Avstå från arv

2020-04-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag och min syster är särkullsbarn och kommer att ärva våran mamma som gick bort nyligen. Kan jag avstå min del av arvet efter min mamma till förmån för en av mina söner?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullsbarn kan avstå från sin del av arvet till fördel för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § Ärvdabalken (ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken ärver särkullsbarnens lott och när den efterlevande maken sedan avlider, får särkullsbarnet rätt till sin lott från sin avlidne förälder. Sammanfattningsvis innebär det att särkullsbarnet skjuter upp sin del av arvet.Det går även att avstå från sitt arv till förmån för sina barn, vilket kallas arvsavstående och innebär att man vid fördelningen av arvet bortser från den egentliga arvingen, det vill säga du och låter dina barn träda i ditt ställe. Detta ska göras skriftligt och lämnas in i samband med registreringen av bouppteckningen. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ärver man skatteskulder?

2020-04-14 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om det inte finns några pengar i dödsboet vem betalar då skatteskulden?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En grundregel inom svensk rätt är att man inte ärver någons skulder. Om det inte finns pengar i dödsboet som täcker skatteskulden, behöver därför inte dödsbodelägarna betala skatten med egna pengar. Skatteskulden kommer istället att restföras till Kronofogden och skrivs av efter fem år. I det fall dödsboet får brev från Kronofogden om "skuld att betala" eller likande, innebär det att det finns en skuld registrerad för den avliden och den som är förrättare för dödsboet får brevet. Därmed är det dödsboet som står med i Kronofogdens register och inte den som får brevet. Men om det är så att dödsbodelägarna redan har delat upp den avlidens tillgångar mellan sig, innan den avlidens skulder var betalda, ska dödsbodelägarna lämna tillbaka så mycket av tillgångarna till dödsboet att det täcker skulden. Vidare är dödsbodelägarna solidariskt betalningsansvariga, vilket innebär att de måste täcka upp för varandra om någon av dem hunnit göra sig av med tillgångar att denne inte kan betala tillbaka sin andel av skulden. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Arvsordning och syskons arvsrätt

2020-02-12 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är ensamtående (inga barn eller make (sambo) och äger en bostadsrätt. Har två systrar ( mina föräldrar är döda) varav en syster bor hos mig under vinterhalvåret då hon inte kan bo i sin sommarstuga. Kan mina systrar tllisammans äga min bostadsrätt om jag går bort före dem? De är båda ensamstående.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga rör arvsordningen blir Ärvdabalken (ÄB) tillämplig för att utreda din fråga. Eftersom du är ensamstående, inte har några barn eller maka/e/sambo, eller föräldrar, blir det enligt arvsordningen dina syskon som får ärva dig och dela lika lott, enligt 2 kap. 2 § 2 st ÄB. Därmed kommer din bostadsrätt att tillfalla dina systrar i de fall du skulle gå bort före dem. Hur dina systrar sedan önskar att äga eller ta hand om bostadsrätten är upp till dem, om inte du i ett testamente eller gåvobrev skulle skriva något annat. Sammanfattningsvis anser jag därmed inga problem med att dina syskon skulle äga din bostadsrätt tillsammans, i de fall du skulle gå bort före dem. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Upprättning och jämkning av testamente

2020-01-03 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag har precis köpt en ny bil, men saken är den att det är min mormor som står som ägare. Vi vill skriva något slags testamente så att hennes särkullsbarn inte får ta del av min bil på något vis alls ifall hon skulle gå bort under tiden jag har den kvar. Vad är det som gäller här? Hur skriver vi ett vattentätt testamente där min mormor uppger att bilen ska gå till mig och ingen annan?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du nämner i din fråga rekommenderar jag er till att upprätta ett testamente som bevisar att din bil inte är ett förskott av arv från din mormor. Formkraven för att upprätta en testamente hittas i 10 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) är följande: -Testamentet ska vara skriftligt.-Två vittnen ska närvara när testamentet skrivs.-Den som ska testamentera (vilket i ert fall är dina föräldrar) ska skriva under testamentet i vittnenas samtidiga närvaro.-De båda vittnena ska skriva under testamentet med namn, yrke, hemvist och tid för bevittnandet, eller övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet, enligt 10 kap. 2 § ÄB.-Vittnena ska även ha kännedom om testamentets egenskap, men behöver inte veta dess innehåll.Alternativt är om ni hellre upprättar ett gåvobrev om att bilen inte ska anses som förskott av arv till dig. Ett gåvobrev har inga formkrav. Observera dock att trots testamentet, kan din mormors barn jämka testamentet. Jämkning av testamentet kan bli aktuellt om det anses inskränka på din mormors barns (bröstarvingars) rätt till laglott. Genom jämkning av testamentet kan bröstarvingen erhålla sin laglott men i övrigt blir inte testamentet ogiltigförklarat. Begäran av jämkning ska framställas inom sex månader från det att ni delgivit testamentet. Om sådan begäran av jämkning inte framställs inom sex månader, har bröstarvingen inte längre möjlighet att framställa några jämkningsanspråk. Detta enligt 7 kap. 3 § ÄB. Sammanfattningsvis kan ett testamente skydda din rätt till bilen så länge inte någon av din mormors bröstarvingar invänder mot testamentet genom jämkning. Dock kan din rätt till bilen endast inskränkas om din rätt till bilen anses inskränka bröstarvingarnas laglotter. Det vill säga, inskränka deras rätt till en viss del av arvet från din mormor. Men om testamentet om bilen inte anses inskränka din mormors bröstarvingars laglotter, är bilen skyddad. Anledningen till detta är för att laglottsskyddet är så pass stark för just bröstarvingar. Lagen skyddar bröstarvingarna så att inte dem ska kunna bli lottlösa från sina föräldrar. Om laglottsskyddet inte fanns, skulle föräldrar kunna göra sina barn eller en del av sina barn arvlösa och testamentera bort sina tillgångar hur som. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Bilaga till testamente?

2020-04-14 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min syster har avlidit. Det finns inget testamente.Bara en bilaga till testamente är det juridiskt bindande?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om upprättande av testamente finns i 10 kap Ärvdabalken (ÄB). Det ställs stränga formkrav på ett testamente för att det ska vara giltigt. Formkraven som ska vara uppfyllda för ett giltigt testamente är enligt 10 kap. 1 § ÄB: -Testamentet ska vara skriftligt.-Två vittnen ska närvara när testamentet skrivs.-Du som ska testamentera ska skriva under testamentet i vittnenas samtidiga närvaro.-De båda vittnena ska skriva under testamentet med namn, yrke, hemvist och tid för bevittnandet, eller övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet, enligt 10 kap. 2 § ÄB.-Vittnena ska även ha kännedom om testamentets egenskap, men behöver inte veta dess innehåll. Utifrån dessa formkrav finns det inget principiellt hinder för att ett testamente består av flera blad eller delar. Vidare finns det heller inget krav i lagen på hur ett sammanfogande av de olika delarna av testamentet ska se ut. Det stränga formkravet har i syfte att förebygga tvister om testamentets giltighet, varför formkravet har en bevisfunktion. Med detta sagt ställs höga krav på att bevisa ett samband mellan de olika delarna i testamentet. Högsta domstolen har i ett rättsfall underkänt ett nödtestamente då det inte ansågs undertecknat av den avlidne (NJA 1993 s. 341). Kvinnan i fallet hade skrivit ett personligt brev i ett skrivblock och undertecknat detta. I en annan del av skrivblocket hade kvinnan skrivit ner sina önskningar om hur hennes egendom skulle fördelas men utan att sätta sin namnteckning på den delen. På grund av detta godtogs inte testamentet trots att hennes namnteckning fanns på det personliga brevet. Ett starkt skäl till utgången i fallet var att kvinnan inte hade hänvisat till testamentet i det personliga brevet. Med det anförda kan det sammanfattningsvis anses att en bilaga till ett testamente kan anses giltigt i vissa fall. Men för att bilagan ska anses giltigt krävs det att denne är upprättad senast samtidigt som testamentet. Om bilagan upprättas senare är den att anse som ändring av testamentet och måste därför skrivas under och bevittnas. Utöver detta måste det även finnas med en tydlig hänvisning till bilagan i testamentet. Men utifrån informationen i din fråga, kan det antas att bilagan som finns är en ändring av ett testamente, eftersom det inte finns något annat testamente som hänvisar till bilagan. Om så är fallet, krävs det därmed att bilagan i ditt fall är underskriven av den avlidne och bevittnad, det vill säga uppfyller de ovan nämnda formkraven för ett giltigt testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fördelning av arv efter arvsordningen

2020-03-09 i Arvsordning
FRÅGA |Min man har två barn från ett tidigare äktenskap, jag har ett. Min mans ena barn dog för tio år sedan. Tillsammans har min man och jag ett barn. Alla är vuxna. Om min man går bort före mig - hur fördelas då arvet från hans döde son. Sonen hade inga arvingar.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att utreda din fråga blir Ärvdabalken (ÄB) tillämplig!Grundläggande för arvsrätten är att arv endast kan tagas av de som är vid liv, enligt 1 kap. 1 § ÄB. Därefter följer en arvsordning som blir grunden för vilka som har rätt till arv, i vilken ordning. Denna arvsordning hittas i 2 kap. ÄB. De som ärver först av den avlidne är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, enligt 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingarna delar lika lott, det vill säga får lika mycket var av det arv som finns. Men om det finns en maka/make i liv, ärver denne före bröstarvingarna, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Dock förutsätter detta som sagt ett äktenskap mellan arvlåtaren och den efterlevande. I ert fall innebär det ovan sagda att om din man avlider före dig, ärver du före era gemensamma barn och era gemensamma barn tager sedan dess lott från sin pappa efter det att du avlider. Men observera här att din mans tidigare barn från sitt tidigare äktenskap, får ut sina lotter direkt när dess pappa avlider, eftersom de är särkullsbarn enligt 3 kap. 1 § 1 st ÄB. Dock kan särkullsbarnen avstå från att få ut sin lott direkt, vilket då innebär att dess lotter tillfaller dig så länge. Men detta kräver som sagt att särkullsbarnen avstår från sina lotter frivilligt. Sammanfattningsvis fördelas arvet mellan de som är vid liv, i de fall din make avlider. Hans arv kommer fördelas lika mellan hans bröstarvingar. Din makes särkullsbarn har rätt att få ut sina lotter direkt, medans era gemensamma barn får vänta till rätten för sina lotter eftersom dess lotter tillfaller dig då ni var gifta. Särkullsbarnen kan dock avstå från sin rätt att få ta ut sina lotter direkt, vilket i sådant fall innebär att dess lotter även tillfaller dig. Särkullsbarnen från sedan sin del av dess lotter från sin pappa efter du avlider, vilket även gäller era gemensamma barn, som sedan även ärver dig då och delar lika lott. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Krävs testamente för att egendom ska bli enskild egendom?

2020-01-21 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej, jag undrar om det räcker juridiskt, eller måste det vara ett äktenskapsförord ( jag har redan ett sedan tidigare) att min mamma skriver att det jag och min syster ärver ska vara vår enskilda egendom ( min pappa avliden och inga andra arvingar finns, förutom min dotter)? Jag är gift sedan 34 år tillbaka och vi har en dotter gemensamt, min man har en son sedan tidigare, men min syster är inte gift och har inga arvingar. Kan man skriva så som jag ovan nämnt, blir det per automatik min dotters enskilda egendom ( alltså det som kommer från min mamma) den dagen jag dör?Enligt Skandia behövs inte min kapital -och pensionsförsäkring vara med i äktenskapsförordet, de är ändå mina, de är tecknade efter äktenskapsförordet skrevs. Stämmer det att de är min enskilda egendom och inte räknas in i boet? Tacksam för svar.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med så räcker det "juridiskt" som du säger att den egendom du ärver förblir din enskilda egendom, enligt 7 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB). Dock kan det också alltid vara bra juridiskt att säkra upp så att egendomen du önskar enskild förblir enskild genom ett testamente eller äktenskapsförord. Ett testamente upprättas och blir giltigt genom att följa dessa formkrav, enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) -Testamentet ska vara skriftligt.-Två vittnen ska närvara när testamentet skrivs.-Den som ska testamentera (vilket i ert fall är dina föräldrar) ska skriva under testamentet i vittnenas samtidiga närvaro.-De båda vittnena ska skriva under testamentet med namn, yrke, hemvist och tid för bevittnandet, eller övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet, enligt 10 kap. 2 § ÄB.-Vittnena ska även ha kännedom om testamentets egenskap, men behöver inte veta dess innehåll.Svaret på frågan vad det gäller din dotter, om hon per automatik erhåller ditt efterarv som enskild egendom, så är svaret att enskild egendom inte ingår vid bodelning, men vid kvarlåtenskapen och således ärver din efterlevande make din enskilda egendom. För att din enskilda egendom ska tillfalla din dotter istället, krävs ett testamente, äktenskapsförord eller gåvobrev om detta.Så sammanfattningsvis är ärvd egendom lika med enskild egendom. Dock krävs testamente, äktenskapsförord eller gåvobrev för att den enskilda egendomen inte ska ingå i kvarlåtenskapen vid dödsfall. Formkraven för testamente hittas i 10 kap 1 § ÄB, för äktenskapsförord i 7 kap. 3 § ÄktB och gällande gåvobrev så finns inga formkrav.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Enskild egendom fortfarande enskild vid bodelning?

2020-01-03 i Enskild egendom
FRÅGA |HejJag har ärvt en del pengar efter mina föräldrar. I testamente framkommer tydligt all kvarlåtenskap skall vara min enskilda egendom. Jag lägger med dessa pengar senare handpenning samt lagfart och alla andra avgifter för ett husköp tillsammans med min fru. Jag har även använt min enskilda egendom för att renovera huset. Vi ska nu skilja oss. Är den summan av min enskilda egendom fortfarande att betrakta som enskild eller måste jag nu dela hälften av mitt enskilda arv med min fru? Tacksam för svar
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En huvudregel vid bodelning är att enskild egendom, det vill säga sådan egendom som du har fått genom arv, gåva eller testamente, inte ska ingå i bodelningen, enligt 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Vidare ska även egendom som träder istället för enskild egendom också utgöra enskild egendom om inget annat föreskrivs, enligt 7 kap. 2 § 1 st 6 punkten ÄktB. Detta innebär att pengarna som du har lagt in i handpenning, lagfart, renovering och andra avgifter ska förbli din enskilda egendom och således inte ingå i bodelningen om ni säljer fastigheten. Detta styrks även med rättsfallet NJA 1995 s. 577. Rättsfallet handlar om två makarna som tillsammans hade köpt en fastighet. Den ena maken hade betalat hälften av handpenningen med sin enskilda egendom och således ansåg högsta domstolen att den delen av fastigheten skulle vara enskild egendom, med stöd av 7 kap. 2 § 1 st 6 p. ÄktB.I ditt fall innebär det att summan av din enskilda egendom fortfarande är att beakta som enskild och du behöver inte dela hälften av ditt enskilda arv med din fru.Hoppas du fick svar på frågan! Med vänlig hälsning,