Jag har inga levande släktingar men vill att mina ägodelar ska delas mellan mina vänner, hur gör jag?

2019-01-27 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag är ensamstående 84 år, har numera ingen make, sambo eller barn. Alla mina släktingar är döda.Jag har önskemål om att mina ägodelar (bostadsrätt, kapital + inventarier) ska delas mellan fyra av mina yngre vänner och inte lämnas till allmänna arvsfonden.Räcker det att jag skriver ETT bevittnat gåvobrev, där det står hur allt ska delas när jag dött?Eller måste jag skriva FYRA olika bevittnade gåvobrev? Alltså inget Testamente !??Tacksam för svar.
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill att din egendom ska fördelas mellan dina fyra vänner efter din död. Om man vill fördela sin kvarlåtenskap (den egendom som tillhör dig) så gör man det genom ett testamente, och inte genom ett gåvobrev. Detta beror på att testamentet blir gällande när testatorn (den som skrivit testamentet) avlider, medan ett gåvobrev gäller under gåvogivarens livstid. Reglerna om testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Ett testamente ska vara skriftligt och undertecknas i två vittnens närvaro (10:1 ÄB). Det räcker om du upprättar ett testamente där du anger vem som ska ärva vad. Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente rekommenderar jag att du bokar en tid hos någon av våra jurister. Du kan boka en tid på https://lawline.se/bokaHoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Jag har köpt en fastighet av mina föräldrar. Utgör det förskott på arv?

2018-11-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående förskott på arv. Då min far gick bort för ett par månader sedan och min mor gick bort 2004. 1994 köpte jag en mindre jordbruksfastighet av dem för 325000 kr plus lösöret för 40000 kr, samtidigt löste jag in (övertog deras hypotekslån på 430000 kr. 1996 köpte jag till grannens mindre fastighet för 125000 kr. 2002 sålde jag hela fastigheten för 825000 kr. Jag hade under de åren gjort renoveringar och investeringar på fastigheten. Min syster hävdar i dag att vinsten räknas som förskott på arvet. Kan det stämma?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det har du köpt en fastighet av dina föräldrar och i samband med köpet övertagit lånet, och din fråga är om det ska räknas som förskott på arv.Huvudregeln när det handlar om förskott på arv är att alla gåvor till bröstarvingar (barn, barnbarn) ska avräknas som förskott på arv, om något annat inte är skrivet eller kan antas ha varit avsett, om man ser till omständigheterna i fallet (6 kap. 1 § ärvdabalken). När en gåva ska dras av som förskott på arv är det vanligtvis det värde som gåvan hade vid tidpunkten då bröstarvingen mottog den som dras av, och inte det värde som gåvan har vid själva arvskiftet. Räknas försäljningen/köpet av fastigheten som ett köp eller en gåva?Det beror på vad fastighetens taxeringsvärde var vid överlåtelsetidpunkten. Av tidigare avgöranden från Högsta domstolen framgår att helhetsprincipen ska tillämpas vid avgörandet om fastigheten utgör köp eller gåva. Principen innebär att om betalningen eller de övertagna skulderna motsvarar eller överstiger taxeringsvärdet så utgör överlåtelsen i sin helhet köp, och i annat fall gåva. Om fastigheten ska räknas som en gåva och därmed även som förskott på arv beror helt enkelt på vad fastighetens taxeringsvärde var vid tidpunkten för överlåtelsen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vilka tillgångar ingår i bodelning vid dödsfall?

2018-11-12 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Bodelning.Hej, När det görs en bodelning vid ett dödsfall och den andra parten lever. Går man tillbaka historiskt på bankkonton och ser om det ev har funnits pengar på kontot eller är det vad som finns på kontot vid bodelningen?Tack på förhand
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet som sedan ska lämnas in till Skatteverket för registrering. Bouppteckningen är en lista över de tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen (20 kap. 4 § ÄB). Bouppteckningen utgör sedan grunden för bodelningen och arvsskiftet. Det är alltså värdet på dödsdagen som man utgår ifrån. BodelningNär en make avlider ska först en bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB). Efter att skulderna betalts läggs båda makars giftorättsgods ihop, och delas sedan lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Till giftorättsgods räknas all egendom som inte är enskild egendom på grund av testamente eller äktenskapsförord (7 kap. 1 § ÄktB). Det här innebär att hus/bostadsrätt ska delas lika mellan er i bodelningen.Fördelning av arvetNär bodelningen har gjorts ska arvet fördelas. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Om det inte finns något testamente är det de bröstarvingarna som ärver. Bröstarvingarna är barnen. Finns inga barn ärver föräldrar eller syskon (2 kap. 1 § ÄB).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vem står för saneringskostnad av avlidens lägenhet?

2018-10-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Min sons bortgångne fars lägenhet var tvungen att röksaneras. Är det så att sonen, måste betala denna räkning?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och dödsbo finns i ärvdabalken (ÄB).Det är dödsbodelägarna som ska förvalta dödsboets egendom under boets utredning. Dödsbodelägare är efterlevande make, sambo och de som har rätt till arv efter den avlidne (18 kap. 1 § ÄB). Dödsboet består av den avlidnes tillgångar och skulder. De kostnader som uppkommer för begravning, kostnader för städning och tömning av bostaden m.m. betalas av dödsboet. Det innebär att sonen inte personligen måste stå för kostnaderna för saneringen. Däremot kan han behöva ha hand om dödsboet om ingen särskild dödsboförvaltning har anordnats, t.ex. genom att en dödsbodelägare har begärt det, eller någon har blivit förordnad genom testamente (19 kap. 1 § ÄB).Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Kan man göra så att ett barn ärver mer än det andra?

2018-12-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Om man vill ge bort kontanter till ett av sina barn efter sin död utan att det ska ingå i arvsrätten. Att det är en gåva. Finns det något sätt att göra detta på. Om man vill ha tillgång till pengarna själv medans man lever men efter sin död styra pengarna till en av två syskon.
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig.Huvudregeln vad gäller arv är att alla barn ärver lika mycket (2 kap. 1 § ÄB). Fördelning av arv genom testamenteGenom testamente kan dock arvlåtaren fördela arvet som hen själv vill och önskar (9 kap. 1 § ÄB). Dock har en arvinge, dvs. barnen alltid rätt att få ut hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ÄB).Detta innebär att det är möjligt för en arvlåtare att testamentera all egendom till ett barn, men det andra barnet kan genom att begära jämkning av testamentet få ut sin laglott, dvs. hälften av hens arvslott (7 kap. 1 och 3 § ÄB). Det innebär att det inte går att göra ett barn helt arvlöst. Arvlåtaren kan i testamentet skriva en önskan att det andra barnet avstår från att jämka testamentet och begära ut sin laglott, men det är inget som arvlåtaren kan styra över.Ge en gåva till ett av barnenNär det gäller gåvor är presumtionen att de ska räknas som förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Gåvogivaren kan dock omkullkasta presumtionen genom sin avsikt. Om en arvlåtare vill gynna en bröstarvinge kan hen alltså bestämma att en gåva inte ska avräknas som förskott på arvet. Avsikten kan framgå antingen genom omständigheterna eller genom en särskild föreskrift. För tydlighetens skull är en föreskrift, eller en klausul i gåvohandlingen (om sådan upprättas) att föredra.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan man fördela pengar från försäljning av tillgångar innan bouppteckning har gjorts?

2018-11-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina barns far har avlidit och en av döttrarna har för avsikt att göra bouppteckningen. Det är inga bostäder som ska säljas eller så, endast banktillgodohavanden samt en bil som är under försäljning. Hur gör man med den intäkten? Kan de dela pengarna direkt el måste det sättas in på den avlidnes bankkonto?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet som sedan ska lämnas in till Skatteverket för registrering. Bouppteckningen är en lista över de tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen (20 kap. 4 § ÄB). Bouppteckningen utgör sedan grunden för bodelningen och arvsskiftet. Det är alltså värdet på dödsdagen som man utgår ifrån.Den som har hand om egendomen efter den avlidne, eller som annars känner till boet bäst, ska som bouppgivare lämna uppgifter om boet. Alla dödsbodelägare och efterlevande make/sambo ska på uppmaning lämna uppgifter till bouppteckningen (20 kap. 6 § 1 stycket ÄB). Dödsbodelägare är efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB).Bouppgivaren ska sedan underteckna handlingen och på heder och samvete försäkra att uppgifterna som lämnats i bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Bouppgivaren ska bekräfta uppgifterna med ed. Samma sak gäller för dödsbodelägare och efterlevande make/sambo som inte varit bouppgivare (20 kap. 6 § 2 stycket ÄB).Inom en månad från att bouppteckningen upprättats ska den lämnas in till Skatteverket för registrering. Fördelning av arvet När bouppteckningen har godkänts av Skatteverket ska arvet fördelas mellan arvingarna. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Om det inte finns något testamente är det bröstarvingarna som ärver. Bröstarvingarna är barnen. Finns inga barn ärver föräldrar eller syskon (2 kap. 1 § ÄB).Arvskiftet är en privat, skriftlig handling som inte ska skickas in till någon myndighet. För att arvskiftet ska bli godkänt måste alla dödsbodelägare godkänna och skriva under handlingen. Utbetalning av arv sker först när arvingarna är överens om hur arvet ska fördelas. Det innebär att bilförsäljningen inte får ske innan bouppteckningen är gjord. Bouppteckningen måste sedan godkännas av Skatteverket innan försäljning av eventuella tillgångar och fördelning av arvet får ske.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Gift par med särkullbarn. Kan vi skriva testamente för att efterlevande make ska få bo kvar i bostaden?

2018-10-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Gift par med särkullbarn. Kan vi på något sätt skriva testamente, så att vi vid den enes död får bo kvar där vi bor och att särkullbarnen sedan får ärva. Inga gemensamma barn finns. Hur går vi tillväga, kan vi skriva ett eget testamente och använda oss av era testamenten?Mvh
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningNär en make avlider ska först en bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska först skulderna som finns betalas. Därefter läggs båda makars giftorättsgods ihop, och sedan delas de lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Till giftorättsgods räknas all egendom som inte är enskild egendom på grund av testamente eller äktenskapsförord (7 kap. 1 § ÄktB). Det här innebär att hus/bostadsrätt ska delas lika mellan er i bodelningen.Fördelning av arvetNär bodelningen har gjorts ska arvet fördelas. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Om det inte finns något testamente är det de bröstarvingarna som ärver. Bröstarvingarna är barnen. Finns inga barn ärver föräldrar eller syskon (2 kap. 1 § ÄB). Det här innebär att om en av er avlider, och den maken har särkullbarn, att barnen ärver hälften av huset.Som huvudregel har särkullbarn rätt att få ut sin del av arvet direkt, till skillnad från gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn kan välja att avstå från sin del av arvet till förmån för den efterlevande maken. Det innebär att särkullbarnet får rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider, det vill säga att särkullbarnet får ut sitt arv då istället.Försäkring genom testamenteDet ni kan göra som en säkerhet för att få bo kvar, är som du nämner att upprätta ett testamente. I testamentet kan ni skriva att den efterlevande maken ärver den avlidne makens del av huset. Barnen har dock alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga det som barnen hade fått om en del egendom inte hade testamenterats bort (7 kap. 3 § ÄB).För att få hjälp med att upprätta ett testamente kan du boka en tid hos en av våra jurister. Du kan boka en tid på http://lawline.se/boka.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ärver närmast anhöriga den avlidnes skulder?

2018-10-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan närmast anhörig belastas för den avlidnes eventuella skulder?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anhöriga ärver inte skulderNärmast anhöriga ärver inte en avlidens skulder. Det är dödsboet som betalar av den avlidnes skulder med de pengar som finns i dödsboet. Det som sedan blir över delas lika mellan den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Skulle det vara så att det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att betala av skulderna förblir skulden obetald.Bra att tänka på är att inte dela upp tillgångarna i dödsboet innan skulderna är avbetalade eftersom ni då blir skyldiga att lämna tillbaka så mycket tillgångar till dödsboet att skulderna kan betalas. Hoppas att du har fått svar på din fråga!