Hur ansöker man om gemensam vårdnad?

2021-02-03 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag har ensam vårdnad på alla mina tre barn, men den yngsta som är 8 år vill bo med sin pappa och mår bra med honom. Kan han bo med sin pappa fast jag har ensam vårdnad och gå i skolan där hans pappa bor? Vi bor i två olika kommuner.När jag fick ensam vårdnaden så var det pga jag hade bättre situation både med ekonomi och bostad.Vi båda ansåg att det var bäst för barnen att bo med mig, då han hade inte så bra ställt med boende.Nu har hans pappa fast boende och båda (barnet och pappa) vill bo tillsammans?Pappan är en fin människa han tänkte på barnens bästa då när han gav ensam vårdnaden till mig.Jag undrar hur det går till i vår situation behöver han söka gemensam vårdnad eller kan vi komma överens så barnet kan få bo med sin pappa ändå?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Föräldrar kan avtala om ändring av vårdnad, umgänge eller boende. Detta avtal måste vara skriftligt och ska dessutom godkännas av socialnämnden. Som utgångspunkt ska socialnämnden godkänna ett avtal om ändring av vårdnad, om det inte är uppenbart att avtalet är oförenligt med barnets bästa (6 kap. 6 § föräldrabalken [FB]) (6 kap. 15 a § FB) (6 kap. 14 a § FB). Det är socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört som prövar om ett avtal ska godkännas eller ej (6 kap. 17 a § FB). Om ni är osäkra på hur ni ska formulera avtalet kan ni få gratis hjälp av kommunen (5 kap. 3 § socialtjänstlagen). En ändring av vårdnaden behöver inte ske för att ert barn ska kunna bo hos pappan, utan ni kan avtala om en ändring i boende utan att förändra vårdnaden. Enligt domstolsverkets hemsida går det bra att komma överens om ändring om boende och umgänge (dock inte vårdnad) utan att behöva upprätta ett avtal som ska godkännas av socialnämnden. Det negativa med detta är att ni inte kommer ha ett juridisk bindande dokument på er överenskommelse. Jag rekommenderar därför att ni avtalar om ändringen och får avtalet godkänt av socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Orosanmälan angående barn och våldsbejakande extremism

2020-12-18 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Kan jag orosanmäla ett barn i skolan om jag misstänker att denna hjärntvättas av pro-nazistisk propaganda av föräldrarna hemma? Barnet har uttryckt sympati för Hitler, förnekat förintelsen, startat oprovocerade bråk med andra elever som alla varit av utomeuropeisk invandrarbakgrund och sagt HEIL inne på skoltoaletten. En gång hittade jag också en teckning i hans skåp där han ritat vad som föreställer en jude i förnedrande ställning med lång näsa, med antisemitisk text bredvid. Varför jag säger att han hjärntvättas hemma är för att jag träffat hans föräldrar och även de har uttryckt samma åsikter som deras barn. Kan socialtjänsten göra något åt det här ifall jag orosanmäler? Barnet verkar i övrigt inte fara illa hemma och han uppvisar inte heller några tecken på självskadebeteende eller allvarlig depression. Han har inga problem med droger och alkohol.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! OrosanmälanVar och en som får kännedom eller misstanke om att ett barn far illa bör göra en anmälan till socialnämnden (14 kap. 1 c § socialtjänstlagen [SoL] ). Dessutom har myndigheter och yrkesverksamma vars verksamhet berör barn och unga en obligatoriskt anmälningsplikt (14 kap. 1 § SoL). För att anmäla behöver man inte själv göra en egen bedömning angående om hur socialnämnden skulle se på saken, utan de räcker med att man utifrån sina egna iakttagelser misstänker att barnet far illa. Barn och våldsbejakande extremismOm ett barn befinner sig i eller riskerar att hamna i en våldsbejakande extremistmiljö kan detta vara en anledning till att upprätta en sådan orosanmälan. Våldsbejakande extremism innefattar ideologier/miljöer som strider mot en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett mål. Ett exempel på våldsbejakande extremism är den högerextrema vit makt-miljön. (för mer information angående våldsbejakande extremism se här.) Enligt skolverkets hemsida ska den som arbetar i skolan genast upprätta en anmälan till socialtjänsten om man tror att ett barn befinner sig i eller riskerar att hamna i en våldsbejakande extremistmiljö (se här.) Vad kan socialnämnden göra?Om socialnämnden får in en anmälan kommer en utredning att inledas angående barnets behov av skydd och stöd (11 kap. 1-1a §§ SoL). Om barnet håller på att bli eller är involverad i en våldsbejakande extremist miljö finns de flera åtgärder som kan vidtas för att stötta barnet. Exempelvis finns de möjlighet för placering utanför hemmet enligt SoL och LVU. Socialtjänsten kan också erbjuda samtalsstöd och råd till barn som riskerar att fara illa. SlutsatsUtifrån informationen i frågan verkar det som att det finns en risk för att barnet far illa. Förhoppningsvis kan detta svar ge vägledning, dock kan jag inte avgöra om du borde göra en anmälan eller inte, utan det är en bedömning som du själv får göra utifrån dina iakttagelser. För information om hur du gör en anmälan kan du klicka här. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Vem ska skjutsa barnen vid överlämning mellan hemmen då den ena föräldern flyttar till en ny kommun?

2020-09-27 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Jag och mina barns far bor i samma stad nu. Vi har gemensam vårdnad och de bor växelvis hos oss. Nu flyttar han till en annan kommun, 7 mil bort. Barnen kommer fortsätta vara bokförda hos mig och gå kvar i skolan som de har gått i tidigare. Däremot är planen att de även fortsättningsvis kommer att bo hos oss växelvis (50/50).Barnens far kommer att skutsa till och från skolan de veckor han har barnen. Han tycker att vi ska dela på skjutsandet mellan kommunderna vid andra tillfällen. Vad är det juridikt rätta för detta, dvs vem ska skjutsa barnen vid överlämning mellan hemmen då den ena föräldern flyttar till en ny kommun?Tack för er hjälp!
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tyvärr inget korrekt juridisk svar på vem som ska skjutsa barnen vid överlämning mellan hemmen. Eftersom ni har gemensam vårdnad så ska ni fatta beslut angående barnen gemensamt med hänsyn till barnets bästa (6 kap. 13 § Föräldrabalken)( FB). Beslut som handlar om den dagliga omsorgen (kläder, mat, fritid, det vill säga saker som hör till vardagen) kan dock göras av endast en vårdnadshavare. Vem som ska skjutsa barnen är alltså något ni måste lösa tillsammans. -Ni kan få hjälp i form av så kallade samarbetssamtal av kommunen där barnen är bokförda om ni har svårt att komma överens. (5 kap. 3 § socialtjänstlagen) ( 6 kap. 17 a § FB).-Ni kan också avtala om en ändring i vårdnad, umgänge och boende utan att gå till domstol. Ni kan även få hjälp att träffa avtal angående vårdnad, boende eller umgänge av socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört. (5 kap. 3 § socialtjänstlagen) ( 6 kap. 17 a § FB). -Du kan väcka talan i domstol om ändring av vårdnad, boende eller umgänge. (6 kap. 17 § FB). Barnets bästa kommer vara avgörande för alla beslut. (6 kap. 2 a § FB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Med vänliga hälsningar,

Umgängesrätt vid ensam vårdnad

2021-01-19 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Jag har en dotter på 6 år som jag just nu inte träffar alls. Mitt ex har ensam vårdnad av henne. Finns det några möjligheter att få träffa henne? Hon har en lättare utvecklingsstörning. Går på särskola och har även ett korttidsboende.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!UmgängesrättenEtt barn har rätt till umgänge med den föräldrar hen inte bor tillsammans med. Dessutom har den vårdnadshavare som barnet bor med en skyldighet att lämna de upplysningar som krävs för att främja umgänget, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 15 § FB). Särskilda skäl kan vara att det finns skälig anledning att tro att barnet kommer att fara illa. Vårdnadshavare har alltså en skyldighet att se till att barnets behov av umgänge med båda föräldrar tillgodoses. Någon umgängesrätt tillkommer dock inte föräldrar och ett barn har ingen plikt att träffa en förälder om hen inte vill det (se 6 kap. 15 § FB och 6 kap. 2 a § FB). Däremot ställs det krav på föräldern som barnet bor med att motivera barnet till att umgås med den andra föräldern. Vad du kan göra nuFör det första kan du kontakta din före detta partner och meddela att du vill upprätta ett avtal angående umgänge med er dotter. Ni kan också avtala om vårdnad och boende. Detta avtal ska vara skriftligt och måste bli godkänt av socialnämnden (6 kap. 15 a § FB). Om ni har svårt att komma överens kan socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört hjälpa er att träffa avtal om umgänge, vårdnad och boende. Ni kan dessutom få hjälp av kommunen i form av samarbetssamtal för att nå enighet i dessa frågor (6 kap. 18 § FB). Om ni inte kommer överens kan du kan du ansöka om stämning hos tingsrätten i fråga om umgänge (6 kap. 15 § FB). Du har också talerätt i frågor om vårdnad och boende. Du kan läsa mer om hur du väcker talan här. Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa tar domstolen särskild hänsyn till bland annat barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken att ett barn far illa beaktas också i bedömningen om vad som är barnets bästa (6 kap. 2 a § FB). Jag önskar dig lycka till och hoppas att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du är i behov av fortsatt vägledning så kan du också kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag blir utsatt för umgängessabotage?

2020-11-05 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Är mamma till en dotter på 7 år. Har gemensam vårdnad med fd partner tillika biologisk pappa, numera mamma iom könskorrigering. Dottern bor främst med den andra föräldern. Hon nekar mig allt umgänge i dagsläget med hänvisning till att hon måste skydda dottern samt att hon inte vet hur dottern har det hos mig. Komplicerande faktor är att jag nyligen brutit med narkotika, något både hon och socialtjänst vet om. Vad har jag för juridiska rättigheter och vilka ståndpunkter kan vara viktiga att ta upp i kommande samarbetssamtal? Har hon verkligen rätt att neka mig allt umgänge?
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Beslutsfattande vid gemensam vårdnad och rätt till umgänge regleras i föräldrabalken (FB). När din före detta partner nekar dig allt umgänge med dottern kan det inskränka barnets umgängesrätt och dessutom anses vara umgängessabotage. Nedan kommer jag att ta upp några regler som jag tror kan vara till din fördel vid samarbetssamtalet. Vad du har för rättigheter och exempel på ståndpunkter du kan ta uppBarn har rätt till umgänge med den föräldrar hen inte bor med. Båda vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för att detta behov tillgodoses. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrar har den vårdnadshavare som barnet bor med en skyldighet att lämna de upplysningar som krävs för att främja umgänget (6 kap. 15 § FB). Eftersom din före detta partner nekar dig allt umgänge kan det strida mot denna lagstadgade umgängesrätt som tillkommer er dotter.Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa tar man särskild hänsyn till bland annat barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB). Du kan alltså argumentera att det strider mot barnets bästa att din dotter inte kan träffa dig.Slutsats och hur du kan gå tillväga om ni inte kommer överensVårdnadshavare ska respektera och främja barnets umgängesrätt (se ovan). Annars kan man göra sig skyldig till umgängessabotage vilket kan få betydelse i en eventuell domstolstvist då umgänges svårigheter är en stark grund för överförandet av vårdnaden eller boendet till den föräldern som blivit utsatt (se rättsfallen NJA 1989 s. 335 och RH 1999:74). Att en vårdnadshavare försvårar umgänge kan dock såklart grunda sig i en oro att barnet kommer att fara illa. Risken att ett barn far illa beaktas också i bedömningen om vad som är barnets bästa (6 kap. 2 a § FB). Din före detta partner kommer antagligen argumentera utifrån detta för att försvara sin ståndpunkt. I sådana fall kan du ge skäl för att en sådan risk inte existerar. Jag kan inte säga vad som är rätt eller fel i din situation eftersom jag saknar en del information, i slutändan måste en sådan bedömning göras av domstolen om ni inte kommer överens.Om din före detta partner vägrar att samarbeta och nekar dig umgänge med er dotter kan du ansöka om stämning hos tingsrätten i fråga om umgänge (6 kap. 15 § FB). Du har också talerätt i frågor om vårdnad och boende. Du kan läsa mer om hur du väcker talan här.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp erbjuder lawline gratis telefonrådgivning. Du kan också boka tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Beslutsfattande vid gemensam vårdnad och växelvis boende

2020-09-15 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag och min fd man har delad vårdnad om våra barn på 11 resp 13 år. Nu har han skaffat en ny sambo (hon har flyttat in till honom) och hon delar således boende även med mina barn de veckor som de är hos sin pappa. Jag har vid flera tillfällen bett att få träffa henne, jag vill ju veta vem det är som mina barn bor tillsammans med. Men han totalvägrar. Kan han göra så? Har jag inte rätt att få träffa denna person som bor ihop med mina barn? Verkar för mig konstigt om han kan vägra mig det. Hur ska jag gå till väga? Tacksam för svar!
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att det känns jobbigt att inte kunna träffa personen som dina barn bor tillsammans med, men tyvärr finns det ingen lagstadgad rätt för dig att få träffa sambon. Om hon inte vill träffa dig så behöver hon inte det. Din före detta man kan dock inte stoppa henne från att träffa dig, utan det är upp till henne själv att ta det beslutet. Det finns två olika vårdnadsformer i Sverige: ensam vårdnad och gemensam vårdnad (6 kap. 2 § Föräldrabalken) (FB). Jag antar att du och din före detta man har gemensam vårdnad av barnen, fast med växelvis boende. Nedanför kommer jag kortfattat beskriva hur beslutsfattandet går till vid gemensam vårdnad och växelvis boende. Beslutsfattande vid gemensam vårdnad Som huvudregel ska vårdnadshavares beslut angående barn fattas gemensamt, med hänsyn till barnets bästa (6 kap. 13 § FB). Beslut som handlar om den dagliga omsorgen (kläder, mat, fritid, dvs saker som hör till vardagen) kan göras av endast en vårdnadshavare. När era barn bor hos din före detta man kan han alltså ta beslut angående den dagliga omsorgen utan ditt samtycke. Detta inkluderar vem barnen umgås med och vilka som vistas i hemmet. Beslut av större betydelse, med andra ord ingripande beslut för barnets framtid, måste ni dock alltid ta gemensamt, exempelvis val av skola. Hur du kan gå till väga Det finns ingen rättslig väg för att strida mot ett beslut som den andra vårdnadshavaren har gjort som man inte samtycker till. Det du kan göra är att väcka talan om ändring av vårdnad, boende eller umgänge i domstol. Om ni kommer överens själva kan ni avtala om en ändring i exempelvis vårdnaden utan att gå till domstol. Ni kan även få hjälp att träffa avtal angående vårdnad, boende eller umgänge av socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört. Ni kan också få hjälp i form av så kallade samarbetssamtal av er kommun (5 kap. 3 § socialtjänstlagen) ( 6 kap. 17 a § FB).Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,