Fråga om lön vid provanställning

2021-11-29 i Anställningsavtal
FRÅGA |Jag ska börja en ny anställning och eftersom det är ett litet företag la jag mig i underkant lönemässigt. Ändå föreslog vd:n en lägre lön än så vilket jag inte var nöjd med men motvilligt accepterade. Detta var innan jag blev anställd men skulle provarbeta på företaget, något jag inte varit med om förut. Jag har lång erfarenhet och hög kompetens men accepterade detta. Efter dessa provdagar ringde vd:n och sa att de ville anställa mig men nu med ännu ett snäpp lägre lön och ingen tjänstepension under de sex månadernas provanställning. Jag blev pressad att börja anställningen på måndagen efter helgen. Detta känns inte bra. Kan jag kräva den högre lönen som var överenskommen från början? Jag kan inte tacka nej till jobbet då jag går miste om ersättning i så fall.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du kan givetvis kräva en högre lön men du har redan ingått ett avtal med arbetsgivaren om den lägre lönen. Avtalet mellan er är därmed juridiskt bindande (pacta sunt servanda) vilket är en grundläggande princip inom avtalsrätten som innebär att avtal ska hållas. Du kan givetvis kontakta arbetsgivaren och berätta att du är missnöjd med din lön och varför du förtjänar högre lön. Att du har lång erfarenhet och hög kompetens är något som skulle kunna tala för det. Det är dock ingenting som han eller hon måste gå med på. Ett alternativ kan vara att ni skriver ett avtal om att du får den högre lönen efter att prövotiden om sex månader har löpt ut. Med det sagt finns det ingen rättighet för dig att få den högre lönen men det är ingenting som säger att du inte kan komma överens med arbetsgivaren om något annat eller kanske t.o.m. få honom eller henne att gå med på den högre lönen. En arbetsgivare vill förhoppningsvis ha en god relation med sina anställda så du kan försöka lyfta de delar som talar till den fördel. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om skuldebrev och nedsättning av pengar hos myndighet

2020-08-27 i Skuldebrev
FRÅGA | Jag har ett skuldebrev liggandes med betalning över 10 år. I brevet står att "låntagaren kan med fördel avbetala skulden under kortare tid". Jag "låntagaren" - har uttryckligen bett om uppgifter för att kunna fullfölja hela betalningen men långivaren har vägrat att ge ut uppgifter för full betalning. Hur gör man? Vad kan jag som låntagare göra för att kunna avbetala hela skulden när långivaren (privatperson) inte ger uppgifter för att kunna möjliggöra det.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i skuldebrevslagen Skuldebrevslagen innehåller grundläggande bestämmelser om enkla och löpande skuldebrev. Om det inte är bestämt var betalning ska erläggas så är den fullgjord om den görs i borgenärens bostad. Om han eller hon driver handel eller annan rörelse fullgörs betalningen i affärslokalen. Vidare gäller att fordringar förfaller till betalning vid borgenärens anfordran samtidigt som det föreskrivs att gäldenären har rätt att betala när som helst. I skuldebrevet framgår vanligen när gäldenären ska betala kapitalbelopp (med eller utan amorteringsplan) och ränta. Ofta regleras förfallotiden genom angivande av en viss bestämd tidpunkt men även om skuldebrevet inte reglerar förfallotiden kan den följa av ett separat avtal mellan gäldenären och borgenären (3 § skuldebrevslagen).Är förfallotid inte avtalad gäller att gäldenären har rätt att betala närsomhelst. Saknas avtalad förfallotid kan gäldenären alltså genom betalning bringa sin skuld till upphörande innan förfallodagen. I dessa fall har gäldenären också rätt att fullgöra betalning genom nedsättning så snart han vill. Har däremot en förfallotid avtalats bör gäldenären sakna rätt att erlägga full förtidsbetalning. Bestämmelsen reglerar inte uttryckligen när gäldenärens betalning ska anses fullbordad. Utgångspunkten är dock att fullbordan får anses ha skett när betalningsmottagaren har fått rådighet över beloppet och alltså rådigheten gått över på denne. Vid kontant betalning betyder det att betalningen infriats när borgenären rent fysiskt har fått pengarna i sin hand. När borgenären i stället har anvisat en särskild mottagare av betalning, t.ex. ett konto i en bank, bör huvudregeln anses vara att betalningen är fullbordad när mottagaren fick beloppet och rådigheten över beloppet därför övergått från den betalande gäldenären (5 § skuldebrevslagen).Lagen om nedsättning av pengar hos myndighetI de fall förfallotiden inte är avtalad har gäldenären rätt att betala så snart han eller hon vill. Om borgenären vägrar att mottaga betalning har gäldenären rätt att fullgöra betalning genom deposition för borgenärens räkning om (i) borgenären vägrar att ta emot erbjuden betalning av förfallen gäld som ska erläggas i pengar eller (ii) gäldenären på grund av borgenärens bortavaro eller sjukdom eller någon annan av denne beroende omständighet är hindrad att verkställa betalning av sådan gäld. Gäldenären har då rätt att fullgöra betalning genom att för borgenärens räkning nedsätta beloppet hos länsstyrelsen (1 § lagen om nedsättning av pengar hos myndighet).Av (2 § lagen om nedsättning av pengar hos myndighet) framgår att den som vill nedsätta pengar till betalning ska för länsstyrelsen uppge förhållandet enligt vilket han eller hon grundar sitt anspråk på att fullgöra betalning genom nedsättning. Länsstyrelsen är inte skyldig att under alla omständigheter ta emot pengar för deposition. Endast om de förutsättningar som anges i (1 § lagen om nedsättning av pengar hos myndighet) är uppfyllda föreligger en sådan skyldighet och beslut i ärendet ska grundas på sökandens uppgifter. Om sökanden inte fullgör sin uppgiftsskyldighet ska länsstyrelsen avvisa hans eller hennes framställning om nedsättning. I förarbetena sägs att det kan vara av vikt att ange arten av det rättsförhållande som grundar skulden samt tillräckliga uppgifter om borgenären om nedsättning sker för viss borgenärs räkning. Vid nedsättning av pengar ska gäldenären underrätta borgenären. Underlåter gäldenären att underrätta borgenären svarar gäldenären för den förlust som uppstår till följd av underlåtelsen. Enligt motiven kan det dock i allmänhet inte bli fråga om annat än ersättning för ränteförlust (3 § lagen om nedsättning av pengar hos myndighet).Nedsättning av pengar får ske hos länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands eller Norrbottens län (1 § förordning om nedsättning av pengar hos myndighet). Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om gåva av bil kan krävas tillbaka eller inte

2021-07-28 i Gåva
FRÅGA |Jag har fått en bil som gåva av en fd vän. Nu kräver han tillbaka den. Han har gått vidare till domstol. Kan vännen få rätt i tvisten?
Robin Forslöv |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!GåvolagenGåvolagen reglerar frågor om benefika handlingar (förmån utan krav på motprestation), nämligen under vilka omständigheter ett löfte har rättsliga följder. Lagen är tillämplig vid löften om gåvor av pengar, lösören (möbler, transportmedel, varor osv.), löpande skuldebrev och enkla skuldebrev samt aktier och andra värdehandlingar.Om det genom ett skuldebrev eller på annat sätt ges ett löfte om gåva i pengar eller lösören så fullbordas gåvan genom att löftet kommer i mottagarens besittning. Gåva avser enligt första stycket i denna bestämmelse, fall där givaren själv gett ett löfte om att prestera något i pengar eller lösören. Om en penninggåva uttrycks i skuldebrev, måste oavsett om ett löpande eller ett enkelt skuldebrev utfärdas, de pengar givaren därigenom lovat att betala komma i mottagarens besittning för att gåvan ska fullbordas. Om gåvan gäller lösören eller pengar utan att skuldebrev utfästs, fullbordas gåvan när det utfästa (det som lovats bort) kommer i mottagarens besittning (2 § gåvolagen).Eftersom du har fått bilen i gåva av din vän och du har rådighet över den, dvs. har den i besittning är gåvan fullbordad. Du är då att anse som ägare till bilen och kommer inte behöva lämna tillbaka den. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om tvångsförsäljning enligt samäganderättslagen

2020-08-25 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejMin fråga Om 3st bröder ärver 1 villa från sina föräldrar. Sedan när föräldrarna går bort så äger dom 3 bröderna en 3:del var av villan. 2 av bröderna vill sälja villan och få ut pengarna från huset men 1 vill ej sälja villan utan behålla den. Har man rätt då att kräva att den brodern som vill behålla villan ska köpa ut sina bröder?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i samäganderättslagenDå du och dina bröder äger andelar i en villa innebär det att samäganderättslagen är tillämplig. Samäganderättslagen är dispositiv vilket betyder att det går att avtala om att lagen inte ska tillämpas. Samäganderättslagen utgör ett instrument för att lösa ägarkonflikter. När sådan enighet inte kan uppnås finns bestämmelser i lagen om antingen tidsbegränsad godsmansförvaltning eller en slutlig upplösning av delägarskapet som konfliktlösningsmetod. Av (1 § samäganderättslagen) framgår att lagen är tillämplig på fastighet, lös sak, aktie, obligation och skuldebrev. Med en ändring i lagen år 1953 kom denna att i tillämpliga delar gälla också i fråga om tomträtt, som innehas av två eller flera. Samäganderätt uppkommer ofta genom arv eller gåva. Huvudregeln är att varje förfogande över det samägda godset i dess helhet eller vidtagande av förvaltningsåtgärd förutsätter enighet mellan delägarna. Med "förfoga" åsyftas främst varje rättslig disposition, inklusive försäljning, förpantning, uthyrning eller i övrigt varje förfogande som innebär att äganderätten upphör eller i sin utövning begränsas (2 § samäganderättslagen). Om du och dina bröder inte kan enas om försäljningen ger lagen om samäganderätt rätten möjlighet att förordna om att samfällt gods ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion. Bestämmelsen om försäljning på offentlig auktion ger varje delägare i samägd egendom i princip rätt att få samäganderättsförhållandet upplöst genom försäljning av egendomen i dess helhet. Ansökan om sådan försäljning ska lämnas in till tingsrätten. Undantag härifrån är föreskrivet endast för det fall att delägarna har avtalat annat med varandra eller att synnerliga skäl för anstånd visas föreligga. I det senare fallet föreligger dock hinder mot försäljning endast tills vidare och i praxis har "synnerliga skäl" tolkats strängt vilket innebär att det är svårt att skjuta upp/få anstånd med försäljningen på den grunden. Den möjlighet som tillkommer delägare enligt bestämmelsen är av grundläggande betydelse eftersom försäljning av hela egendomen i allmänhet ger en delägare avsevärt bättre vederlag än vad en försäljning av enbart hans andel kan inbringa. Oftast är det inte över huvud taget möjligt att sälja enbart en andel (6 § samäganderättslagen). Om dina bröder kommer fram till att de vill sälja villan på en offentlig auktion ska tingsrätten utse en god man att ombesörja auktionen. De kostnader som uppkommer för god man ska delägarna dela på vilket innebär ⅓ vardera (8 § samäganderättslagen och 15 § samäganderättslagen). Vidare gäller att ett eventuellt lägsta pris fastställs av rätten efter delägares yrkande. Om delägarens yrkande är för högt kan däremot ett lägre pris fastställas eftersom det annars skulle försvaga övriga delägares rätt att upplösa delägarskapet. Vid bestämmande av lägsta pris är utgångspunkten att lägsta pris ska motsvara taxeringsvärdet. Om utredningen ger stöd för bedömningen att försäljningspriset kommer att avvika från det marknadsvärde som ligger till grund för taxeringen ska lägsta pris motsvara tre fjärdedelar av ett försiktigt uppskattat försäljningspris (9 § samäganderättslagen).SammanfattningEn delägare till fastighet har möjlighet att genom tvångsförsäljning sälja sin andel med stöd av samäganderättslagen. Begäran om tvångsförsäljning lämnas in till tingsrätten som beslutar om försäljningen och utser god man. God man ombesörjer sedan försäljningen av fastigheten och kostnaderna delas mellan delägarna vilket innebär ⅓ vardera i ert fall. Om någon av delägarna begär det kan tingsrätten besluta om ett minimipris och under auktionen kan såväl delägarna som andra intressenter lägga bud på fastigheten. Det vore naturligtvis bättre om du och dina bröder försökte komma överens om hur ni ska gå tillväga innan någon av er framtvingar en försäljning. Inte minst eftersom detta kan skapa osämja bland er vilket jag förmodar att ni vill undvika. Hoppas du fick svar på din fråga!