen ur spel, därför måste särskilda regler för testamente tillämpas. På så sätt kan ett förordnande i testamente göra det möjligt att frångå rätten för barn att träda i avlidnas föräldrars ställe (jmf 2 kap 2 §).Emellertid är ert testamente av en viss karaktär vilket innebär att testamentstagande personers rätt motsvarar en arvinges rätt (11 kap 10 § 2st). Det finns också en tolkningsregel som innebär att arvingar kan träda i testamentstagarens ställning om (1) testamentstagaren avlidit innan den gjort sin rätt gällande enligt testamentet och (2) att arvingarna till testamentstagaren hade varit arvsberättigade efter testatorn (11 kap 6 §).Tolkningsmöjligheter(1) Testamentstagare i form av er mamma och hennes systrar har tyvärr gått bort. Det framgår dock inte av din fråga om det i testamentet ges uttryck för att ni kan träda i era föräldrars ställe. Med stöd av ovannämnda tolkningsregler finns det en möjlighet att låta er barn träda i testamentstagarens - er mammas - ställe. (2) För att ni ska kunna träda i er mammas ställe krävs det att ni har arvsrätt efter fastern. Då ni är fasterns brors avkomlingar kan ni vara arvsberättigade (2 kap 2 §). Arvet ska fördelas lika mellan varje gren i släktledet. Detta innebär att ni kommer att få dela på er mammas del och er moster kommer att få lika mycket som er mamma hade fått. Det bör dock observeras att detta är en tolkning som gjorts utan vetskap om vad som faktiskt står i testamentet och vilka andra levande som kan finnas i släkten. Sammanfattningsvis så kan testamentet tolkningsvis skulle ge möjlighet till att ni kan träda i era avlidnas föräldrars ställe. På grund av det ovanstående råder jag er dock starkt till att låta upprätta ett nytt testamente eller göra ett tillägg i det befintliga. För vidare hjälp att upprätta testamente kan ni vända er till Lawlines jurister.Hoppas att du fick svar på din fråga!

När kan arv utmätas för arvtagarens skulder?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Hej, undrar följande:Om en person får ett arv, o har skulder hos tex kronofogdmydigheten, kan då denna instans gå in o ta sitt belopp från arvstagarens konto?Går det att sätta sitt ev arv på en annans konto vid bouppteckningen?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis att redogöra för om arvet är utmätningsbart för att sedan tipsa er om vad man kan göra för att undgå utmätning.Kan arvet utmätas?I fråga om arvet är det ärvdabalken (1958:637) som är tillämplig lag. Rätten till arv infaller vid arvlåtarens död (1 kap 1 § ÄB) och rätten till testamente infaller när man accepterar testamentet (14 kap 4 § ÄB). Det är vid dessa tidpunkter som arvet tas upp som rättighet hos arvingen och kan utmätas. När man är skuldsatt och det finns risk för utmätning av till exempel arv är det utsökningsbalken (1981:774) som är tillämplig lag. Egendom får utmätas för betalning av obetald skuld (4 kap 1 § UB). All egendom kan utmätas av annat inte framgår av lag eller särskild föreskrift (4 kap 2 § UB). Kronofogden har möjlighet att ta arvet i anspråk genom att begära utmätning, om arvet utgör ett ekonomiskt värde som arvtagaren har hemma hos sig eller förfogar över och presumeras vara ägare till (4 kap 17 § UB). Även ett arv som utgörs av pengar kan utmätas.Under vilka förutsättningar kan arvet inte utmätas?För att arvet ska kunna utmätas krävs emellertid att arvet är överlåtbart. Om arvet är oöverlåtbart kan det inte utmätas (5 kap 5 § UB). Arvet görs oöverlåtbart genom föreskrift om detta i testamente. Detta får till följd att arvtagarens får den ärvda egendomen och att borgenärer som arvtagaren är skuldsatt till inte kan göra anspråk på arvet.Sammanfattningsvis är arvet utmätningsbart från och med att arvet tillfaller arvingen vid arvlåtarens död. Det är därför inte effektivt att sätta över arv på annans konto vid bouppteckningen. Finns föreskrift om att arvet är oöverlåtbart i testamente och arvet tillfaller testamentstagare genom godkännande av testamente kan arvet inte utmätas. Jag skulle därför råda er till att se över möjligheten till att upprätta och taga testamente.Hoppas att jag besvarade din fråga!

Kan en efterlevande make testamentera bort egendom som ägts av den först avlidna?

2020-05-18 i Testamente
FRÅGA |Om en bostad står 100% på maken och han avlider (det finns ett testamente där det står att makan har förfogande till allt och därefter skall barnen ärva lika delar) Kan makan då testamentera bort huset till det ena barnet 2 månader innan hon bort. (Det har kommit fram ett tillägg som hållits hemligt och nu dyker upp vid bouppteckningen)Är det inte pappans testamente som gäller?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga enligt följande. En far har avlidit och att han skrivit ett testamente där det står att makan ärver hans egendom med fri förfoganderätt och att barnen ärver makan när hon avlider. Makan har efter maken avlidit gjort ett tillägg i testamentet som innebär att hon testamenterar bort huset till ett av barnen.Testamentera över egendom som innehas med fri förfoganderättDet är ärvdabalken (1958:637) som reglerar kraven på testamenten. En efterlevande make får inte genom testamente förordna över den egendom han efter makens död innehar med fri förfoganderätt (3 kap 2 §). I ert fall innebär detta att makan inte har rätt att förordna om den egendom som omfattas av den redan avlidnas testamente.Inskränkningar i testationsrättenDet finns dock några begränsningar i den först avlidnas rätt att testamentera. Även om den först avlidna maken skulle äga ett hus med 100% kan han i testamentet bara förfoga över halva värdet av makarnas giftorättsgods. Begränsningarna är en följd av att bodelning görs innan ett arvskifte. Det kan alltså vara så att den först avlidna maken bara kunnat förordna om halva huset i testamente. I ett sådant fall föreligger inte hinder mot att den senare avlidna förordnat om en del egendomen i eget testamente eftersom hon innehaft den med full äganderätt. Om makarna skrivit ett gemensamt testamente kan makan ändra i detta genom ett tillägg som uppfyller formkraven för ett nytt testamente (10 kap 6 § ÄB). Tillägget omfattar bara den efterlevandes vilja och den del som den efterlevande äger rätt att förfoga över i testamente.SammanfattningSammanfattningsvis innebär det ovanstående att makan inte får förordna över den egendom som hon innehar med fri förfoganderätt. Det kan dock vara så att den först avlidne, på grund av giftorätten, inte ägt förfoga över hela huset i testamentet. En sådan ordning medför att makan kan förordna om del av huset i testamente. Jag skulle därför råda dig till att se över makarnas ägandeförhållanden.Jag hoppas att mitt svar kan ge dig viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.Med vänlig hälsning

Värdering av egendom vid arvskifte

2020-03-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min mors man dog i november. De har inga gemensamma barn, men varsina två särkullsbarn. En av mannens döttrar vill ha sin laglott nu och inte vänta tills min mor dör. Det gjordes en bodelning i december, men p g a olika anledningar har inte arvskiftet blivit genomfört än. Dödsboet består till stor del av aktier som nu i Coronatider minskat väldigt mycket i värde. Ska särkullsbarnet fortfarande tillskiftas det belopp som bodelningen kom fram till, trots att det värdet idag inte finns kvar? Eller ska särkullsbarnet tillskiftas en andel av aktierna? Hur är det tänkt när det som fanns i bodelningen inte finns kvar vid arvskiftet p g a värdeminskning?Tacksam för er hjälp.
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar olika aspekter av arvsrätt. Vid fördelning av arv är det ärvdabalken (1958:637) som är tillämplig lag. Jag kommer att i det följande att behandla vad som är arv samt fördelningen av arv vid arvsskiftet då det har betydelse för din fråga om värderingen.Vad är arv?Innan bodelningen har värdet av makarnas tillgångar och skulder tagits upp i bouppteckning (20 kap 4 § ÄB). Den avlidnas kvarlåtenskap är det sammanlagda värdet av den avlidne makens andel vid bodelningen adderat med dennes enskilda egendom. En arvsberättigad bröstarvinge har rätt till en andel av arvlåtarens kvarlåtenskap (2 kap 1 § ÄB). Om det finns gemensamma barn med en efterlevande maken övertar den efterlevande maken de gemensamma barnens andel med fri förfoganderätt (3 kap 1 §). Vid den efterlevande makens död har barnen rätt att få ut arvet efter den först avlidne, s.k. rätt till efterarv (3 kap 2 § ÄB). Ett särkullsbarn kan också avstå sin andel till förmån för den efterlevande maken med samma rätt till efterarv (3 kap 9 § ÄB).Fördelning av arvVid arvsskiftet ska kvarlåtenskapen fördelas. Det är dödsbodelägarna som ska komma överens om hur fördelningen ska ske. Den slutgiltiga fördelningen framgår av ett arvskifteshandling, vilket kräver att alla ska vara överens (23 kap 4 § ÄB). Om arvingarna inte är överens kan ni ansöka om förordnande av skiftesman (23 kap 5 §). Skiftesmannen kommer att fördela egendomen utifrån gällande regler.VärderingFör värdering av egendom vid arv finns inga regler som är uttryckta i lagtext, men däremot olika principer. Huvudprincipen är att marknadsvärdet vid dagen för arvsskiftet ska användas vid fördelningen, inte det värde som angetts i bouppteckningen och som också legat till grund för bodelningen. Arvingarna är dock fria att ge egendomen valfritt värde så länge de är överens om det vid upprättandet av arvskifteshandlingen. Den nuvarande regleringen gör det således möjligt att ta hänsyn till en värdeminskning.SammanfattningI ditt fall innebär detta att särkullbarnet har rätt till en andel av kvarlåtenskapen. Arvet utgörs således av en andel av den avlidnes del efter bodelningen adderat med dennes enskilda egendom. Arvet är alltså inte är detsamma som värdet av den avlidnes del efter bodelningen. Vid arvsskiftet är det upp till er dödsbodelägare att komma överens om värdet för egendomen, t.ex. aktierna. Huvudprincipen är att marknadsvärdet vid dagen för arvsskiftet som ska användas. Om ni inte skulle komma överens kan ni ansöka om skiftesman. Eftersom huvudprincipen är att värdet vid skiftesdagen ska användas kommer skiftesmannen troligen att tillämpa det värdet.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Arvsordning efter att den efterlevande maken avlidit

2020-02-18 i Arvsordning
FRÅGA |Hur skall ett arv fördelas efter vår moster?Vi är två barn.Moster hade inga barn.Moster är syster till vår mor som är död.Moster var gift med en man som är död.Mosters man har en bror som lever.
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett kortfattat svar på din fråga är att hälften av arvet kommer att tillfalla den först avlidne makens syskon. Jag kommer förklara varför det är så nedan. Observera att jag i lösningsförslaget utgår från att det inte finns ett testamente.Arvet efter makenTill att börja med är det ärvdabalken (1958:637) som är den tillämpliga lagen för arv. För att vara arvsberättigad krävs det att man är en levande arvinge (1 kap 1 §). Var den avlidna gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap 1 §). Som jag förstår situationen har din moster ärvt sin make eftersom hon var arvtagare till honom och levande vid hans död.Arvet efter mosternVid den efterlevande makens död har den först avlidnas bröstarvingar, föräldrar eller syskon rätt till halva kvarlåtenskapen (3 kap 2 §). Då mostern ärvt sin make och att arvet senare ska fördelas efter henne har därför den först avlidne makens bror rätt till hälften. Rätten kan inte testamenteras bort av den efterlevande maken. Den andra hälften kommer att delas mellan dig och ditt syskon i det fall föräldrar och syskon till mostern inte är vid liv (2 kap 2 §).Sammanfattningsvis innebär detta att den först avlidna makens bror har rätt till hälften och att ni har rätt att dela på resten, om ovanstående omständigheter är för handen.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kopia av testamente

2020-01-16 i Testamente
FRÅGA |Hej.Vi har skrivit ett testamente, undertecknat och klart. Nu vill vi ta en kopia och lägga på ett annat ställe. Hur gör man och hur formulerar man detta på kopian och vem ska vidimera detta?
Linnéa Lind |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din fråga har ni upprättat ett testamente med vittnen närvarande för att ert testamente ska uppfylla de formkrav ärvdabalken (1958:637) uppställer (10 kap 1 § ÄB). Nu vill ni lägga en kopia på ett annat ställe och undrar vilka krav som ställs för att kopian ska bli giltig.För upprättande av kopior av testamenten finns inga särskilda regler. Vid delgivning av testamente utges dock en vidimerad kopia av originalhandlingen (14 kap 4 § ÄB). I ert fall är det dock upprättande av en kopia och dess giltighet vid sidan av originalhandlingen som är aktualiseras. Avgörande blir då huruvida det går bevisa att originalet inte är återkallat (10 kap 5 § ÄB), och att kopian ger uttryck för testatorn yttersta vilja (11 kap 1 § ÄB). I domstolsavgöranden har en fotokopia av ett testamente ansetts utgöra en giltig handling då det ej fanns misstanke om att kopian inte överensstämde med originalet (NJA 1977 s 168, HovR T 2277-08, 2009-05-11). Således finns det inga krav på vittnen eller vidimering av kopia, så länge som det går att bevisa att handlingen överensstämmer med originalet och att det ger uttryck för testatorns yttersta vilja. Kopians giltighet är på sätt en bevisfråga. Avseende testatorns yttersta vilja ska hänsyn tas till när testamentet upprättades, om originalhandlingen uppfyllde formkraven och omständigheter i övrigt.Sammanfattningsvis så grundas kraven på kopior av testamenten huvudsakligen på domstolsavgöranden. Med bakgrund av detta måste jag därför råda er till att förvara originalet på en tillgänglig plats så att bevissvårigheter inte uppkommer i onödan. Jag kan även rekommendera er till att överväga en kopias nödvändighet. Hoppas att ni fick svar på er fråga!