Vem får lägenheten efter en sombodelning?

2020-08-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej den här frågan har att göra med sambolagen. Har nog förstått den ganska bra när det kommer till införskaffning av egendom för gemensamt bruk och privat bruk. Här kommer scenariot. Bakgrund: I dagsläget bor Peter och Annika i en lägenhet Peter införskaffade innan de blev sambos.Sedan dess har Annika flyttat in hos Peter och de har bott där i 3 år. Nu har de bestämt sig för att flytta till en ny större lägenhet(2). Och här där kommer de att bo nästkommande 5 år.Eftersom Peter från start ägde en lägenhet(1) och sålde den, har paret bestämt sig för att de pengarna som ska används när de införskaffar sig den nya lägenheten(2). ( Peter äger alltså 100% av lägenheten och står då ensam på avtalet)Då kommer min fråga: Efter 5 år bestämmer sig paret sig för att separera och göra en bodelning. Hur går då detta till. Vilka anspråk har Annika rätt att göra på lägenhet(2).
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att vi kan besvara din fråga. Som du identifierar så är de Sambolagen (SamboL) som är gällande lagstiftning på detta område. Sambolagen reglerar bl.a hur egendom ska fördelas när ett samboskap upphör. Ett samboförhållande upphör bl.a vid den situationen som du beskriver, d.v.s när ett par flyttar isär,2 § SamboL. Huvudregel är till skillnad från vid äktenskap att inte alla egendom ska delas när samboskapet upphör. De är enbart samboegendom som ska delas, 8 § SamboL. Frågan blir då om lägenhet 1 eller 2 var samboegendom, 3 § SamboL. De relevanta kriterierna för att en bostad ska vara samboegendom är följande Att den gemensamma bostaden, jfr 3 och 5 § SamboL. Att den har förvärvats för att vara den gemensamma bostaden, 3 § SamboL. Här märker vi att bostad 1 inte är samboegendom eftersom Peter hade köpt den innan han träffade Annika. Sålunda är den inte förvärvad för att vara den gemensamma bostaden. Vad händer då med bostad 2? Eftersom de framgår att de har bott tillsammans i den tills de upphör att vara sambos så var det den gemensamma bostaden. Vidare framgår att syftet var att de skulle bo i den tillsammans så den var även förvärvad för detta syftet. De är alltså samboegendom. Att pengarna kom från Peters förra lägenhet som inte var samboegendom spelar ingen roll. Lägenhet 2 är Samboegendom och ska - om inget annat har avtalats (9 § SamboL)- ingå i en bodelning, 8 § SamboL. Vad innebär detta för Annika möjligheter att göra anspråk på lägenheten? Vid en Sambodelning så ska samboegendomen som var part ha - med avdrag för skulder - slås samman och delas på hälften,12-14 §§ SamboL. Eftersom den största förmögenhetstillgången i ett samboförhållande brukar vara bostaden så kan vi utgå från att Annika kan göra anspråk på hälften av bostaden. Beakta dock att Peter har rätt att göra avdrag för eventuella skulder som han har fått för köpet av bostaden, 13 § SamboL. JämkningDe finns en möjlighet att frångå denna fördelningen och de är om resultatet vid en vanlig fördelning är att betrakta som oskälig, 15 § SamboL. Vid en bedömning om de är oskäligt brukar förhållandets längd vara en avgörande faktor och man brukar säga att efter 5 år och uppåt ska inte en jämkning ske. Detta följer av den s.k jämkning trappan som egentligen kommer från uttalanden i förarbeten till äktenskapsbalken men som anses vara tillämplig även i samboförhållanden, se förarbetsuttalanden här Prop 1986/86:1 s.186 ff. De kan dock finnas skäl för att i situationer som denna när - alla samboegendom kommer från en part - jämka. Att ett hus som inte var samboegendom har omvandlats till sådan talar starkt för att de ska jämkas. Men omständigheterna i övrigt - deras övriga ekonomi, hur mycket skulder som Peter får dra av, vem som betalat för övrigt saker i förhållandet och vem som i övrigt har mest samboegendom - kommer även påverka. Skulle jag göra en bedömning på den givna informationen så tror jag att en fördelning hade kunnat jämkas men att en jämkning till att Peter behåller allt (d.v.s att var part behåller sin samboegendom) inte är trolig givet förhållandets längd. Jag hoppas de besvarade din fråga Med vänliga Hälsningar

Pengar på konto

2020-06-29 i Bodelning
FRÅGA |Min man och jag har varit gifta i 17 år. Vi har två barn i tonårsåldern. Jag har nu begärt skilsmässa. Vi har inget äktenskapsförord. Min man har varit den som haft ansvar för vår ekonomi och haft tillgång till alla våra konton, medan jag endast haft tillgång till mina egna konton. Jag har litat på honom. Det har nu visat sig när jag går igenom mina konton att han under många år systematiskt har fört över pengar från min lön till hans egna konto för eget syfte samt tagit pengar från mitt fondkonto där jag sparar till pension varje månad. Det är stora belopp på över en halv miljon kronor. Hur ser mina förutsättningar ut att få tillbaka mina pengar vid bodelning? Vi äger ett gemensamt hus där tanken är att jag skall bo kvar samt att barnen stadigvarande skall bo hos mig.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att vi kan hjälpa dig. Reglerna om äktenskap finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Där framgår att efter en skilsmässa så ska en bodelning genomföras. En bodelning är som namnet indikerar en process där man delar "boet" helt lika, 11 kap. 3 § ÄktB. Boet är allt som är giftorättsgods, 10 kap. 1 § ÄktB. Giftorättsgods är alla tillgångar, detta inkluderar pengar på konton, bilar och fonder. De enda som undantas - som huvudregel - är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Eftersom ni inte har något äktenskapsförord så kommer inte pengarna på hans konton vara enskild egendom, 7 kap. 2 § ÄktB. Ingen av de andra sätten för egendom att bli enskild är nämligen inte tillämpliga, 7 kap. 2 § ÄktB. Detta innebär alltså att pengarna som din före detta har tagit ska ingå i bodelningen. Vid bodelningen kommer du alltså har rätt till hälften på samma sätt som din make, 11 kap. 3 ÄktB. De gör sålunda inte så stor skillnad vems pengarna är om de inte är så att någon av er har stora skulder som ni får göra avdrag för, 11 kap. 2 § ÄktB. Är så fallet så kan de vara värt för dig att försöka bevisa att de är dina pengar. Detta kan du göra genom att visa på bak utdrag och dylikt. Kan du vidare visa på att de var din man som skötte ekonomi - till exempel genom vittnesmål så stärks din position. Jag hoppas detta- i vart fall delvis - besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar

Skilnanden mellan samboskap och äktenskap

2020-05-23 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |För snart två år sedan blev jag änka efter ett 25 årigt äktenskap, jag har två vuxna barn. I somras träffade jag en man som jag nu är sambo med. Han är skild sedan 12 år och har en vuxen dotter. Jag har flyttat in i hans villa och ska sälja min lilla gård. Min dotter har svårt att acceptera att jag träffat en ny man men min son och hans dotter är glada för vår skull. Vi älskar varandra och vill gärna skapa en framtid tillsammans, det känns så fint och rätt. Hur ska vi göra det på bästa sätt? Är det bäst att gifta sig? Eller kan man skriva något? Vi vill att det ska bli rätt om det skulle hända någon av oss något. Tacksam för råd!
Karl Montalvo |Hej! Vad trevligt att du har hittat kärleken. Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas jag vi kan ge dig råd som är hjälpsamma. Rent juridisk är tyvärr de mest intressanta i parförhållanden när dom upphör. De kan antingen vara för att någon avlider eller för att man flyttar isär. Jag kommer här försöka ge dig vägledning i de olika alternativen och så får du ses vad som känns bäst. Vad finns det för parförhållanden i svensk rätt? De finns typer av parförhållanden som får rättsliga verkningar i sverige: Samboskap och Äktenskap. De regleras i sambolagen (SamboL) och Äktenskapsbalken (ÄktB). Vilken typ av förhållande man har kommer påverka hur en upplösning av förhållandet sker. Vad är ett samboskap och vad är ett äktenskap? Samboskap Ett samboskap är när två personer stadigvarande lever tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll, 1§ SamboL. För att de ska vara stadigvarande får de inte vara en helt tillfällig förbindelse och har man sambott över 6 månader brukar man säga att man presumeras vara sambos. Kravet på att det ska vara ett parförhållande innebär att de normalt ska ingå ett sexuellt samliv, Prop 2002/03:80 s. 44. Fråga om man har ett gemensamt hushåll avgörs av om man t.ex samarbeta med de dagliga sysslorna eller har någon form av gemensamt samarbete ekonomiskt. T.ex att man köper dagligvaror åt varandra, Prop 2002/03:80 s. 44. Dessa är kriterierna men ofta görs en helhetsbedömning där folkbokföringsadress och om man har gemensamma barn spelar stor roll. Det är i denna kategorin som du hamnar Ett äktenskap å andra sidan är mycket simplare att se när det finns. Är man gift så har man ingått ett äktenskap, 1 kap. 1 § ÄktB. Vad är skillnaden när förhållande upphör genom att parterna går skilda vägar? Ett samboskap upphör när parterna flyttar isär, 2 § 1p SamboL. Vad händer med parternas egendom då? Jo, till skillnad från äktenskap som jag ska gå igenom nedan så händer inget om inte någon av parterna agerar. Ifall två sambos flyttar isär och ingen begär en sambodelning (mer om det snart) inom ett år så händer inget. Varje part behåller vad som är deras., I ditt fall så skulle du behålla dina saker och din nya sambo skulle behålla sina, 8 § SamboL. Annorlunda är det dock om en part begär en sambobodelning, 8 § 2 stycket SamboL. Bodelningen betyder ganska självförklarande att man delar lika på det gemensamma boet, 14 § SamboL. Vad som utgör boet i ett samboförhållande är s.k samboegendom. Samboegendom är parternas gemensamma bostad och bohag som är förvärvat för gemensam användning, 3 § SamboL. Här kan termen bohag behöva förklaras. De är t.ex TV, böcker, vitvaror, matapparater, konst, osv så länge som de inte uteslutande används av den ena sambon, 6 § SamboL. De viktigaste som inte inkluderas i bohag är sådan förmögenheter som aktier och pengar. I din situation är en mycket viktigt sak att påpeka följande. Som sagt är bara sådant som förvärvats för gemensam användning samboegendom. Detta betyder att din sambos villa aldrig kommer bli samboegendom men om du säljer din gård och sedan använder dina pengar för att köpa något som är samboegendom, t.ex inredning till villa, så kommer de att bli samboegendom, 3 och 14 § SamboL. För att undvika denna situationen går det dock att skriva ett samboavtal, 9 § SamboL. Genom ett sådant kan man avtala att en sambodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska anses vara samboegendom. För dig skulle de kunna vara att ett avtal som undantar den egendom som du köper med pengarna från gården. Ett äktenskap upphör bl.a genom en skilsmässa, 5 kap. 1 § ÄktB. Här finns dock stora skillnader i förhållande till samboskap. Jag ska lyfta de tre viktigaste: (1) Som huvudregel så kommer all egendom delas mellan parterna oavsett när den köptes. Detta inkluderar alltså även din sambos villa, 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB. (2) Vid en skilsmässa så ingår all typer av egendom. Här inkluderas alltså även pengar och andra liknande ekonomiska poster. (3) Vid en en skilsmässa så är en bodelning så ska en bodelning ske, 9 kap. 1 § ÄktB. Rätten till en bodelning kan alltså inte som vid samboskap gå förlorad om man inte kräver det inom ett år. De finns dock vissa likheter som att fördelningen sker mycket förenklat sker på så sätt att båda parterna får lika mycket samt att de även här finns en möjlighet att avtal om bodelningen, 7 kap. 2§ 1p och 7 kap 3 § och 11 kap. 3 § ÄktB. Vad händer när ett äktenskap upplöses genom att en part avlider? Både samboskap och äktenskap upplöses om en av parterna avlider, 2 § SamboL, 1 kap. 5 § ÄktB. Vid Samboskap så blir här situationen först samma som den ovan, d.v.s att samboegendomen delas mellan parterna. Den avlidne sambons tillgångar blir sedan en del av arvet. Detta arv delas sedan ut enligt de vanliga reglerna i Ärvdabalken (ÄB). Här är de viktigt att nämna att den andra sambon inte har någon arvsrätt. För dig innebär det att om din sambo skulle avlida så skulle villan ni bor i tillfalla hans barn i sin helhet, 2 kap. 1§ ÄB Vid äktenskap är förhållandet lite annorlunda. Precis som vid samboskap så kommer först tillgångarna fördelas genom en bodelning och efter en sådan har genomförts så tar Ärvdabalkens regler över. Men det finns ett stort undantag - som inte blir jätterelevant för dig dock - och de är att den kvarvarande maken ärver före makarnas gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock inte om den avlidne maken har särkullbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Dessa ärver nämligen direkt så länge som den kvarvarande maken har tillgångar som överstiger fyra prisbasbelopp ( 4 * 47 300 år 2020), 3 kap. 1 § ÄB. För er så kommer sålunda inte ett giftesmål påverka fördelningen av era arv eftersom alldeles oavsett så kommer era egna barn ärva direkt. De är dock värt att poängtera igen att innan fördelningen av arvet kommer alla tillgångar delas lika genom bodelningen. Testamente Så oavsett om ni gifter er eller inte så kommer arvet att tillfalla era egna barn direkt, 2 kap. 1 § ÄB. Vill ni ändra detta så kan de vara värt att tänka på att skriva ett testamente där ni testamenterar era tillgångar till varandra, 9 kap. 1 § ÄB. Här ska nämnas att om ni skapar ett sådant testamente och ni skiljs åt innan någon av er avlider så kommer testamentet vara utan verkan som huvudregel, 11 kap. 8 § ÄB. Undantaget är om de är tydligt att de fortfarande är den avlidnes vilja att arvet ska tillfalla sin föredetta, 11 kap. 1§ ÄB. AvslutningJag hoppas att detta svar har gett lite klarhet i vad som gäller. Eftersom jag inte vet riktigt om er situation så har jag försökt beskriva grunderna i reglerna på ett tydligt sätt så att ni kan göra ett eget, informerat, val. Med vänliga hälsningar

Kan farmor bli vårdnadshavare?

2020-04-18 i Vårdnadstvist
FRÅGA |kan barnets mamma som är vårdnashavare övelämna detta till barnets farmor barn är familjehemsplaserat hos farmor
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas vi kan besvara din fråga. För att besvara din fråga kommer vi behöva se på reglerna i Föräldrabalken (FB). Främst föräldrabalkens 6 kapitel.Vem kan vara vårdnadshavare? Enligt svensk rätt är det bara föräldrar som kan vara just "vårdnadshavare". Detta blir mamman automatiskt vid barnets födelse, 6 kap. 3 § FB. Även fadern blir det automatiskt ifall föräldrarna är gifta, 6 kap. 3§ FB. Är de inte gifta så krävs istället en anmälan, 6 kap. 4 § FB. Vårdnadshavarskap kan fråntas en förälder samt flyttas över till den enbart en förälder, 6 kap. 5 & 7 § FB. Någon annan än föräldrar kan inte vara vårdnadshavare enligt svensk rätt. De kan dock vara "särskilt förordnad vårdnadshavare", 6 kap. 8 § FB. Detta kan ske om en förälder dör vilket inte är aktuellt här. Det som är mer intressant är sjätte kapitlets åttonde paragraf som säger att under två förutsättningar så kan en särskilt förordnad vårdnadshavare utses av rätten, 6 kap. 8 § RB. Den första förutsättningen är att barnet stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrarnas. Om barnen är familjehemsplacerade hos farmorn och detta har pågått under en längre tid kan denna förutsättning vara uppfylld. Det ska dock nämnas att de ska vara fråga om en mycket lång tid som leder till att barnets egentliga familjära band är till den som barnet bor med. Ett antal rättsfall som kan visa på detta är NJA 1993 s. 666 där barnet bott i ett familjehem i 14 år, NJA 2014 s. 307 där barnet bott där i sju år och Svea HovR dom T 1296-14 där barnet som var mycket ungt hade bott där i 2 och ett halvt år. Barnet i det sista fallet var tre år gammalt. Den andra förutsättningen är att de är uppenbart bästa för barnet att förhållandena består och vårdnaden överflyttas. Här kan man jämföra med sjätte kapitlets andra paragraf. Men i övrigt är frågan om vad som är barnets bästa svår att besvara generellt. Det måste alltid göras en helhetsbedömning. Saker som kan beaktas är barnets vilja, barnets koppling till sina biologiska föräldrar, barnets koppling till familjehemmet samt barnets behov av stabilitet. I förarbetena säger man att ifall det finns en god kontakt mellan föräldern och barnet så bör inte överflyttande komma på fråga, Prop 1981/82:168 s. 40. Som du märker är regel uppbyggd så att de inte ska vara att de är mer passande för föräldrar och andra vuxna att en förälder inte har vårdnad. Istället är fokus på barnet. Detta fokus på barnet är anledningen till att de är socialnämnden som kan föra talan om överflyttande av vårdnad, 6 kap. Andra stycket 8 § FB. Är detta något som är på tapeten så är det alltså socialnämnden som ska ansöka om det till rätten. De är alltså dessa som ska kontaktas av de inblandade ifall de anser att de finns skäl för en överflyttning. Socialnämnden ska dock på eget initiativ pröva frågan om överflyttning av vårdnad ifall placeringen i ett föräldrahem har överstigit 3 år, 6 kap. 8 § Socialtjänstlag. Sammanfattning De finns en möjlighet att en den som tagit emot barnet får vårdnad om barnet. Ifall denna person även är farmor så påverkar de inte bedömning. Detta är dock inte något som föräldern kan besluta om utan de är en bedömning som socialnämnden och i slutändan rätten ska göra. Bedömningen går ut på att bedöma vad som är barnets bästa.Jag hoppas det besvarade din frågaMed vänliga hälsningar

Avsäga sig moderskap

2020-08-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min son är 31 vill inte ha något med mig att föra & samma från min sida kan jag avsäga mig som mamma
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kan besvara din frågan. Reglerna om föräldraskap finns i föräldrabalken (FB). Där framgår att modern är vårdnadshavare till barnet, 6 kap. 3 § FB. Detta medför vissa skyldigheter och rättigheter gentemot barnet, se t.ex 6 kap. 2 § FB och 7 kap. FB. Dessa skyldigheter - och rättigheter - är dock begränsad till perioden då barnet är ett "barn", d.v.s under 18 år, se t.ex 6 kap. 2 § FB. (kan ibland sträckas ut till barnet fyller 21, se 7 kap. 1 § FB). Efter de kvarstår inga skyldigheter. De går inte att avsäga sig vårdnadshavarskapet frivilligt, jfr 6 kap. FB. Men som sagt har du inga direkta skyldigheter kvar eftersom ditt barn nu är 31, d.v.s äldre än 18, 6 kap. 2 § FB. Finns de några effekter kvar av att du är barnets mor? Ja, de finns det. Den viktigaste aspekten - och den som är mest trolig att bli aktuell - är de arvsrättsliga aspekterna. Barnet har rätt till arv från dig. Är han ditt enda barn så kommer han ärva allt från dig, 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Är han ett av två barn kommer han ärva halva ditt arv, osv, osv, 2 kap. 1 § ÄB. Detta är den s.k stirpalgrundsatsen. De är möjligt för dig att minimera hur mycket ditt barn kommer ärva genom testamente, 9 kap. ÄB. Ditt barn kommer dock alltid ha rätt till sin laglott, 7 Kap. 1 § ÄB. Laglotten är hälften av vad barnet hade fått i normala fall, d.v.s hälften om han är ett ensambarn och en fjärdedel om han har en bror eller syster, jfr ovan. Detta är dock något som han måste begära, 7 kap. 3 § ÄB Detta är den mest betydande effekten av att han är ditt barn. De finns andra regler som rör "närstående" där ni kommer att falla in. De är dock oftast för att skydda andra från att ni ska samarbeta på ett otillåtet sätt och torde därför inte påverka så mycket, se t.ex 4 kap. 5 § Konkurslagen eller 36 kap 3 § Rättegångsbalken. Jag hoppas att de besvarade din fråga. Med vänliga hälsningar

Behöver skriva ett testamente för att ens sambo ska få ärva?

2020-05-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |hej ! mitt namn är Per ! min fråga är ! vi är sambos med särkullebarn alltså inga gemensamma barn ! vi äger inga fastigheter tillsammans eller var för sig ! vi har en gemensam bil som vi delar alla kostnader med ! vi bor i en hyresrätt som bägge står för kontraktet på ! vad behöver vi skriva för juridiska papper för att vi ska få ärva varandra om något händer den ene ? samägandeskap för bilen ? testamente sins emellan ? eller nåt annat ? mvh per
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas jag kan hjälpa dig med din fråga. Jag identifierar främst två frågor som jag kan hjälpa till att besvara: (1)Den första är samägandet av bilen och den (2) andra är fördelning av arv om någon av er avlider. Eftersom ni är sambos, d.v.s inte gifta så kommer inte de faktum att ni har särkullbarn spela så stor roll. Gifter ni er däremot så spelar de större roll och jag kommer därmed också berör det i mitt svar. (1) Samägande av bilen Samägande av saker är något som kan uppstå vid köpet och är sällan något som aktualiseras eller man tänker på innan man måste fördela värdet av saker. Normalt är de den som köper något och betalar för det som äger saken. T.ex är de den som köpte bilen som äger den, de påverkas inte av vem försäkringen står på även om de är ett starkt bevis. De finns dock undantag och de är just främst i förhållanden. HD har sagt att man kan presumera samägande om en sak är köpt för gemensamt bruk och bägge personerna i förhållandet har bidragit ekonomiskt, NJA 2013:242 6-7 p. I ert fall så beskriver du att de är en gemensam bil. Har bilen köpts för detta ändamålet och ni båda i vart fall bidragit något ekonomiskt till köpet eller i övrigt om vart annat står för ekonomiska utgifter så samäger ni troligtvis bilen redan. Bilar är något som typiskt sett anses vara samägt. De krävs därmed inte ett formenligt avtal mellan er om det. De är dock alltid säkrast och att rekommendera att man skriver ett avtal - om inte annat för att ha de som bevis - om att ni äger hälften var. De finns inga formkrav på ett sådant avtal, men de är alltid att rekomendera att göra det skriftligt, 1 § Avtalslagen (2) Arv Att vara sambos påverkar inte fördelningen av arvet från en person på de sätt som ett äktenskap gör, 3 kap. 1 Ärvdabalken (ÄB). Samboskapet kan dock påverka vad som utgör arvet. Detta eftersom om en sambo avlider så upphör samboförhållandet - SamboL 2 § - och den andra sambon kan då begära en sambodelning, 8 § Sambolagen (SamboL). En sambodelning kan mycket kortfattat beskrivas som att man delar lika på följande saker: (1) Bohag som köpts för den gemensamma hemmet, 6 § SamboL. Bohag är möbler, vitvaror, konst osv. Detta inkluderar inte saker som köpt innan man träffats, inte saker som inte köpts för att användas för de gemensamma hemmet och inte heller pengar t.ex på ett konto, 3 § SamboL (2) Den gemensamma bostaden. Detta under förutsättning att den köpts för att användas som gemensamma bostad, 3 § SamboL Ifall en sambo avlider så kan den andra sambon inom ett år begära en sambodelning, 8 SamboL. Detta kan alltså påverka hur mycket tillgångar som arvet utgör men i övrigt påverkar inte att man varit sambos hur själva arvet fördelas. Huvudregeln gäller därmed vilken är att de är den avlidnes biologiska barn som ärver allt i första hand, 2 kap. 1 § ÄB. Skulle ni gifta er aktualiseras ett undantag och de är att den överlevande makan eller maken får hela arvet och att eventuella barn får vänta på sin del till den efterlevande maken avlider, 3 kap. 1 § ÄB. Ett undantag från undantaget är dock er situation. Särkullbarn har nämligen rätt att få ut sitt arv direkt om det inte finns ett testamente, 3 kap. 1 § ÄB. Om ni gifter hade detta dock påverkat storleken av arvet. För även ett äktenskap upphör ifall en make avlider, 1 kap. 5 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Men vid en bodelning av äktenskap så är inte delningen begränsad till saker som köpts för den gemensamma bostaden eller bostäder som köpts för att vara gemensam bostad. Vid ett äktenskap är nämligen utgångspunkt att allt ingår och att allt delas lika, 7 kap. 1 § ÄktB, 10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3§ ÄktB. Så vid upplösningen av ett äktenskap inkluderas t.ex bostäder som köptes innan personerna träffades eller pengar på ett bankkonto. Först efter bodelningen har gjorts ska arvet fördelas. Testamente Som jag konstaterat så kommer arvet inte tillfalla din sambo om du avlider utan istället kommer de gå till dina barn direkt. De kan därför vara behövligt att skriva ett testamente där arvet istället tillfaller din sambo, 9 kap ÄB. Detta för att undvika en situation där din sambo förlorar hälften av era tillgångar när du dör. Dina barn kommer dock alltid ha rätt till hälften av ditt arv enligt den s.k laglotten, 7 kap. 1 § ÄB. Detta är dock något som de aktivt behöver kräva ut, 7 kap. 3 § ÄB. Jag hoppas att de har förklarat lite vad som gäller.Med vänliga hälsningar

Hru ger jag en gåva till min son så att egendomen går till mitt barnbarn efter honom?

2020-04-18 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Har en son som är gift. Den han är gift har ett barn från tidigare förhållande. Nu i dessa svåra tider kan vi behöva ge dem ekonomiskt stöd. Hur ska vi ge detta då vi vill att våra pengar vid vår bortgång ska gå till vår son och vårt barnbarn (makarnas gemensamma barn). Testamente är redan skrivet. Ska vi låna ut till sonen bara och skriva papper oss emellan? Ska vi låna ut till båda och skriva papper oss emellan? Ska vi ge sonen som förskottsarv (han ärver som enskild egendom) och skriva papper om det? Om något av fallen är genomförbara, kan vi skriva ett enkelt papper själva oss emellan.Margareta
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att vi kan hjälpa dig besvara din fråga. Jag tolkar er fråga som att ni undrar hur ni kan se till att vid en eventuell skilsmässa mellan er son och hans fru så ska pengarna stanna kvar på er sons sida. Jag ska besvara den frågan nedan. Jag ser att ni redan har förordnat om enskild egendom (EE) i ert testamente. De är dock detta regelverk som jag ser passa er situation även nu bäst. Jag kommer därför först kort förklara reglerna och varför EE passar bra även här. Äktenskapsskillnad Vid en äktenskapsskillnad så är huvudregel att allt delas lika mellan makarna, 7 kap. 1§ ÄktB, 11 kap. 3 § ÄktB. Undantaget för detta är s.k enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Är något EE så kommer den egendom stå utanför delningen. Här är ett mycket förenklat exempel: Om A har 300 000 på banken samt en bil värd 50 000 som är EE och B har 300 000 på banken så kommer delning bli följande. A och B kommer få hälften var av pengarna på banken, d.v.s 300 000 vardera. Utöver detta kommer A få behålla sin bil värd 50 000. Hade bilen istället inte varit EE så hade A och B delat på alla egendom. De hade alltså fått saker till ett värde av 325 000 vardera. För att ert barn ska behålla allt de ni ger honom så ska de alltså vara EE. Värt att nämna är att om er son avlider så kommer även då en bodelning till följd av äktenskapet ske. Är er gåva EE så kommer den inte delas, se ovan, vilket innebär att er son kommer kunna testamentera det vidare till sin son. Annars hade pengarna i detta fallet gått till änkan, 3 kap. 1 § ÄB. Hur gör man något till EE?De finns en punktlista i lagen som anger sätt som något kan bli enskild egendom, 7 kap. 2 § ÄktB. De som blir intressant här är punkt 2 och 3. Enligt punkt nummer två är en gåva EE om det ges med villkor om att den ska vara det. Så ni kan alltså ge er son en gåva med villkor att den är EE. Gör ni detta så blir den EE, 7 kap. 2§ 2p ÄktB. Saker att tänka på här är följande. De finns inget krav på att det ska vara skriftligt. De är dock alltid att rekommendera att skriva skriftliga avtal om att det är EE ur bevissynpunkt. En annan sak att tänka på är att de kan vara mer lämpligt att ge egendom istället för pengar. Ger ni egendom är det enkelt att särskilja vad som är EE och vad som inte är det. Ger ni istället pengar så finns de stor chans att de sätts in på ett konto men pengar som inte är EE. De kan då hända att dessa pengar sammanblandas med övriga tillgångar och därmed förlorar sin ställning som EE. Vill ni ge pengar är det lämpligt att ni särskiljer dem så att de finns på ett separat konto. Ett konto för enbart dessa pengar. Eftersom ni skrivit en testamente så utgår jag från att ni har med det. Men det är värt att påpeka att ni i ert testamente förordna vad som ska hända med den egendom ni testamenterar till er son efter hans död, 9 kap. 2 § ÄB samt hela 12 kap. ÄB. Det är alltså möjligt att i ert testamente föreskriva att de ni testamenterar till er son ska gå vidare till hans barn när han avlider. Sammanfattningsvis Det jag rekommenderar är att ni ger det som en gåva till er son. Ni ska dock upprätta ett tydligt avtal som föreskriver att det är frågan om enskild egendom. Detta eftersom pengarna då inte ska delas med hans maka vid en eventuell äktenskapsskillnad. Jag hoppas jag besvara er fråga. Med vänliga hälsningar

Vad betyder "liknande förhållanden" i 11 kap. 4 § FB?

2020-03-29 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hej!Enligt Föräldrabalken 11 kap. 4§ kan du få god man om du på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande inte längre kan bevaka din rätt, sköta din ekonomi eller sörja för din person. Min fråga gäller mer specifikt vad som kan anses ingå i "liknande förhållanden" utöver t ex diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline! Jag hoppas att vi kan besvara din frågan. Jag kommer nedan presentera resultatet av min utredning om rekvisitet "liknande förhållanden" i 11 kap. 4 § Föräldrabalken (FB.). När vi utreder rekvisitet kan vi även ta hjälp av reglerna för förvaltarskap (11 kap. 7 § FB) eftersom de sker på samma grunder som god man enligt 11 kap. 4 § FB. Det vill säga "liknande förhållande" är både en grund för godmanskap och förvaltarskap. Skillnaden mellan dessa två är vilket behov som den enskilde har, se NJA 2018 s. 350. Generellt om grunderna för godmanskap Grunder i 11 kap. 4§ Föräldrabalken, d.v.s sjukdom, psykisk störning osv, är uttömmande. Vilket betyder att kan inte få en god man eller förvaltare p.g.a något som inte faller in under "sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande", NJA 2018 s. 350. Anledningen till att de är uttömmande reglerat och inte mer flexibelt kan förklaras med att de är en så ingripande åtgärd, mer om detta nedan. Annat liknande förhållande Enligt motiven till Föräldrabalken kan "liknande förhållande" vara alkohol och narkotikamissbruk av allvarligt slag. Ifall den enskilde inte kan sköta sina angelägenheter på ett tillfredsställande sätt och detta är på grund av missbruket så kan de vara grund för en god man. Som mer konkret exempel kan ges en situationen där godmanskap är ett bra medel för att hindra den missbrukande från att sälja sina tillgångar för att finansiera sitt missbruk, Se prop. 1987/88:124 s. 145 och 168. Vidare har HD sagt i NJA 2019 s. 837 ( se punkt 17 och framåt) att spelmissbruk kan, ifall de är fråga om mycket allvarliga problem, anses falla in under "liknande förhållanden". Andra förhållanden som kan lyftas är allmän ålderdomssvaghet i vissa fall, ålderdoms betingade psykiska störningar eller kroniskt trötthetssyndrom, NJA 2018 s. 350. Ifall dessa anses vara ett försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är svårt att avgör. De är svårt att avgöra vad som är annat liknande förhållande, detta eftersom de sällan tillämpas. Detta är på grund av hur ingripande åtgärden är för personen i fråga. Att åtgärderna som är kopplade till rekvisitet är så ingripande och uppräkningen är uttömmande gör att man av rättssäkerhetsskäl ofta håller sig väldigt nära de exemplifierade omständigheterna. Här kan nämnas att förvaltarskap som också använder "liknande förhållande" alltid är ett ingrepp i personens rätt till privatliv ( 8.1 art Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (EKMR)). Detta medför ytterligare och hårdare krav för att staten ska få beslut om det. De måste t.ex ha lagstöd, finnas ett behov i ett demokratiskt samhälle samt vara proportionerligt, 8.2 art EKMR. Detta medför att man måste tydligt peka ut vad som kan vara en grund för förvaltarskap och inte kan ha odefinierade regler. På grund av detta kan man, i de absolut flesta fallen, inordna grunden under de konkreta exempel som ges, likt sjukdom eller psykisk störning. De grunder som skiljer sig på ett sådant sätt att de hade varit svårt att inordna dem under de andra exemplena i lagregeln är som sagt missbruk av olika slag. De bör dock nämnas att HD lägger stor vikt på att spelmissbruk kan vara en kliniskt diagnos när de bedömer att de faller in under "liknande förhållande" (NJA 2019 s. 837 p. 14-17). De är alltså inte fråga att man rör sig så långt ifrån de i exemplifierande rekvisiten. SammanfattningDe enda omständigheterna som tydligt faller in under just liknande förhållande är olika typer av missbruk. Med vänliga hälsningar