Kan makars gemensamma hus utmätas för den ena makens skulder?

2020-07-28 i Utmätning
FRÅGA |Mitt barnbarn har skulder som gått till kronofogden. Hon är gift de har gemensamma barn med delad ekonomi. Kan kronofogden ta deras hus som de äger gemensamt.Tacksam för svar
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör utmätningsbar egendom kikar vi närmare på utsökningsbalken (UB) och då makarna samäger egendomen, samäganderättslagen (SamägandeL).Ja, även ett samägt hus kan utmätas för att täcka den ena makens skulderInledningsvis kan konstateras att hus endast utmäts i undantagsfall och i brist på annan utmätningsbar egendom då utmätning av bostad innebär en stor olägenhet, särskilt när det är barn med i bilden (4 kap. 3 andra stycket UB).Om huset likväl ska utmätas för att täcka den ena makens skulder och samäganderättslagen är tillämplig (vilket den inte är om makarna exempelvis fått huset genom testamente med överlåtelseförbud), så kan Kronofogdemyndigheten, på yrkande av exempelvis den som söker utmätning förordna om en försäljning av hela huset (8 kap. 8 § UB).Däremot går hälften av pengarna från försäljningen till den icke skuldsatte maken direkt vid försäljning, och ditt barnbarn skulle endast få pengar om det blir någonting över sedan dennes skulder har betalats av.Skulle ingen ansöka om att hela huset säljs kan endast ditt barnbarns del av huset säljas, men det anses oftast ofördelaktigt då en andel inte brukar kunna inbringa lika mycket pengar (8 kap. 9 § andra stycket UB).Generell men viktig tilläggsinformationBostäder utmäts som sagt endast i undantagsfall, och att det finns barn som bor i huset bör givetvis föranleda bedömningen att en eventuell utmätning av bostaden innebär stora olägenheter för vederbörande, i och för sig beroende på vilka boendemöjligheter makarna har i övrigt.Dessutom finns ett krav på att utmätningen måste vara proportionerlig den skuld den utmätta egendomen ska täcka för, varför det vanligtvis exempelvis inte anses vara proportionerligt eller försvarligt att utmäta ett hus för att täcka en skuld på endast några tusen kronor (4 kap. 3 § första stycket UB).Slutligen bör nämnas att en utmätning av huset kan skjutas upp antingen genom att någon av makarna kan påvisa att synnerliga skäl för anstånd föreligger på grund av sociala förhållanden (6 § SamägandeL) eller om någon ansöker om klyvning av fastigheten (7 § SamägandeL).Några avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en trevlig kväll!Med vänliga hälsningar,

Får en långivare skicka ett skuldebrev till min sambo som avser min personliga skuld?

2020-02-13 i Skuld
FRÅGA |Jag hade skuld med privatperson.Får de skicka skuldbrev till min sambo?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du ansvarar för dina egna skulderOm du ensam har tagit ett lån och ett skuldebrev har skrivits så ansvarar du för skulden.Varför din sambo i det här fallet har fått ett skuldebrev skickat till sig kan jag tyvärr inte svara på. Du får helt enkelt höra av dig till den person du lånat pengar av och reda ut om det kan ha blivit något missförstånd.Avslutande ordJag hoppas att det löser sig för dig, och önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med tillgångarna om ett bolag försätts i konkurs?

2019-10-01 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Om ett AB hamnar i konkurs vad händer med alla tillgångar i bolaget?Tack på förhand!
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör vad som händer med tillgångarna i en konkurs kikar vi närmare på konkurslagen (KonkL) och förmånsrättslagen (FRL).Vanligtvis säljs tillgångarna av för att täcka bolagets skulderNär ett bolag försätts i konkurs är det vanligtvis på grund av att bolaget har större skulder än tillgångar.Fordringsägarna, det vill säga de personer eller andra bolag som det bolag som har gått i konkurs har skulder till, är givetvis intresserade av att få tillbaka så mycket de kan av sina anspråk i konkursen.Om en person eller ett bolag exempelvis har hyrt ut en tillgång genom leasing, så är det vanligt att personen eller bolagen återfår denna tillgång mot avräkning. I de allra flesta fall tas dock tillgångarna i anspråk genom att de säljs av konkursförvaltaren, varpå de medel som försäljningen av tillgångarna inbringar delas ut på fordringsägarna.Det är konkursförvaltarens uppdrag att tillgodose fordringsägarnas önskemål så långt som möjligt, enligt en särskild prioriteringsordning.När prioriteringsordningen sedan bestäms kollar man på vilka personer och bolag som har särskild förmånsrätt, vilka som har allmän förmånsrätt och slutligen vilka oprioriterade fordringsägare som finns. Prioriteringsordningen återfinns i förmånsrättslagen.Konkursförvaltarens anspråk kommer alltid först i ledetFör att konkursförvaltaren ska vilja ta på sig uppdraget har man bestämt att konkursförvaltaren alltid kommer först i ledet (14 kap. 1 § KonkL).Personer och bolag med särskild förmånsrätt kommer på andra plats i ledetDe med särskild förmånsrätt har rätt att få sina anspråk täckta efter konkursförvaltaren, men före de med allmän förmånsrätt och oprioriterade fordringsägare. Det är vanligt att exempelvis banker och försäkringsbolag innehar en sådan rätt (15 § FRL).Personer och bolag med allmän förmånsrätt kommer på tredje plats i ledetEfter att de med särskild förmånsrätt (förhoppningsvis) fått sina anspråk täckta, så går man vidare till de med allmän förmånsrätt, förutsatt att det finns några medel kvar att dela ut i konkursen. Det är vanligt att exempelvis revisorer och de anställda har en sådan rätt (15 § FRL).Personer och bolag som är oprioriterade fordringsägare kommer sist i ledetOm inte pengarna har tagit slut i något av de tidigare leden, vilket de vanligtvis brukar ha gjort vid det här steget, så är det dags att tillgodose de oprioriterade fordringsägarnas anspråk i konkursen. Oprioriterade fordringsägare är de som saknar säkerhet och som inte finns uppräknade i förmånsrättslagen. Aktieägare är exempel på sådana oprioriterade fordringsägare som vanligtvis inte får betalt (18 § FRL).Personalen brukar sägas upp snarast möjligtDet vanliga förfarandet vid en konkurs är också att personalen sägs upp så fort som möjligt, eftersom bolaget ska avvecklas under tidspress och inte vill drabbas av större uppsägningskostnader än nödvändigt.Några avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en god start på veckan!Med vänliga hälsningar

Är ett muntligt låneavtal bindande? Om ja, hur kan jag genomdriva ett muntligt låneavtal?

2018-12-08 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Har en fråga hur bindande juridiskt en transaktion är om man inte har skrivit ett skuldebrev?Och hur bindande är ett meddelande där person säger att den ska återbetala lånet?Hur kan jag göra för att få tillbaka mina pengar?Person som är skyldig mig pengar har tillgångar.Tacksam för svar vad mina möjligheter är att få tillbaka mina pengar via kronofogden.
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagFör att besvara dina frågor om avtals giltighet kikar vi närmare på avtalslagen (AvtL) och för att besvara din fråga angående dina möjligheter att genomdriva låneavtalet hos Kronofogdemyndigheten kikar vi närmare på lagen om betalningsföreläggande och handräckning.Huvudregeln är att även muntliga avtal är bindandeVad avser den juridiska bundenheten spelar det generellt ingen roll i vilken form avtalet tagit sig uttryck. Den starka huvudregeln är att muntliga avtal är precis lika bindande som skriftliga (1 § AvtL).Skillnaden består i bevissvårigheternaDen stora skillnaden består i att det är betydligt svårare att bevisa att ett muntligt avtal föreligger.En vanlig uppfattning är att den som påstår att ett muntligt avtal föreligger också har att bevisa att så är fallet. Du får därför vara beredd på att det kan vara så att du måste bevisa att ni verkligen har ingått ett muntligt låneavtal.Det finns givetvis en överhängande risk att det är att betrakta som en gåva, särskilt om det rör sig om ett mindre belopp.Däremot har hovrätten, som fick medhåll av Högsta Domstolen i rättsfallet NJA 2014 s. 364 kommit till den motsatta slutsatsen, nämligen att personen som har mottagit gåvan har att bevisa att det inte rört sig om ett lån.Jag bör även uppmärksamma dig på att tingsrätten i fallet gjorde bedömningen att det var personen som påstod att ett muntligt låneavtal hade ingåtts som hade bevisbördan härför.Vad en domstol skulle komma fram till i just ditt fall är därför svårt att avgöra.Du kan begära handräckning hos KronofogdemyndighetenDet gör du genom att ansöka om betalningsföreläggande direkt hos Kronofogdemyndigheten (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Ansökan ska göras skriftligen och innehålla information om det belopp som du önskar få tillbaka, på vilka fakta eller omständigheter du stöder din rätt och om du vill ha någon ränta på beloppet.Kronofogdemyndigheten prövar då inte själva tvisten utan endast om den som anspråket riktas mot medger anspråket eller ej. Gör personen det ålägger kronofogdemyndigheten denne ett betalningsföreläggande och driver in din skuld. Skulle ansökan däremot bestridas finns möjlighet att få målet överlämnat till tingsrätt (33 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Det är dock att föredra att problemet löses genom betalningsföreläggande då processen är enklare, billigare och tar kortare tid.Mina rådI första hand bör du prata med personen och för säkerhets skull upprätta ett skuldebrev, om personen går med på det. Du kan givetvis nämna att du annars avser ta ärendet vidare.I andra hand bör du vända dig till Kronofogdemyndigheten och se vad de kan göra.I tredje hand bör du överväga en domstolsprocess. I detta skede råder jag dig att konsultera med en yrkesverksam jurist först över dina möjligheter att nå framgång. Rör det sig om ett stort belopp är utrymmet för risker givetvis större.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig för dig.Med vänliga hälsningar

Kan jag juridiskt tvinga min familjemedlem att sälja en personlig tillgång?

2020-02-13 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Kan jag tvinga juridisk min mor sälja huset ?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej, du kan som regel inte tvinga din mamma att sälja sitt husEn grundregel är att varje person svarar för sina egna tillgångar och skulder.Det finns ingen generell regel som ger en familjemedlem rätt att tvinga en annan familjemedlem att sälja sina personliga tillgångar, exempelvis ett hus.Situationen kan vara en annan om du äger en del av huset, men det framgår inte av din frågeställning, varför jag inte utreder möjligheten vidare.Avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en fin dag!Med vänliga hälsningar,

Vad menas med sakrättslig verkan?

2019-10-09 i Fordringar
FRÅGA |Vad menas med sakrättslig verkan?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sakrättslig verkan innebär i princip bäst rätt till en sakNär exempelvis en bil säljs med ett återtagandeförbehåll, det vill säga ett villkor som ger säljaren rätt att återfå bilen om köparen inte betalar, så ges förbehållet sakrättslig verkan, endast under förutsättning att alla krav för ett giltigt återtagandeförbehåll iakttagits.Om samtliga krav iakttagits när återtagandeförbehållet skrevs in i kontraktet och köparen sedermera inte betalar, så ges förbehållet sakrättslig verkan, vilket i praktiken innebär att man säger att säljaren har bäst rätt, och att denne därmed ska återfå bilen. Säljarens rätt till bilen är därigenom skyddad gentemot alla andra personer som kan tänkas ha ett anspråk på betalning hos köparen.Rent krasst kan det förstås som att borgenären (personen som äger en fordran/har ett anspråk på något), endast är skyddad mot övriga borgenärer, om vederbörande iakttagit samtliga krav som ställs upp i det enskilda fallet.Skulle säljaren däremot inte iakttagit alla krav för att ett giltigt återtagandeförbehåll ska anses föreligga, så ges förbehållet ingen sakrättslig verkan, och säljaren får då "slåss" med övriga borgenärer om rätten att få betalt för sitt anspråk.Några avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en fortsatt fin dag!Med vänliga hälsningar

Kan kronofogden utmäta ett arv jag behöver för att kunna försörja mig själv?

2019-06-29 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!Är skyldig en större summa i skatt och har inget jobb så denna skuld har gått till Kronofogden. Jag kommer nu ärva lite pengar och jag förstår att Skatteverket eller Kronofogden kan ta dessa.Jag har varken inkomst eller några andra intäkter och lever nu långt under existensminimum.Min fråga är då, kan man på något sätt häva denna utmätning då jag tycker jag är i mer behov av pengarna än Skatteverket och då för min överlevnad?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagVi kommer att kika närmare på utsökningsbalken (UB) och konkurslagen (KL).Kronofogdemyndigheten kan som regel ta allt du ägerHuvudregeln är att Kronofogden kan ta allt du äger, så länge egendomen inte är specifikt undantagen i utsökningsbalken eller annat följer av särskild föreskrift (4 kap. 2 § UB).Pengar är undantagna i vissa fallEtt första alternativ är, precis som du säger, att invända att du är i ett stort behov av pengarna, då du inte har något annat sätt att försörja dig med, men då får du endast behålla pengarna i så stor utsträckning som krävs för ditt underhåll och så länge det är skäligt och till dess att du kan skaffa dig en annan inkomstkälla. För att du ska få behålla pengarna i mer än en månad krävs dock att du kan visa på att synnerliga skäl föreligger (5 kap. 1 § sjunde punkten UB).I bedömningen tas hänsyn även till om du har en familj som behöver försörjas (5 kap. 2 § UB).ÖverlåtelseförbudEtt andra alternativ är att arvlåtaren skriver ett testamente i vilket det framgår att den ärvda delen inte får överlåtas. Ett sådant överlåtelseförbud gör det också i princip omöjligt för Kronofogden att låta utmäta egendomen (5 kap. 5 § första stycket UB).ArvsavståendeEtt tredje alternativ är att du som arvtagare avstår ditt arv till förmån för dina egna arvingar, exempelvis dina barn, förutsatt att de är i vuxen ålder och inte längre bor hemma. Då ses det inte som din egendom och Kronofogdemyndigheten kan som regel inte utmäta egendomen, men det finns vissa risker involverade.För det första kan det betraktas som en gåva som ska gå åter genom återvinning om du skulle gå i personlig konkurs (4 kap. 6 § KL).För det andra har de som får pengarna i stället för dig ingen skyldighet att ge dig dem efter att du avstått ditt arv, vilket kan bli ett problem, eftersom du behöver pengarna själv.Några avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din frågeställning, och jag hoppas att det löser sig för dig.Med vänliga hälsningar

Går det att skriva någon handling eller avstå ett arv för att slippa att arvet utmäts av Kronofogdemyndigheten?

2018-10-06 i Utmätning
FRÅGA |Om en bröstarvinge har skulder hos kronofogden kan något avtal eller testamente förhindra att arvet (i detta fall hälften av ett hus) utmäts av kronofogden? Om det inte går att skriva något, kan bröstarvingen avstå sin del till förmån för sina barn eller är det oundvikligt att det blir utmätt?
Mattias Törnström |SvarHej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Tillämplig lagDå din fråga rör utmätning av egendom kikar vi närmare på utsökningsbalken (UB) och eftersom det rör samägd egendom kikar vi även på samäganderättslagen (SamL).Kronofogdemyndigheten kan som huvudregel utmäta all gäldenärens egendomHuvudregeln, något förenklad, är att all egendom som tillhör bröstarvingen kan utmätas, så länge egendomen inte är undantagen utmätning genom lag eller särskild föreskrift (4 kap. 2 § första stycket UB).Vidare krävs det att det framgår att halva huset tillhör bröstarvingen i fråga, men det kravet bör vara uppfyllt genom diverse olika handlingar som upprättas i samband med arv och bytande av ägarskap (4 kap. 24 § UB).Därutöver bör kronofogdemyndigheten i första hand se till att utmäta egendom som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet. Jag vet inte hur bröstarvingens tillgångar ser ut i ditt fall, men i den mån han eller hon har andra tillgångar som är mindre omständliga att sälja, bör huset inte tas i utmätning (4 kap. 3 § andra stycket UB).Följande utmätningsordning, i det följande något förenklad, står att finna på Kronofogdemyndighetens hemsida: 1.Kontanter, 2 Skatteåterbäring, 3.Lön, 4.Fonder och aktier,5. Bilar och andra lösa saker, 6.Hus, 7.Skepp, flygplan, tvistiga anspråk osv. Det ovannämnda ger visserligen inget skydd mot utmätning, men pekar på att huset inte nödvändigtvis måste utmätas, beroende på bröstarvingens övriga tillgångar och hur stora skulderna är. Som du ser själv kommer hus ganska långt ned på Kronofogdemyndighetens prioriteringslista.Enbart samägandet ger inget skydd i sigDå det av förutsättningarna i din fråga framgår att bröstarvingen får hälften av huset genom arv, förutsätter jag att det finns en annan bröstarvinge med i bilden, som får resterande del.De två arvingarna har då samäganderätt (1 § SamL).Samäganderätten ger inte i sig skydd från indragning, dvs. att huset säljs i sin helhet på exekutiv auktion efter utmätning, trots att endast den ena av de två samägarna är föremål för utmätning hos kronofogdemyndigheten (8 kap. 8 § första stycket UB).Givetvis får bara bröstarvingens del i huset tas i anspråk. Resterande del av pengarna får ges tillbaka till den andre ägaren av huset efter försäljningen.Huset kan skyddas från utmätning genom att ett överlåtelseförbud skrivsFör att helt och hållet förhindra att huset tas i anspråk för utmätning hos kronofogdemyndigheten kan det, mycket riktigt, i testamentet skrivas in att huset exv. ska stanna i släkten i generationer och att det inte får överlåtas genom exv. försäljning.Egendom med överlåtelseförbud får inte utmätas (5 kap. 5 § första stycket UB).Däremot riskerar den andre ägaren att inte heller kunna sälja sin del av huset. Även om överlåtelseförbudet bara skulle gälla den skuldsatte, kan det vara svårt att hitta någon som är villig att köpa den andra halvan av huset. Jag vet inte vad det gäller för typ av hus, men det borde i regel vara enklare att exv. sälja vidare ena halvan av ett flerfamiljehus, än att sälja hälften av ett enplanshus.Genom en sådan föreskrift sätter man nämligen samäganderättslagens regler ur spel och möjligheten för den andra arvingen att få hela huset sålt på offentlig auktion går då om intet (jfr. 6 § SamL).Huset kan också skyddas från utmätning genom ett arvsavståendeSom du själv är inne på skulle en utmätning av huset kunna skyddas genom att den skuldsatte arvingen avstår sin rätt till arvet när arvet ska fördelas, vilket följer av ett rättsfall av Högsta Domstolen (NJA 1993 s. 34).Detta förfarande förutsätter dock ett ovillkorligt arvsavstående, dvs. att den skuldsatte avstår sitt arv till förmån för hans egna närmaste arvingar i ett direkt nedåtgående led, i första hand vanligtvis egna barn.Viktigt att ha i åtanke är då också att barnen ska vara över 18 år gamla och ha flyttat hemifrån. Annars anses arvet ändå tillhöra den skuldsatte arvingen. Ett riktat arvsavstående (närmast att likställa med gåva), om den skuldsatte skulle peka ut en specifik person som ska få arvet istället, kan återvinnas och tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten, varför det inte är ett alternativ.Sammanfattning och rådHuvudregeln är att all egendom som tillhör den skuldsatte kan utmätas. I det här fallet innebär det att huset säljs och att den andre arvingen får hälften av pengarna från försäljningen.Däremot kommer hus ganska långt ned på Kronofogdemyndighetens prioriteringslista och om det finns annan egendom att utmäta, bör de i första hand utmäta denna. Det sagda ger visserligen inget skydd mot utmätning, men visar att huset inte nödvändigtvis kommer att utmätas, trots att den andra arvingen har mycket skulder.Sedan konstaterade vi att samägandet i sig inte gav något skydd mot utmätning. Kronofogdemyndigheten kan trots det utmäta hela huset och sedan ge den andra arvingen hälften av pengarna efter avslutad försäljning.Vill man vara helt säker på att huset inte kan utmätas gör man bäst i att skriva ett överlåtelseförbud i testamentet. I det här fallet gör man kanske bäst i att bara ge den skuldsatte ett överlåtelseförbud, eftersom den andra arvingen då fortfarande har en möjlighet att sälja sin del av huset och få ut pengar, i den mån man skulle vilja det. Vill man bevara huset i släkten kan man med fördel ge båda arvingarna ett överlåtelseförbud.Vet du om den skuldsatte arvingen har mycket tillgångar i övrigt och att dessa täcker skulderna behöver ingenting skrivas. Jag anser att ingenting då heller bör skrivas, eftersom det, som vi sett, kan bli problematiskt med överlåtelseförbud. Detta förutsätter givetvis att man inte är orolig för att den skuldsatte kommer att skuldsätta sig än mer, vilket givetvis alltid är en risk.En sådan föreskrift är dock i praktiken problematisk, som tidigare nämnt, i den mån det rör sig om exv. ett enplanshus och ingen är villig att köpa endast hälften av huset. Då kan det bli så att båda arvingarna får nöja sig med att ha kvar huset, men aldrig kommer kunna sälja det för att få ut pengar.Ett annat alternativ är också att den skuldsatte arvingen vid arvsdelningen villkorslöst avsäger sig arvet till förmån för sina egna släktingar i ett direkt nedåtgående led (vanligtvis egna barn). Viktigt att tänka på är då att barnen ska vara över 18 år gamla och ha flyttat hemifrån, eftersom arvet annars ändå anses tillhöra den skuldsatte.Ett mot en viss person riktat arvsavstående är nämligen att anse som en gåva och kan återvinnas, varpå Kronofogdemyndigheten kommer kunna utmäta arvet.Vad man bör göra beror därför i första hand på vad den andra arvingen vill åstadkomma.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en trevlig helg!Med vänliga hälsningar