Bättre rätt till bostaden

2021-03-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag och min nuvarande sambo bor tillsammans i ett hus, det huset hyres av det företag som jag arbetar iJag hade det som krav i min anställning att jag ville hyra det husetFöretaget har nu under ca 10 års tid hyrt detta hus, och sedan då hyrt ut huset till mig och min samboJag har då betalat förmånsvärdet, som jag är skyldig att göra. Och företaget har betalat hyran åt fastighetsägarenNu skall jag och min sambo gå skilda vägar, och jag har för avsikt att bo kvar i husetMin sambo vill också bo kvarSå är det då någon av oss som kan säga sig ha mera rätt till denna hyresrätt än någon annan?Tacksam för ett snabbt svarMvh
Klara Zethraeus |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är svårt att besvara din fråga exakt eftersom jag inte har tillgång till alla bakomliggande omständigheter.Det finns framförallt två omständigheter där du kan hävda en bättre rätt till bostaden, i första hand om det är ditt namn som står på hyreskontraktet och i andra hand om det finns några barn i hemmet. I sådanafall kan den som bor med barnen har bättre rätt till bostaden. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Finlands arvsrätt

2021-01-24 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är 48 år och barn till en svensk kvinna och en finsk man som lever i Finland. Jag har aldrig haft någon kontakt med min biologiska pappa men vet att han är gift och har tre andra barn, alla boendes i Finland. För ca 10 år sen gjordes ett dna-test vilket bekräftade faderskapsutredningen som gjordes när jag var liten. Om min biopappa skulle gå bort, får jag veta det av finska myndigheter? Och blir jag kallad till bouppteckning eller liknande? Hur ser det ut med arvsrätt och liknande? Mvh
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi har tyvärr ingen kunskap om finsk rätt och arvsrätt, däremot skulle jag vilja rekommendera att du tar kontakt med den finska ambassaden i stockholm så kommer de att kunna hjälpa dig vidare med dina frågor. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Hur blir det med innestående lön vid bodelning

2020-12-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Vi var gifta. Nu är vi i bodelningsfasen och 2 problem har uppstått. Uppskattar hjälp från er.1. Brytdagen är första veckan januari 2018. Min lön för december 2017 insattes på mitt konto i slutet av januari 2018. Ex-frun säger att hon vill ha hälften av lönen.. Är det korrekt? Vad säger lagen om det? Det är exakt vad hennes advokat skriver: "X vidhåller att Ys fordran på lön om 60 512 kr ska ingå i bodelningen. Lönen avser arbete innan brytdagen (december 2017) enligt lönespecifikationen varför fordran fanns per brytdagen. Att parterna fått sin lön utbetalda före respektive efter brytdagen spelar ingen roll, bådas lön skall ingå då arbetet är utfört före brytdagen och parterna således hade en fordran på respektive arbetsgivare per brytdagen."2. Året innan (2007), fick jag min lön på mitt konto. Hon har kommit åt skattedeklarationen 2017 och sett att jag hade 300K (bruttolön) för vilket jag betalade skatt förstås. Kan hon begära retroaktivt så här? Hur lång tillbaka kan man begära bodelning?Tacksam för svar!God Jul!Med vänlig hälsning
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid en bodelning aktualiseras framförallt bestämmelserna i äktenskapsbalken (ÄktB).1.Det finns ett undantag där en make har rätt att undanta rättigheter som inte kan överlåtas eller i annat fall är av personlig art. En sån rättighet kan vara en innestående fordran på lön eller pension (10 kap. 3§ första stycket ÄktB)2.Bodelningen består av de tillgångar som ni hade vid brytdagen. Det går alltså inte att retroaktivt kräva betalt för en inkomst som man använt upp under årets gång eller liknande.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Baseras förskoleavgiften på bådas inkomst trots att bara en är vårdnadshavare till barnet?

2020-10-08 i Underhåll
FRÅGA |Kan kommunen verkligen kräva att min sambos förskoleavgift ska baseras på både hans och min inkomst? Enligt kommunen ska han uppge även min inkomst så att avgiften blir baserad på hushållets totala inkomst. Men vad jag vet så har jag inget som helst ekonomiskt ansvar eller skyldigheter gentemot mitt bonusbarn? Så hur kan dom då kräva att min inkomst ska räknas in och påverka avgiften så att den blir dyrare för min sambo? Vi har dessutom inte gemensam ekonomi. Tacksam för svar!
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilket stöd kommunen har för att beräkna avgiften till förskolan på bådas inkomst när det endast är din sambo som är vårdnadshavare till barnet.För att besvara frågan kan man söka svar i skollagen (SL) och i förordning om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet (förordning om statsbidrag).Kommunen får ta ut en avgift för plats i förskola (8 kap. 16 § och 8 kap. 20 § SL). I lagen står att avgiften ska vara skälig. Alla kommuner använder sig av något som kallas för maxtaxa. Att kommunerna använder just maxtaxa är ett villkor för att kunna få statsbidrag för bland annat förskola. Ett villkor för att få statsbidrag är att avgiften för förskolan beräknas på en procentsats för hushållets avgiftsgrundade inkomst per månad (3 § första punkten förordning om statsbidrag). Man kan också läsa att hushållet definieras som ensamstående och makar (4 § förordning om statsbidrag). Med makar räknar man här också ett par som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress (4 § andra stycket förordning om statsbidrag).Vill man läsa mer om hur lagstiftaren har resonerat om just varför man beräknar på hela hushållets inkomst så kan man göra det i propositionen Maxtaxa och allmän förskola. En proposition är ungefär som ett förslag till en ny lag eller reglering, och där man kan läsa om hur lagstiftaren tyckt och tänkt i frågan.Huvuddragen i propositionen kan summeras som att lagstiftaren utgår från att om det finns två personer med inkomst i hemmet så är över lag den finansiella bördan lättare på föräldern, även om man inte har gemensam ekonomi. Man kanske delar på hyreskostnader, vatten, el eller mat till exempel. På det sättet så anser man att föräldern kan betala en högre avgift eftersom man antagligen har lite mer inkomst att röra sig med. Vilket ju också stämmer om man som sambos lever med en delad ekonomi.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

När kan man jämka ett bodelningsavtal?

2021-02-23 i Bodelning
FRÅGA |Hej,jag och min ex man skilde oss 2014.Hade varit tillsammans 25 år varav gifta 7-8 år.Han tjänade bra med pengar jag gjorde inga anspråk på dom,han hade egna konto i Norge.Vi va hos en jurist på banken och gjorde en bodelning som bägge va nöjda med och undertecknade i samband med skilsmässan.Vi har inga minderåriga barn.Han är omgift.I bodelning skrev han över mig som ensam ägare på vår gemensamma villa.Jag står på lagfart.Jag övertog lån.Finns inskrivet i bodelningen att vid ev försäljning har han rätt till halva vinsten.Jag har inga planer på att sälja.Nu har han satt sig i ekonomisk knipa bla köpt ny villa,bostadsrätt,take away vagn,2 bilar varav en för 500 tusen.Nu har jag fått brev från en Jur Kand att han vill jämka bodelningsavtalet.Vad ska jag göra,förslag??Skaffa advokat?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är lite svårt för mig att ge konkreta råd utan att veta på vilken grund de vill jämka bodelningsavtalet.Därför kommer mitt svar att vara ganska generellt. Det går att jämka ett bodelningsavtal i vissa fall. Högsta domstolen avgjorde under 2020 ett mål om just den här frågan. Avgörandet kan du hitta HÄR.När man angriper ett bodelningsavtal som redan är träffat så får man göra det genom bestämmelserna i avtalslagen, då framförallt § 31, 32, 33 och 36. De olika paragraferna tar sikte på av vilken anledning man vill att avtalet ska jämkas eller hävas. Det kan t.ex. vara att avtalet ingick under tvång eller mot tro och heder. Den 36 § brukar kallas för generalklausulen, den tar hand om avtal som varit oskäliga. Antingen på grund av omständigheterna vid avtalets ingående eller på omständigheter som uppkommer efteråt.I målet från Högsta domstolen ansåg man att bodelningsavtalet skulle jämkas på en punkt som domstolen ansåg var oskälig. Detta efter att man gjort en helhetsbedömning av omständigheterna vid avtalets ingående. Viktigt i detta mål var också att bodelningen varit väldigt snedfördelad mellan de båda parterna, dvs de hade kommit överens om en bodelning som skilde sig kraftigt mot vad som enligt lagen blir en 50/50 delning av tillgångarna. En part hade blivit förfördelad, man pekade även på att den part som missgynnats befann sig i ett mycket dåligt mentalt skick.Om du vill kan man kontakta en jurist för att få ledning och hjälp i hur man går vidare så kan jag rekommendera lawlines egna jurister som man enkelt kan boka tid hos.Tidsbokningen hittar du HÄR. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Kan man bevittna en framtidsfullmakt via zoom?

2021-01-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej Lawline, Jag har en bekant vars mor hamnat på demensboende. Min bekant behöver få en framtidsfullmakt för att hjälpa sin mor med det ekonomiska och till detta behövs två vittnen som skall skriva på. Jag har blivit tillfrågad att vara det ena vittnet. Enligt dokumentet gäller "Vittnena intygar genom sin namnteckning att fullmaktsgivaren egenhändigt undertecknat fullmakten". Min enda möjligheten för mig att vara vittne (då jag inte kan närvara personligen pga corona) är att bevittna det genom uppkoppling på nätet (t.ex. Zoom) eller genom att få se en inspelad videofilm när mamman skriver på. Är detta tillräckligt för att jag skall kunna fungera som vittne? Ett stort tack på förhand. Bästa hälsningar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella lagen i din fråga är lag om framtidsfullmakter (LFF). I den kan man läsa att underskriften av en framtidsfullmakt ska göras inför två samtidigt närvarande vittnen (4 § LFF). När lagtexten lyder på detta sätt så pratar man om att vittnena blir så kallade solennitetsvittnen. Det är då av absolut största vikt att dessa vittnen uppfyller kraven på samtidigt närvarande, annars blir fullmakten eller det dokument man skriver under inte giltigt. Som exempel på när man inte anses vara samtidigt närvarande kan vara att de två vittnena befinner sig i två olika rum men i samma bostad, kraven på "samtidigt närvarande" är alltså väldigt höga. I min bedömning uppfyller inte en närvaro på zoom kravet på samtidigt närvarande, utan detta måste göras fysiskt i person på plats för att framtidsfullmakten ska bli giltig. En annan fråga som jag funderar på är om din väns mor är behörig att underteckna en framtidsfullmakt, som du beskriver befinner hon sig på ett demensboende och om det är riktigt att hon redan drabbats av demens är hon inte längre behörig att skriva under en framtidsfullmakt (3 § LFF), man måste nämligen anses kunna ta hand om sin angelägenheter vid tiden för upprättandet av framtidsfullmakten. Det kan därför vara en bra idé att kanske undersöka möjligheterna till god man eller förvaltare istället. Jag hoppas att ni får rätsida på situationen! Om du har några fler frågor är du varmt välkommen tillbaka till oss på Lawline! Med vänlig hälsning

Värdet på bostad vid bodelning

2020-11-08 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej,Jag vill skilja mig och jag undrar hur stor ungefär blir summan för att köpa ut min man eftersom jag vill bo kvar i huset som vi har tillsammans. Huset köptes med 4.000.000 och vi har ingen bolån på det. Husets värde har ökat till ca 6.000.000 pga renovering och tillbyggnad. Tack för svaret!
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av bestämmelserna i äktenskapsbalken (ÄktB) samt inkomstskattelagen (IL).När man skiljer sig så sker en bodelning. Bodelningen innebär att all gemensam egendom, dvs inte enskild egendom, läggs samman och delas lika på vardera parten. Var och en har rätt att på sin andel (innan delningen) dra av för sina egna skulder (11 kap 2-3 § ÄktB).Detta innebär att all egendom påverkar och det görs en samlad bedömning för hur mycket var och en ska erhålla. Dvs om din man har andra skulder så kommer detta att påverka vilket belopp han har rätt att få ut efter skilsmässan.Det jag räknar på nu kommer alltså bara att gälla om huset är den enda tillgången som finns, andra tillgångar och skulder kommer att påverka utfallet i det faktiska fallet.Vid bodelningen utgår man från det värde huset och eventuella skulder har dagen då ni ansöker om skilsmässa, dvs. brytdagen (9 kap 2 § ÄktB). Värdet som ni ska dela lika på är alltså 6 000 000, dvs om du vill bo kvar i huset behöver du ersätta din man för hans del av värdet i huset = 3 000 000. Din make kan få värdet i pengar eller i annan egendom som ingår i bodelningen om det finns någon sådan (11 kap 10 § ÄktB).När man överlåter en del av en bostad så här är själva överlåtelsen skattefri (8:1 IL). Ingen skatt kommer att aktualiseras när ni gör bodelningen. Däremot kommer ju den övertagande maken att få betala skatt på bostaden om man säljer den i framtiden. Vilket innebär att maken som köper ut den andra ska kompenseras för att hen senare ska betala kapitalvinstskatt på försäljningen. Detta kallas för en latent skatteskuld. För att beräkna denna görs en hypotetisk försäljning av bostaden. Marknadsvärdet ska då minskas med inköpspriset, förbättringsutgifter och mäklararvode (44:14 IL). På beloppet dras sedan en hypotetisk skatt på 22% av.När man köper ut makens del i bostaden så gör det alltså till ett värde av:Marknadsvärdet - latent skatteskuld = priset för maken.Du beskriver också att det genomförts ett antal reparationer och tillbyggnad på huset, vilka utgifter som räknas som förbättringsutgifter hittar du i 46 kap 8-11 § IL. Även skatteverket har bra redogörelse för vilka utgifter som räknas och inte. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Får mitt barn automatiskt svenskt medborgarskap? Kan jag få föräldrapenning när jag bor utomlands?

2020-10-06 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Jag ska bli pappa i Tanzania nästa år med en kvinna som har medborgaskap i Tanzania. Själv är jag svenska medborgare sedan födseln och har inga rötter i något annat land. Barnets mamma och jag är inte gifta, än i alla fall, och vi har inga planer att flytta till Sverige. Vad jag har förstått så blir barnet automatiskt svensk medborgare, som det står på migrationsverkets hemsida. Stämmer det? https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Bli-svensk-medborgare/Medborgarskap-for-barn/Automatiskt-medborgarskap.html Jag undrar också om jag som pappa har rätt ta ut någon typ av föräldraledighet och använda tiden i just Tanzania. Med vänliga hälsningar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om ditt kommande barn kommer att få svenskt medborgarskap samt om man har rätt till någon föräldrapenning när man bor utomlands.Svenskt medborgarskapVid frågor om svenskt medborgarskap så blir lag om svenskt medborgarskap tillämplig.Där kan man läsa att ett barn får svenskt medborgarskap vid födseln om någon av föräldrarna har ett svenskt medborgarskap (2 § Lag om svenskt medborgarskap). Det stämmer alltså precis så som du tagit reda på på migrationsverkets hemsida. Däremot finns det andra regler om barnet skulle ha varit fött innan den 1a april 2015.En ytterligare punkt att ta upp är att det kan finnas vissa restriktioner när det kommer till dubbla medborgarskap. Ett dubbelt medborgarskap godkänns enligt svensk rätt, men det kan se annorlunda ut i andra länder. Tyvärr kan jag inte ge något besked om hur rätten ser ut i Tanzania. Min rekommendation är att du tar kontakt med den tanzaniska ambassaden för att kontrollera vad de har för regleringar kring dubbelt medborgarskap.FöräldrapenningDet framgår inte i frågan om du har några band till Sverige, så som ett arbete eller liknande. Vilka rättigheter man har som förälder i Tanzania kan jag tyvärr inte lämna något besked om. För att ha rätt till föräldrapenning från försäkringskassan i Sverige behöver man uppfylla några krav.Om du är förälder till barnet eller har vårdnaden om barnetOm du är gift eller sambo med barnets föräldrarOm du är hemma med ditt barn istället för att arbeta, studera eller söka arbeteOm du är försäkrad i SverigeOm barnet är bosatt i Sverige eller bor inom EU/EES eller SchweizUppfyller man de här kraven är man berättigad föräldrapenning från Sverige. Det finns några undantag till kravet på försäkring i Sverige, om man exempelvis arbetar som sjöman, är utsänd av en svensk arbetsgivare att arbeta i ett annat land, är diplomat, arbetar i två eller fler länder eller är offentligt anställd av en förvaltning som tillhör Sverige men arbetar i ett annat land.Så för att summera: barnet får automatiskt medborgarskap i Sverige när en av föräldrarna har medborgarskap här. Det kan dock finnas lagar och regler i Tanzania som inskränker möjligheten till dubbelt medborgarskap. Man kan få föräldrapenning även om man bor utomlands men det kräver att man är försäkrad i Sverige och att barnet bor inom EU/EES eller Schweiz.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning