Diskrimineringsfall där ersättning utdömts

2006-01-26 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, sitter och skriver ett läromedel för gymnasieungdomar när det gäller Mångkulturalism, målet med arbetet är att eleverna i större utsträckning ska börja tänka i banor av vi istället för att göra en uppdelning av vi och dom, där målet är att alla ska kunna ha fullständigt medborgarskap på alla nivåer i samhället såväl sociala, ekonomiska, och politiska. En uppgift som vi har är att förklara hur strukturell och individuellt vi och dom tänkande påverkar individen och samhället ex på arbetet, i skolan, rättsväsendet, samt ur ett globalt perspektiv. Min fråga är nu om det finns verkliga diskrimineringsfall av invandrare i Sverige som har upplevt diskriminering inom ovanstående områden och som fått ersättning på grund av diskriminering. Vore bra om man kunde få ta del av dessa berättelser då dessa ökar trovärdigheten gentemot eleverna med verkliga fall från det svenska samhället. Bra tips på sidor på nätet som berör denna fråga mottages med stor tacksamhet.
Sara Forslund |Hej, Lagar som är relevanta för det du skriver om är främst Lagen (2003:307) om forbud mot diskriminering, Lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet pga. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Olaga diskriminering är också ett brott enligt brottsbalken, detta återfinns i 16 kap. 9 §. Några fall i vilka det dömts för olaga diskriminering som har gått hela vägen upp till Högsta domstolen och blivit vägledande för liknande fall är bland annat NJA 1985 s 226 där en företrädare för ett kommunalt bostadsföretag hade nekat en zigenare att hyra en lägenhet i ett visst område. I NJA 1994 s 511 hade ägaren till en hyresfastighet vägrat en kvinna att hyra en lägenhet i fastigheten på grund av att hennes sambo var färgad. I NJA 1999 s 556 befanns ett varuhus skyldiga till olaga diskriminering då de hade uppställt ett tillträdesförbud för personer klädda i vida, långa och tunga kjolar då detta förbud särskilt drabbade zigenarkvinnor. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har en hemsida (www.do.se) där du kan hitta mer information om detta. Bland annat finns en förteckning över aktuella diskrimineringsärenden samt fler länkar relaterade till frågor som denna. Hoppas mitt svar är till din hjälp och lycka till! Vänliga hälsningar,

Aktiv dödshjälp

2005-12-11 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Vilka lagar skulle involveras i en ev. lagändring angående aktiv dödshjälp i Sverige? Och vilka lagar hindrar det i dagsläget?
Michael Witting |En läkare kan i vissa fall enligt lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död, se http://lagen.nu/1987:269, avkorta en människas liv. Det kan ske när livsupphållande åtgärder inte tjänar något rimligt syfte. Då kan en läkare avstå från att sätta in behandling. En läkare kan också företa en åtgärd som påskyndar döden när det inte finns något annat sätt att nå ett väsentligt omvårdnadsmål (vanligen smärtlindring). I annat fall är aktiv dödshjälp förbjudet. Det finns emellertid ingen lag som uttryckligen förbjuder aktiv dödshjälp. Om någon dödar en annan med dennes samtycke eller på dennes begäran kan straffet bli uppsåtligt dödande. Samtycke enligt 23 kap. 7 § brottsbalken, se http://www.lagen.nu/1962:700, medför inte straffrihet. Det går nämligen inte att samtycka till svår kroppsskada. Om man blir dömd blir man troligtvis dömd till dråp enligt 3 kap. 2 § brottsbalken. Beroende på hur delaktig gärningsmannen är kan denne istället bli dömd för medverkan till självmord enligt 23 kap. 4 § tillsammans med 3 kap. 1 § brottsbalken. Det finns emellertid möjlighet att få ett lindrigare straff, pga av samtycket, genom reglerna om påföljd. Dessa lagar som ovan behandlats är således de som skulle behövas ses över vid en eventuell lagändring. Frågan är dock vilka som ska ha behörigheten att utföra aktiv dödshjälp. Ändrar vi lagen om samtycke så att man kan samtycka till dödshjälp utvidgar vi även begreppet så att vem som helst kan ta livet av någon annan med dennes samtycke. Det krävs därmed, enligt min mening, en speciell lagstifting om aktiv dödshjälp.

Förtal av en grupp

2006-01-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Såsom varande bostadslös med socialbidrag, här i Jönköping en av uppåt 30 personer på ett ungefär, vill jag ha hjälp med en diskrimineringsfråga: Mycket ofta fattar myndighetspersoner och vandrarhemsföreståndare m.fl. beslut där gruppen som helhet straffas eller nekas något pga. något straffbart som en eller två "gruppmedlemmar" gjort. Vi som drabbas känner detta som inhumant och dogmatiserande. Själv är jag sk. högutbildad men med en ekonomisk krash bakom mig. Andra kan ha en väldigt different bakgrund och personlighetsprofil. Snälla alla, försök hjälpa oss att tvåla dit glashuspersonerna.
Oscar Björkman |Det är inte frågan om diskriminering eftersom det brottet förutsätter att det rör sig om särbehandling på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller homosexuell läggning, se http://lagen.nu/1962:700#K16P9. Det brott det skulle kunna vara frågan om i det här fallet är förtal, brottsbalken 5:1 (se http://lagen.nu/1962:700#K16P9). Förtal innebär att någon exempelvis utpekas som klandervärd i sitt levnadssätt, eller ett uttalande som på annat sätt är ägnat att väcka missaktning. På sidan 5:9 i Brottsbalksommentaren, 2005 står att även en grupp som utpekas omfattas av detta skydd om det går att härleda detta till vissa individer. Eftersom det i det här fallet rör sig om en grupp på cirka trettio personer torde förtalsskyddet omfatta er, på s. 5:9 står att en kår som utpekas uppfyller detta krav. Uppgiften ska lämnas till annan än den beskyllde. Om kommun och vandrarhemsföreståndare lämnar uppgifter till varandra där bostadslösa i Jönköping på något sätt utpekas på sätt som ovan sagts finns en möjlighet att anmäla dem för förtal. Förtal är ett målsägandebrott, se http://lagen.nu/1962:700#K5P5, vilket innebär att den som blivit utsatt för brottet måste åtala den andra personen. Åklagare får väcka åtal om målsägare anmäler brottet till åtal och detta är påkallat ur allmän synpunkt.

Har byggfirma genom missbruk av fullmakt begått brott

2005-12-22 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |byggfirman har när jag anlitat dem även begärt att jag skriver under en fullmakt för att dem skall kunna sköta frågor om bygglov mm. Fullmakten var så luddigt utformat att dem har kunnat använda den för att i mitt namn, utan att fråga eller ens meddela mig, godkänna en från detaljplanen starkt avvikande byggnad på granntomten. Jag skulle vilja polisanmäla detta som "trolöshet mot huvudman" eller annat i den andan. Det dem har gjort är lågt men är det brottsligt?
Joel Wickman |Hej! Svaret på din fråga kan inte besvaras exakt utan närmare insikt i fullmaktens innehåll och den muntliga överenskommelsen. Några olika alternativ finns dock. Hade du och byggföretaget en överenskommelse om vilka befogenheter de skulle ha vid kontakt med tredje man spelar det ingen roll vad som står i eran fullmakt. Byggfirman är civilrättsligt bunden av avtalet gentemot dig och skall ersätta skada som orsakas om de överskridit sin befogenhet. Däremot kan inte tredje man alltså din granne drabbas av repressalier för att byggbolaget i form av fullmaktshavare godkänt bygget, förutsatt att grannen varit i god tro. Helt ogiltigt är byggföretagets handlande om det kan konstateras att de brutit mot föreskrifterna i fullmakten d.v.s. gått utanför sin behörighet. Både när en förtroendeman, rättsligt binder en huvudmannen genom att handla helt utan uppdrag och genom att överskrida de instruktioner som givits för ett uppdrag kan denne bli dömd för trolöshet mot huvudman. Att något av dessa rekvisit ät uppfyllda är svårt att svara på utan att veta innehållet i fullmakten eller de instruktioner du gett byggfirman. Viktigt i sammanhanget är också att den juridiska personen, byggfirman, inte kan dömas för ett brott utan endast den fysiska person som utfört den brottsliga handlingen. För att rekvisiten för brottet skall vara uppfyllda krävs vidare att ekonomisk skada åsamkats dig om fullmaktsförhållandet reglerar ekonomiska angelägenheter. Rör avtalet en rättslig angelägenhet räcker det med förfång. Med förfång menas skada av icke ekonomisk natur. Det tycks som att erat förhållande rör det senare alternativet. Slutsatsen blir alltså att byggfirman, om den endast fått instruktioner att sköta frågor om bygglov mm rörande din egen tomt och därmed överskridit sin befogenhet blir civilrättsligt ersättningsskyldig. Brottet trolöshet mot huvudman kan också vara aktuellt om de ovan nämnda rekvisiten är uppfyllda. Enligt min mening kan så mycket väl vara fallet så och en polisanmälan vore därför befogad.

Ansvarsfrihetsgrunder

2005-12-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |24 kap BrB beskriver ansvarfrihetsgrunder. Hur har dessa utvecklats ur ett historiskt perspektiv, eller rättare sagt varför har dess uppkommit? Finns det någon litteratur som berör detta ämne? Jag är framförallt intresserad an nödvärnsrätten samt laga befogenhet. Skriver en uppsats om polisens rätt att använda våld...
Lisa Hallergren |Allmäna ansvarsfrihetsgrunder, exemplvis nödvärn, nöd och samtycke, finns i 24 kap. BrB. Gärningsmannen fälls ej till ansvar om en ansvarsfrihetsgrund är tillämplig, vilket innebär att den begångna gärningen ej utgör ett brott. Litteratur som kan rekommenderas är främst : Brottsbalken, En kommentar del 2 (studentutgåva 4). Författare: L. Holmqvist, M. Leijonhufvud, P-O. Träskmark och S. Wennberg, Nordstedts Juridik 2005. I boken finner Du en kommentar till varje paragraf i 24 kap BrB. Även boken Straffansvar, författad av M. Leijonhufvud och S. Wennberg kan rekommenderas. Lycka till med uppsatsen!

Smita in på krog och felaktigt omhändertagande

2006-01-13 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag undrar om man kan bli dömd för bedrägligt beteende om man vill gå in på en krog och erbjuder sig betala inträde men inte blir insläppt och sedan smiter in genom en annan ingång och en vakt får syn på en? är det bedrägligt beteende eller något annat? Isåfall vad räknas detta som? För man har ju inte från början haft uppsåt att gå in gratis utan ville ju betala för sig. Har även en till fråga, om man tycker att man felaktigt blivit omhändertagen enligt 13§ polislagen, kan man anmäla detta nånstans?
Ann Rask Samuelsson |Eftersom man uppenbarligen behöver betala inträde till denna krog för att få bli insläppt har du gjort dig skyldig till bedrägligt beteende genom att gå in utan att betala. Att du tidigare hade uppsåt att betala gör ingen skillnad eftersom du hade uppsåt att gå in utan att betala när du smet in. Anser du dig ha blivit felaktigt omhändertagen av polisen kan du antingen föra saken till JO (justitieombudsmannen) eller anmäla polisen för olaga frihetsberövande ( se 4 kap 2 § http://lagen.nu/1962:700 ) och låta åklagare påbörja eventuell förundersökning.

Är det lagligt att utge sig för att vara adlig?

2005-12-08 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Är det lagligt att i sverige felaktigt och falskt utge sig för att vara del av svensk adel?
Fia Berg |Hej! Det beror på, skulle jag säga! Det är inte något särskilt särskilt brott att ljuga om att man är av svensk adel, däremot skulle det ju kunna vara urkundsförfalskning m m om man anger det i handlingar och dylikt som skullke kunna vara urkunder. Urkunder kan sägas vara allt som spelar roll i någon form av bevishänseende. Domstolarna är petiga vad gäller urkundsförfalskning tex dömdes en gift kvinna, i ett fall, för detta då hon angav sitt flicknamn på en urkund.

Knivinnehav på allmän plats

2005-12-06 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag är scout och undrar vad som då gäller angående att bära med sig knivar på allmän plats? Som scout ingår ju kniven som en naturlig del av verksamheten.
Lorraine Sauvy |Hej! Enligt lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, se http://lagen.nu/1988:254 , är det förbjudet att på allmän plats eller inom skolområde inneha knivar eller liknande föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. Allmän plats innebär varje plats, inom- eller utomhus, som är upplåten till eller annars besöks av allmänheten. Exempel på allmänna platser är vägar, gator, torg och parker. Det finns dock två undantag till denna bestämmelse. Det första gäller då en kniv eller liknande föremål ingår i en utrustning för viss tjänst eller uppdrag. Detta undantag är tillämpligt på exempelvis poliser som enligt lag bär en viss utrustning. Det andra undantaget gäller om innehavet av kniven eller ett liknande föremål kan anses befogat med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter. Det är detta undantag som blir tillämpligt då en kniv eller liknande föremål innehas på allmän plats för exempelvis arbete eller fritidsändamål (dock ej självförsvar). Om ett innehav faller under förbud eller undantag får avgöras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Det som då skall bedömas är: - föremålets art: det finns inga regler om vad för slags kniv som är förbjuden, utan det får avgöras av när och hur den används (dock är det alltid förbjudet för en person under 21 att inneha eller använda springknivar eller springstiletter). - behovet: om kniven eller föremålet innehas för exempelvis scouting kan en onormalt stor kniv för det ändamålet inte anses falla in under undantaget. - plats: allmän plats/skolområde eller privat område? - personens uppträdande: alkoholpåverkan eller aggressivt beteende kan försvåra tillämpningen av undantag. - hur medförs föremålet: undantaget är mer uppenbart om kniven medförs exempelvis nerpackad i en scoutpackning än i fickan där den är mer lättillgänglig. - tidpunkt: när på dygnet? - folksamling: var det mycket folk? - risk: hur stor var risken för att föremålet skulle komma till användning som vapen vid brott mot liv eller hälsa? Alla dessa frågor bedöms för att avgöra om innehavet kan falla in under undantaget. Som scout bör du alltså när du befinner dig på allmän plats bevara din kniv i packningen. Vad jag har förstått får scouter även ett knivbevis när de lärt sig att hantera kniven. Om det finns möjlighet kan ju detta bevis medföras för att kunna visa att du skall använda kniven för fritidsändamål och att den inte är ägnad att användas vid brott. Med vänlig hälsning