En polismans rätt att kontrollera fordon

2006-01-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! En kompis till mig var ute o körde bil inatt. Vid 24:00 så börjar en polisbil åka efter han. När hanhade kört ca: 1 mil så stannade polisen han. Han hade då kört mycket lungt och inte överträtt några lagar. Polisen, kommer fram och ber om att få se på körkortet. Sen tar de ut han och pratar med han. När de har pratat en stund så vill polisen kolla i bilen. Han vägrar och polisen trycker sig in i bilen och tar nycklarna från tändingen fast min kompis protesterar hela tiden och säger att han ej tillåter de att kolla i bagageluckan. Polisen ignorerar detta och öppnar upp luckan o kollar runt... Sen börjar de kolla inne i bilen.. Där finner de ca: 8 liter hembränd sprit. Polisen tar med sig spriten... Nu till frågan. Får polisen kolla i vem som helst låsta bagagelucka utan tillstånd? Vad kan straffet bli för han?
Tim Boström |Hej! Din fråga tar sin utgångspunkt i vilken rätt en polisman har att kontrollera/undersöka fordon (bl.a. personbilar), men för att lättare förstå reglerna kring detta kan det vara en bra idé att även klargöra vilka befogenheter en polisman har att stoppa fordon (i detta fall blev ju din vän stoppad innan polisen undersökte hans bil). Enligt 22 § polislagen har en polisman under vissa förutsättningar rätt att stoppa fordon. Exempel på sådana situationer är bl.a. när det behövs för att reglera trafiken eller för att kontrollera fordon, förare eller fordons last enligt vad som är särskilt föreskrivet (man bör således uppmärksamma att det inte krävs att föraren har brutit mot någon trafikregel för att en polisman skall ha rätt att stoppa fordonet). Enligt 2 kap. 11 § fordonslagen får en polisman genomföra sådana kontroller som uppenbart behövs ur trafiksäkerhetssynpunkt och han får enligt 2 kap. 12 § fordonslagen även kontrollera ett fordons last för att försäkra sig om att fordonet är lastat på föreskrivet sätt (regler rörande lastning regleras bl.a. i trafikförordningen). Enligt 3 kap. 3 § fordonslagen har en polisman som genomför sådana kontroller av fordon som avses enligt ovan, rätt till tillträde till fordonet samt slutna utrymmen i fordonet. Mot ovanstående bakgrund torde polismännens agerande vara korrekt vad beträffar kontrollen av din väns bil (innefattat bagageutrymmet). Att polismännen tagit nyckeln då din vän vägrade att överräcka den, innebär inte att polismännen har agerat på ett felaktigt sätt. En polisman får nämligen enligt 10 § polislagen tillgripa våld (förutsatt att andra medel är otillräckliga) för att utföra en tjänsteåtgärd. Det bör emellertid tilläggas att en polisman alltid måste beakta den s.k. proportionalitetsprincipen, vilken innebär att våld endast får brukas i sådan utsträckning som krävs för att uppnå det avsedda resultatet. Vad din vän eventuellt kan riskera för straff är en fråga som är mycket svår att besvara. Anledningen till detta är att en sådan bedömning måste ta sin utgångspunkt i om det överhuvudtaget har begåtts något brott (m.a.o. att både objektiva och subjektiva rekvisit är täckta) - i detta fall är det något som är näst intill omöjligt att yttra sig om då informationen som följer av frågeställningen inte ger tillräcklig vägledningen. Vidare skall framhållas att personer som döms för samma typ av brott inte per automatik får samma straff då en rad andra faktorer påverkar påföljden (t.ex. gärningsmannens ålder samt tidigare brottslighet). Rent allmänt kan man emellertid säga att det enligt 2 kap. 1 § alkohollagen är förbjudet att tillverka sprit och spritdrycker utan tillstånd och enligt 10 kap. 1 § alkohollagen kan den som t.ex. tillverkar, säljer, innehar, forslar, döljer eller förvarar sådana drycker dömas till böter eller fängelse i högst två år (sex år om brottet betraktas som grovt). Mvh

Återtagande av stulen egendom

2006-01-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |En person ser en tjuv ta sin frus cykel. Har han då rätt att tvinga tjuven att lämna tillbaka cykeln om tjuven inte gör detta frivilligt?
Sofie Olofsson |Enligt brottsbalkens (BrB) 8 kap. 9 § döms den som olovligen rubbar annans besittning för att taga sig själv rätt till självtäkt. Detta gäller även om den som besitter egendomen har stulit den och således inte har äganderätt därtill. Från ovan nämnda lagrum undantas emellertid det fall då ägaren återtar en stulen sak ”å färsk gärning”. Detta framgår av brottsbalkens promulgationslags (BrP) 14 § och 16 § p.6. Med färsk gärning menas att återtagandet ska ske på brottsplatsen, under ett kontinuerligt förföljande därifrån eller eljest innan någon längre tid förflutit efter besittningsrubbningen. Det kan även tilläggas att i det fall en tjuv med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, det föreligger nödvärnsrätt mot denne, se BrB 24 kap. 1 § st. 2 p.2. Med detta menas att om en person i en sådan situation begår en brottslig gärning mot tjuven, han ska gå fri från ansvar om det med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt inte är ”uppenbart oförsvarligt” (vad ”uppenbart oförsvarligt” innebär går jag inte närmare in på här). Observera dock att det här handlar om ”bar gärning” (jfr. ”färsk gärning” som är ett vidare begrepp). Våldsanvändningen måste ha ägt rum på brottsplatsen eller under ett kontinuerligt förföljande därifrån. Med detta sagt blir mitt svar på din fråga följande; Om en man ser att någon stjäl sin frus cykel har han rätt att tvinga tjuven att lämna tillbaka den så länge det sker i nära anslutning till själva tagandet, ”å färsk gärning”. Skulle tjuven försöka hindra återtagandet med våld eller hot om våld eller på annat sätt har mannen nödvärnsrätt mot tjuven så länge egendomen tas ”på bar gärning” och nödvärnsgärningen inte överskrider vad som är "uppenbart oförsvarligt". Om mannen däremot skulle återta cykeln efter den tid som kan anses vara ”å färsk gärning”, exempelvis dagen därpå, gör han sig skyldig till självtäkt.

Olagligt med armbindel?

2006-01-13 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är olagligt att ha armbindel runt armen? För några dar sedan i skolan kom ett par lärare fram till mig och ifrågasatte att jag inte fick ha ett Rage against the machine märke (röd stjärna) runt armen. I och försig så anammar det ju kommunism, men jag får väll vara kommunist om jag vill. De höll på och tjata om att man inte fick ha ett hakkors på sig så de menade att man inte fick ha ett kommunism märke på sig heller. Men sen kom en annan lärare fram och sa att det var olagligt att ha armbindel sedan andra världskriget. Där tvivlade jag lite, men det kan väl vara sant. Så jag frågar er, är det olagligt eller inte?
Eva Olofsson |Hej! Det finns ingen specifik bestämmelse som förbjuder bärande av armbindel. Tidigare fanns det en lag som hette Lag (1947:164) om förbud mot politiska uniformer och denna förbjöd mycket riktigt bärande av armbindel som uttryckte politisk uppfattning. Och som SFS-numret avslöjar tillkom denna bestämmelse strax efter andra världskriget. Den regeln upphävdes dock 2002. Den bestämmelse som finns nu är brottet hets mot folkgrupp i 16 kap 8§ Brottsbalken (BrB). Brottet består i att genom uttalande eller annat meddelande sprida uttryck av missaktning för folkgrupp eller annan grupp med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, sexuell läggning eller trosbekännelse. I praxis har som meddelande ansetts kunna vara klädsel eller bärande av emblem exempelvis armbindel. Det finns flera exempel på rättsfall där domstolen ansett att bärande av armbindel med hakkors är ett sådant meddelande som är kriminaliserat enligt 16:8 BrB, men däremot har åtalet brustit i ett antal fall pga att spridningen av meddelandet inte ansetts tillräckligt. Frågan om en kommunistisk symbol också skulle anses som hetsande mot folkgrupp har såvitt jag vet inte prövats. Min bedömning är dock att något sådant inte skulle vara aktuellt. För mer information om vilken typ av handlande som hets mot folkgrupp riktar sig mot rekommenderar jag att du tittar närmare i proposition 2001/02:59.

Diskrimineringsfall där ersättning utdömts

2006-01-26 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, sitter och skriver ett läromedel för gymnasieungdomar när det gäller Mångkulturalism, målet med arbetet är att eleverna i större utsträckning ska börja tänka i banor av vi istället för att göra en uppdelning av vi och dom, där målet är att alla ska kunna ha fullständigt medborgarskap på alla nivåer i samhället såväl sociala, ekonomiska, och politiska. En uppgift som vi har är att förklara hur strukturell och individuellt vi och dom tänkande påverkar individen och samhället ex på arbetet, i skolan, rättsväsendet, samt ur ett globalt perspektiv. Min fråga är nu om det finns verkliga diskrimineringsfall av invandrare i Sverige som har upplevt diskriminering inom ovanstående områden och som fått ersättning på grund av diskriminering. Vore bra om man kunde få ta del av dessa berättelser då dessa ökar trovärdigheten gentemot eleverna med verkliga fall från det svenska samhället. Bra tips på sidor på nätet som berör denna fråga mottages med stor tacksamhet.
Sara Forslund |Hej, Lagar som är relevanta för det du skriver om är främst Lagen (2003:307) om forbud mot diskriminering, Lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet pga. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Olaga diskriminering är också ett brott enligt brottsbalken, detta återfinns i 16 kap. 9 §. Några fall i vilka det dömts för olaga diskriminering som har gått hela vägen upp till Högsta domstolen och blivit vägledande för liknande fall är bland annat NJA 1985 s 226 där en företrädare för ett kommunalt bostadsföretag hade nekat en zigenare att hyra en lägenhet i ett visst område. I NJA 1994 s 511 hade ägaren till en hyresfastighet vägrat en kvinna att hyra en lägenhet i fastigheten på grund av att hennes sambo var färgad. I NJA 1999 s 556 befanns ett varuhus skyldiga till olaga diskriminering då de hade uppställt ett tillträdesförbud för personer klädda i vida, långa och tunga kjolar då detta förbud särskilt drabbade zigenarkvinnor. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har en hemsida (www.do.se) där du kan hitta mer information om detta. Bland annat finns en förteckning över aktuella diskrimineringsärenden samt fler länkar relaterade till frågor som denna. Hoppas mitt svar är till din hjälp och lycka till! Vänliga hälsningar,

Vad kallas det när man av okynne inleder processer?

2006-04-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hejsan, enl Rättegångsbalken kap 10 9 § kan den som mot bättre vetande inleder en rättstvist dömas till böter. Det ska finnas även i brottsbalken men jag kan inte hitta detta. Var står det och vad kallas det när man av okynne eller för att trakassera inleder rättsprocesser? Ska man polisanmäla vederbörande och faller detta under allmänt åtal? Skulle också gärna vilja komma i kontakt med en jurist som kan ge råd hur man kan gå vidare i ett ärende som omfattar trakasserier, ärekränkning, maktövergrepp och rättsröta. Den ena praten är ett allmännyttigt bostadsbolag och jag har fått dem fällda av JO för undenlåtenhet att lämna ut allmän handling. Tyvärr kan JO inte gå vidare och åtala dem för tjänstefel. Hur kommer man åt dem?
Andreas Heed |I brottsbalkens 15:e kapitel stadgas om vissa menedsbrott. Till exempel döms enligt 15:6 BrB den som angiver oskyldig till åtal med uppsåt att denne skall bli dömd för falsk angivelse. I samma paragraf stadgas om obefogad angivelse till vilket man döms om man anger en person till åtal men borde förstått att denne var oskyldig. Enligt 15:7 BrB döms den som uppsåtligen lämnar osanna uppgifter om en person till polis, åklagare eller annan myndighet för falsk tillvitelse. Brott av den karaktär du beskriver kallas alltså för menedsbrott och hittas i brottsbalkens 15:e kapitel. De ovan angivna brotten är endast exempel på brott som hittas i kapitlet. Samtliga brott i kapitlet faller under allmänt åtal (se 20:3 RB). Jag rekommenderar dig att kontakta polismyndigheten där du kan få hjälp att gå vidare med ditt ärende. 15:e kapitlet BrB hittar du http://www.lagen.nu/1962:700 Lycka till!

Kan jag dömas för brott jag inte minns?

2006-01-09 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |hej jag var ute med kompisar på en pub blev lite senare inbjuden till ett annat bord blev bjuden på dricka efter ett tag började det bli bråkigt vid bordet och en vakt jag känner bad mig gå ut vilket jag gjorde gick omkring utanför puben då jag tydligen kom ihop mig med en annan vakt har inget minne av det plötsligt blir jag nerbrottad av någon och blir försedd med handfängsel en kvart senare säger någon 1 2 3 och 2 timmar senare vaknar jag i en poliscell utan något annat än byxor tshirt strumpor på fötterna jag har inget minne av någonting poliserna förklarar i stort sett ingenting så efter en halvtimmes samtal av olika slag får jag gå hem halvtre på natten.nästa morgon ringer jag polisen för att få reda på vad som hänt står det klart att jag hotat vakten jag erkänner per telefon eftersom jag inget kom ihåg men nu har jag blivit kallad till tingsrätten för hot mot tjänsteman min fråga är då eftersom jag inget kommer ihåg skall jag varken neka eller erkänna brottet jag skall ha sagt ungefär som jag vet att du har barn och var du bor samt att det här kommer du att få lida för från min sida sett var det rent fyllesvammel vakten känner igen mig från vår barndom han har barn som går klassen jämter mina barn så det är kanske inte så konstigt att jag vet att han har barn jag tycker även att jag blev felbehandlad när man använder handfänsel mvh billy
Joel Wickman |Hej! Att begå brott under starkt omtöcknat tillstånd kan ge ansvarsfrihet om handlingen inte begåtts under vad som anses som medvetande. Vid medvetslöshet, sömn, hypnos och liknande kan man alltså inte begå brott. I ditt fall är det inte klart om du begått gärningen i vad man kallar medvetslöst tillstånd, det tycks snarare så att du begick den brottsliga gärningen olaga hot medvetet, men på grund av berusningen minns du inte händelseförloppet den inte efteråt. Brott begångna under självförvållad berusning döms man för om man under berusningen hade uppsåt, Du kommer alltså inte undan ansvar på grund av att du begick en handling under berusning som du inte skulle ha begått i nyktert tillstånd, om du under berusningen gjorde handlingen avsiktligt. Vid tingsrättsförhandlingen, skall du följaktligen varken erkänna eller förneka brott, utan bara berätta att du inte minns om så verkligen var fallet. Sedan är det upp till åklagaren att samla bevisning som styrker att du hotade vakten. Lyckas denne inte styrka brottet går du fri. Vad gäller handfängslen beror det på vem som satte den på dig. Var det en polisman som tillkallats till platsen för att gripa dig är det att anse som en tjänsteåtgärd och då får polisman bruka så mycket våld att den kan genomföra tjänsteåtgärden, men inte något mer. Att sätta handfängsel kan ingå i en sådan åtgärd om det är nödvändigt. Vad som är nödvändigt skall bedömas utefter omständigheter som vilket våld som möter polisman samt övriga omständigheter (t ex polisman i numerärt underläge). En ordningsvakts rätt att bruka våld sträcker sig inte vidare än en vanlig medborgare. Begås ett brott, på vilket det kan följa fängelse, vilket det kan för olaga hot, får vem som helst gripa gärningsmannen och skyndsamt överlämna honom till polis. Var du inte våldsam eller gjorde motstånd finns ingen anledning att sätta handfängsel på dig, denna åtgärd var i så fall felaktig.

Självförvållat rus

2006-01-22 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Vad menas med uppsåt och självförvållat rus i mening med patologiskt rus?
Sofia Fjelland |Hej! En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen enligt 1:2 st 1 BrB, se http://www.lagen.nu/1962:700. Detta innebär att brottsbeskrivningar ska, om inte annat anges, förstås så att ett krav på uppsåt är underförstått. Om en person begår en gärning under självförvållat rus men ändå har uppsåt till gärningen uppstår inget problem utan denne kan fällas till ansvar enligt de vanliga reglerna. Problem uppstår då gärningsmannen saknar uppsåt till följd av sitt självförvållade rus. Enligt BrB 1:2 st 2 ska en gärning som begåtts under självförvållat rus inte föranleda att gärningen inte utgör ett brott. Man efterger alltså kravet på uppsåt i viss mån och gärningsmannen kan således fällas till ansvar för ett uppsåtligt brott. Patologiskt rus kännetecknas av en kraftig överreaktion, även på en måttlig alkoholförtäring. Detta tillstånd bedöms som en allvarlig psykisk störning och omfattas därav inte av BrB 1:2 st 2, istället utdöms inte fängelse enligt BrB 30:6.

Ansvarsfrihetsgrunder

2005-12-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |24 kap BrB beskriver ansvarfrihetsgrunder. Hur har dessa utvecklats ur ett historiskt perspektiv, eller rättare sagt varför har dess uppkommit? Finns det någon litteratur som berör detta ämne? Jag är framförallt intresserad an nödvärnsrätten samt laga befogenhet. Skriver en uppsats om polisens rätt att använda våld...
Lisa Hallergren |Allmäna ansvarsfrihetsgrunder, exemplvis nödvärn, nöd och samtycke, finns i 24 kap. BrB. Gärningsmannen fälls ej till ansvar om en ansvarsfrihetsgrund är tillämplig, vilket innebär att den begångna gärningen ej utgör ett brott. Litteratur som kan rekommenderas är främst : Brottsbalken, En kommentar del 2 (studentutgåva 4). Författare: L. Holmqvist, M. Leijonhufvud, P-O. Träskmark och S. Wennberg, Nordstedts Juridik 2005. I boken finner Du en kommentar till varje paragraf i 24 kap BrB. Även boken Straffansvar, författad av M. Leijonhufvud och S. Wennberg kan rekommenderas. Lycka till med uppsatsen!