Kan dödsboet kräva tillbaka överföringar som skett innan dödsfallet?

2019-04-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min sambo sedan nästan 30 år gick bort plötsligt i början på februari 2019.Vi hade inget samboavtal skrivit mellan oss, och vi bodde gemensamt i en husbil.Hans 2 biologiska barn sedan tidigare, har upprättat ett dödsbo och bouppteckning tillsammans med en konsult inom familjejuridik. Min partner & jag hade gemensam ekonomi. De flesta räkningar drogs via mitt konto och han satte in majoriteten av sin pension på mitt kontot för att täcka gemensamma utgifter och lån på husbilen. Den 12 april 2019 bad juristkonsulten mig att skriva på en begäran att inte genomföra en bodelning då det inte fanns något gemensamt bohag (husbilen räknades inte dit då den är bara registrerad på mig). Hans ägodelar i husbilen har dödsboet däremot hämtat.Den 25 april fick jag ett mail med en faktura på 10 dagars förfallo där konsulten begär att jag omgående ska sätta över summan för min partners pension för januari och februari till dödsboet (trots att han gick bort i februari). Enligt pensionsmyndigheten tillfaller innevarande månad dödsboet. Med vilket lagstöd kan jag bestrida kravet om januaris pension? Konsulten svarar inte på min fråga vilket lagstöd eller regelverk han nyttjar för att ställa detta krav om två månaders pension. Jag har även påpekat att min partner fortfarande levde i januari, men kravet står fast. Tacksam för skyndsamt svar.
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Väsentligt för denna fråga är att bouppteckningen upprättas baserat på egendomsförhållandena som de var vid dödsfallet. Detta framkommer av 20 kap 4§ Ärvdabalken. Eventuella överföringar som sker efter dödsfallet till följd av autogiro eller liknande ska därför gå tillbaka till dödsboet. Som du nämner får man pensionen utbetalad t.o.m. månaden man avlider. Rent konkret har du ingen rätt till hans pension, men de pengar han fört över till dig som motsvarar hans bidrag till den gemensamma ekonomin får du behålla. Om din sambo avled efter att ha gjort överföringen till ditt konto är även februaris överföring din. Sammanfattningsvis är tiden då din sambo avled väsentlig. Avled han innan överföringen till ditt konto kan dödsboet kräva tillbaka dessa pengar då denna överföring gjordes av en person som avlidit och är därför inte en legitim överföring. Det är svårt att säga varför konsulten gör anspråk på överföringen i januari. Anledningen torde vara att konsulten inte upplever att denna överföring gått rätt till. Antingen att din sambo var allvarligt sjuk och därmed omedveten om sina handlingar, vilket skulle göra överföringen ogiltig. Eftersom jag inte vet omständigheterna i detta fall vet jag inte om det finns grund för att överföringen skulle vara ogiltig. Men bouppteckningen upprättas efter egendomsförhållandena då den avlidne dog som jag nämnde ovan. Dödsboet har därför inget anspråk på januaris överföring såvida överföringen var giltig. Skulle konsulten trots detta stå fast vid sitt krav och du behöver professionell juridisk hjälp för att bestrida hans krav kan vi på Lawline hjälpa dig. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Ska fastighet tas upp i bouppteckning om köpekontraktet är undertecknat men ägarna inte tillträtt fastigheten?

2019-01-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag har under hösten sålt min mammas hus med fullmakt och köpekontraktet undertecknades medans min mamma levde. Hon avled sedan innan de nya ägarna tog över fastigheten och min fråga är nu hur allt detta skall redovisas i bouppteckningen?Skall husets taxeringsvärde/marknasvärde tas upp som en tillgång på vanligt sätt tillsammans med den erlagda handpenningen? Skall jag ta upp slutlikviden i bouppteckningen fastän den erhölls efter det datum då mamma avled?Jag är den enda dödsbodelägaren, min far som avled för ett antal år hade en son sedan tidigare men han fick sin "laglott" vid min fars arvsskifte så han är väl inte inblandad i bouppteckningen för min mamma, eller hur?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bouppteckningen görs utifrån tillgångarna din mor hade vid tidpunkten hon dog. Detta kan du utläsa ur kapitel 20 4§ Ärvdabalken. Eftersom köpekontraktet undertecknades medan hon fortfarande levde ska inte fastighetens marknadsvärde tas upp i bouppteckningen. Det din mor ägde vid sitt dödsfall var inte fastigheten utan det hon ägde var vederlaget för fastigheten. Det som ska tas upp i bouppteckningen är alltså köpeskillingen för fastigheten. Den delen av köpeskillingen som inte erhållits än är en tillgång i form av fordran. Detta gäller oberoende om köpekontraktet stadgar att äganderätten för fastigheten överförs vid tillträdesdagen. Detta fastställdes genom Högsta Domstolens dom i NJA 1995 s.183. Vad gäller din fars son har han endast rätt till laglott från sina biologiska föräldrar. Han har alltså ingen rätt till arv från din mor såvida hon inte testamenterar egendom till honom. Skulle du behöva mer hjälp i samband med bouppteckningen kan vi på Lawline hjälpa dig. Är du intresserad av detta kan du maila mig på eric.nilsson@lawline.se så skickar vi en offert. Med vänliga hälsningar,

Vem har rätt att ärva?

2018-12-06 i Arvsordning
FRÅGA |Min farfar hade två syskon A och B som inte hade några barn och inte heller var gifta eller sambo. När dom avled ärvde syskon C allt och min pappa fick ingen info. När C dog ärvde hennes son allt som idag är gammal, han har inga barn och bor på ett hem då han har en hjärnskada. När han dör vem ärver då honom?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För enkelhetens skull kommer jag kalla personen med hjärnskada för D. I svensk rätt delar man upp arvingar i tre olika grupper. Den första gruppen som har första prioritet till arvet är den avlidnes barn. D har inga barn så det finns ingen i den första gruppen. Andra gruppen består av den avlidnes föräldrar + föräldrarnas barn/barnbarn. Eftersom D ärvde allt från C antar jag att C inte hade några andra barn, men hade C barn ska dessa dela på hela D:s arv. Om C inte hade några andra barn går man till tredje gruppen. Tredje gruppen består av mor- och farföräldrar + deras barn. Kusiner ärver däremot inte. Det är någorlunda oklart men som jag förstår din fråga har din pappa inte fått något arv och du frågar om han kan få ärva från D. Om din farfar delade förälder med C så får din pappa ärva, men om din pappa avlidit när D avlider så ärver inte du, eftersom ni då blir kusiner enligt min förståelse av din redogörelse. Såvida inte D har ett testamente tillfaller då arvet istället Allmänna arvsfonden. Vill du läsa mer om arvsordningen finns regler om detta i 2 Kapitlet i Ärvdabalken. Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om arvingar inte skriver under att de delgivits testamente?

2018-11-25 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min mor var gift med en man utan egna barn i 35 år. De hade upprättat ett testamente att efter den sist överlevandes död skulle jag ärva allt. Kopia på testamentet har skickats till alla hans efterarvingar för underskrift. Vad händer om någon av dessa inte skickar tillbaks att de delgivits testamentet? Alltså att de inte alls hörs av? Min mor dog efter honom.
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Låt mig börja med att du inte kan göra dina barn arvslösa genom testamente, har någon utav din mor eller hennes man barn eller barnbarn kommer alltså barnen ha rätt till 50% av arvet från denne. Har ingen av dem barn eller barnbarn har du rätt till hela arvet från båda oavsett om dessa skriver under testamentet eller inte. Vill någon arvinge klandra testamentet måste de göra detta inom 6 månader från det att de blivit delgivna testamentet. Vägrar de skriva under att de delgivits testamentet kan du skicka det med mottagningsbevis så du kan bevisa att arvingen tagit emot testamentet. 6 månader börjar då löpa från det att arvingen mottog testamentet enligt mottagningsbeviset. Regler gällande delgivningen kan du hitta i 14:de kapitlet i Ärvdabalken. Hoppas detta hjälper dig!Med vänliga hälsningar,

Vilken rätt har sambo till gemensam bostad?

2019-03-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa äger en fastighet och har träffat en ny sambo som han förlovat sig med. Denna kvinna ska flytta in till honom. Dem har inga gemensamma barn, men hon har 5 barn sedan tidigare och jag är pappas ända barn. Vad händer med mitt arv om hon flyttar in hos honom oavsett om dem är gifta eller förlovade? Och vad händer om hon köper in sig i fastigheten? Har hennes barn rätt att ärva min pappa?Tack för svar!
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din pappa skulle avlida innan de gifter sig kommer de räknas som sambor. Detta betyder att om din pappa avlider kommer hans sambo ha en möjlighet att göra bodelning. Detta ska då göras innan arvet fördelas. Om sambon bestämmer sig för att göra bodelning kommer all egendom som samborna innehar för gemensam användning räknas in. Om din pappa och hans sambo bor i hans fastighet kommer denna därför delas mellan dem. Beroende på hur din pappa och hans sambos ekonomi ser ut kan detta resultera i att du inte ärver fastigheten. Du har fortfarande rätt till hela arvet då du är din pappas enda barn och inte hans sambos. Detta gör dig till ensam arvinge efter din pappa. Du ärver alltså ensamt allt din pappa äger efter bodelningen. Men beroende på hur parets ekonomi ser ut kan fastigheten övertas av sambon efter bodelningen. Skulle de istället gifta sig och din pappa avlider hamnar du i en liknande situation. Då delas all egendom som inte är enskild mellan makarna vilket då skulle innefatta fastigheten de bor på. Men du är fortfarande enda arvinge till det din pappa har kvar efter bodelningen. Skulle sambon köpa in sig i lägenheten förändrar det endast beräkningen vid bodelningen. Sammanfattningsvis ärver du din pappa oavsett om de gifter sig eller inte. Huruvida du ärver fastigheten beror på parets individuella ekonomi. Sambons barn ärver inte din pappa men kan indirekt få en del av din pappas egendom genom att din pappas sambo får egendom av honom genom bodelningen som hennes barn sedan ärver. Notera att även om du är din pappas enda barn har du endast rätt till 50% av hans arv. Han kan fortfarande testamentera bort 50% till någon annan. Gör han inte detta är 100% av arvet ditt. Med vänliga hälsningar,

Hur länge kvarstår anspråk på laglott?

2019-01-25 i Laglott
FRÅGA |Vår pappa dog augusti 2002 i Sydafrika.Vid begravningen i Sverige hade hans fru (ej vår mor) skrivet ett testamente (efter pappas död ) att vi skulle få ut 50% vid hennes död och 50 % skulle gå till en av hennes bröder. Detta tyckte vi var ok. 2003 skrev hon om testamentet utan vår vetskap, där 100 % av tillgångarna skulle delas lika mellan hennes 2 bröder. Hon flyttar till Tyskland 2003/ 2004 och dog juli 2011.Har vi syskon rätt till arvslott/laglott ? Vi har inte sett någon bouppteckning vid något av tillfällena.Kanske har det gått alldeles för lång tid, men jag kände ett behov av att reda ut detta.
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i detta svar från att din fars fru har en väsentlig koppling till Sverige och att arvet därför ska handläggas i enlighet med svensk lag. Enligt EU:s arvsförordning ska arv göras i enlighet med den lag i vilket land den avlidne har sin närmaste anknytning, har din fars fru inte sin närmaste anknytning till Sverige ska arvet göras i enlighet lagarna i det land som hon har närmast anknytning till. Mer om anknytning kan du läsa i Europaparlamentets förordning nr 650/2012, specifikt artikel 23-25. BouppteckningDu nämner att du inte sett en bouppteckning efter din far, den dödsbodelägare som har egendomen i sin vård ska kalla samtliga dödsbodelägare till bouppteckning. Dödsbodelägare är de som har rätt till arv från den avlidne. Du som barn är därför dödsbodelägare till din fars dödsbo. Om du inte blivit kallad till bouppteckningen ska Skatteverket inte godta bouppteckningen. Detta enligt Kapitel 20 i Ärvdabalken. Tyvärr blir det svårt att överklaga Skatteverkets beslut att godkänna bouppteckningen då överklagandet ska göras inom tre veckor efter att man har fått del av beslutet. Att komma med en överklagan så många år senare blir därför väldigt svårt. Arvet efter din farDet finns två huvudsakliga scenarion i ditt fall vilket baseras på huruvida du gjorde avsteg från din laglott eller inte. Om du inte gjort något avsteg från din laglott i samband med att din far dog skulle du fått denna i samband med arvsskiftet. Har du inte fått din laglott trots att du inte gjort avsteg har du ett anspråk på få din laglott. Den yttersta gränsen för att göra gällande sitt arv är 10 år. Du kan därför inte göra anspråk på varken din laglott eller annat arv du kan ha haft rätt till från din far. Bestämmelserna kring preskription av arv hittar du i Kapitel 16 i ärvdabalken och den yttersta gränsen på 10 år i 4 §. Om du avstod din rätt till laglott till förmån för din fars fru. Om du som särkullbarn avstod din rätt till laglott för att sedan få ut den efter din fars fru avlidit innehar din fars fru dessa pengar med så kallad "förfoganderätt", detta betyder att hon inte får hantera dessa pengar som hon vill, hon får t ex inte testamentera bort dessa pengar. Är det så att din fars fru fått din laglott i syfte att du ska få din laglott först när hon avlider får hon inte testamentera bort denna. Om du avstod laglotten och sedan inte blev kallad till din fars frus bouppteckning är det möjligt att du har ett anspråk gentemot hennes arvingar. Om Skatteverket kungjort att du har ett anspråk är preskriptionen 5 år. Om Skatteverket förelagt dig att göra anspråk på ditt arv är preskriptionen 6 månader. I annat fall är preskriptionen 10 år. Har Skatteverket inte kontaktat dig eller kungjort att du har rätt till arv efter din fars fru kan du fortfarande göra anspråk på laglotten du gjorde avsteg från. TestamentetEn testator har rätt att när som helst ändra sitt testamente genom att skriva ett nytt testamente eller göra ändringar i det befintliga testamentet. Om du inte gjort avsteg från din laglott ärvde din fars fru laglotten med full äganderätt efter att ditt anspråk preskriberats. Hon kan därefter testamentera bort denna del hur hon vill. Gjorde du däremot avsteg från laglotten kan din fars fru inte testamentera bort denna del. Lovord om att testamentera eller liknande är inte giltigt och en testator är fri att ändra sig när hon vill. SlutsatsDen yttersta gränsen för att göra anspråk på sitt arv är 10 år. Om du inte aktivt gick med på att avstå från din laglott till fördel för din fars fru är ditt anspråk på arv efter din far preskriberat. Om du gjorde avsteg från din laglott i samband med din fars död räknas denna preskription istället från din fars frus död. Undantag från 10 års preskription görs om Skatteverket kungjort i t ex lokaltidning att du har ett arv att göra anspråk på, i detta fall är preskriptionstiden 5 år. Om Skatteverket kontaktat dig och meddelat att du har ett arv att göra anspråk på är preskriptionstiden 6 månader. En testator har rätt att när som helst ändra sitt testamente genom att skriva ett nytt testamente eller göra ändringar i det befintliga testamentet. Enda undantaget från detta är om hon endast innehar denna egendom med förfoganderätt. Om din rätt till arv inte är preskriberad och du vill ha hjälp att göra anspråk på denna kan vi på Lawline hjälpa dig. Är du intresserad av detta kan du maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Ärver personen även om den avlider innan arvskiftet?

2018-12-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Om ett arv från person X tillkommer en avliden person Y, ett år efter det att bouppteckning efter Y gjorts, vart går då pengarna? Person X avled innan Y avled, men arvet efter X (som innehöll en fastighetsförsäljning) färdigställdes först långt senare. Inga konton finns kvar och vid bouppteckningen efter Y fanns mer skulder än tillgångar i dödsboet.
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om arvtagaren avlider innan arvskifte till denne har skett ska arvet fortfarande räknas in i dennes bouppteckning. Arvet från X ska alltså fortfarande tillkomma Y, vilket gör att i praktiken går arvet från X till att betala Y:s skulder och resterande del av arvet går till Y:s arvingar. Med vänliga hälsningar,

Har ett syskonbarns barn rätt att ärva?

2018-09-08 i Arvsordning
FRÅGA |Hej en morbror har avlidit och har inga arvingar det är bara syskonbarn kvar som vi ser det så är det vi 7 st som lever 3 st syskon barn är döda Dom 3 som har avlidit har barn Ärver dom i detta fall?
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, barn till en arvinge delar på arvingens arvslott. I din situation ärver då varje syskonbarn vars en sjundedel av arvet. Barnen till de syskonbarn som har dött får dela på syskonbarnets del. Om ett syskonbarn har två barn får barnen alltså vars en fjortondel av det totala arvet. Med vänliga hälsningar,