Finns det ett tak för försörjningsstöd vid skilsmässa?

2021-08-09 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vi har precis skrivit på skilsmässoansökan och den är inskickad och betald. Under betänketiden så skall den som tjänar mer hjälpa den andre. Finns det ett tak där? Tacksam för snabbt svar.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom ni inte officiellt är skilda ännu räknas ni i lagens mening som gifta. Försörjningsstödet för makar regleras framförallt i 6 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄB). Bara för att ni har ansökt om skilsmässa så innebär det inte att försörjningskravet drastiskt skulle minska eller upphöra eftersom ni fortfarande anses gifta i lagens mening. Huvudregeln är att makar ska efter sin förmåga bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodoses. Om ena maken anser att den andra maken inte uppfyller kravet på försörjningsstöd kan hen väcka talan i tingsrätten avseende detta. Det finns inget direkt "tak" för försörjningsstödet, dock ska det ske efter makarnas egna "förmåga" vilket begränsar omfattningen av vad varje make har rätt till att få ut av den andra maken. Gemensamma behov syftar på "vanliga" levnadskostnader såsom mat och bostad. Personliga behov handlar om kläder, hygien m.m. Om ena maken tjänar mer än den andra kommer hen därför få stå för en stor del av kostnaderna även under betänketiden. Eftersom jag saknar en del information om situationen i fråga är det tyvärr svårt för mig att diskutera vad som skulle utgöra ett skäligt försörjningsstöd i ert fall.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkomna att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad har en sambo rätt till i en bodeling?

2021-08-06 i Bodelning
FRÅGA |Jag är tillsammans (inte gift) med en tjej där vi är skrivna på varsin adress. Hon har dock bott hos mig utan att betala något (hon har varit arbetslös). Jag har även betalat hennes räkningar och skulder till inkasso. 2020 köpte jag ett hus för min egna pengar, jag står som ägare till 100% på kontraktet och betalar alla lån och räkningar fortfarande (men inte hennes egna räkningar längre), även när hon har ett arbete. Vi har fått ett barn tillsammans och där barnet är skrivit hos mig (huset jag köpte) och hon står fortfarande skriven på en annan adress (hennes lägenhet). Jag vill dock göra slut nu efter hennes otrohet. Hon vill dock ha halva huset mm. Är det något hon har rätt till?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningSambolagen är eventuellt tillämpbar på din situation. Om sambolagen tillämpas har din f.d. partner rätt till att begära en bodelning, och i sådana fall finns det möjlighet för henne att få en del av bostadens värde eller i vissa fall överta bostaden, förutsatt att bostaden räknas som samboegendom. Jag kan tyvärr inte svara på om hon har rätt till detta eller inte då jag vet för lite om situationen i fråga, men förhoppningsvis kan mitt svar ge dig vägledning vad man beaktar i en sådan bedömning. Längst ner i svaret hittar du en sammanfattning och förslag på hur du kan gå tillväga.Lagen är dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort genom ett så kallat samboavtal (9 § sambolagen). När jag besvarar din fråga utgår jag ifrån att något sådant avtal inte har upprättats. När tillämpas sambolagen?Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll under "äktenskapsliknande förhållanden". Även om du och din f.d. partern är skrivna på olika adresser kan lagen vara tillämpbar, det viktiga är om ni faktiskt bor tillsammans och har ett gemensamt hushåll eller inte. "Äktenskapsliknande förhållanden" syftar på att det ska handla om en parrelation och inte exempelvis två vänner som bor tillsammans. Att ni har barn tillsammans är också något som kan tala för att ni är sambos. (1 § sambolagen). Om ni har bott tillsammans i en bostad och har gemensamma barn presumeras ni att vara sambos, vilket innebär att om det uppstår en tvist i en domstol kommer du behöva bevisa att ni inte är sambos. Om ni aldrig har bott tillsammans eller bara bott tillsammans sporadisk så är detta något som talar emot att ni skulle vara sambos. Vad ingår i en bodelning?Inom ett år efter ett samboförhållande har upphört kan en sambo begära en bodelning om hen vill det (8 § sambolagen). I bodelningen ingår samboegendom. Samboegendomen består av sambors gemensamma bostad och bohag (exempelvis möbler), förutsatt att egendomen har förvärvats för gemensam användning, d.v.s. med avsikten att egendomen ska användas gemensamt (3 § sambolagen) (5 § sambolagen). Vem som har betalat för bohaget eller bostaden spelar ingen roll utan avsikten är det som är viktigt. Om du köpte bostaden exempelvis innan du träffade din partner så är det osannolikt att bostaden kommer räknas som samboegendom eftersom det i sådana fall saknas en avsikt att använda bostaden gemensamt. Hur går en bodeling till och vilken sambo har rätt till bostaden?För det första kommer sambornas eventuella skulder avräknas från värdet av samboegendomen (13 § sambolagen). Det värdet som finns kvar efter avräkningen sammanläggs och delas lika mellan dig och din f.d. sambo (14 § sambolagen). Det är alltså det värdet/andelen som du har rätt till i bodelningen. Därefter kommer själva samboegendom delas upp mellan er. Då finns det särskilda regler avseende samboegendomen som anger att den sambon som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott/andel eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Om en sambo övertar bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra sambon med egendom ur samboegendomen, skall den övertagande sambon betala motsvarande belopp i pengar (16 § sambolagen) (17 § sambolagen).Det finns inget tyvärr inget direkt svar på vilken sambo som "bäst behöver bostaden" och det finns många olika omständigheter som kan beaktas vid en sådan bedömning. Om en av samborna har ensam vårdnad över barn kan detta exempelvis vara en omständighet som talar till hens fördel, andra omständigheter kan vara att en sambo har ekonomiska problem såsom betalningsanmärkningar och har därmed svårt att köpa en ny bostad, eller att bostaden är handikappanpassad. Eftersom din f.d. partner redan har en egen lägenhet så kan det tala emot att hon ska få bostaden i en bodelning. Min rekommendationDin f.d. partner har inte automatisk rätt till att överta bostaden eller att få halva värdet av bostaden i en bodelning. För det första krävs det att ni räknas som sambos i lagens mening. Om ni bodde tillsammans när förhållandet upphörde och har barn tillsammans kommer ni antagligen anses att vara sambos. Att din tjej inte är skriven på huset där ni bor spelar ingen roll för den bedömningen. För det andra krävs det att bostaden faktiskt räknas som samboegendom. Då måste huset i sådana fall ha köpts med avsikten att ni ska använda det tillsammans. Om du anser att du inte köpte huset för gemensam användning kan du i sådana fall argumentera för det. Eftersom du och din f.d. partner har svårt att komma överens kan det vara bra att ni ansöker om hjälp av en bodelningsförrättare som kan hjälpa till med bedömningen om bostaden utgör samboegendom och i sådana fall avgöra vem som ska få överta bostaden (26 § sambolagen). Man kan också begära att domstolen avgör vem av er som ska ha rätt att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts (28 § sambolagen). Tänk på att det finns en risk att din f.d. sambo får rätt till att överta bostaden i en bodelning (om den utgör samboegendom), dock kommer du i sådana fall bli ersatt för detta övertagande antingen i samboegendom eller i pengar (förutsatt att värdet av bostaden överstiger din f.d. sambos lott/andel i bodelningen). Samma gäller om du övertar bostaden, då kan du i sådana fall behöva ersätta din f.d. sambo, om värdet på bostaden överstiger din lott/andel. Detta sker eftersom ingen av samborna ska få ut mer värde mer än vad hen har rätt till i bodelningen.Du kan läsa mer om hur du ansöker om bodelningen och bodelningsförrättare om du klickar här: https://www.domstol.se/en/amnen/familj/skilsmassa-och-bodelning/bodelning/Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Tidpunkten för bodelning

2021-06-16 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag och min man ligger i skilsmässa och väntar på att betänketiden ska gå. Om jag nu skulle få ett arv eller vinna på lotto har han då rätt till del av dessa pengar? jag har hört att allt som sker efter det att vi skickade in ansökan och den registrerades inte ska räknas in sen när skilsmässan vinner laga kraft. Så om jag mot alla odds skulle vinna en större summa pengar under betänketiden är de bara mina eller måste jag dela dessa.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bodelning skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § äktenskapsbalken). Detta brukar kallas för den "kritiska tidpunkten". Om du får arv eller vinner på lotto efter den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes (den dagen ansökan om skilsmässa inkom till rätten) ska detta alltså inte tas med i bodelningen och du behöver inte dela med dig av den egendomen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du är i behov av fortsatt vägledning så kan du också kontakta en av Lawlines jurister: (https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,

Hur länge är man skyldig att betala underhållsstöd?

2021-05-14 i Underhåll
FRÅGA |Har ett barn som är 20 år. Han har på gymnasiet läst individuella programmet (för att läsa upp grundskolebetyg, vilket han inte nått under pågående två gymnasieår). Senaste året, har han läst på folkhögskola.Barnet har en diagnos, samt LSS-stöd.Har tyvärr ingen kontakt och undrar hur länge jag ska betala underhållsstöd?.Senaste året har jag på Försäkringskassans uppmaning, betalt direkt till honom. Dock vet jag inte om hans studier pågår i höst.Försäkringskassan säger att de inte har mer information, än att barnets studier slutar nu i juni.
Elin Andrén |Som huvudregel upphör underhållsskyldigheten när barnet fyller arton år. Men om barnet går i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (7 kap.1 § föräldrabalken). Att gå i folkhögskola kan vara sådan jämförlig grundutbildning i vissa fall, exempelvis om barnet ifråga saknar gymnasiekompetens och därmed läser upp sina betyg på folkhögskolan. Men om man redan har gymnasiekompetens och högskolebehörighet är studierna på folkhögskolan antagligen inte en sådan jämförbar grundutbildning. Du har alltså en skyldighet att betala underhållsstödet tills din son fyller 21 år eller tills då han avslutar sina studier. Om han gör uppehåll i studierna behöver du inte heller betala något underhållsstöd. Om hans studier slutar i juni är det alltså tills den tidpunkten du har en skyldighet att betala, förutsatt att hans studier är en sådan "jämförlig grundutbildning" som krävs enligt lagen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Vem har rätt till bil, husvagn och hund vid en separation?

2021-08-09 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vem har rätt till bil, husvagn och hund vid en separation? Jag och min sambo köpte bilen och husvagnen för gemensamt bruk. Dock va det jag som betalade handpenningen på bilen samt hela kostnaden på husvagnen.Jag står som ägare på både bil och husvagn. Hunden har vi alltid sagt att det är min hund. Jag köpte den, jag står som ensam ägare på den.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningSambolagen reglerar var som sker när ett samboförhållande upphör. Lagen är dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort genom ett så kallat samboavtal (9 § sambolagen). När jag besvara din fråga utgår jag ifrån att något sådant avtal inte har upprättats.Vad ingår i en bodelning?Inom ett år efter ett samboförhållande har upphört kan en sambo begära en bodelning om hen vill det (8 § sambolagen). I bodelningen ingår samboegendom. Samboegendomen består av sambors gemensamma bostad och bohag, förutsatt att egendomen har förvärvats för gemensam användning, d.v.s. med avsikten att egendomen ska användas gemensamt (3 § sambolagen) (5 § sambolagen). Vem som har betalat för bohaget eller bostaden spelar ingen roll utan avsikten är det som är viktigt. Bohaget består av möbler, hushållsmaskiner och annat så kallat "inre lösöre" som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk (6 § sambolagen). Ingår bil och husvagn i en bodeling?Som nämnt ovan kan endast samboegendom bli föremål för en bodelning. En husvagn och bil utgör inte samboegendom eftersom det varken kan räknas som bohag (inre lösöre) eller en bostad. Husvagnen och bilen kommer alltså inte ingå i bodelningen.Hund och bodelingEn hund kan inte anses vara samboegendom enligt sambolagen eftersom den inte utgör bohag. Flera personer kan dock samäga en hund tillsammans, men eftersom du skriver att du står som ensam ägare till hunden och att du köpte den borde du anses vara ensam ägare till hunden, förutsatt att principen om dold samäganderätt inte är tillämpbar (se nedan). Principen om dold samäganderättInom juridiken brukar man presumera (utgå ifrån) att den som är registrerad ägare till ett föremål är den faktiska ägaren till den egendomen. Principen om dold samäganderätt är ett undantag från denna presumtion som innebär att egendom kan anses ägas av någon annan än som köpte/förvärvade den egendomen eller som är registrerad ägare till egendomen. För att det ska vara fråga om dold samäganderätt måste egendomen för det första ha förvärvats med syftet att den ska användas för sambors/makars gemensamma bruk. För det andra ska "den dolda ägaren" ha bidragit ekonomiskt till förvärvet på ett sätt som har möjliggjort eller underlättat inköpet av egendomen. För det tredje måste både sambosarna/makarna ha tänkt/förutsatt att egendomen faktiskt skulle användas gemensamt. (se exempelvis rättsfallet NJA 2008 s. 826). Det krävs inte att paret har brukat egendomen gemensamt utan det är avsikten vid anskaffandet som är det viktiga. Om dessa tre krav är uppfyllda avseende egendom föreligger dold samäganderätt. Därför finns det en möjlighet att din f.d. sambo samäger husvagnen och bilen, även om hen inte är registrerad ägare till dessa eller bara betalat en liten del av egendomen. Om hen inte har bidragit ekonomiskt på något sätt kan hen dock inte bli samägare. SammanfattningSammanfattningsvis presumeras det att den som är registrerad ägare till en bil, husvagn eller hund ensam äger egendomen, dock kan dold samäganderätt föranleda att denna presumtion bryts. För att detta ska ske måste din f.d. sambo hävda att hen är samägare till egendomen d.v.s. husvagnen, husbilen och/eller hunden. I ditt fall kommer den egendom som eventuellt anses vara dolt samägd inte ingå i bodelningen eftersom det inte utgör samboegendom, dock kommer lagen om samäganderätt tillämpas på egendom som är samägd. Om du och din f.d. sambo har svårt att komma överens avseende vem som är ägare till vad kan det vara bra att anlita en jurist som kan hjälpa er lösa den frågan. Det som talar till din fördel är att du är registrerad ägare till bilen, husvagnen och hunden och dessutom har betalat för egendomen själv (förutom bilen). Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Rätten till att överta bostad vid bodelning enligt sambolagen

2021-08-04 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min sambo äger ett hus ihop. Vi ska separera men ingen av oss vill lämna huset. Han vill köpa ut mig men jag vill inte sälja min del och kan inte köpa hans del. Vad gäller? Finns det en lag som reglerar detta dilemma?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningDet finns två huvudsakliga lagar som reglerar din situation: sambolagen och lagen om samäganderätt. Min rekommendation är att du löser situationen antingen genom att begära en bodelning enligt sambolagen eller att du ansöker om en offentligt auktion i enlighet med samägandelagen. Sambolagen reglerar var som sker när ett samboförhållande upphör. Lagen är dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort genom ett så kallat samboavtal (9 § sambolagen). När jag besvara din fråga utgår jag ifrån att något sådant avtal inte har upprättats. Lagen om samäganderätt (SamägL) kan också bli relevant i ditt fall eftersom den ger möjligheten till att genomföra en tvångsförsäljning (offentlig auktion) av bostaden om du och din f.d. sambo inte kan komma överens. När jag besvarar frågan antar jag att det inte finns något samägaravtal som reglerar er situation. Vad ingår i en bodelning? Inom ett år efter ett samboförhållande har upphört kan en sambo begära en bodelning om hen vill det (8 § sambolagen). I bodelningen ingår samboegendom. Samboegendomen består av sambors gemensamma bostad och bohag (exempelvis möbler), förutsatt att egendomen har förvärvats för gemensam användning, d.v.s. med avsikten att egendomen ska användas gemensamt (3 § sambolagen) (5 § sambolagen). Vem som har betalat för bohaget eller bostaden spelar ingen roll utan avsikten är det som är viktigt. Eftersom du skriver att ni äger ett hus ihop antar jag att er bostad kommer att räknas som samboegendom.Hur går bodelingen till?För det första kommer sambornas eventuella skulder avräknas från värdet av samboegendomen (13 § sambolagen). Det värdet som finns kvar efter avräkningen sammanläggs och delas lika mellan dig och din f.d. sambo (14 § sambolagen). Det är alltså det värdet/andelen som du har rätt till i bodelningen. Därefter kommer själva samboegendom delas upp mellan er. Då finns det särskilda regler avseende samboegendomen som anger att den sambon som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott/andel eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Om en sambo övertar bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra sambon med egendom ur samboegendomen, skall den övertagande sambon betala motsvarande belopp i pengar (16 § sambolagen) (17 § sambolagen). Det finns inget tyvärr inget direkt svar på vilken sambo som "bäst behöver bostaden" och det finns många olika omständigheter som kan beaktas vid en sådan bedömning. Om en av samborna har ensam vårdnad över barn kan detta exempelvis vara en omständighet som talar till hens fördel, andra omständigheter kan vara att en sambo har ekonomiska problem såsom betalningsanmärkningar och har därmed svårt att köpa en ny bostad, eller att bostaden är handikappanpassad.Min rekommendationI ert fall verkar det var enklast att du i första hand begär en bodelning. Eftersom du och din f.d. sambo har svårt att komma överens kan det vara bra att ni ansöker om hjälp av en bodelningsförrättare som kan hjälpa till med vem som ska få överta bostaden (26 § sambolagen). I samband med att du ansöker om bodelningen kan du begära att domstolen avgör vem av er som ska ha rätt att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts (28 § sambolagen). Tänk på att det finns en risk att din f.d. sambo får rätt till att överta bostaden, dock kommer du i sådana fall bli ersatt för detta övertagande antingen i samboegendom eller i pengar (förutsatt att värdet av bostaden överstiger din f.d. sambos lott/andel i bodelingen). Samma gäller om du övertar bostaden, då kan du i sådana fall behöva ersätta din f.d. sambo, om värdet på bostaden överstiger din lott/andel. Detta sker eftersom ingen av samborna ska få ut mer värde mer än vad hen har rätt till i bodelningen. Du kan läsa mer om hur du ansöker om bodelingen och bodelingsförättare om du klickar här: https://www.domstol.se/en/amnen/familj/skilsmassa-och-bodelning/bodelning/En annan lösning är som nämnt ovan att du ansöker om en offentlig auktion. Ansökan sker hos tingsrätten som förordnar en god man kommer att sköta förfarandet. Alla delägare står tillsammans för kostnaderna som uppstår i samband med den offentliga auktionen (6 § SamägL) (15 § SamägL) ( 8 § SamägL). Kostnaderna kan dock bli höga vid en offentlig auktion och slutpriset för fastigheten tenderar att bli lägre. Ni kan inte heller helt fritt bestämma försäljningsvillkoren vid en offentlig auktion eftersom vissa regler i samäganderättslagen begränsar den möjligheten. Det är därför oftast billigare och mer fördelaktigt att sälja fastigheten genom en mäklare om ni kan enas om det. Att ansöka om en offentlig auktion kan ses en sista utväg om ni inte kommer överens.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha fortsatt vägledning i processen kan du boka en tid med en av våra skickliga jurister här: https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price.Med vänliga hälsningar,

Kan en förälder att hindra den andra föräldern från att träffa en ny partner och presentera hen inför barnet?

2021-06-07 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Ett barn som bor hos sina föräldrar varannan veckan, kan ena föräldern hindra den andra från att träffa en ny och presentera denne för barnet. Barnet är 1,5 år
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns ingen lagstadgad rätt för en förälder att hindra den andra föräldern från att träffa "en ny" och presentera hen inför barnet. Med "en ny" antar jag att du syftar på en "ny partner", även om du menade något annat så kommer dock svaret bli detsamma eftersom det saknas rättslig reglering avseende vem ett barn får träffa. Det finns inte heller någon rättslig väg för att strida mot ett beslut som den andra vårdnadshavaren har gjort avseende vem barnet får träffa, även man inte samtyckt till det.Om föräldrarna kommer överens själva kan de dock avtala om en ändring i exempelvis vårdnaden eller boendet utan att gå till domstol. Föräldrar kan även få hjälp att träffa avtal angående vårdnad, boende eller umgänge av socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört. Föräldrar kan också få hjälp i form av så kallade samarbetssamtal av kommunen där barnet är bokfört (5 kap. 3 § socialtjänstlagen) ( 6 kap. 17 a § FB). Om föräldrarna inte kommer överens kan de väcka talan om ändring av vårdnad, boende eller umgänge i domstol, exempelvis om ena föräldern inte vill att barnet ska bo kvar hos den andra föräldern kan man väcka talan om att ändra boendet. Du kan läsa mer om hur du väcker talan här. Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa tar domstolen särskild hänsyn till bland annat barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken att ett barn far illa beaktas också i bedömningen om vad som är barnets bästa (6 kap. 2 a § FB). Omständigheten att barnet introduceras till en ny partnet kommer nog inte anses utgöra något som innebär att barnet far illa.Om du vill veta lite mer om beslutsfattande vid gemensam och ensam vårdnad kan du nedanför läsa en kortfattad redogörelse för rättsläget.Beslutsfattande vid gemensam och ensam vårdnad Det finns två olika vårdnadsformer i Sverige: ensam vårdnad och gemensam vårdnad (6 kap. 2 § Föräldrabalken) (FB). När det kommer till ensam vårdnad kan den föräldern som har vårdanden ta beslut avseende vårdanden av barnet utan den andra förälderns samtyckte. Om det föreligger gemensam vårdnad finns det däremot vissa regler att beakta. Nedanför kommer jag kortfattat beskriva hur beslutsfattandet går till vid gemensam vårdnad och växelvis boende.Som huvudregel ska vårdnadshavares beslut angående barn fattas gemensamt, med hänsyn till barnets bästa (6 kap. 13 § FB). Beslut som handlar om den dagliga omsorgen (kläder, mat, fritid, dvs saker som hör till vardagen) kan göras av endast en vårdnadshavare. När ett barn bor hos ena föräldern kan hen alltså ta beslut angående den dagliga omsorgen utan den andra förälderns samtycke. Detta inkluderar vem barnen umgås med och vilka som vistas i hemmet. Beslut av större betydelse, med andra ord ingripande beslut för barnets framtid, måste dock alltid tas gemensamt, exempelvis val av skola. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag om mitt barnbarn far illa?

2021-05-14 i Barnrätt
FRÅGA |Pojke 11 år får bestämma allt. vill han inte gå till skolan så får han vara hemma, vill han inte åka till pappa så slipper han. Mamman hindrar honom åxå genom att missa tåget osv.mamman har dragit igång 2 st BUP utredningar å när det inte går som hon vill så flyttar hon till annan kommun och allt börjar om igen .Hon har fått igenom att han ska äta medicin för icke diagnostiserad autism.hon ger honom allergimedicin fast han inte är allergisk.det var före jul nu har han ingen medicin!jag som farmor har aldrig sett honom sjuk eller allergisk! umgänget med hans far har funkat bra fram tills nu då han börjar bli väldigt arg å ledsen när han inte får som han vill hos pappa har inte varit ett problem förut.vet att han har och har haft stora utbrott hos mamma om det här. Vad kan man som far (farmor) göra eller vart vänder man sej för hjälp.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i frågan kan det vara lämpligt att du vänder dig till socialtjänsten och ber om hjälp i form av att lämna in en så kallad orosanmälan.OrosanmälanVar och en som får kännedom eller misstanke om att ett barn far illa bör göra en anmälan till socialnämnden (14 kap. 1 c § socialtjänstlagen [SoL]). För att anmäla behöver man inte själv göra en egen bedömning angående om hur socialnämnden skulle se på saken, utan de räcker med att man utifrån sina egna iakttagelser misstänker att barnet far illa. Det kan handla om att barnet far illa både känslomässigt eller kroppsligt. Exempelvis har nästan alla barn en skolplikt och dessutom en rätt till att gå i skolan, därför är det inte tillåtet för en vårdnadshavare att hindra ett barn från att gå till skolan eller låta sitt barn stanna hemma bara för att barnet vill det (2 kap. 18 § regeringsformen) (7 kap. skollagen). Vad kan socialtjänsten göra?Om socialnämnden får in en anmälan kommer en utredning att inledas angående barnets behov av skydd och stöd (11 kap. 1-1a §§ SoL). Exempelvis finns de möjlighet för placering utanför hemmet enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Socialtjänsten kan också erbjuda samtalsstöd och råd till barn som riskerar att fara illa. En ändring av vårnden kan också utredas och socialtjänsten kan själva väcka talan i tingsrätten avseende den frågan (6 kap. 7 § föräldrabalken). SlutsatsFörhoppningsvis kan detta svar ge vägledning, dock kan jag tyvärr inte avgöra om du borde göra en anmälan eller inte, utan det är en bedömning som du själv får göra utifrån dina iakttagelser. Anmälan ska ske vid socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Det finns inga formella krav på anmälan och du kan välja att antingen göra det skriftligt eller muntligt. Du kan vara anonym om du vill det. För mer information om hur du gör en anmälan kan du klicka här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,