Jämkning av underhållsbidrag

2013-01-26 i Underhåll
FRÅGA |Min fd fru och jag skrev ett avtal om extra underhåll till våra barn från mig vid skilsmässan. Hon var sjuskriven då och bodde ensam med barnen. Nu jobbar hon och är sambo så hennes ekonomi är klart förbättrad. Kan jag sänka beloppet jag betalar till 1273 eller måste det gå via advokat/domstol. Jag tror inte hon går med på en sänkning frivilligt. 
|Hej!Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal, 7:2 Föräldrabalken. Då du och din fd fru har upprättat ett avtal är du skyldig att följa det och kan inte själv besluta dig för att betala mindre än vad ni avtalat om. Det krävs ett nytt avtal eller en dom för att din underhållsskyldighet ska förändras. Enligt 7:10 kan det befintliga avtalet jämkas av domstol om det föranleds av ändrade förhållanden, något som skulle kunna bli aktuellt på grund av din fd frus ekonomiska förändring. Om du och din fd fru inte kan komma överens om en ändring kan du således vända dig till domstol.Föräldrabalken hittar du https://lagen.nu/1949:381.Vänliga hälsningar,

Underhåll för barn - beslutsunderlag

2012-12-28 i Underhåll
FRÅGA |Min sambo är nolltaxerad hos skatteverket med bl.a renskötselföretag. Han har nu fått papper från försäkringskassan där de meddelar att han ska betala underhåll för sonen baserat på statistiska centralbyråns beräknade medellön för renskötare, dvs 22000 kr/mån eller 264000 kr/år. De tar ingen hänsyn till vad skatteverket säger att han tjänar eller hur många renar han har. Jämför med en bonde som har 200 kor och en som har 5 så förstår ni säkert att det är en stor skillnad. Kan försäkringskassan verkligen göra så här?
Ida Persson |Hej och tack för din fråga! Underhållsskyldighet regleras i 7 kap. Föräldrabalken (FB), se https://lagen.nu/1949:381. Den förälder som barnet inte bor hos ska betala underhållsbidrag. Underhållsbidraget ska bestämmas med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Utgångspunkten är vanligen inkomsten, men om föräldern inte anses utnyttja sin så kallade förvärvsförmåga utan ”godtagbar anledning” beräknas underhållet utifrån vad föräldern skulle kunna tjänat om denne utnyttjat sin förvärvsförmåga. Det finns även rättsfall som tyder på att det kan vara tillåtet att nedsätta underhållet då föräldern tjänar under genomsnittet i sin yrkesgrupp (NJA 1990 s. 205). Föräldrarna kan även komma överens om underhållsbidraget själva, vilket det går att läsa mer om på försäkringskassans hemsida om så önskas. Men eftersom din sambo mottagit ett beslut från försäkringskassan förmodar jag att det handlar om underhållsstöd, vilket syftar till att kompensera barnet till en viss nivå för det underhållsbidrag som uteblivit. Detta stöd blir föräldern som inte bor med barnet betalningsskyldig för. Uträkningen ska grundas i den inkomst föräldern har samt hur många barn denne har. Att försäkringskassan då grundar sin bedömning på generella uppgifter kan tyckas vara anmärkningsvärt. Det är svårt att säga något mer i frågan utan att vara mer insatt men om man är missnöjd med ett beslut hos försäkringskassan kan det överklagas inom en viss tid som bör vara angivet på beslutet, vilket ni bör överväga med tanke på det anförda. Reglerna kring underhållsstöd regleras i Socialförsäkringsbalken, se speciellt 19 kap. 10 § och framåt, vilken du återfinner på https://lagen.nu/2010:110, som säger att det ska grundas på inkomsten med avdrag på 100 000kr för den egna försörjningen. Vänligen,

Underhåll mellan makar under betänketid

2012-12-23 i Underhåll
FRÅGA |Skilsmässa efter 30 års äktenskap. Makan bedriver frivilliga kompletterande studier och under den tiden tjänar hon 30000 kr brutto per månad. Äktenskapsskillnaden dröjde 6 mån då makan vägrade skriva på skilsmässopappren. Maken tjänar betydligt mer. Inga minderåriga barn i bilden. Skall maken betala henne underhåll så att dom skall leva under samma ekonomiska standard fram till äktenskapsskillnaden?
Amanda Harrysson |Hej! Tack för din fråga. Underhåll mellan makar regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB) som du hittar här: https://lagen.nu/1987:230. Utgångspunkten är att makarna var och en efter sin förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses, se ÄktB 6 kap. 1 §. Tanken är att makarna ska leva på ungefär samma ekonomiska standard. Enligt ÄktB 6 kap. 2 § ska den andra maken skjuta till pengar om det som den ena maken ska bidra med inte räcker för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll. I princip bör alltså den maken med högst inkomst skjuta till pengar till den andre maken för att båda ska kunna leva på samma ekonomiska standard. Underhåll mellan makar när makarna inte bor ihop har störst praktisk betydelse under betänketid inför äktenskapsskillnad. Då är makarna nämligen fortfarande gifta och underhållsplikten gäller. Om en make anser att den andre maken inte lever upp till sin underhållsplikt, kan denne vända sig till domstol och yrka att domstolen ska ålägga den andre maken att betala underhållsbidrag. I praktiken är det relativt ovanligt att underhållsbidrag mellan makar kommer ifråga. De vägledande rättsfallen som finns rör främst fall då t.ex. den ena maken har varit hemmavarande och skött hushållet under äktenskapet och därigenom inte haft möjlighet att utbilda sig eller skaffa sig arbetslivserfarenhet. Eftersom makan i detta fall har en relativt hög inkomst och inte torde ha svårigheter att tillgodose personliga behov anser jag att det är tveksamt om domstolen i detta fall skulle ålägga maken att betala underhållsbidrag. Det är även möjligt för makar att själva avtala om underhållsbidrag sinsemellan. Viktigt att komma ihåg är att pengar som lämnas för den andre makens personliga behov blir den mottagande makens egendom, medan pengar som lämnas för det gemensamma behovet är givarens egendom. Efter äktenskapsskillnad är huvudregeln att makarna var för sig svarar för sin egen försörjning. Vänliga hälsningar Amanda Harrysson

Avtal om underhåll för all framtid, vad kan jag göra när han slutat betala?

2012-12-05 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som gäller betr följande: Min fd make och jag skrev ett avtal vid bodelningen där han skulle betala en viss summa till mig per månad för all framtid. Det är undertecknat av oss båda, dock ej bevittnat. Nu har han slutat betala och då undrar jag vad jag kan göra?
Weronica Nordin |Hej, Tack för din fråga! Även inom familjerätten gäller i grunden avtalsfrihet mellan parterna, vilket skulle innebära att din f.d. make är bunden av ert avtal. Att avtalet inte bevittnades har ingen betydelse, det är endast i vissa uttryckliga fall bevittnande krävs för att rättshandlingen ska bli giltig. Dock finns i äktenskapsbalken 6 kap. 11 § en regel som säger att ett avtal om underhåll kan jämkas av domstol, till exempel om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Det är svårt att säga hur ert avtal skulle bedömas. I vissa fall har man enligt lag rätt till underhållsbidrag. Enligt äktenskapsbalken 6 kap. 7 § kan en make vid behov ha rätt till skäligt underhållsbidrag av den andre maken, under en övergångstid efter äktenskapsskillnad. Tanken är att detta ska gälla en övergångsperiod i syfte att den make som är i behov av underhållsbidrag får möjlighet att genom utbildning eller liknande förbättra sina inkomster. I sista meningen i samma paragraf står att om den ena maken har svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har upplösts eller det finns andra synnerliga skäl, har maken rätt till underhållsbidrag för en längre tid. Detta är avsett för undantagssituationer och används restriktivt av domstolarna. I bedömningen bör man alltså ta hänsyn ditt behov av försörjning på grund av ett långvarigt äktenskap samt din f.d. makes möjligheter att betala underhåll. En sak du kan göra om du och din f.d. make inte kan komma överens är att stämma honom inför domstol. Enligt min mening finns dock en risk för att det avtal ni skrivit kan anses som oskäligt på grund av den evighetslånga avtalstiden. Innan du fattar beslut i frågan anser jag att du därför bör rådgöra med en advokat eller jurist med erfarenhet på området. Med vänliga hälsningar

Föräldrars underhåll för barn är en lagstadgad skyldighet

2013-01-21 i Underhåll
FRÅGA |Hej. Vid skilsmässan för två år sedan skrev min f.d. man och jag ett skriftligt avtal gällande vilket underhåll han skulle betala då barnen endast bor hos mig. I november 2012 bestämde han sig för att halvera summan för att barnen inte gör som han vill (de har tyvärr inte träffats på ett år). Kan han bara bryta avtalet så här utan vidare? Vad kan jag göra? Har snäva ekonomiska förutsättningar och vår tredje son bor också hos mig, men då han fyllde 18 år vid skilsmässan har hans pappa inte bidragit alls till hans levnadskostnader. Barnens pappa har en fem gånger högre inkomst än jag, om det nu spelar någon roll? Tacksam för svar!
Elin Sjörén | Hej, En grundläggande princip inom avtalsrätten är den så kallade ”pacta sunt servanda”-regeln, vilket är latin för ”avtal ska hållas”.  Principen innebär att avtal är juridiskt bindande för parterna som ingått det. Regeln går emellertid inte att utläsa i lagtexten, men är ändå att anse som gällande. En förutsättning för att avtalsparterna ska tvingas hålla sin del av avtalet är dock att de förutsättningar som föreskrivits i avtalet fortfarande föreligger. Har det exempelvis inskrivits i ert avtal att dina barn ska agera på ett visst sätt, för att pengar ska utbetalas ifrån din f.d. man, ska också dessa förutsättningar föreligga för att han ska anses juridiskt bunden av sitt avtalsåtagande. Har ni dock skrivit ett avtal som ska gälla oavsett vilken kontakt din f.d. man har med sina barn får han inte ändra avtalsförutsättningarna på det sätt som du beskriver. När det dock gäller underhåll till barn gäller inte bara ”pacta sunt servanda”, utan även reglerna i föräldrabalken (FB). I lagens 7 kap. 1 § stadgas att underhållsskyldighet föreligger utefter barnens behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Den ekonomiska förmågan har att göra med exempelvis vilken inkomst föräldrarna har, så det får alltså betydelse att dina barns pappa tjänar mer än dig. I samma bestämmelse stadgas också att underhållsskyldigheten gäller tills barnet är 18 år, eller (om barnet fortfarande går i skolan vid denna tidpunkt) tills barnet är 21 år. Eftersom underhållsskyldighet för barn stadgas i lag har du rätt att gå till domstol och kräva att din f.d. man betalar underhåll för sina barn. Förhoppningsvis räcker det med att du nämner denna möjlighet som påtryckningsmedel. Avtalslagen återfinns https://lagen.nu/1915:218 Föräldrabalken hittas https://lagen.nu/1949:381 Här finner du mer om undantagen ifrån ”avtal ska hållas”: https://lagen.nu/begrepp/Pacta_sunt_servanda Med vänlig hälsning

Underhållsskyldighet m.m.

2012-12-26 i Underhåll
FRÅGA |Hej Står det någonstans att jag som boföräldrer måste skicka med kläder vid helger och sommarsemestrar ? Ska inte den andra föräldern ha något till barnet ? Givetvis så får han med sig ytterkläder etc men tänker på ombyteskläder.
Erik Lindgren |Hej och tack för din fråga! Enligt kap 7 § 1 Föräldrabalken (FB) skall föräldrarna svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. En förälder som inte är boförälder fullgör normalt sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till boföräldern. Underhållsbidraget ska täcka mat, boende, kläder m.m. Om den förälder som inte är boförälder haft barnet hos sig en viss sammanhängande tid får han/hon avräkna en viss summa av underhållsbidraget som han/hon är skyldig att betala. För exakta villkor se https://lagen.nu/1949:381#K7P4S1. Då underhållsskyldighetens omfattning även kan bestämmas genom ett avtal föräldrarna sinsemellan är det dock svårt att säga exakt vad som gäller för er. Normalt sett torde dock den förälder som inte är boförälder anses ha bidragit med pengar till t.ex. kläder genom det underhållsbidrag han/hon betalar. Vänligen,

Betala underhåll direkt till barn som fyllt 18

2012-12-15 i Underhåll
FRÅGA |Jag har en pojke som fyller 18 år som går på gymnasium och bor själv på annan ort än jag och hans mamma. Jag har hittills betalat underhåll till hans mamma. Kan jag betala underhållet direkt till honom efter att han fyllt 18?
Frida Karlsson |Hej, Svaret på din fråga är ja, när han är 18 år kan du betala underhållet direkt till honom. Försäkringskassan uttrycker sig till och med så att underhållsbidraget ska betalas ut till barnet när detta fyllt 18. Vänligen,

Underhåll till 18-årigt barn

2012-11-30 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag får idag 1000:- i månaden för vår dotter som är 18 och läser på gymnasiet (halva summan för mat och förbrukningsartiklar). Dottern ska egentligen ha pengarna men i och med att hon bor hos mig så får jag dom direkt. Pappan har ett boende som gör att hon inte kan/vill bo hos honom (liten tvåa). I och med att vi föräldrar har underhållsplikt undrar jag om pappan inte ska betala mer till mig. Jag bor i större lägenhet än jag behöver för att hon ska ha någonstans att bo. Jag betalar alltså boendet,el etc för henne. Är detta rätt när vi har underhållsplikt båda två? Hade vi hyrt en egen lägenhet till henne hade han ju fått betala hälften... Om jag/hon har rätt till bidrag, vad ska vara med i och hur gör jag beräkningen på vad han ska betala mig. Eller vem kan hjälpa mig?
Sofia Lilja |Hej, tack för din fråga! Som förälder har man underhållsskyldighet för sitt barn tills dess att denne fyller 18 år, men studerar barnet som i ditt fall vid en gymnasieskola så har man underhållskyldighet under studietiden, enligt 7 kapitlet 1§ Föräldrabalken, (FB). Som förälder har du dock inte underhållsskyldighet längre än till dess barnet fyller 21 år. Både du och hennes pappa har således underhållsskyldighet. I samma paragraf så framgår det också att kostnaderna för barnets underhåll ska fördelas mellan föräldrarna efter de förmågor de har att bidra. Om de ena föräldern som i detta fall inte varaktigt bor med barnet så ska denne betala underhållsbidrag, 7 kapitlet 2§ FB. Ett rättsfall från högsta domstolen stadgar vidare att underhållsbidraget ska gå till det myndiga barnet. När underhåll ska beräknas ska man utgå från vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov, föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga, barnets egna inkomster och sociala förmåner enligt 7 kapitlet 1§ FB. Man börjar med att fastställa barnets behov, vilket görs med utgångspunkt i standardiserade normalbelopp. Om barnet är 13 år och uppåt så räknas underhållet på 95% av det prisbasbelopp som årligen bestäms av regeringen, 2 kapitlet 9§ Socialförsäkringsbalken. I år, 2012 ligger prisbasbeloppet på 44 000 kronor. Det andra steget är att beräkna föräldrarnas ekonomiska förmåga, här utgår man från föräldrarnas inkomst. Sedan har den underhållsskyldige föräldern har rätt att undanta ta ett förbehållsbelopp för sitt sig själv, eventuell maka och eventuella hemmavarande barn, detta belopp ska innefatta alla vanliga levnadskostnader, 7 kapitlet 3§ FB. Även förbehållsbeloppet kan beräknas med vägledning av prisbasbeloppet, då räknar man 120% av prisbasbeloppet. Den underhållsskyldige föräldern får också göra förbehåll för bostadskostnader, då räknar man de faktiska kostnaderna. Själva uträkningen gör man så att man delar den underhållsskyldiges förmåga med föräldrarnas förenade förmåga, detta gångrar man sedan med beloppet för barnets behov, resultatet blir då underhållsbidraget. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal och du som vårdnadshavare kan företräda ditt barn då det gäller frågor om underhållsbidrag, 7 kapitlet 2§ 2-3 st. FB. Föräldrabalken hittar du här: https://lagen.nu/1949:381 Socialförsäkringsbalken hittar du här: https://lagen.nu/2010:110 Hoppas du har fått svar på dina frågor! Vänligen