Vad gäller vid uppsägning av borgensåtagande vid bostadshyra?

2020-06-24 i Avtal
FRÅGA |För ca 6 år sedan gick jag in som borgenär för någon när hen skulle hyra bostad. Informationen jag fick till mig var att detta inte gäller För alltid utan tills dess att hyresvärden ser att hyresgästen själv kan betala sin hyra. Nu har hyresgästen slutat betala sin hyra utan min vetskap och jag har efter 3 månader fått brev om att jag är betalningsskyldig för dessa 3 månader. Var i kontakt med hyresvärden då jag tycker det är helt fel om att de inte kontaktat mig innan (första månaden hyran inte blev betald) för då kunde jag säga upp mitt borgenskap då jag inte ens visste att det fanns kvar. Som svar får jag att detta inte går då det är 2 års uppsägningstid på borgenskap. Stämmer detta verkligen? Ska jag vara tvungen att betala för någon i 2 år framöver om hen fortsätter att inte betala sin hyra. Tycker detta låter jätte konstigt att någon ska få bo kvar och någon annan ska bli betalningsskyldig bara sådär utan att ha rätten att säga upp borgenskapet omedelbart.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär ett borgensåtagande vid bostadshyra?Borgensåtagande innebär att du som borgensman åtar dig att betala hyran om hyresgästen inte gör det. Borgensåtagande ingås genom ett avtal mellan borgensmannen, du i detta fall, och borgenären, det vill säga den som pengarna ska betalas till. Det finns ingen särskild lag som reglerar hur ett borgensåtagande ska se ut, istället råder i princip avtalsfrihet. Det finns emellertid en regel enligt vilken den som går i borgen vid bostadshyra ska kunna säga upp borgensförbindelsen, dock tidigast efter två år och med en uppsägningstid på nio månader, JB 12 kap 28a §. Kommer du behöva betala de förfallna hyrorna?Den tvååriga uppsägningstiden som verkar gälla för ditt borgensåtagande är oskäligt lång i förhållande till den uppsägningstid på nio månader som gäller enligt lag och bör därför jämkas till nio månader. Du kan däremot inte kan säga upp borgensåtagandet med omedelbar verkan. Detta då ett borgensåtagande ska fungera som en säkerhet för borgenären. Om en borgensman skulle kunna säga upp sitt åtagande utan vidare när hen blir tvungen att betala hade borgensåtagandet helt förlorat sin funktion.Visserligen verkar borgensåtagandet vara villkorat på så sätt att det ska sluta gälla då "hyresvärden ser att hyresgästen själv kan betala sin hyra". Det är dessvärre ett mycket abstrakt villkor som egentligen inte säger särskilt mycket om när i tiden borgensåtagandet skulle ha sluta gälla. En annan sak hade varit om ni satt ett datum för detta. SammanfattningBorgensåtagande innebär att du åtar dig att betala hyran i det fall hyresgästen inte gör det. För bostadshyra gäller nio månader uppsägningstid av ett borgensåtagande, dock tidigast två år efter det att avtalet ingåtts. Du kan alltså säga upp borgensåtagandet nu men du kommer dessvärre att vara skyldig att betala hyreskostnaderna fram till dess att uppsägningstiden passerat. Observera att du som borgensman har regressrätt gentemot gäldenären, det vill säga hyresgästen, och att du bör försöka att kräva tillbaka hyreskostnaderna från denne.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Vilken uppsägningstid gäller om det står 3 månader i hyresavtalet?

2020-04-19 i Avtal
FRÅGA |Hej, min dotter o hennes pojkvän hyr en bostadsrätt (lägenhet) i 2:a hand. Kontraktet förnyas ett år i taget. I kontraktet står 3 mån uppsägningstid. Nu vill dem flytta då dem hittat en billigare lägenhet och har sagt upp lägenheten. Vi tror att dotter har en månads uppsägning men Hyresvärden hävdar att dem måste betala för 3 månader och hotar med jurist. Vad gäller i detta fall? Tacksam för snabbt svar.Hälsn
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din dotter och hyresvärden är avtalsparter i ett hyresavtal. För avtal är huvudregeln avtalsfrihet, det vill säga att avtalsparterna kan komma överens om vad de vill. Om det står att det är 3 månader uppsägningstid i hyresavtalet är det vad avtalsparterna har kommit överens om och därmed är det också detta som gäller. En grundläggande princip vad gäller avtal är "pacta sunt servanda", vilket innebär att avtal skall hållas. Denna princip bör alltid has i åtanke när en ingår och säger upp avtal.Om din dotter och hennes pojkvän inte hedrar avtalet kan hyresvärden välja att rikta skadeståndsanspråk mot dem motsvarande den förlust som avtalsbrottet innebär. Jag rekommenderar därför att din dotter och pojkvännen fortsätter att betala hyra uppsägningstiden ut för att agera i enlighet med principen om pacta sunt servanda och inte minst för att slippa eventuella skadeståndsanspråk.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Har agenten rätt till avgångsvederlag?

2020-02-24 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag har ett företag som säljer kläder, har använt mig av en agent som hjälpt mig sälja under de tre senaste åren men jag har nu sagt upp henne via mail. Först godtog hon inte uppsägningen och menade att den skulle vara skriftlig (dvs. att mail inte duger) men har en månad senare gått med på att uppsägning har skett. Hon menar nu också att hon ska få avgångsvederlag. Hon har sålt till flera nya kunder men inte upprättat någon relation dvs. jag kommer inte kunna ta över kunderna. Hon har inte heller sålt för stora summor, mindre än tidigare agenter och det har gått stadigt neråt. Mina frågor är då 1. Från vilken tidpunkt uppsägningen ska anses gjord, dvs. från vilken tidpunkt uppsägningstiden ska räknas? 2. Har hon rätt till avgångsvederlag och hur mycket i sådana fall?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån omständigheterna utgår jag från att du och agenten har upprättat ett agentavtal er emellan. Jag kommer därför att utgå från handelsagenturlagen (HAL) i mitt svar. Från vilken tidpunkt ska uppsägningen anses gjord?Om avtalet inte hade ingåtts för viss tid kan du säga upp agenten när som helst, så länge du beaktar uppsägningstiden. Om hon har arbetat för dig i 3 år bör uppsägningstiden vara 3 månader, om ni inte avtalat annat, HAL 24 §. Det sägs ingenting i handelsagenturlagen om att uppsägningen ska ske skriftligen och utgår därför från att det inte finns något sådant formkrav. Jag vill därför mena att ett mejl räcker gott och väl och att uppsägningstiden därför bör börja räknas från det att agenten tog del av mejlet.Har agenten rätt till avgångsvederlag och, i sådana fall, hur mycket?Agenten har rätt till avgångsvederlag om:- hon har tillfört nya kunder till verksamheten eller väsentligen ökat handeln med den befintliga kundkretsen vilket kommer innebära en väsentlig fördel för dig, eller - avgångsvederlag är skäligt med hänsyn till samtliga omständigheter, HAL 28 §.Avgångsvederlaget ska som högst uppgå till ett belopp motsvarande ett års ersättning och räknas ut i proportion till den omsättning som din verksamhet genererar tack vare agentens arbete gällande att tillföra nya kunder. En agent som tillfört många nya kunder kommer således att få ett större avgångsvederlag, och tvärtom.Utifrån omständigheterna i din fråga verkar det som att agenten eventuellt inte har rätt till något avgångsvederlag alls, trots att hon har lyckats tillföra nya kunder. Detta då du inte kommer att kunna gynnas av arbetet i efterhand. För att agenten ska ha rätt till avgångsvederlag ska nämligen båda dessa kriterier vara uppfyllda.SammanfattningUppsägningen via mejl bör ses som giltig, och uppsägningstiden ska därför löpa från och med det att agenten tog del av mejlet. Vidare, om det stämmer att de nya kunderna som agenten tillfört inte kommer att leda till någon vinning för dig och inget annat talar för att agenten bör ges avgångsvederlag bör hon inte ha rätt till detta.Jag hoppas att du har fått dina frågor besvarade!Vänliga hälsningar,

Hur ska en utfästelse om framtida gåva formuleras?

2019-12-12 i Gåva
FRÅGA |Hej! Jag och min bror har fått ett fritidshus i gåva av vår mamma för ca 15-20 år sen. Det är i stort sett bara jag som nyttjat stugan och också stått för alla kostnader (arrende, försäkring mm). Iom köp nu i september av den tidigare arranderade tomten håller vi på med att bygga nytt. Också detta med mammas pengar (som ett förtida arv för både tomtköp och husbygge). Nu räcker inte pengarna helt utan vi behöver gå in med eget kapital - ca 250 000 kr totalt. Detta säger min bror sig inte kunna göra då han har delad ekonomi med sin fru och hon har inget eget projekt att sätta pengar i. Lite konstigt kan jag tycka då min brors plan är att stugan ska gå i arv till deras gemensamma barn. Jag har då pratat med mamma (som är 95 år, vid sina sinnes fulla bruk och fortfarande bor hemma - men kanske inte så länge till) om att den dagen hennes bostadsrätt säljs så ska pengarna från försäljningen gå till fritidshuset, dvs till mig för täckning av den summa jag ensam kommer att behöva skjuta till nu för att kunna färdigställa huset så att det går att bo där samt också för framtida utveckling av huset. Det finns väl inget hinder för henne att fatta ett sådant beslut? Jag och min bror äger ju stugan gemensamt och så länge mammas pengar arbetar i huset som förtida arv har min bror inga synpunkter. Jag tänker att vi då behöver skriva ett dokument om att detta är mammas vilja, hur pengarna ska användas och som - antar jag - ska bevittnas av några som inte tillhör familjen.Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns det något hinder för din mamma att fatta ett sådant beslut?Din mamma har liksom de flesta andra människor i samhället så kallad rättshandlingsförmåga. Det innebär att hon personligen har möjlighet att ingå avtal. Omständigheter som skulle begränsa din mammas rättshandlingsförmåga är om hon av någon anledning skulle vara under förvaltarskap, vara i konkurs eller ha en psykisk störning. Huvudregeln vad gäller avtal är avtalsfrihet, innebärande att varje person kan sluta avtal om vad som helst inom lagens gränser. Ett beslut som din mamma tar om att i framtiden ge dig pengar för att täcka kostnader som du lagt ut är något som det går alldeles utmärkt att avtala om. Hur ska avtalet formuleras?Precis som du nämner i frågan är det alltid bra att formulera avtalsinnehåll i ett dokument av något slag. Som jag förstår det vill din mamma i framtiden, när hon sålt sin bostadsrätt, ge dig pengar för att täcka kostnader för nybygget. Då gåvan inte ska överlämnas med en gång behöver ni inledningsvis upprätta ett dokument där din mamma skriftligen utfäster att hon har för avsikt att ge dig en sådan gåva. Om detta inte görs är utfästelsen nämligen inte giltig, gåvolagen 1 §. Det finns inga formkrav för en sådan utfästelse, men av bevisskäl är det bra om det tydligt framgår att din mamma vill ge dig gåvan, att hon skriver sin namnteckning på dokumentet samt att ni har var sin kopia av dokumentet.Upprätta gåvobrev: en möjlighet, men inget måsteNär det är dags att lämna över penninggåvan kan det göras i samband med ett gåvobrev. När det gäller pengar är det dock inget måste att upprätta ett gåvobrev, men det kan även här vara bra av bevisskäl. Vidare kan det skrivas in gåvovillkor i gåvobrev. Ett sådant villkor skulle exempelvis kunna vara att du enbart får använda pengarna för nybygget och inget annat.Huvudregeln är att större gåvor från förälder till barn ses som förskott på arv, ärvdabalken 6 kap 1 §. Om ni inte upprättar ett gåvobrev alls eller om det inte skrivs något annat i gåvobrevet är utgångspunkten därför att gåvan kommer ses som förskott på ditt arv. Det finns inget formkrav för gåvobrev innebärande att någon utomstående måste bevittna undertecknandet av dokumentet. Med det sagt är det också möjligt att ha ett vittne, även detta är enbart positivt ur bevishänseende. Sammanfattning Din mamma bör upprätta ett dokument där hon skriftligt utfäster att hon har för avsikt att ge dig penninggåvan. Det måste göras för att gåvolöftet ska vara bindande. Det finns inga formkrav för hur ett sådant dokument ska se ut.När din mamma ger dig gåvan kan detta göras i samband med att ett gåvobrev upprättas. Det är inget måste då gåvan även utan gåvobrev dels kommer att ses som giltig och dels ses som förskott på arv. En anledning till varför det kan vara en god idé att upprätta gåvobrev är dock för att förtydliga att gåvan ska innebära förskott på arv till både dig och din bror. För som jag förstår det äger ni stugan gemensamt men det är enbart du som bekostar nybygget. Genom att upprätta ett gåvobrev kan ni undvika den eventuella situationen att gåvan enbart ses som förskott på arv för din del, vilket hade varit lätt att tro annars om det är du som mottar pengarna.Som sagt finns det inga formkrav för dessa dokument vilket ibland kan göra formulerandet av dokumenten svårare då en inte har något att utgå från. Ett tips är att det är bättre att vara övertydlig för att inga tvister om avtalets innehåll ska behöva uppstå i framtiden. Om du känner dig osäker gällande hur ni ska formulera utfästelsen och/eller gåvobrevet kan du kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se så kan jag hänvisa dig vidare till vår juristbyrå som kan hjälpa dig att upprätta dokumenten. Du kan också ta hjälp av Lawlines avtalstjänst där du kan använda en färdig mall som grund för gåvobrevet om ni är intresserade av att upprätta ett sådant.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Ska en förlovningsring ses som en gåva i juridisk mening?

2020-06-23 i Gåva
FRÅGA |Min fd fästman har brutit vår förlovning, och vill ha tillbaka min förlovningsring. Vi förlovade oss för ett år sedan och jag har burit ringen sedan dess. Han har visserligen betalat den, men jag hävdar att den är att betrakta som en gåva enligt gåvolagen. Vad gäller?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver i frågan så måste en bedöma huruvida förlovningsringen är att se som en fullbordad gåva eller inte. I mitt svar utgår jag från praxis kring vad som är en gåva samt gåvolagen.Vad är en gåva i juridisk mening?För att en överlåtelse ska anses vara en gåva måste vissa kriterier vara uppfyllda, nämligen:1) det ska vara en frivillig förmögenhetsöverföring2) det ska inte finnas något krav på motprestation från mottagarens sida3) det ska finnas en gåvoavsikt från givarens sidaFör att gåvan ska anses fullbordad måste egendomen dessutom ha gått över i mottagarens besittning, så kallad transaktion.Bör förlovningsringen ses som en gåva?Jag utgår från att din före detta fästman gav dig ringen frivilligt, utan krav på motprestation och att han vid denna tidpunkt hade en gåvoavsikt. Om du sedan haft ringen i din ägo sedan dess har ringen gått över i din besittning och gåvan bör i min mening ses som fullbordad. Det innebär att du bör få behålla förlovningsringen.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Bör gäldenären och borgensmannen upprätta ett avtal om regressrätt?

2020-03-14 i Avtal
FRÅGA |Hej,Vi ska hyra en lägenhet i Barcelona, vilket är svårt då jag studerar och min sambo är föräldraledig. Vi har blivit godkända om någon kan stå med som borgensman på kontraktet. Antingen vänner eller familj här i Spanien, vilket vi inte har eller så kan den svenska familjen vars lägenhet vi ska ta över skriva under kontraktet med oss.Vi känner dem inte så väldigt väl och för att ens kunna fråga känner vi att det behövs ett kontrakt mellan oss som gör att de inte behöver betala något för oss. En garanti för dem att vi betalar på annat sätt eller om ett Regressavtal skulle funka här? där de kan kräva tillbaka pengarna av oss.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär ett borgensåtagande?Inledningsvis tänkte jag klargöra vad ett borgensåtagande innebär. En borgensman åtar sig att betala en skuld i det fall den som är skyldig någon pengar, även kallat gäldenär, inte kan betala till den som hen är skyldig pengar, även kallat borgenär. Det finns två olika typer av borgensåtaganden:- enkel borgen, som innebär att borgensmannen behöver gå in och betala först när gäldenären inte kan betala.- proprieborgen, som innebär att borgenären när som helst kan välja att kräva antingen gäldenären eller borgensmannen på pengarna.Oavsett vilken typ av borgensåtagande som än aktualiseras är det ett stort åtagande, i och med att borgensmannen försätter sig i en riskfylld ekonomisk situation.Behöver ni skriva ett regressavtal?Borgen är i Sverige lagstadgat i en gammal lag, handelsbalken, och där står ingenting om regressrätt. Att borgensmannen faktiskt har regressrätt följer dock av sedvänja. Då det inte finns någon lag som explicit skyddar borgensmannens regressrätt i den här situationen tycker jag trots allt att det kan vara en god idé att upprätta ett avtal er emellan där ni fastslår borgensmannens regressrätt. Då hyresavtalet kommer att skrivas i en spansk kontext kommer dock spanska lagar och regler att gälla. Det är möjligt att det finns ett lagstadgat skydd för regressrätt för borgensmän i Spanien – men ett avtal kan hur som helst inte skada.Sammanfattning Sammanfattningsvis kan ni självklart fråga familjen som tidigare hyrde lägenheten om de har möjlighet att ställa upp som borgensmän. Som nämnt är det dock ett stort åtagande, speciellt om ni inte känner varandra väl. Därför vill jag först och främst understryka att det inte är självklart att de är villiga att ställa upp över huvud taget. Om familjen mot all förmodan skulle gå med på att bli borgensmän kommer de automatiskt att ha regressrätt, då det följer av borgensåtagandet som sådant. Jag tycker trots detta att det är en god idé att upprätta ett avtal er emellan för att båda parter ska kunna känna sig trygga och för att ni ska kunna reglera på vilka villkor eventuell återbetalning ska ske.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Är gåvan avseende fastighet gällande?

2020-01-21 i Gåva
FRÅGA |Hej Jag har några frågor som gäller fastighet i dödsbo som jag vill vara helt säker på inför arvsskiftet.Fastighet 1- Mannen som avlider hastigt 2 januari efterlämnar en hustru och två döttrar.Paret äger en gård där de bor tillsammans med ena dottern och hennes familj. I december har det skrivit ett gåvobrev till dottern som bor på gården att hon ska få densamma men innan de hinner skicka in till Lantmäteriet för att dottern ska få lagfart så avlider pappan.När pappan avlider så visar det sig att han har utöver fastighetslånen även ett lån på 40000kr. men det finns inga ekonomiska tillgångar i boet. - Gäller Gåvobrevet för dottern? - Kan fordringsägarna tvinga dödsboet att sälja gården för att få ut de 40 000kronorna?Fastighet 2- Det är 3 stycken dödsbodelägare när sista föräldern avlider.- I dödsboet finns en sommarstuga och ca 200 000kronor på banken- Föräldrarna har testamenterat sommarstugan till ena dottern ska den då räknas som hennes arvslott och de andra två delar på bankmedlen eller ska bankmedlen delas lika på alla 3 syskonen?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan kommer jag att besvara frågorna avseende respektive fastighet var för sig. Jag kommer främst att utgå från reglerna i ärvdabalken (ÄB) som reglerar arv och testamente samt regler i jordabalken (JB) som berör gåva av fastighet.Fastighet 1Gäller gåvobrevet?Ett gåvobrev som avser en fastighet är giltigt om följande kriterier är uppfyllda:- gåvobrevet är skriftligt upprättat, - både gåvogivaren och gåvotagaren har skrivit under gåvobrevet, - det finns en avsiktsförklaring där det framgår att det är gåvogivarens önskan att ge fastigheten till gåvotagaren samt - att datum och fastighetens namn finns med i handlingen, JB 4 kap 1 § jämte 29 §.För att gåvobrevet ska kunna användas för att ansöka om lagfart krävs även att två vittnen har styrkt gåvogivarens underskrift, JB 20 kap 7 §. Om inte det har skett kommer lagfartsansökan att förklaras vilande.Är fastigheten skyddad från fordringsägarna?För att fastigheten ska vara skyddad från mannens fordringsägare krävs det att det så kallade sakrättsliga momentet är uppfyllt. Det sakrättsliga momentets syfte är att uppmärksamma fordringsägarna på att gäldenären, det vill säga den som är skyldig någon annan pengar, har gjort sig av med egendom. För fast egendom är det sakrättsliga momentet uppfyllt vid avtalets ingående. I och med att gåvobrevet är upprättat och överlämnat skulle jag vilja säga att det sakrättsliga momentet därmed är uppfyllt.I det här fallet förstår jag det som att det finns mer skulder än tillgångar i dödsboet. I och med det skulle någon av fordringsägarna kunna begära dödsboet i konkurs, konkurslagen 1 kap 2 §. Om dödsboet skulle försättas i konkurs kan konkursförvaltaren begära att gåvan återvinns. Återvinning av gåvan skulle innebära att fastigheten återgår till konkursboet så att konkursförvaltaren kan sälja den och fordringsägarna kan få betalt. Fastigheten kan i detta fall återvinnas då gåvan har givits till en närstående för mindre än 3 år sedan, konkurslagen 4 kap 6 §.SammanfattningSammanfattningsvis kan det vara svårt för dottern att ansöka om lagfart i det fall det inte var två vittnen som bevittnade mannens underskrift av gåvobrevet. Vidare har fastigheten dessvärre inget skydd mot fordringsägarna i det fall dödsboet försätts i konkurs och konkursförvaltaren skulle bestämma sig för att återvinna fastigheten till konkursboet.Fastighet 2Rätten till laglott - en begränsning av testamentets genomslagSom huvudregel ska alla syskonen dela lika på kvarlåtenskapen, ÄB 2 kap 1 §. Det finns dock en möjlighet att frångå huvudregeln genom att upprätta ett testamente, ÄB 9 kap 1 §. När en upprättar ett testamente finns det en viktig begränsning, nämligen att en måste ta hänsyn till sina barns så kallade laglott. Över laglotten kan testamentsgivaren inte disponera då denna andel av kvarlåtenskapen tillskrivs testamentsgivarens barn. Laglotten utgör halva arvslotten, ÄB 7 kap 1 §. I förevarande fall skulle de tre barnen enligt huvudregeln fått 1/3 var, laglotten utgör därmed 1/6 av den totala kvarlåtenskapen. Om sommarstugans värde motsvarar mer än 4/6 av den totala kvarlåtenskapen innebär det att testamentet inkräktar på de andra syskonens laglott. Det betyder att de två syskonen har möjlighet att påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, ÄB 7 kap 2 §. Om stugans värde motsvarar mindre än 4/6 av den totala kvarlåtenskapen blir detta inget problem i och med att alla syskonen kommer att få ut åtminstone sin laglott.SammanfattningDet är värt att uppmärksamma reglerna om barns legala rätt till sin laglott eftersom reglerna kan få följden att testamentet kan jämkas i det fall sommarstugan är värd mer än 400 000 kr. Syskonen kommer alltid att ha rätt till bankmedlen i åtminstone så stor mån att deras laglott täcks.Jag hoppas att du har fått din frågor besvarade! Om du behöver ytterligare juridisk rådgivning är du välkommen att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se så kan jag hänvisa dig vidare till Lawlines juristbyrå.Vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra för att slippa borgensåtagandet?

2019-11-26 i Avtal
FRÅGA |Sålde en butik (AB) där det fanns ett Almilån med delvis privat borgen. Borgen skulle enligt köpekontraktet övertas av nya ägarna, men nu meddelar Almi att nya ägarna inte undertecknat borgenshandlingen och att den därmed står kvar på mig. Kan jag göra något för att slippa borgensåtagandet?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan kommer jag att beskriva hur jag tolkar din situation juridiskt sett. Vidare kommer jag att klargöra hur du kan gå till väga för att möjligtvis slippa borgensåtagandet.Något om borgensåtagandeEtt borgensavtal skrivs mellan en borgensman och en borgenär. I förevarande fall är du borgensman, det vill säga tillsammans med bolaget ansvarig att betala bolagets skuld, och Almi borgenär, det vill säga långivare. Det är enbart tillåtet att byta borgensman om Almi godkänner ett sådant byte. Jag utgår från att Almi har godkänt bytet då du verkar ha kommunicerat med Almi kring borgensavtalet och de nya ägarna. Om Almi inte skulle ha godkänt bytet innebär det att du förblir borgensman.Försäljning av aktiebolagNär en säljer ett aktiebolag är det ofta aktierna en säljer, jag utgår från att det är det du har gjort. Aktier är vad en med juridiska termer kallar lös egendom. Det innebär att köplagen skulle kunna bli tillämplig, KöpL 1 §. Dessvärre regleras enbart vissa av köparen specifika avtalsbrott i köplagen, framför allt vad gäller utebliven betalning och bristande medverkan till köpet. Det som har skett här rör dock något annat. Vi får därför vända oss till avtalsrätten istället.Avtalsrätt, och mer specifikt avtalsbrottHuvudregeln inom avtalsrätt är avtalsfrihet. Det innebär att du och köparen kan avtala om vad ni vill, inom lagens gränser. Jag förstår det som att ni avtalat om att borgensåtagandet ska gå över på köparen. Så länge Almi godkänt ett sådant byte av borgensman är detta okej att avtala om. När köparen inte fullföljer denna delen av avtalet utgör det ett avtalsbrott. Avtalsbrott kan bemötas på olika sätt, bland annat med begäran om fullgörande, skadestånd eller om avtalsbrottet är att se som väsentligt, med hävning av köpet. Du avgör om avtalsbrottet är att se som väsentligt eller inte genom en så kallad väsentlighetsbedömning. I en sådan bedömning ska samtliga omständigheter tas i beaktande, bland annat hur stora summor borgensåtagandet rör eller hur centralt villkoret rörande övergången av borgensåtagandet var för att köpet skulle bli av. Utöver de nämnda omständigheterna är det också av relevans:- om köparen avsiktligen har undvikit att skriva på borgensavtalet, - om köparen inser att avtalsbrottet är väsentligt, - om avtalsbrottet bör ses som allvarligt, - om dina intressen kan tillgodoses på annat sätt än genom hävning och - om köparen skulle drabbas oproportionerligt hårt av hävning.Ovan faktorer är bara några exempel på vad du kan ta hänsyn till när du bedömer om avtalsbrottet är väsentligt, vilket alltså gör hävning av köpet till en möjlig påföljd.Sammanfattning och rådFör och främst måste Almi ha godkänt att de nya ägarna tar över borgensåtagandet för att detta ska vara möjligt. Om du och köparen har avtalat om att köparen ska ta över borgensåtagandet och denne inte gjort det innebär det ett avtalsbrott. Köparens avtalsbrott kan du som säljare bemöta på flera olika sätt. Genom att göra en väsentlighetsbedömning där du beaktar bland annat de faktorer jag nämnt ovan, kan du komma fram till om hävning av köpet skulle vara en möjlig påföljd. Observera också att om ni har avtalet om vad som ska ske vid avtalsbrott är det vad som står i avtalet som gäller!Min rekommendation är att du inledningsvis kontaktar köparen och frågar varför de inte undertecknat borgensavtalet. Det skulle kunna röra sig om ett missförstånd och det är onödigt att starta en opåkallad konflikt. När du gjort det bör du därefter uppmana de nya ägarna att fullgöra avtalet genom att skriva på borgensavtalet. Om ägarna vägrar att fullgöra avtalet bör du därnäst skicka ett kravbrev där du begär skadestånd. Skadeståndet omfattar direkt och indirekt förlust du lidit på grund av deras avtalsbrott, KöpL 67 §. Ifall avtalsbrottet är att se som väsentligt i din mening kan du också häva köpet, om du så önskar. Hävning kan även kombineras med skadestånd. Jag vill för säkerhets skull understryka att begäran av skadestånd eller hävning inte kommer att innebära att du slipper borgensåtagandet, utan enbart att du blir ekonomiskt ersatt alternativt får en möjlighet att sälja bolaget till en köpare som faktiskt åtar sig borgensåtagandet.Avtalsrätt handlar i mångt och mycket om avtalstolkning. Utan att ha sett köpeavtalet är det därför svårt för mig att dra en helt korrekt slutsats kring vilken skyldighet köparen har i relation till borgensåtagandet och hur du nu bör agera. Om mitt svar inte känns tillräckligt klargörande är du välkommen att höra av dig till mig på amanda.kinnander@lawline.se så att jag kan leda vidare dig till vår juristbyrå som bland annat tar sig an frågor rörande tolkning av avtal. Juristbyrån kan även hjälpa till med att formulera kravbrev om du skulle vilja begära skadestånd av köparen. Lycka till!Vänliga hälsningar,