Rätt för jakträttsinnehavare att beslagta vapen.

2006-04-13 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Får jakträttsinnehavare frånta en tjuvjägare hans vapen om han påträffas på jakträttsinnehavarens jaktmark och därefter meddela polisen om att han tagit vapnet?
Jesper J Silow |Hej! Frågan Ni ställt besvaras utförligt i Jaktlagen. 47§ stadgar följande: Ertappas någon på bar gärning då han begår jaktbrott, får vilt och sådan egendom som enligt 49 § kan antas bli förverkad eller som kan antas ha betydelse för utredning om brottet tas i beslag av jakträttshavaren eller av någon som företräder honom. Egendomen som avses i 49§ är enligt förarbeten till den förra Jaktlagen bland annat vapen, ammunition samt annan egendom som använts som hjälpmedel vid jakten, även i vissa fall fortskaffningsmedel. Beslaget måste dock omedelbart anmälas till polis- eller åklagarmyndigheten. Enligt rättegångsbalkens allmänna bestämmelser om beslag har var och en som påträffar någon som är i färd med att begå brott, på vilket det kan följa fängelse, rätt att gripa brottslingen och får då också beslagta påträffade föremål. Bestämmelserna i Jaktlagens 47§ går i det avseendet längre, då rätten att ta egendom i beslag inte har gjorts beroende av att den skyldige grips. Med vänlig hälsning

Medverkan till misshandel

2006-03-24 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag undrar om en person som vid en misshandel står och hejar på utövaren kan bli dömd för medhjälp till misshandel, finns det någn lag/paragraf som täcker detta? Jag undrar även om den här passivitetslagen i Sverige som säger att man kan bevittna ett brott tex misshandel utan att varaskyldig att ingipa, finns det en lag eller är det praxis? Tack på förhand! Angelika
Sofia Fjelland |Hej! Enligt BrB 23:4 kan man dömas för medverkan till misshandel om man främjat den. Man kan främja en misshandel fysiskt, t ex genom att tillhandahålla ett vapen, eller psykiskt, t ex genom att uppmuntra förövaren. Man ska med andra ord ha bidragit till misshandelns genomförande för att hållas ansvarig för medverkan. Bidraget kan vara tämligen obetydligt. HD har i ett fall dömt till ansvar för medverkan när en person höll i rocken åt den som utförde misshandeln. Att med gillande min se på då någon misshandlas uppfyller inte kravet på främjande. Det är svårt att dra gränsen mellan då en person passivt ”bara” ser på då någon misshandlas och när denne genom sin närvaro uppmuntrar misshandeln och således bidrar till genomförandet av den. Denna gräns kan vara extra svår att dra då det är en kompis till gärningsmannen som ser på misshandeln. I svensk rätt finns ingen allmän bestämmelse om straffansvar vid underlåtenhet att hjälpa en nödställd person. Det är alltså i princip tillåtet att underlåta att ingripa om man bevittnar en misshandelssituation. Att uppmärksamma är att det finns några regler som gäller för särskilda situationer (se t ex räddningstjänstlagen). Vänliga hälsningar

Berusad man satte sig på annans motorcykel som välte

2006-04-11 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga angående ett vad jag kallar brott. Förra sommaren så hade jag slagit på min motorcykel och lät den gå på tomgången och väntade på att den skulle få upp värmen. Jag tillsammans med 3 utav mina kompisar stod ca 20-30 meter ifrån motorcyckeln, då jag ser hur en kraftig något överförfriskad person som vrider huvudet mot motorcykeln och börjar gå mot den varvid jag skriker "DU RÖR INTE MOTORCYKELN" men jag hinner inte fram innan han har suttit sig på cykeln och tippat omkull den med stora materiella skador som följd. Jag ser hela förloppet och mina kompisar ser åtminstonde när han ligger på backen med MC:n gränsle mellan benen. Det jag undrar är: 1. Borde han vara skyldig till något brott 2. Borde jag kunna får ersättning för skadorna på MC:n isf hur bör jag gå till väga?
Joel Wickman |1. Svaret på frågan beror på vilket uppsåt personen hade med handlingen alltså vilken dennes avsikt var när han satte sig på din motorcykel. Var syftet ta och behålla motorcykeln kan försök till stöld sättas i fråga 8:12 BrB, 8:1 BrB. Hade han ingen avsikt att behålla motorcykeln men att åka iväg med den/bruka den är försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel aktuellt 8:12 BrB, 8:7 BrB. Går det inte bevisa några av dessa uppsåt eller avsikter utan personen endast ville antingen provsitta motorcykeln eller möjligtvis förstöra den kan han fortfarande ha begått brott nämligen egenmäktigt förfarande BrB 8:8 eller skadegörelse BrB 12:1. Båda dessa brott kan inte vara tillämpliga utan personen har gjort sig skyldig till något av dem beroende på om huvudmomentet i handlingen var att förstöra motorcykeln eller att rubba din besittning till den. Att olovligen rubba någons besittning av en sak är egenmäktigt förfarande även om saken i samband med detta skadas om inte detta var syftet med handlingen. Man kan fråga sig om det verkligen varit ett besittningsrubbande då du stått ca 20 meter ifrån motorcykeln. Så snävt skall dock inte begreppet besittning tolkas i detta sammanhang då det åtminstone klart framgått för den överförfriskade gärningsmannen att det inte var hans motorcykel. Vilket av dessa brott som kan komma i fråga beror som sagt bland annat på bevisning och gärningsmannens inställning till gärningen. Du behöver som tur är inte själv bena ut vilket brott som är tillämpligt utan endast göra en polisanmälan. Sedan avgör åklagare om det går att styrka brott samt vilket brott som förekommit. 2. Ersättning för skadan kan du givetvis också kräva av gärningsmannen och detta anspråk gör du i samband med anmälan av brottet. Din åklagare kommer då att föra din talan både i skadeståndsmålet och i brottmålet. Bra att veta är att frågan om skadestånd inte är beroende av utgången i brottmålet utan prövas för sig genom skadeståndslagens regler se http://lagen.nu/1972:207 . För att få skadestånd krävs att en sakskada har uppstått samt att den orsakats genom vårdslöshet eller uppsåt. Enligt min bedömning har gärningsmannen i detta fall åtminstone förfarit vårdslöst.

Oriktiga beskyllningar

2006-02-27 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om en person skriftligt utpekar en annan person för att ha misshandlat en person med flera slag, och detta i sluänden visar sig vara fel. Personen har alls inte blivit slagen, kan detta vara straffbart?.
Joel Laack |Närmast tillämplig blir bestämmelsen om förtal och förolämpning i 5 kap 1 respektive 3 § Brottsbalken (BrB). (Nämnda lagrum finner du http://www.lagen.nu/1962:700#K5P1 ) Förtal tillämpas då någon inför andra utpekar en viss person "såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt". I förevarande fall är här avgörande att den aktuella skriften nått viss spridning bland andra än den som anklagas i den skrivna texten. Om ett sådant påstående istället riktas direkt mot den person det gäller har vi att göra med en förolämpning. Att alltså posta nyss nämnda skrift till den person det gäller skulle vara att bedöma enligt 3 § BrB. Skulle det dock vara så att detta publicerats i en tidning gäller vissa särregler enligt tryckfrihetsförordningen. Vanligen är då att ansvarig utgivare för en sådan skrift blir ansvarig istället för den som skrivit texten. Att märka är att dessa brott, i vardera fallet, är först att det som regel inte står under allmänt åtal, utan det är istället upp till den enskilde att själv initiera ärendet. Något som vid närmare eftertanke ter sig ganska självklart eftersom ingen människa reagerar som den nästa när det kommer till vart dennes gränser går för vad som upplevs som kränkande. Vidare kan konstateras att den i Sverige inte finns någon generell rätt att säga vad som helst. Även om ett påstående om någon annan vore sant, innebär inte detta per automatik att det är lagligt att gå omkring och säga det högt. Avgörande är istället avsikten. Att i kränkande ordalag förmedla något om någon annan är brottsligt, oavsett sanningshalten. Sen spelar det ingen roll om du jobbar på tidning och kallar det journalistik eller enbart skvallrar med syjuntan.

Grov kvinnofridskränkning?

2006-03-13 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. Angående kvinnofridskränkning; finns det ett brott som heter psykisk misshandel? Jag känner till ett fall med en kvinna som har blivit psykiskt misshandlad under många år. (Det skulle kunna kallas hjärntvätt!!)Det verkar vara otroligt svårt att få någon åklagare att ta upp ett sådant fall.....
Eva Olofsson |Hej! Det finns inget brott som heter psykisk misshandel men däremot kan "psykisk misshandel" rymmas inom andra brott. Exempelvis genom olaga hot enligt 4 kap 5§ Brottsbalken (BrB), som i sin tur kan rymmas inom grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap 4a § BrB. För att det ska vara fråga om olaga hot krävs dock att hotet typiskt framkallar allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet. Grov kvinnofridskränkning kräver dessutom att om det rör sig om upprepade fall av olaga hot eller att även andra brott enligt 3,4 eller 6 kap BrB (exempelvis misshandel, hemfridsbrott, sexuellt utnyttjande, ofredande mm) är aktuella. Det finns även ett brott som heter förolämpning (5 kap 3 § BrB), men detta kan inte ingå i brottet grov kvinnofridskränkning. Att bedöma om det handlande som du beskriver faller in under någon av de nämnda straffbestämmelserna är svårt att göra då jag vet för lite om omständigheterna.

Kränkning som faller under förolämpning enligt 5:3 BrB

2006-06-11 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Kan en elev/elevgrupp anmäla en lärare för kränkning. Eleverna har vid flera tillfällen blivit kränkta både enskilt och i grupp ( finns dokumenterat med vittnen) Falska anklagelser, nerrvärderande kommentarer, idiotförklaringar mm. Listan kan göras lång, nedan följer några Ex. * HELA klassen anklagas för att inte ha öppnat en bok inför ett prov (falskt), * HELA klasen får höra: Ni är lata och ALDRIG kommer att få ett arbete. Mig spelar det ingen roll för jag har min anställning och lön. * Elev blir anklagad för skolk vid första frånvarotillfället trots giltig orsak. Läraren vägrar ta till sig fakta. * Elev blir anklagad för att vara patetisk och har ingenting i skolan att göra då han tar en kortare paus under fritt arbete utanför lektionssalen. * Omotiverade vredesutbrott (verbalt) och total oförmåga att stödja, motivera och UPPMUNTRA eleverna. Resultatet betygsmässigt är katastofalt i denna lärares ämnen Eleverna fungera bra med alla andra lärare. Skolan är medveten om problemet och läraren har uppmärksammats på hur eleverna upplever hans beteende men kränkningarna fortsätter. Kvarnarna mal långsamt och elevernas situation har blivit ohållbar. Att anmäla en lärare är ett stort steg för eleverna som står i beroendeställning (betygen) men ses i dagsläget som enda möjlighet att få till en ändring innan kursen är slut. Läraren undervisar på gymnasienivå Vad krävs för att en kränkning ska räknas som ett brott? Eleverna känner sig gravt kränkta och olustiga på hans lektioner vilket påverkar hela studiesituationen. Eleverna har lämnat in en gemensam skrivelse med bl.a dokumenterade händelser vilka upplevt som speciellt kränkande Skolan har samtalat med läraren men elevernas situation har ej förbättrats. Det har gått ca 4- 5 mån sedan problemet först påtalades. Vilka rättigheter har elever som upplever sig kränkta?
Marie Wahlin |Hej! Tråkigt att höra att en lärare som ska verka som en bra förebild för sina elever beter sig så illa. Den enda möjligheten som jag kan se i ert fall, för att problemet verkligen uppdagas, är att anmäla läraren för hans kränkande beteende. Det brott han gör sig skyldig till är förolämpning, utifrån det som du har angett. Om han dessutom i något fall har hotat eleverna är det fråga om olaga hot. Inget i din fråga tyder dock på det. För att anmäla honom får de drabbade vända sig till polisen för att göra en anmälan. Det är enbart de drabbade som kan göra anmälan om det inte är fråga om anspeglingar på ras etc. då även åklagaren kan ta upp fallet. Sedan kommer alla dessa anmälningar förmodligen att behandlas under en och samma rättegång. Förolämpning regleras i 5 kapitlet 3 § Brottsbalken, se http://www.lagen.nu/1962:700. Det ska då handla om att man exempelvis kallar någon nedvärderande saker direkt inför den drabbade, vilket du nämner har förekommit. Straffet blir vanligtvis böter, men om brottet kan ses som grovt kan även fängelse aktualiseras. Sådant som kan göra brottet grovt är exempelvis om det har förekommit under en lång tid, varit riktat mot många samt om det är riktigt grova skällsord. Att det dessutom är fråga om en lärare som beter sig på detta sätt är en företeelse som domaren med största sannolikhet kommer att beakta vid sin bedömning av brottsgraden. De kränkta kan även kräva skadestånd av läraren för det lidande dem utsatts för. Bevismässigt får ni uppge alla som bevittnat dessa förolämpningar så att ni får många vittnen till händelserna. Att inte skolan tagit detta mer på allvar tycker jag är oroväckande, men efter detta tror och hoppas jag att rektorn verkligen anammar problemet. Lycka till och återkom gärna om det uppkommer frågor på vägen. Mvh

Får envar gripa en person vid olaga intrång?

2006-04-05 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej Har envar rätt att gripa för olaga intrång? I lagtexten står att fängelse kan utdömas om brottet anses grovt, men inte i "normalfallet" där fängelse inte ingår i straffskalan. Vem är det upp till att anse om brottet är grovt isåfall, envar som griper eller åklagare/domstol?
Marie Wahlin |Hej! Enligt 24 kap. 7 § 2 st Rättegångsbalken har envar rätt att gripa någon på flyende fot som begått brott om fängelse kan följa eller om någon är efterlyst. Det man bör fråga sig först innan man griper någon är således om fängelse kan komma att följa på brottet. Vid olaga intrång gäller precis som du säger att fängelse utdöms om brottet var grovt. Detta kan vara ett svårt ställningstagande för en enskild person som inte är så väl insatt i när ett brott är grovt eller inte. Rent instinktivt håller man förmodligen kvar en person som gjort intrång på ens egendom i avvaktan på att polisen kommer. Detta torde inte vara något som ska läggas denna person till last vid brott av normalgraden om det inte är uppenbart oförsvarligt att hålla kvar personen, ex. låsa in personen i ett rum i flera dagar innan man ringer polisen, då man kan dömas för olaga frihetsberövande. När ett brott ska bedömas som grovt är det i princip domstolarna som avgör vad som är grovt genom deras tidigare avgjorda domar på området. Det är ju också de som i slutändan bedömer om det enskilda fallet ska bedömas som grovt eller inte, dvs. när personen i fråga döms. Åklagaren i sin tur kan tycka att det är grovt och yrka på detta men det är som sagt domstolen som i slutändan avgör om så är fallet eller inte. Mvh

Skyldig till mened under polisförhör?

2006-02-27 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Kan man bli åtalad om man lämnar falska uppgifter i polisförhör eller under förundersökning? Gäller gäller reglerna om mened i sådana fall och om nej varför inte, om ja under vilka förhållanden?
Anna Bergman |Under polisförhör avlägger man ingen ed och man kan därför inte begå mened. Att man som tilltalad lämnar falska uppgifter under plisförhör kan man alltså inte bli åtalad för eftersom man inte har avlagt någon ed. En annan person som inte är misstänkt utan förhörs upplysningsvis kan göra sig skyldig till skyddande av brottsling ifall han ljuger under polisförhör.