Laglottsskydd

2019-08-19 i Laglott
FRÅGA |Min far har avlidit ( hans fru även hon avliden) jag är sk särkullebarn och har de senaste 17 åren tillbaka haft en nära relation med far min! Min far hade 2 gemensamma barn med sin avlidne fru och i samband med deras giftemål -06 skrevs ett testamente där det skrivs att deras gemensamma barn ska ärva efter dem! Vad kan jag göra för att få min sk laglott eller är jag helt "lottlös"?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvingars laglottsskydd Om det finns bröstarvingar (dvs. barn) efter den avlidne ärver dessa kvarlåtenskapen enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Kvarlåtenskapen delas då lika mellan bröstarvingarna. Varje bröstarvinges del av kvarlåtenskapen är dess arvslott. Hälften av arvslotten utgör bröstarvingens laglott, 7 kap. 1 § ÄB. En bröstarvinge har enligt 7 kap. 3 § ÄB alltid rätt att få ut sin laglott oavsett vad som står stadgat i ett testamente. Ett barns laglott kan således aldrig med bindande verkan testamenteras bort. Detta kallas laglottsskyddet. Påkalla jämkning av testamente Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till sin laglott kan man påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Du kan begära jämkning genom att antingen meddela ditt anspråk till testamentstagarna eller att du väcker talan mot dem. Det finns inga formkrav på hur exakt ett sådant meddelande till testamentstagarna ska vara utformat. Tänk dock på att vara tydlig med att du vill jämka testamentet för att få ut din laglott och att testamentstagarna därmed ska avstå den del som är reserverad din laglott. Meddelandet bör ske genom brev eller mail av bevisskäl. Märk dock att begäran om en sådan jämkning måste ske inom sex månader från det att du blivit delgiven testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB (se 14 kap ÄB för regler om delgivning). Om du inte påkallar jämkning inom denna frist har din rätt gått förlorad. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines juristbyrå. Hoppas svaret varit till någon hjälp!

Testamentera som dement

2019-07-30 i Testamente
FRÅGA |Hej! Testamente! Om en person har skrivit ett testamente typ våren 2014, till tre syskonbarn, skriver ett nytt testamente hösten 2015 men skillnaden är nu att mannen i fråga blev klassad som dement sommaren 2015, gäller detta testamente nu eller är det de först skrivna som gäller i detta fall? Kan/får han skriv ett testamente till hemtjänstpersonalen? Får hemtjänsten ta emot saker från en dement person?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan man testamentera till vem som helst? Till att börja med är huvudregeln att man kan testamentera bort allt man äger så länge man inte har några bröstarvingar (d.v.s. barn, barnbarn eller barnbarnsbarn). Bröstarvingar har rätt till sin laglott oavsett vem den avlidne har testamenterat bort sin kvarlåtenskap till. Gäller ett testamente som är upprättat under demenssjukdom? För att ett testamente ska vara giltigt krävs att ett antal formkrav är uppfyllda, till exempel att testamentet ska vara skriftligt samt bevittnat av två personer. Se 10 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) samt 13 kap 1 § ÄB. Enligt 13 kap. 2 § ÄB framgår dock att ett testamente är ogiltigt om det upprättats under påverkan av en psykisk störning. Demens kan räknas som en psykisk störning i denna bemärkelse, men det diskvalificerar inte testamentet per automatik. Det måste nämligen föreligga ett orsakssamband mellan den psykiska störningen och själva upprättandet av testamentet. Det kan ju vara så att även fast man lider av demens kan man ha längre eller kortare perioder då man förstår vad som händer i nuet och därmed mår tillräckligt bra för att uttrycka sin vilja genom att upprätta ett testamente. Vissa stunder kan vara klarare än andra. Det handlar alltså om en bedömning i det enskilda fallet. Jag rekommenderar att ni talar med personens läkare huruvida personen har förstått vad denne har gjort samt om personen varit förmögen att uttrycka sin egen vilja i och med upprättandet av det nya testamentet. Bevisbördan ligger på er som eventuellt skulle vilja framställa klander mot testamentet. SlutsatsÄr det så att personen i fråga upprättat testamentet under påverkan av en psykisk störning och detta går att bevisa finns det en möjlighet att testamentet kan förklaras ogiltigt. För vidare rådgivningen rekommenderar jag dig att kontakta Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Syskonbarns arvsrätt

2019-06-30 i Laglott
FRÅGA |Min morbror och hans fru är båda döda.Dom har testamenterat allt dom äger till Individuell människohjälpVi är två syskonbarn.Några andra släktingar finns inte.Har vi rätt till något arv,laglott,trots testamentet?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) har endast bröstarvingar ett laglottsskydd. Laglottsskyddet innebär att bröstarvingarna alltid har rätt till minst hälften av sin arvslott oavsett om all egendom har testamenterats bort. En bröstarvinge är den avlidnes barn (alternativt dennes barn och barnbarn), enligt 2 kap 1 § ÄB. Syskonbarn har med andra ord tyvärr inte något laglottsskydd. Var och en har alltså rätt att testamentera bort sin egendom som den vill, förutom om det finns bröstarvingar. För vidare rådgivning rekommenderar jag Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå. Hoppas du haft en trevlig helg!

Särkullbarns arvsrätt

2019-05-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej här kommer en fundering. Min mor har avlidit och efterlämnat sin make, mig som är hennes dotter från ett tidigare äktenskap samt min son. Dessutom efterlämnar hon sin egen mor och två bröder. Hennes make är mycket förmögen har en hel del värdefulla tavlor om ca 200 000 kr som han ärvt av släktingar. Han har dessutom ytterligare tillgångar om ca 400 000 kr. Min mor däremot ägde inte så mycket, men efterlämnar omkring 100 000 kr i tillgångar. Paret saknar skulder. Kan ni förklara för mig vem som kommer att ärva efter min mamma och om hennes make har någon möjlighet att påverka arvets storlek?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make avlider upprättas en bodelning. Den del som då tillfaller den avlidne maken kommer som huvudregel den efterlevande maken ärva enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Den efterlevande maken ärver i första hand före gemensamma bröstarvingar (barn), som sedermera istället kommer ha rätt till efterarv när den efterlevande maken dör enligt 3 kap. 2 § ÄB. Märk dock att du är ett så kallat särkullbarn, eftersom du är din mors dotter från ett tidigare förhållande. Detta är av stor vikt på grund av att makes arvsrätt i 3 kap. 1 § ÄB bara omfattar gemensamma barns arvslotter, med andra ord inte särkullbarns. Du kommer alltså ha rätt att ärva efter din mor nu direkt. Du kan välja att avstå ditt arv till fördel för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § ÄB, och därigenom istället ha rätt till efterarv när denne dör. Detta är inget du måste göra, och det framgår inte av frågan att du gjort så heller. Vidare verkar du vara din mammas enda barn och är således den enda arvingen i den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB).Slutsats: Du har rätt att ärva efter din mor. Din mamma verkar heller inte ha några andra barn så du borde dessutom ha rätt till hela hennes kvarlåtenskap. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Arvsordning

2019-07-30 i Arvsordning
FRÅGA |En egyptisk dör isverige han har barn men inte gift ...har hans pappa rätt till arv efter honom .....Enligt egyptisk lag han har .Tack
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk lag har barn i första hand rätt till arv enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Finns inga barn har föräldrar istället rätt till arv enligt 2 kap 2 § ÄB. Är det så att personen i fråga har barn har barnen alltså rätt till arv framför dennes föräldrar enligt svensk lag. Eftersom personen i fråga inte är gift aktualiseras inte makes arvsrätt enligt 3 kap 1 § ÄB. Sambor ärver inte varandra. Hoppas svaret har varit till någon hjälp!För vidare rådgivningen rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Testamentera till syskonbarn

2019-07-17 i Testamente
FRÅGA |Hej!Undrar ang 11 kap. 6 § Om testamentes tolkningJag är moster till tre barn och testamenterar min kvarlåtenskap till dessa. Om den ene avlider/är avliden vill jag att dennes barn ska ärva och ej eventuell maka/make. Eller att de andra två får del av detta. Inte heller min syster.Tar paragrafen höjd för detta eller måste jag förtydliga i mitt testamente?mvh
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!11 kap 6 § Ärvdabalken (ÄB) tar enligt min bedömning endast sikte på situationen då testamentsgivaren testamenterat till någon som ändå skulle haft arvsrätt efter denne. De som enligt arvsordningen har legal rätt till arv i första hand är den avlidnes bröstarvingar (dvs. barn) enligt 2 kap 1 § ÄB. Är det så att bröstarvingarna avlidit träder deras barn in istället. Finns det varken exempelvis barn eller barnbarn ärver den andra arvsklassen istället enligt 2 kap 2 § ÄB, bestående av den avlidnes föräldrar. Finns det inga föräldrar, träder den avlidnes syskon in istället. Finns heller inga syskon träder syskonbarnen in som arvingar. Att arvingars barn träder in istället för den avlidne arvingen kallas för istadarätt. Det framgår av frågan att du bl.a. har en syster. Hon har alltså arvsrätt före dina syskonbarn enligt arvsordningen. Du bör därför skriva i testamentet att du istället vill att dina syskonbarn ska ärva dig samt i andra hand att deras barn ska ärva dig. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Arvsavsägelse

2019-06-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Kan man göra en arvsavsägelse efter att en person har dött? Sitter i en jobbig situation då min far har avlidit för några månader sedan och det är ingen i familjen som känt sig manad till att ta tag i varken bouppteckning eller någonting annat än begravningen. Vi trodde att det skulle gå lätt till i och med att vår far var en fattig fötidspensionär och inte hade många ägodelar, tänkte att vi skulle kunna ansöka om dödsboanmälan hos kommunen och sen var det klart med det... Men ack så fel jag hade...Fick reda på att han ägde tomter, och när vi tog oss en titt på dem så är både tomterna i såpass uselt skick att det knappt ens går att kunna skänka bort till någon gratis, men socialen och kommunen vill att vi ska göra en bouppteckning och använda hans "tillgångar" till att betala omkostnaderna med begravning m.m...Men dessa "tillgångar" är såpass obrukbara att det skulle vara en ren omöjlighet att sälja, så vi blev tvugna att betala en begravning på över 17 tusen kronor ur vår egen ficka då man inte får bistånd när det finns "tillgångar" i dödsboet. Tack vare detta är det nu ingen som vill göra en bouppteckning, för vi vill inte ha fler utgifter. Utgifter för jurister, utgifter för mäklare m.m och utgifter för att städa lägenheten som han bodde i? NEJ TACK. För att inte tala om utgifter för att reparera hus och tomter för att göra dem i säljbart bruk. Tomterna ligger så dåligt till att värdet i dem skulle vara långt under kostnaderna vi skulle behöva lägga ut att renovera
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad finns det för alternativ om man inte vill ha med arvet samt hanteringen av dödsboet att göra? Det framgår av 17 kap 2 § Ärvdabalken (ÄB) att man har rätt att avsäga sig sitt arv. Att avsäga sig arvet får konsekvensen att arvet istället tilldelas övriga arvingar. Man kan som alternativ avstå arv. Det betyder att arvet istället tilldelas arvingarna till den som avstått arvet, det vill säga till dina eventuella barn i ditt fall. Ett tredje alternativ är att överlåta arvsrätten, vilket man kan göra till vem man vill.Följden av att avsäga sig sitt arvEn arvinge kan avsäga sig sitt arv både efter och före dödsfallet. Avsäger man sig arvsrätten efter dödsfallet är man inte längre dödsbodelägare i dödsboet. Avsäger man sig arvsrätten innan dödsfallet räknas man inte längre som arvinge överhuvudtaget. Vem är skyldig att ta hand om dödsboet? Dödsboet ska förvaltas av arvingar och universella testamentstagare (personer som genom testamente har rätt till del av kvarlåtenskapen), dessa benämns tillsammans dödsbodelägare. Detta framgår av 18 kap 1 § ÄB. Dödsbodelägarna kan begära att förvaltningen av dödsboet istället ska utföras av en boutredningsman (19 kap. ÄB). Då åligger inget ansvar på dödsbodelägarna beträffande förvaltningen. Dödsbodelägarna, eventuell boutredningsman och eventuell testamentsexekutor ska tillsammans utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta bouppteckningen (20 kap. 2 § ÄB). Samtliga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen. Behöver man ansvara för bouppteckningen när man frånsagt sitt arv?Enligt min bedömning har man ingen skyldighet att ansvara för bouppteckningen om man avsäger sig sin arvsrätt innan bouppteckningen. Konsekvensen av det blir att man inte har rätt till arv och således inte räknas som dödsbodelägare. Hoppas svaret varit till någon hjälp. Jag tolkade din fråga som att du ville veta mer om arvsavsägelse samt vad det innebär. För vidare rådgivningen rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Särkullbarns arvsrätt

2019-03-29 i Laglott
FRÅGA |Min man dog för ett tag sedan, han har barn sedan tidigare, vi har inga gemensamma och jag har inga barn. Vi har skrivit äktenskapsförord och testamente där allt står på mig, huset tog jag över innan vi gifte oss för 18 år sedan. Jag bara undrar vad särkullbarnen har rätt till vid en bouppteckning? Han hade inga tillgångar mer än en skatteåterbäring som får gå till begravning.
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Äktenskapsförord och testamenteEnligt 7 kap. 3 § Äktenskapsbalken (ÄktB) kan makar genom äktenskapsförord avtala att viss egendom ska vara undantagen från eventuell bodelning. Denna egendom utgör då så kallad enskild egendom. När en av makarna går bort, har den andra maken rätt till arv enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Detta innefattar också enskild egendom. Genom ett testamente kan man bestämma vem eller vilka som ska få ärva ens tillgångar när man går bort. Jag utgår ifrån att din make har testamenterat all sin kvarlåtenskap till dig. Särkullbarns arvsrätt Huvudregeln är att kvarlåtenskapen från den bortgångne maken först tillfaller den efterlevande maken. Den först bortgångnes arvingar har sedermera rätt till efterarv när den kvarlevande maken avlider. Detta framkommer av 3 kap 2 § ÄB. Ett undanag från huvudregeln finns dock beträffande särkullbarn. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, men har möjlighet att avstå sitt arv till fördel för den efterlevande maken. Särkullbarnet har då rätt till efterarv senare istället (3 kap 9 § ÄB). Sammanfattningsvis har din mans särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt i och med bouppteckningen, om de inte frånsäger sig denna rätt. Man får inte glömma att din man antagligen testamenterat all sin egendom till dig. Detta gör dock inte att särkullbarnen helt och hållet kommer att sakna arvsrätt. Då särkullbarnen är din mans bröstarvingar (barn) har de nämligen ett så kallat laglottsskydd. Enligt 7 kap 1 § ÄB har bröstarvingar alltid rätt till minst hälften av sin arvslott oavsett testamenten. Detta innebär att en förälder kan testamentera bort maximalt hälften av vad barnet hade haft rätt till att ärva annars. Tänkte illustrera laglottsskyddet med ett exempel: A och B är gifta. A går bort. A har ett särkullbarn från tidigare förhållande som heter C. A och B har inga barn tillsammans. A testamenterade bort all sin egendom till B innan han dog. Kvarlåtenskapen efter A uppgår till 1 000 000 kronor. Hade testamentet inte funnits, hade särkullbarnet C fått rätt att ärva allt. Laglottskyddet innebär då att C oavsett A:s testamente i alla fall har rätt till 500 000, d.v.s. halva den "riktiga" arvslotten.Märk även att det finns ett förstärkt laglottsskydd enligt 7 kap 4 § ÄB. Denna regel innebär att ifall arvlåtaren exempelvis skänker bort massa egendom precis innan dödsfallet för att minska bröstarvingarnas laglott, ska värdet på dessa gåvor läggas in i kvarlåtenskapen. Kvarlåtenskapen används sedan för att räkna ut laglotten. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till antingen Lawlines telefonrådgivning eller Lawlines juristbyrå.