Force majeur

2006-05-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är kund och har ett tidsbundet avtal med ett företag som erbjuder mig tjänster. Företaget har efter att avtalet slöts försämrat tjänsterna till mig och orsaken till detta är att en tredejpartsleverantör till företaget sagt upp ett avtal med dem. Företaget som jag är kund hos säger att detta är force majeure, dvs att de inte har kontroll över att deras levantör sagt upp ett avtal. För mig har det stor betydelse om det räknas som force majeure eller inte, för det bestämmer om jag har rätt att avbryta mitt tidsbundna abonnemang eller inte. Leverantören har inte brutit mot avtalet, utan bara sagt upp det enligt de avtalsvillkor som fanns mellan levantören och det företag jag är kund hos. Min fråga är: Har företaget jag är kund hos rätt att hänvisa till force majeure när en av deras leverantörer säger upp ett avtal?
Lorraine Sauvy |Hej! Det som i regel menas med force majeur är så kallade händelser av en ”högre grad” av oförutsebarhet och som man alltså inte kunnat råda över eller förutse. Exempel på detta är krig, revolution, strejk, lockout, blockad, brand, myndighetsåtgärd, miljökatastrofer eller liknande förhållanden. Det finns dock företag som i sin force majeur-klausul lägger in exempelvis uteblivna leveranser från sina leverantörer för att gardera sig. Har dessa villkor då godkänts av båda parter är det ju normalt gällande, såvida inte avtalets upprättande av någon anledning kan anses vara ogiltigt eller om avtalsvillkoren är oskäliga enligt tredje kapitlet i avtalslagen (1915:218) http://www.lagen.nu/1915:218. Utgången i din fråga blir således först och främst beroende av vad som upprättats i ert avtal. Dock torde inte en händelse som denna räknas som en för företaget i fråga helt oförutsebar händelse, går ett avtal ut får man räkna med att det kanske inte förlängs och skall då kanske se sig om efter andra möjligheter. Mvh

Försäljning av samägd egendom

2006-05-12 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vi är 6 familjer som gemensamt äger en stor del av en ö i Bohuslän. Vi har ärvt våra mödrar. Om en försäljning ska kunna ske, vad gäller? Att en vill sälja eller att de som äger mer än 50% tillsammans vill sälja eller måste alla vara eniga?Tack på förhand!
Michael Witting |När inget är avtalat mellan personer med samäganderätt gäller Samäganderättslagen. Detta innebär alltså att om ett avtal finns, så gäller det före lagbetsämmelserna.Enligt 2 § samäganderättslagen, se http://lagen.nu/1904:48_s.1, krävs enighet mellan delägarna för förfogande över godset och för förvaltning av det. Alltså krävs det att ägarna är överens innan några åtgärder vidtas. Det spelar ingen roll att någon eller några ägare äger en större del av egendom än de andra. Detta gäller också vid försäljning av egendomen. Varje delägare kan emellertid enligt 6 § hos tingsrätten ansöka om att fastigheten ska försäljas på offentlig auktion. Tingsrätten kommer att bevilja en sådan ansökan om inte övriga delägare kan visa synnerliga skäl för att den inte ska säljas på offentlig auktion. Det finns ingen uttömmande uppräkning på sådana synnerliga skäl som omnämns i 6 § samäganderättslagen utan detta är något som domstolen avgör från fall till fall. Exempel på vad som i tidigare praxis ansetts som synnerliga skäl för anstånd kan vara att delägare på grund av ett särskilt dåligt konjunkturläge eller andra speciella förhållanden gör en förlust vid försäljningen. Vidare föreligger det hinder mot tvångsförsäljning om en tredje person genom testamente förvärvat nyttjanderätt till fastigheten (eller del av). Då får en ägare enligt 12 kap. 2 och 6 §§ äktenskapsbalken, se http://www.lagen.nu/1958:637, inte överlåta sin andel utan nyttjanderättshavarens samtycke. Hinder mot tvångsförsäljning föreligger också om fastigheten har förvärvats genom testamente och ett överlåtelseförbud uttrycks i testamentet. Av 5 kap. 5 § utsökningsbalken, se http://www.lagen.nu/1981:774, framgår nämligen att egendom som inte får överlåtas enligt föreskrift i testamente inte heller får utmätas.

Ska säljaren laga fel på bil en andra gång?

2006-05-22 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag har sålt en bil och skrev på kvittot att bilen såldes i befintligt skick men att om de åtgårdade felen ej gick igenom besiktning så skulle jag fixa det. När bilen besiktigades hittade man fel på handbromsen, och bilen gick ej igenom. Jag lagade då handbromsen men bilen gick ändå inte igenom. Måste jag laga den ännu en gång? Vem ska stå för kostnaden? Är det rimligt att jag ska reparera och stå för kostnaderna alla gånger eller måste köparen betala?
Anna Bergman |I ditt avtal med köparen har du tagit på dig att laga de åtgärdade felen som inte gick igenom besiktningen. När du nu har lagat ett av felen efter att det inte gick igenom första gången och det ändå inte gick igenom den andra gången så måste man fundera på vad det är som ni har kommit överens om genom avtalet. Du har tagit på dig att laga felen som inte gick igenom, och syftet med att du skulle laga dem har ju varit att de skulle godkännas i besiktningen. Det var väl det som ditt åtagande gick ut på, att bilen skulle gå igenom besiktningen. Att lagningen av handbromsen inte godkändes i besiktningen betyder att du inte har uppfyllt ditt åtagande, dvs att se till så att de åtgärdade felen går igenom besiktningen. Således är det tyvärr du som får stå för kostnaden även den andra gången eftersom du antagligen inte har lagat det tillfredsställande nog den första gången. Mvh

Andelens betydelse vid samäganderätt

2006-06-02 i Samägandeavtal
FRÅGA |Har ägarandelen betydelse vid samägd egendom? Om 80% av ägarna till en fastighet vill bygga en komplementbyggnad och 20 % av ägarna inte vill hur gör man då? Den som äger de 20% har fått detta i gåva och måste sälja till de övriga till taxeringsvärde om försäljning blir aktuell.
Joel Laack |Äganderättsandelens storlek saknar betydelse vid förfoganden över den samägda egendomen. Tillämplig lag är lag om samäganderätt (SamL), som inte föreskriver någon demokratisk ordning mellan delägarna, utan där, enligt 2 §, samtliga måste samtycka till förfoganden över det samfällda godset. (Lagtexten finner du http://lagen.nu/1904:48_s.1 ) SamL är dispositiv och kan alltså sättas ur spel genom t.ex. avtal eller villkor för gåvor. Om så inte skett saknar hur man förvärvat en sådan andelsrätt och med vilka övriga inskränkningar rättslig betydelse.

Är ett letter of intent bindande?

2006-05-18 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, min fråga gäller en överenskommelse. Det är så att jag håller på att skriva en spansk kursbok för utbildningsändamål för mellansatadiet. Jag och förlaget har skrivit under en överenskommelse sk "letter of intention". Nu är det så att förlaget vill göra en del ändringar som inte stämmer överens den ursplungliga överenskommelse. Detta skulle medföra en del försämringar för min del som upphovsman. Jag undrar, är det inte en överenskommelse likställd med ett slutgiltigt avtal? Och i såfall finns det möjlighet att bestrida de eventuella ändringarna som förlaget vill pålägga övernskommelesen? Tackar på förhand
Andreas Heed |Hej, Letters of intent och andra s.k. avsiktsförklaringar är normalt sett inte bindande rättshandlingar. I dessa handlingar förekommer vanligtvis ord och meningar som avviker från den vanliga terminologin i avtalet. Detta sker när en part inte vill lämna garantier utan istället uttalar att han har för avsikt att ingå ett rättsförhållande. Dock kan det vara så att ett letter of intent är bindande. Förutsättning för detta är att det i avtalet finns en klar samstämmighet mellan ett anbud och en accept. Detta avgörs i domstol genom avtalstolkning. Utan att ha sett avtalet kan jag inte uttala mig om din motpart handlat i strid med ett redan bindande avtal. Men som sagt, letters of intent är inte avsedda att ha bindande verkan. Mvh

Borgensåtagande

2006-05-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min mamma står som borgenär på min hyreslägenhet. Jag har pratat med lite olika personer men ingen riktigt kunnig så jag frågar er. Är det så att det är bindande i 6 månader och sen ska det förnyas. Eller vad är de allmäna reglerna? Bostadsföretaget har sagt olika men nån sa att det gäller tillsvidare från att det skrivs, alltså enda till uppsägningstiden är slut. HJÄLP!!!
Andreas Heed |Hej, Jag antar att du menar att din mor är borgensman, dvs. ansvarar för att du fullgör din skyldighet gentemot hyresvärden. Ett avtal, t.ex. ett borgensåtagande gäller så länge som det stipuleras i avtalet. Är inget sagt i avtalet gäller det tillsvidare och måste sägas upp. I det fall det måste sägas upp föreskrivs ofta även en uppsägningstid som måste iakttas. Alltså gäller avtalet tills uppsägningstiden löpt ut. Mvh

Del i konstverk

2006-05-05 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min förra pojkvän och jag skapade konst i kork...Varav 3 har vi gjort tillsammans och jag har signerat dessa på baksidan..Nu har han gjort avtryck av en av dessa på cancas o säljer detta som sin konst...Saken är det att jag har fått skriftligt på att av de tavlor jag har varit mer delaktig i ska jag erhålla 25% av försäljningen...Hur lyder lagen...Jag har inte gett mitt godkännande att få göra detta med canvastavlan... Vad ska jag göra för att avtal ska gälla?Vad kan jag göra?Vilka lagar gäller?
Lorraine Sauvy |Rätten till konstnärliga verk regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk http://lagen.nu/1960:729. De rättigheter som du som konstnär erhåller genom att skapa ett verk är uppdelade i två huvuddelar: ideella rättigheter och ekonomiska rättigheter. Exempel på dessa rättigheter är rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten eller rätten att bli namngiven. Första kapitlets fjärde paragraf reglerar då någon överfört ett befintligt verk till en annan konstart eller då någon i fri anslutning till ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk. I det första fallet är upphovsmannen till det senare verket begränsad av upphovsrätten till det tidigare verket, medan det i det senare fallet då det skapats ett självständigt verk inte längre finns något beroende av rätten till tidigare verket. Det kommer alltså att bero på hur mycket ert gemensamma tidigare verk räknas ligga till grund för det nya verket. Exakt hur ert avtal är utformat kommer också att påverka om och i så fall hur stor rätt du har till det nya verket, men det är svårt att säga utan att ha läst hela avtalet. Exempelvis är innebörden ”mer delaktig” väldigt svår att avgöra. Om ni inte skulle vara överens om hur ert avtal skall tolkas och du tycker det är värt kan du naturligtvis vända dig till domstol med hänvisning till att din avtalspart inte uppfyller sina förpliktelser enligt avtalet. Mvh

Kontraheringsplikt

2006-06-20 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |kan jag överklaga ett beslut från Förvaltarn AB om att inte godkänna mig som hyresgäst?
Jacob Öberg |VILKA REGLER GÄLLER FÖR BESLUT AV FÖRVALTARN AB OCH ÖVERKLAGANDEMÖJLIGHETER? Denna fråga berör egentligen två frågor, dels frågan om överklagandemöjligheten av Förvaltarn AB:s beslut och dels frågan om avtalstvång. Först kommer jag att undersöka överklagandemöjligheterna enligt lag av Förvaltarn AB:s beslut. En viktig skillnad bör här betonas. Man måste skilja mellan möjligheterna att få sin talan prövad av domstol,( dvs föreligger det något rättegångshinder) och möjligheterna att vinna bifall med sin talan. Jag kommer att diskutera båda dessa frågor. Jag utgår ifrån att Förvaltaren AB är fastighetsförvaltare och hyresvärd. Vidare så synes Förvaltarn AB ej vara ett företag som handhar myndighetsutövning ( RF 11:6, dessa företags beslut kan i vissa fall vara överklagbara enligt speciallagstiftning). Eftersom företaget har beteckningen AB i slutet av firman så är det en juridisk person vars beslutsfattande, förvaltning med mera styrs av reglerna i ABL ( Aktiebolagslagen). Beslut av ett bolag kan enligt ABL endast angripas genom klandertalan. För att kunna kunna rikta klander mot ett aktiebolags beslut krävs att man är aktieägare ( 7:50 ABL). Detta krav är ju inte uppfyllt i ditt fall. Situationen hade varit en annan om Förvaltaren AB hade varit en bostadsrättförening och du hade ansökt om medlemskap i föreningen ( se 2 kap 2§ BRL, bostadsrättslagen). I detta fall hade Förvaltaren AB varit skyldig att motivera sitt beslut att ej godkänna dig som medlem med objektiva skäl. Det finns inte heller någon uttrycklig överklagandemöjlighet av detta beslut enligt hyreslagen ( Jordabalken,12 Kap). DOMSTOLSPRÖVNING Det finns sammanfattningsvis ingen enligt lag erkänd möjlighet att överklaga ett beslut att ej bli godkänd som hyresgäst. Frågan är då om det ändå är möjligt att genom stämning få din sak prövad av domstol . Här förutsätter att jag att du genom att använda ordet överklagande syftar på möjligheterna att få din sak prövad av någon oberoende instans. Finns det någon möjlighet för domstolen att avvisa din talan på grund av rättegångshinder? Rent hypotetiskt kan man tänka sig att du yrkade på att Förvaltarn AB måtte vid vite förpliktas att omedelbart antaga dig som hyresgäst hos Förvaltarn AB ( fullgörelsetalan 13:1 RB). Eftersom detta är ett bestämt yrkande så torde du kunna få saken prövad av domstol då inget rättegångshinder föreligger ( 10, 34, 42 Kap RB ). Den enda möjligheten att avvisa ditt käromål skulle vara att domstolen avvisade talan som uppenbart ogrundad eller ej innefattande laga skäl ( 42:5 RB).Med dessa uttryck bör förstås så att det ej finns något rättsligt stöd överhuvidtaget för din talan. Denna anvvisningsmöjlighet ska dock användas av domstolen med stor restriktivitet (NJA 1948 s.513). Det finns ändå en viss sannolikhet för att domstolen skulle kunna avvisa din talan på denna grund utan prövning i sak. Därmed har dock ej frågan om möjligheterna med att vinna bifall till din talan besvarats. ÄGANDERÄTTEN OCH AVTALSTVÅNG Det finns ingen lagfäst rättighet att efter ansökan bli godkänd som hyresgäst av en hyresvärd enligt svensk rätt. Frågan är då om det i avsaknad av uttrycklig lagreglering om denna situation finns något annat rättsligt stöd eller oreglerad rättighet som ger dig möjlighet att i en tvist inför domstol vinna bifall med din talan. För att du ska kunna vinna framgång med din talan mot Förvaltarn AB:s beslut att ej godkänna dig som hyresgäst måste det finns någon rättslig grund för att tvinga Förvaltarn AB att ingå avtal med dig. Vilka är dina möjligheter att på rättslig grund vinna bifall med din talan? . Jag kommer att börja med att diskutera äganderätten och dess betydelse för din fråga. En del av äganderätten till en fastighet består i att ägaren av fastigheten ( ofta densamma som hyresvärden) har rätt att sluta avtal om uthyrning av fastigheten till vem den en känner. Äganderätten kan också definieras negativt på det sättet att ingen person,myndighet eller stat kan inkräkta på den rätt som ägaren eller hyresvärden har. Denna rätt till avtalsfrihet som ägaren eller hyresvärden har innebär att denne kan neka en person eller ett företag att hyra fastigheten eller en enskild bostad med vilka skäl som helst. Mer allmänt kan sägas att det inom svensk rätt ej råder något avtalstvång utan vem som helst har rätt att frivilligt avtala med vem den så känner ( principen om avtalsfrihet). Det är alltså en grundläggande princip inom svensk avtalsrätt att avtalet grundas på en frivillig överenskommelse mellan de som utgör part i avtalet. Ett undantag från denna avtalsfrihetens princip utgör vad som brukar benämnas kontraheringsplikt, "tvång att avtala" . Kontraheringsplikten han beskrivas som ett förbud mot avtalsvägran utan objektiva skäl. Denna plikt innebär en skyldighet för exempelvis en näringsidkare som Förvaltarn AB att tillhandahålla sin prestation, på normala villkor till var och en som efterfrågar den. Genom bestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap 9§ BrB är kontraheringsplikten i viss fall straffsanktionerad. Av 16 kap 9 § brottsbalken framgår att en näringsidkare i sin verksamhet inte får diskriminera någon på grund av dennes ”ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse” genom att vägra tillhandahålla en leverans av tjänst eller vara på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra.En diskriminering av detta slag aktualiserar i och för sig inte en möjlighet att överklaga beslutet att ej godkänna dig som hyresgäst på grund av diskriminering. Straffhotet kan dock verka som påtryckningsmedel mot hyresvärden om denne vill neka dig att bli hyresgäst på grund av skäl som är diskriminerande. Det är inte ovanligt att ett företag eller annan aktör besitter en faktisk ensamställning eller annan stark dominerande ställning utan att inneha en juridiskt skyddad ensamställning. I dessa fall torde företaget under vissa förutsättningar vara underkastade ett kontraheringstvång. Motiveringen härtill är densamma som vid en rättslig monopolställning, dvs att den som efterfrågar varan eller tjänsten normalt saknar möjligheten att välja olika alternativ. En allmän skyldighet till likabehandling får anses föreligga i dessa situationer. Det kan väl allmänt sägas att frågan om det föreligger en ej lagstadgad kontraheringsplikt ( skyldighet för en näringsidkare att sluta avtal) har besvarats olika av olika rättsvetenskapsmän. Två rättsfall från HD antyder dock att en sådan kontraheringsplikt kan föreligga utan stöd i lag ( NJA 1948 s. 513, NJA 1970 s. 394). Kontraheringsplikten förutsätter att den som vill sluta avtalet har ett väsentligt behov och står i en beroendeställning gentemot näringsidkaren. Denna situation kan rimligen ej anses tillämplig i ditt fall då det förmodligen finns flera alternativ, dvs flera fastighetsägare och hyresvärdar. Skulle du dock kunna visa för domstolen att detta var den enda hyresvärden på orten eller att det endast fanns något enstaka alternativ så är det möjligt att du skulle ha vissa chanser att vinna bifall din talan. Det finns dock två invändningar mot detta påstående. För det första är förutsättningarna annorlunda i ditt fall jämfört med fallen från 1948 och 1970. För det andra så har en oreglerad kontraheringsplikt främst ansetts föreligga i situationer då konkurrensrättsliga och marknadsrättsliga aspekter har haft betydelse. Ditt fall har inte denna karaktär av den information jag fått. Sammanfattningsvis så är det sannolikt att du kan då din sak prövad av domstol men tingsrätten skulle dock ej bifalla ditt yrkande då det i princip saknas rättslig grund för att tvinga en hyresvärd att godkänna dig som hyresgäst. Detta torde vara en sammanfattning av rättsläget även om det inte är något uttömmande svar.