Hur gör jag för att skänka bort min sommarstuga till min dotter?

2018-10-22 i Gåva
FRÅGA |Hej, Jag vill ge min sommarstuga som gåva till mitt barn som är myndig. Jag är gift men äger hela sommarstugan ensam, jag står på lagfarten som ensam ägare då jag tidigarehar köpt min makes del i stugan, inga lån. Jag har förstått att jag måste skriva ett gåvobrev. Måste det registreras hos skattemyndigheten? Vad behöver jag mer göra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I din fråga finns det två delfrågor som måste utredas och kommer att besvaras nedan; dels om du får lov att skänka bort sommarstugan då du är gift, dels om det behöver skrivas ett gåvobrev som måste registreras.Är sommarstugan din enskilda egendom kan du skänka bort den utan samtyckeAv din frågeställning framgår inte huruvida sommarstugan är din enskilda egendom eller om den är giftorättsgods. Att du äger sommarstugan ensam och står som ensam ägare på lagfarten kan ändock innebära att sommarstugan utgör giftorättsgods.Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Enskild egendom kan uppkomma genom t.ex. äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Är sommarstugan enskild egendom kan du skänka bort den om du vill (7 kap. 5 § andra stycket ÄktB). Är den däremot giftorättsgods krävs det, trots att du står som ensam ägare, skriftligt samtycke av den du är gift med (7 kap. 5 § första och tredje stycket ÄktB).Formkravet för gåva av fastighet är detsamma som för köpFör fastighetsköp finns det formkrav innebärande att vissa krav måste finnas med i köpehandlingen för att den ska vara giltig. De formkrav som finns är att köpehandlingen ska innehålla uppgift om köpeskillingen, en förklaring om att egendomen överlåtes på köparen av säljaren samt handlingen ska vara skriftlig och undertecknad av både köparen och säljaren (4 kap. 1 § Jordabalken, JB). För det fall att man skänker bort en fastighet genom ett gåvobrev är reglerna desamma som vid köp (4 kap. 29 § JB). Det innebär att det är tillräckligt med ett gåvobrev för att skänka bort fastigheten, så länge det uppfyller formkraven för en köpehandling (varvid köpeskillingen torde bli 0 kronor eller likvärdigt formulerat). Gåvobrevet, med formkraven uppfyllda, är således det viktigaste dokumentet för att skänka bort fastigheten.Mottagaren av gåvan (din dotter) ska inom tre månader söka lagfart för fastigheten (20 kap. 1-2 § JB). Det krävs inte att gåvobrevet är bevittnat för att det ska vara giltigt (jfr 4 kap. 1 § JB). Däremot ska lagfartsansökan vilandeförklaras om överlåtelsehandlingen inte är styrkt av två vittnen (20 kap. 7 § JB). Det är således en god idé att redan vid utfärdande av gåvobrevet se till att det även bevittnas.Sammanfattningsvis innebär det att du kan skänka bort sommarstugan om den är din enskilda egendom. Är sommarstugan giftorättsgods måste du ha din makes skriftliga samtycke.Formkravet för att skänka bort fast egendom är detsamma som vid köp. Du kan således upprätta ett gåvobrev som uppfyller formkraven ovan och skänka sommarstugan till din dotter. Det är en god idé att gåvobrevet bevittnas. Din dotter måste sedan söka lagfart inom tre månader.Avslutningsvis vill jag tipsa dig om att Lawline har en avtalstjänst vari du kan skapa ett juridiskt korrekt gåvobrev med egna uppgifter, till ett mycket bra pris! Vill du hellre ha kontakt med någon av våra jurister går det givetvis bra att boka en tid!Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Arv och särkullsbarn

2018-08-24 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar vad som gäller när det finns både särkullebarn och efterarvingar i form av barn från tidigare äktenskap med i bilden. Det gäller min morfar. För många år sedan gick min mormor bort. De hade två barn (min mamma och hennes bror). Senare gifte min morfar om sig. Nu har hans andra fru gått bort. Hon hade en son från ett tidigare äktenskap. De hade inga gemensamma barn. Hur mycket kan särkullbarnet kräva ut och hur mycket får min mamma och hennes bror? Och vilka tillgångar skal räknas om min mamma vill kräva ut sitt arv. Är det tillgångarna som finns idag eller tillgångarna som min morfar och min mormor hade ihop?
|Hej! tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag tolkar dig som att din Morfars nya fru har gått bort och att det därför ska ske ett arvskifte. Eftersom att du säger att din fråga gäller din morfar antar jag att även han tyvärr har avlidit och att din mor och hennes bror avstod ifrån att ta ut arvet direkt. Jag tänkte börja att prata lite generellt om arv och sedan gå in på din aktuella situation. I Sverige ärver i första hand barnen. De som då räknas är biologiska barn och adopterade barn. Detta innebär helt enkelt att särkullsbarn inte ärver av deras föräldrars makar. Alltså kan din mor och hennes bror inte ärva av eran morfars nya fru liksom hennes son inte kan ärva av er morfar. Vid en persons bortgång får gemensamma barn vänta med att få ut sitt arv om föräldrarna är gifta. Däremot har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv men de har även en möjlighet att vänta tills förälderns make gått bort. Oavsett vilket arvingarna väljer så bör en bodelning ha gjort. I dessa fall brukar man dela upp egendomen på papper för trots att din morfars fru behöll allt så gjorde hon det på två olika premisser. Den ena delen fick hon som sin del av deras gemensamma egendom, den har hon rätt att göra vad hon vill med. Den andra delen ärvde hon med så kallad fri förfoganderätt, detta innebär att hon i princip får göra vad hon vill med egendomen utom att testamentera bort den. Här räknar man sedan ut en andel som din mamma och hennes bror har rätt till när arvet ska skiftas. Andel = (det maken ärver med fri förfoganderätt) / (det den andra maken får i bodelning + det man ärver med fri förfoganderätt). exempel: ett par har bara gemensam egendom på 100 kr. Vid en bodelning har de då båda rätt till 50 kr var. Då skulle det maken ärver med fri förfoganderätt vara: 50 kr Det maken ärver med full ägande rätt vara: 50 kr och uträkningen bli 50/(50+50) = 0.5 = 50 % är den andel som arvingarna skulle ha rätt till i efterarv. Efterarvet: andelen * den andras förmögenhet vid dödsfallet låt oss sedan säga att den överlevande maken har ökat sin förmögenhetsmassa till 150 kr. Då har arvingarna ifrån den första maken fortfarande rätt till 50% av egendomsmassan. 150*0.5 = 75 kr Men detta gäller även om arvet minskat exempelvis till 90 kr 90*0.5 = 45 kr I ditt fall kan jag tyvärr inte ge det ett konkret svar eftersom att jag inte vet hur din morfar och hans fru egendoms fördelning såg ut, om det fanns äktenskapsförord eller enskild egendom. Hur mycket din mor och hennes bror har rätt att få ut beror helt enkelt på bodelningen i det enskilda fallet. Men de tillgångarna som ska räknas är helt enkelt en procentsats av egendomen som din morfars fru lämnat efter sig. Det här kan vara lite knepigt att förstå men jag hoppas att det blev lite klarare.

Är gåvor enskild egendom enligt äktenskapsförord?

2018-05-31 i Gåva
FRÅGA |Hej!Frågan gäller gåvor vid bodelning efter en skilsmässa.Om man har ett äktenskapsförord där det står att gåvor är enskild egendom är frågan den om det gäller alla gåvor till den ena parten t ex ett dyrt verktyg från föräldrar vid en födelsedag. Eller behövs särskilt gåvobrev för varje del som kan undantas vid en bodelning.
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, om ni har ett äktenskapsförord där ni har skrivit att gåvor som förvärvas under äktenskapet ska vara enskild egendom, innebär det att den andra parten inte får någon giftorätt i dessa gåvor (se Äktenskapsbalken 7 kap 2 §).Om du skulle vilja ha hjälp av en jurist som kan hjälpa dig mer praktiskt vidare med detta kan du höra av dig till mig på sanna.wetterin@lawline.se så återkommer jag med information om konsultation med vår juristbyrå.Hoppas att det var svar på din fråga!Vänliga hälsningarSanna Wetterin

Giltighet av villkorat gåvobrev.

2018-03-04 i Gåva
FRÅGA |Hej, Jag har en släkting som vill ge sitt hus i gåva till sin fru och deras gemensamma son med förbehåll att släktingen får bo kvar i huset till sitt frånfälle. Kan man skriva in en klausul i gåvobrevet att gåvan kommer att återgå så att båda blir hälftenägare av huset för det fall någon av dem skulle vilja skilja sig i framtiden?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall kommer Jordabalken (JB), Äktenskapsbalken (ÄktB) samt Ärvdabalken (ÄB) att aktualiseras.Jag förstår er situation som att din släkting är gift och har ett gemensamt barn med sin fru samt att de inte har något äktenskapsförord som skulle inskränka fruns rätt till den gemensamma bostaden vid eventuell skilsmässa eller död.Om det inte finns något äktenskapsförord kommer egendomen att delas lika mellan makarna vid en bodelning (11 Kap 3 § ÄktB).Gåva av fastighet.En sådan klausul som du beskriver skulle komma att gälla mellan frun och din släkting. Däremot gäller klausulen ett villkor som är på s.k. obestämd tid. Det är inte säkert på förhand när eller om din släkting kommer att skilja sig. I det fallet att ett villkor är giltigt en längre tid än två år eller är på obestämd tid är det ogiltigt mot den som gåvotagaren överlåter fastigheten (4 Kap 30 § JB).Dvs. din släktings fru skulle kunna sälja fastigheten med bindande verkan trots klausulen, eftersom den är på obestämd tid. Däremot gäller klausulen mellan din släkting och frun vilket innebär att din släkting kan kräva att få gåvans värde.En alternativ lösning.Eftersom det finns osäkerheter med att ge bort en fastighet i gåva med en sådan klausul kan man titta på alternativa lösningar. I och med att jag inte vet alla omständigheter i din släktings situation ger jag allmänna råd.I och med att din släkting är gift och jag utgår från att det inte finns ett äktenskapsförord kommer hens fru att ärva bostaden av honom vid hens död (3 Kap 1 § ÄB) och ifall de skiljer sig kommer det att ske en hälftendelning mellan makarna (11 Kap 3 § ÄktB). Därmed ser jag, med beaktande av de omständigheterna jag känner till, inte ett behov av att ge bostaden i gåva till frun. Sammanfattning.Sammanfattningsvis kan din släkting ge fastigheten i gåva med en sådan klausul. Klausulen kommer dock enbart vara giltig mellan gåvogivaren och gåvotagaren, dvs. mellan din släkting och hens fru.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Kan jag tvinga min bror att sälja sin andel i fastigheten vi ärvde efter vår mor?

2018-10-22 i Samägandeavtal
FRÅGA |<p>Mon och min brors mor gick bort den 4 februari 2016 och min bror och jag ärvde fasigheten som hon och hennes man bodde i. De hade äktenskapsförord så fastigheten blev vår. Det fanns även ett löfte om att jag skulle lösa ut min bror med 500 000 kr och själv bo i fastigheten. Nu är det så att vår styvpappa bor kvar i huset och jag vill lösa min bror med löfte om att vår styvfar får bo kvar. Nu har min bror backat och vill inte hjälpa mig få ägandet av huset då han är "rädd att vår styvfar ska bli åsidosatt". Vår styvfar bor där till självkostnadspris och betalar således ingen hyra. Jag har svårt att få till ett lån och långivarna vill att jag skall stå på hela lagfarten för att få lånen och att vi skall skriva en skuldsedel mellan oss, min bror och jag, och det vägrar min bror att göra. </p><p>Vad har jag för chanser att få detta köp att gå i lås, kan han vägra detta då vi alla kommit överens om att jag skulle ha huset när mor var borta. Min bror är inte alls intresserad av huset och vill inte ha det. Som det ser ut idag har jag ingen som helst fördel av mitt arv efter mor. Hon ville att jag skulle ha det och att det inte skulle säljas vidare utan att jag skulle lösa min bror med 500 000, taxeringsvärdet vid hennes bortgång var 945 000. Idag bor jag i fastigheten tillsammans med min styvfar och har så gjort sedan hösten 2016.</p>
Pontus Schenkel |<p>Hej!</p><p>Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!</p><p>I detta fall tycks det som att du och din bror äger fastigheten och byggnaden med samäganderätt. Sådan uppstår bland annat i de fall delägarna ej av fri vilja erhållit samäganderätt, exempelvis vid arv. Lagen är dispositiv och kan således avtalas bort, men det finns inget i din fråga som tyder på att du och din bror avtalat bort samäganderättslagen (<a href="https://lagen.nu/1904:48_s.1" target="_blank"><b>SamägL</b></a>). Eftersom du inte nämner något om ett sådant avtal utgår jag från reglerna som återfinns i lagstiftningen.</p><p><b>Delägares möjlighet att begära förvaltare av samägda fastigheten eller framtvinga en försäljning</b></p><p>Kan delägare av en fastighet inte enas finns det möjlighet att vända sig till tingsrätten i den domkrets fastigheten är belägen. Tingsrätten utser i sådana fall en förvaltare som kan hjälpa till att medla och sköta andra praktiska frågor beträffande fastigheten (<a href="https://lagen.nu/1904:48_s.1"><b>3 § </b><b>SamägL</b></a>).</p><p>Delägare kan även kräva att den samägda fastigheten ska säljas på offentlig auktion. Detta är ett effektivt medel i de fall en av delägarna inte vill sälja sin andel. Ansökan om en sådan försäljning ska lämnas in till tingsrätten. Din bror kan huvudsakligen inte förhindra försäljningen. Undantaget till denna regel är dock de fall det finns synnerliga skäl, vilka kan medföra anstånd med den framtvingade försäljningen (<a href="https://lagen.nu/1904:48_s.1#P6S1" target="_blank"><b>6 § SamägL</b></a>). I praxis har rekvisitet "synnerliga skäl" tolkats strikt och anstånd med försäljningen beviljas inte ofta. Det ska dock noteras, att egendomen under den offentliga auktionen utbjuds för gemensam räkning, vilket innebär att hela fastigheten utbjuds; inte enbart din brors andel. Det kan alltså tyckas något motsägelsefullt att du ska framtvinga en försäljning av fastigheten, varpå andra spekulanter "bjuds in", och du riskerar förlora fastigheten. Detta följer av att det är oftast så att tvångsförsäljning sker i de fall resterande fastighetsägare motsätter sig en ägares vilja att sälja sin andel. </p><p><b>Rätten utser en god man och ni delar på kostnaderna</b></p><p>I de fall rätten beslutar om att fastigheten ska säljas under offentlig auktion, kommer en god man utses. Dennes uppgift är att ombesörja auktionen och fördela köpeskillingen (<a href="https://lagen.nu/1904:48_s.1#P8S1" target="_blank"><b>8 § SamägL</b></a>). De kostnader som uppkommer för god man, auktionskostnader m.m., ska ni som delägare dela på (<a href="https://lagen.nu/1904:48_s.1#P15S1" target="_blank"><b>15 § SamägL</b></a>). I ert fall innebär det, att om ni äger halva fastigheten var, delar ni på kostnaderna med hälften var.</p><p><b>Slutsats</b></p><p>Du kan inte tvinga din bror att sälja sin andel av fastigheten till dig. Däremot kan du ansöka om förvaltare, som kan medla er emellan. Du kan även ansöka om att fastigheten försäljs vid offentlig auktion. Detta är dock något motsägelsefullt, eftersom du vill bo kvar i/ha kvar fastigheten. I sådana fall tvingas du köpa fastigheten åter under den offentliga auktionen. Detta är dock riskabelt, eftersom andra intressenter kan påverka budgivningen.</p><p>De överenskommelser som du nämner tycks vara muntliga och är av den anledningen svåra att bevisa.</p><p>Jag rekommenderar att du upprättar ett hyresavtal med er styvfar. På så vis försäkrar du din bror om att styvfadern får bo kvar i huset. Därefter skulle din bror kunna sälja sin del i fastigheten till dig.</p><p><i>Jag kommer att ringa dig onsdag den 24:e oktober ca kl. 17.00. Om tiden inte passar kan du mejla mig på pontus.schenkel@lawline.se. Jag föreslår att vi under samtalet utreder saken mer ingående.</i></p><p>Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!</p><p>

Hur ger vi en peng till våra vuxna barn som ska vara enskild egendom?

2018-06-08 i Gåva
FRÅGA |Jag och min fru skulle vilja ge en peng till våra vuxna barn.Men vi skulle vilja ha det förbehållet att deras respektive make maka inte skulle erhålla något av den pengen vid skilmässa eller seperation dem emellan.Finns det någon bra blankett för detta ?Hälsningar
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ni behöver skriva ett gåvobrev Det du och din fru behöver göra är att skriva ett gåvobrev om att pengen till era barn vara s.k. enskild egendom som era barn inte ska kunna ändra på genom t.ex. äktenskapsförord. Barnens make/maka kommer på så sätt som utgångspunkt inte kunna erhålla något av gåvan vid skilsmässa eller separation. Lawlines avtalstjänst för gåvobrev Du och din fru är välkomna att använda er av Lawlines avtalstjänst för att skriva ett gåvobrev HÄR. Där fyller ni i information om:- att gåvan är pengar + värde och valuta- er två som gåvogivare- era barn som gåvomottagare- om gåvan ska vara förskott på arv eller inte (Om ni ger lika mycket till båda barnen spelar det ingen roll om gåvan är förskott eller inte.)- att gåvan ska vara enskild egendom som inte får ändras genom eventuellt äktenskapsförord- datum då barnen ska få gåvanNi får sedan det färdiga gåvobrevet skickat till er e-postadress. Skriv ut det, signera båda två och förvara på ett säkert ställe. Hoppas du fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar och frågor eller skulle det uppstå problem med gåvobrevet är du välkommen att ställa en ny fråga eller kontakta våra jurister på Lawlines juristbyrå för vidare hjälp.Med vänliga hälsningar

Hur ska jag fördela mina gåvor?

2018-05-31 i Gåva
FRÅGA |HEJ !BER OM HJÄLP JAG ÄR OSÄKER HUR JAG SKA GÖRA OM GÅVA TILL MINA BA4RNBARNMIN MAN AVLED OKTOBER 2017 VI HADE ÄKTENSKAPSFÖRORD TESTAMENTE ALLT VAR GIFTORÄ5TT JAG HAR NU FRIFÖRFOGANDE RÄTTMIN HAR ETT SÄRSKULLSBARN, TILLSAMMANS HAR VI TRE BARN SAMT FEM BARNBARNJAG VILL GE VÅRA BARNBARN EN MINDRE PENNING, GÅVA YNGSTA SONEN HAR ETT BARN DE ANDRA TVÅ HAR TVÅ BARN VAR HUR GÖR JAG ? SKA ALLA FÅ LIKA STOR SUMMA ELLER DET ENSAMMA BARNET MER, DUBBELT ?
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du får ge bort dina pengar hur du vill, till vem som helst och i hur stor omfattning du vill. Om du vill ge bort lika stora delar till varje barn så kan du ge dubbelt så mycket till det barnbarn som är ensambarn. Men om du vill att varje barnbarn ska ha lika stora andelar var kan du istället ge en femtedel var till dem. Du får som sagt välja själv. Det du bör tänka på är att din mans särkullbarn kan klandra de gåvor du gett när du gått bort. Om gåvorna utgjorde minst 25 % av din kvarlåtenskap så har särkullbarnet rätt att få del av de pengar du gav bort, så att särkullbarnet får den andel det har rätt till från sin pappa. Men om särkullbarnet inte väljer att klandra så gäller gåvorna som vanligt.Om du skulle vilja ha hjälp av en jurist som kan hjälpa dig mer praktiskt vidare med detta, t.ex. att skriva gåvobrev, kan du höra av dig till mig på sanna.wetterin@lawline.se så återkommer jag med information om konsultation med vår juristbyrå.Hoppas att det var svar på din fråga!Vänliga hälsningarSanna Wetterin

Gåvobrev för fastighet

2018-02-04 i Gåva
FRÅGA |Jag skall ge bort mitt sommarhus till våra tre pojkar, lika delar. Jag vill få inskrivet att min fru och jag har nyttjanderätt så länge vi lever. Gåvan skall vara enskild till respektive barn. Jag är ensam ägare till fastigheten. Taxeringsvärde 2018 är 2 024 000 kronor.Tacksam för hjälp med skrivning av gåvobrev.
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om gåvobrev för fastigheter hittar du i 4 kap. Jordabalken (JB). För att ge bort fastigheter i gåva krävs att gåvobrevet innehåller vissa saker och är utformat på ett visst sätt för att det ska vara giltigt. Enligt 4 kap. 29§ är dessa formkrav följande: Gåvobrevet ska vara skriftligt. Det måste innehålla en förklaring om att gåvogivaren (du) överlåter fastigheten som just en gåva till gåvotagaren (var och en av dina tre söner). Observera här också att fastigheten ska vara namngiven med hela fastighetsbeteckningen. Det ska framgå hur stor del av fastigheten som överlåts (1/3 till respektive son). Både gåvogivaren och gåvotagaren ska skriva under gåvobrevet. Om gåvotagaren (någon av dina söner) ska kunna få lagfart på fastigheten krävs också att din namnteckning bevittnas av två vittnen (20 kap. 7 och 8§§). Eftersom du också vill att fastigheten ska vara enskild egendom för dina söner bör det också skrivas till något i stil med "gåvan ska vara enskild egendom för X". Det kan också vara bra att fundera på om du vill att dina söner själva ska ha möjlighet att göra om fastigheten till giftorättsgods. Då kan det vara en fördel att lägga till att X har rätt att genom äktenskapsförord göra fastigheten till giftorättsgods. Då du också vill att du och din fru ska ha nyttjanderätt under er livstid ska ni ha med ett villkor även om det och kanske också att fastigheten inte får överlåtas under din livstid utan ditt samtycke. För att gåvobrevet ska omfatta allt ni vill och för hjälp med en komplett formulering av det rekommenderar jag att utnyttja vår avtalstjänst. Den hittar du här. Du kan också kontakta någon av våra jurister inom området här. Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna vid fler frågor. Med vänlig hälsning,