Är föreningsrätten lagfäst?

2006-03-23 i Föreningar
FRÅGA |Finns det något lagrum för föreningsrätten? I fråga om man blir diskriminerad för att man är med i en grupp som t.ex. heter "Fria minkarna".
Joel Laack |Friheten att ingå i och driva olika föreningar är grundlagsfäst i regeringsformen (RF 2 kap 1 § 1 st. 5 p). Föreningsfriheten är dock en s.k. relativ fri- och rättighet och kan således inskränkas genom lag eller, efter bemyndigande i lag, annan författning. Genom att Sverige tillträtt Europakonventionen [angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna] skyddas föreningsfriheten dessutom genom artikel 11 i konventionen. Enligt både konventionstexten och RF får vissa inskränkningar göra, t.ex. med hänsyn till nationell säkerhet. Dessa bestämmelser gäller dock endast gentemot ”det allmänna” och alltså inte privatpersoner emellan. Arbetsrättsligt intar fackföreningar dock en särställning. Därigenom är det t.ex. i fråga om lön förbjudet att särbehandla en person för dennes fackliga tillhörighet. Någon diskrimineringslag som därutöver direkt förbjuder särbehandling enbart p.g.a. av medlemskap i en viss förening finns heller inte, varför något reellt rättsligt förbud inte existerar.Vänligen

Aktiebolags firma

2006-02-17 i Bolag
FRÅGA |Är det fel att ange namnet på ett aktiebolag utan ordet "aktiebolag" eller "AB" i löpande text (det gäller alltså inte firmateckning, inte brevhuveden utan löpande text i brev eller annonser t.ex.). Bryter man mot lagen om man gör så?Och samma fråga om bolaget är publikt. Måste tillägget "(publ)" finnas med i löpande texter av olika slag, t.ex. annonser?
Dain Nevonen |Bestämmelser rörande aktiebolags firma behandlas i 28 kap aktiebolagslagen (notera att aktiebolagslagen (2005:551) trädde i kraft 1 januari-06, emellertid har bestämmelserna från den tidigare aktiebolagslagen som avser aktiebolags firma utan ändring förts in i den nya aktiebolagslagen).Av 28 kap ABL följer att ett aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen AB. Vidare skall ett publikt aktiebolags firma åtföljas av beteckningen (publ) om det inte annars framgår av aktiebolagets firma att det är publikt. Brev, fakturor och orderblanketter skall ange bolagets firma. Skriftliga handlingar som utfärdas av ett aktiebolag skall också undertecknas med aktiebolagets firma om inte firman uttrycks på annat sätt. I de fall aktiebolagets styrelse eller ställföreträdare utfärdat en handling utan firmateckning är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelserna som för egen skuld. Undantag föreligger om det av handlingarnas utformning framgår att den utfärdats på bolagets vägnar eller det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdats för bolagets räkning och mottagaren av handlingen får ett behörigt undertecknat godkännande av handlingen så snart som möjligt efter det att han eller hon begärt det eller gjort personlig ansvarighet gällande mot undertecknarna av handlingen.Av ovanstående redogörelse för aktuella regler avseende aktiebolags firma följer således att brev måste ge uttryck för aktiebolagets firma. När det gäller annonser är det möjligt att de kan sägas vara skriftliga handlingar och skall då också ge uttryck för bolagets firma. Annonser är dock lite mer osäkert, utgör de anbud till en bestämd krets skall de helt klart inneha firman men om de är utbud (såsom annonser vanligtvis är) är frågan mer osäker. Oavsett skall vid en senare transaktion (aktualiserad p.g.a. annonsen) aktiebolagets firma uppges. För publika bolag skall förkortningen (publ) förekomma medan för privata aktiebolag är förkortningen (AB) tillräckligt.Bästa hälsningar

Minoritetsregler i aktiebolag?

2005-11-15 i Bolag
FRÅGA |Var kan jag finna regler och bestämmelser vad gäller skydd mot minoritetsägare i ett aktiebolag?
Andreas Törnblad |Det hittar du enkelt i aktiebolagslagen och den finner du http://lagen.nu/1975:1385

Styrelseprotokoll i aktiebolag

2005-11-19 i Bolag
FRÅGA |I Abol. skrivs bland annat att styrelseprotokoll skall upprättas, numreras löpande och förvaras betryggande, etc. Hur skall protokollen numreras. ? Ny nummerserie varje räkenskapsår, eller ? Vad säger lagen ? Tacksam svar. Mvh/ GP
Eva Olofsson |Hej!Den bestämmelse du talar om finns i nya aktiebolagslagens (som gäller fr om 1 janueri 2006) 8 kap 24-26 §§ och i den nuvarande aktiebolagslagens 8 kap 21-22 §§. Som du påpekar står där att protokollen skall numreras löpande och förvaras betryggande men någon närmare detaljerad bestämmelse om hur denna numrering ska gå till finns dock inte i lagen. Det är alltså upp till bolaget att välja en lämplig numrering, antingen en ny nummerserie varje räkenskapsår eller en evighetsnummerserie. Bolag kan även reglera i sin bolagsordning hur protokollen ska föras och hanteras. Den nuvarande aktiebolagslagen hittar du http://www.lagen.nu/1975:1385 .

Nyemission

2005-12-10 i Bolag
FRÅGA |Kan en aktieägare i ett bolag med två delägare som har 60% av aktierna bestämma att en utomstående ska skjuta in pengar genom nyemission utan den andra dellägarens samtycke?
Sofia Fjelland |Hej!En förutsättning för nyemission är att bolagsordningen tillåter det. Ett beslut om ändring av bolagsordningen kräver kvalificerad majoritet, 9:30 aktiebolagslagen (ABL), se http://www.lagen.nu/1975:1385. Det innebär att beslutet måste biträdas av 2/3 av de avgivna rösterna och 2/3 av de på stämman företrädda aktierna. Om nyemission är möjligt enligt bolagsordningen har de gamla aktieägarna företrädesrätt att teckna nya aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger, 4:2 ABL. Denna företrädesrätt kan dock sättas ur spel genom bestämmelse i emissionsbeslutet. Bestämmelsen kan innnehålla att företrädesrätten ska tillkomma någon utomstående. Ett sådant beslut kräver dock kvalificerad majoritet, dvs 2/3 av de avgivna rösterna och 2/3 av de på stämman företrädda aktierna, 4:14 st 2 ABL. Således ser jag ingen möjlighet att i detta fall rikta emissionen till en utomstående eftersom ett sådant beslut kräver mer än 60% av rösterna.

Handlingar hos en stiftelse

2005-11-30 i Stiftelser
FRÅGA |Har en utomstående privatperson rätt att kräva kopior av protokoll, bokföring etc, från en stiftelse? En stiftelse är väl ingen offentlig instutition?
Oscar Björkman |De handlingar som måste lämnas ut enligt grundlag är så kallade allmänna handlingar. Det är handlingar som förvaras och har upprättats eller inkommit till en myndighet är att se som allmänna. Stiftelsen är ingen myndighet och har därför ingen skyldighet att lämna ut handlingar. Om det är så att stiftelsen har fått i uppdrag att sköta någon form av myndighetsutövning kan de handlingar som förvaras och har upprättats eller inkommit till stiftelsen ses som allmänna.

Minoritetsskydd i AB

2005-11-21 i Bolag
FRÅGA |Var kan jag hitta regler som gäller skydd för minoritetsägare i ett AB?
Eva Olofsson |Först och främst ska påpekas att en ny aktiebolagslag (SFS 2005:551) gäller fr o m 1 januari 2006, skillnaderna i innehåll är dock inte så stora utan uppdateringen är mestadels språklig. Mina paragrafhänvisningar utgår från den nya lagen - vill du läsa den nuvarande så finns den http://www.lagen.nu/1975:1385 . I nya aktiebolagslagen finns en mängd olika bestämmelser för minoritetsskydd och mitt svar kommer därför inte att bli fullständigt heltäckande. I 7 kap 43-44 §§ finns bestämmelser om röstregler för ändring av bolagsordning som ger minoriteter ett visst skydd. 7 kap 14 § kring sk. fortsatt stämma, eller bordläggning, ger en möjlighet för en minoritet (1/10 av aktierna) att skjuta upp en fråga på en bolagsstämma till senare dag. Reglerna i 9 kap 9 § kring minoritetsrevisor och i 9 kap 21-22 §§ kring särskild granskning är också exempel på skydd för minoritetsägare. Dessutom får en enskild aktieägare enligt 7 kap 50 § klandra beslut som tagits på bolagsstämma genom att väcka talan mot bolaget vid allmän domstol. Den generella likhetsprincipen i 4 kap 1 § som stadgar att alla aktier ska ha lika rätt gör också att bolagsstämman inte får fatta beslut som ger otillbörlig fördel till någon aktieägare eller annan och nackdel för någon annan aktieägare (7 kap 47 §). Detta var några exempel på minoritetsskydd och vill du ha närmare förklaringar är du välkommen att återkomma.

Borgen för bolag och sponsring

2005-11-16 i Bolag
FRÅGA |Vilka lagar gäller när dotterbolag går i borgen för moderbolag? Finns det några vägledande domar?Vilka lagar gäller för avdrag vid sponsring? Med och utan motprestation.Tack på förhand
Eva Olofsson |Det finns i 21 kap Aktiebolagslagen ett omfattande förbud mot lån till närstående, däribland aktieägare, och bestämmelsen tillämpas även på borgensåtaganden. Men i 2§ undantas koncernlån från låneförbudet, vilket betyder att det är okej för dotterbolag att såväl ställa säkerhet som låna ut pengar till moderbolag. Det är dock förbjudet att såväl ge lån som att ställa säkerhet för förvärv av aktier i det långivande bolaget eller i överordnat bolag i samma koncern enligt 5§. Observera att mina svar utgår från den nya Aktiebolagslagen SFS 2005:551 som träder i kraft den 1 januari 2006. I den aktiebolagslag som gäller fram till nyår (1975:1385) hittar du bestämmelserna i 12 kap 7 § eller http://www.lagen.nu/1975:1385 .Frågan om sponsring är inte helt enkel att svara på eftersom det i varje situation blir en bedömningsfråga. Den bestämmelse som finns för avdragsrätten i näringsverksamhet hittar du i inkomstskattelagen 9:2 st 2 och 16:1 och den hittar du http://www.lagen.nu/1999:1229 . Generellt kan sägas att när det gäller avdragsrätt för sponsring krävs att den inte är att se som en ren gåva eftersom gåvor inte får dras av. Man ser då till om det finns ett kommersiellt intresse i sponsringen alltså om den används för inkomsternas bibehållande och förvärvande, vilket i utgångsläget gör utgiften avdragsgill. Normalt brukar motprestation anses utesluta att det skulle vara fråga om en gåva. När det gäller aktiebolag presumeras utgifter för sponsring uppfylla det allmänna kravet om kommersiellt intresse men det är ändå inte självklart att avdrag medges. Regeringsrätten har nämligen i RÅ 2000 ref 31 ansett att även om en gåva är kommersiellt motiverad och därmed att se som sponsring kunde den likväl vara att se som en gåva. I målet medgavs inte avdrag för den del av sponsringen som mer allmänt stödde bidragstagarens verksamhet då detta bidrag ansågs vara en gåva med hänsyn till avsaknad av anknytning mellan företaget och bidragstagarens verksamhet och bristen på motprestation.