När har man rätt till tjänstledighet under deltidsstudier?

2020-06-29 i Tjänstledighet
FRÅGA |Hej,Jag arbetar deltid (varannan helg) på ett stort företag med kollektivavtal (inom service), men arbetar också heltid som lärare (vardagar). Jag vill dock gärna studera på halvfart och arbeta samtidigt som lärare. Min fråga är om jag kan begära om tjänstledigt för studier, även fast jag arbetar som lärare. Mina två jobb konkurrerar inte med varandra.
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!StudieledighetslagenEnligt lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, som du kan hitta här, har arbetstagare rätt till ledighet för behövlig ledighet från sitt arbete för att utbilda sig. Rätten till ledighet tillkommer arbetstagare som har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Om du uppfyller någon av dessa förutsättningar har du alltså rätt till ledighet för dina studier.Vad gäller för deltidsstudier?Eftersom det i ditt fall gäller deltidsstudier så omfattar ledigheten den tid du behöver till studierna. Under resterande tid, det vill säga under den tiden du inte har rätt till ledighet för dina deltidsstudier, är du skyldig att arbeta.Tänk på att ansöka om studieledighetFör att du ska ha rätt till studieledighet krävs det att arbetsgivaren har beviljat dig sådan. Arbetsgivaren kan från den dagen du ansöker om studieledighet vänta i upp till sex månader med att bevilja den. Denna tid kan dock variera beroende på vilket kollektivavtal du har. Det innebär att om du till exempel ska plugga i höst så är det i senaste laget att ansöka om studieledighet (om inte arbetsgivaren är snabb med att bevilja den det vill säga).Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Äta ute - strider det mot lojalitetsplikten?

2020-03-18 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan en arbetsgivare kräva att man exempelvis inte äter ute med hänvisning till t.ex. lojalitetsplikten och coronaviruset med den pågående smittspridningen. Med vänlig hälsning E
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!LojalitetspliktenLojalitetsplikten innebär att man som arbetstagare inte får vidta åtgärder som är ägnade att skada eller försvåra arbetsgivarens verksamhet. Vart gränsen går för vilka åtgärder och ageranden som kan omfattas av lojalitetsplikten kan i vissa fall vara svårt att avgöra eftersom den inte finns nedskriven i lag, utan har växt fram i domstolspraxis. Arbetsdomstolen har i målet AD 2003 nr 84 beskrivit lojalitetsplikten som följande:"Den grundläggande synpunkten är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Gemensamt för de skilda aspekterna på kravet på lojalitet är tanken att anställningsavtalet inte enbart består i utbyte av vanliga förmögenhetsrättsliga prestationer, utan skapar ett personligt förhållande mellan parterna. Anställningen grundar förpliktelser som går längre än vad som gäller i kontraktsförhållanden i allmänhet; de ligger vid sidan av själva arbetsprestationen och skulle därför kunna karakteriseras som biförpliktelser. Skall man söka ange en gemensam synpunkt är det att arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika lägen, där han kan komma i pliktkollision."Att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren skulle kunna tolkas på ett sätt som innebär en oerhört långtgående lojalitetsplikt för arbetstagaren. Till exempel skulle man kunna tolka det som att en arbetstagare, som arbetar med fysiska arbetsuppgifter, på sin fritid inte får ägna sig åt sporter och aktiviteter som medför risk för att skada sig, på grund av att det skulle kunna påverka arbetsgivaren negativt för att arbetstagaren inte kommer kunna utföra sina arbetsuppgifter vid en eventuell skada. Så långtgående är givetvis inte lojalitetsplikten. Snarare behöver det förmodligen vara en åtgärd som är ägnad att skada arbetsgivaren, till exempel bedriva konkurrerande verksamhet eller öppet kritisera arbetsgivaren på exempelvis Facebook.Äta ute – strider det mot lojalitetsplikten?I den situation som Sverige och resten av världen befinner sig i just nu på grund av spridningen av covid-19 så bör man självklart tänka på vad man gör och inte gör för att hjälpa till att minska risken för smittspridning i samhället. Att äta ute torde dock inte strida mot lojalitetsplikten med tanke på att regeringen gått ut med en förordning, nämligen "förordning om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar", som begränsar allmänna sammankomster och offentliga tillställningar till maximalt 500 deltagare. Några begränsningar för restauranger och andra matställen att fortsätta sin verksamhet finns inte i dagsläget (det kan givetvis ändras). Jag skulle säga att om man håller sig inom regeringen och andra myndigheters rekommendationer och förordningar, som i nuläget inte begränsar människor från att gå ut och äta, så kan förmodligen inte det anses vara något som är ägnat att skada arbetsgivaren och därmed kan det inte strida mot lojalitetsplikten.Med vänliga hälsningar,

Hur många semesterdagar har du som anställd rätt till?

2020-03-02 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |jag jobbar skift och har 34 timmars veckor som fulltid. när det kommer till semester får vi 22 dagar betald semester men frågan är ifall det är laglit rätt att bara ge oss 22 dagar eller ifall dem måste ge oss 3 dagar obetald för semesterrätten säger väll 25 dagar. har jag rätt i denna fråga eller har mitt företag rätt. tack på förhand
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Hur jag tolkar din frågaJag tolkar din fråga som att du arbetar 34 timmar per vecka och att dessa 34 timmar är fördelade över minst 5 dagar per vecka (om dessa 34 timmar inte regelbundet är fördelade på 5 dagar i veckan, utan exempelvis 4 dagar, så kan beräkningen av dina semesterdagar påverkas av detta). Som jag förstår det så har du enligt din arbetsgivare rätt till 22 betalda semesterdagar, men du anser att du har rätt till 25 (även om de ytterligare tre semesterdagarna inte skulle vara betalda). Hur många semesterdagar har du rätt till?Det är semesterlagen (1977:480) som reglerar bland annat rätt till semesterdagar samt hur många av dessa som ska vara betalda. Det är alltså viktigt att skilja på semesterdagar och betalda semesterdagar.SemesterdagarEnligt semesterlagen har du rätt till 25 dagars ledighet per år (detta förutsätter dock att du blivit anställd före 31 augusti samma år, och har du blivit anställd efter 31 augusti har du endast rätt till 5 semesterdagar), och det spelar ingen roll hur gammal du är eller vilken anställningsform du har. Enligt semesterlagen har du endast rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti.Din rätt till semesterdagar kan även påverkas av vad som framgår i det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats eller vad du och din arbetsgivare har kommit överens om i ditt personliga anställningsavtal. Om det framgår av eventuellt kollektivavtal eller ditt anställningsavtal att du har rätt till fler semesterdagar än vad semesterlagen ger så är det det antalet semesterdagar som du har rätt till.Betalda semesterdagarRätten till betalda semesterdagar varierar beroende på hur mycket du arbetat under det så kallade intjänandeåret, vilket är året innan du tar ut semestern (i ditt fall 2019). Enligt semesterlagen är ett semesterår 1 april till 31 mars påföljande år. Jag utgår från att du har arbetat på samma arbetsplats åtminstone sedan 1 april 2019. Då bör du även ha tjänat in tillräckligt för att ha rätt till 25 betalda arbetsdagar (om du vill räkna exakt hur många betalda semesterdagar du har rätt till tipsar jag om att gå in på unionen.se och räkna ut detta).Sammanfattande svarEnligt semesterlagen har du rätt till 25 dagars semester som jag beskrivit ovan. Om semesterdagarna ska vara betalda eller inte beror på vad du har tjänat under intjänandeåret, i ditt fall 2019. Om du har arbetat heltid från 1 april 2019 bör du ha rätt till 25 betalda semesterdagar.Jag vill även tillägga att de semesterdagarna som du har rätt till enligt semesterlagen inte kan avtalas bort.Med vänliga hälsningar,

Kan en arbetsgivare säga upp en arbetstagare och sedan låta någon annan göra dennes arbetsuppgifter?

2020-04-09 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej,Jag har blivit varlsad om uppsägning på mitt jobb där anledningen som ges är arbetsbrist.Enligt företaget kommer mina arbetsuppgifter att tas över av annan personal på arbetet eftersom det nu i dessa tider är tufft för alla företag.Kan arbetsgivaren hävda arbetsbrist och säga upp mig när mina arbetsuppgifter ändå måste göras? Får någon annan göra det jobbet jag är anställd att göra trots att man hävdar arbetsbrist? Eller bör arbetsgivaren göra en omorganisation där min avdelning läggs ner helt och hållet?
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Av frågan framgår inte all information om företaget och om din uppsägning som jag skulle behöva för att svara på din fråga helt utförligt, men jag ska försöka gå igenom de viktiga aspekterna vid en uppsägning så att du själv kan göra en bedömning om allt har gått rätt till.Arbetsbrist – saklig grund för uppsägningFörst och främst ska konstateras att arbetsbrist kan utgöra saklig grund för uppsägning enligt 7 § lagen om anställningsskydd. Det är arbetsgivaren som avgör om det föreligger arbetsbrist eller inte. Tänk på att arbetsgivaren inte får säga upp personal och hävda arbetsbrist men att uppsägningen i själva verket görs på grund av personliga skäl eller liknande (misstänker man som uppsagd arbetstagare detta bör man kontakta arbetsgivaren och påpeka att uppsägningen inte är lagenlig, och om det inte ger resultat, vända sig till Arbetsdomstolen).OmplaceringsskyldighetArbetsgivaren har en omplaceringsskyldighet, vilket innebär att arbetsgivaren måste se över möjligheten att omplacera arbetstagaren så att denne får arbeta med andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Arbetstagaren måste dock ha tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna, men arbetsgivaren å sin sida måste acceptera en viss upplärningstid.TurordningsreglerHuvudregeln när det gäller uppsägningar på svenska arbetsplatser är principen "sist in-först ut". När arbetstagare varit anställda lika länge är det den äldre personen som har förtur att stanna kvar på arbetsplatsen. I turordningsbedömningen kan även arbetstagarnas kvalifikationer påverka på vem som blir uppsagd före andra. Viktigt att tänka på här är att kollektivavtal kan, om det finns något sådant/sådana på din arbetsplats, påverka hur turordningsreglerna ser ut.Sammanfattande svarArbetsgivaren har rätt att säga upp personal på grund av arbetsbrist eftersom just arbetsbrist anses vara saklig grund för uppsägning. I och med en sådan uppsägning måste arbetsgivaren ta hänsyn till reglerna om omplaceringsskyldighet och turordningsregler. Och för att svara på din fråga; jag kan se framför mig att din arbetsgivare kan säga upp dig även fast dina arbetsuppgifter kan fortsättas göras av någon annan som är kvar (så länge din arbetsgivare följt omplaceringsskyldighet och turordningsregler på ett korrekt sätt). Det skulle till exempel kunna bero på att den personal som blir kvar har kvalifikationer för att utföra både sina tidigare arbetsuppgifter och även dina. Det verkar inte heller rimligt att arbetsgivaren skulle behöva lägga ner din avdelning om det är så att den är nödvändig.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste en arbetstagare varsla facket om uppsägning av provanställning?

2020-03-17 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Om jag har för avsikt att avbryta en provanställning i förtid med 1 månad och vi inte har kollektivavtal och m a o inte ngn lokal klubb - måste jag ändå varsla facket om detta?
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Först och främst så är uppsägning i förtid av provanställning tillåtet enligt 6 § lagen om anställningsskydd. Vad gäller uppsägning så ska en sådan, från en arbetstagares sida, göras till arbetsgivaren. Det finns inget krav, varken i lagen om anställningsskydd eller lagen om medbestämmande i arbetslivet, att en arbetstagare ska varsla sin fackorganisation om att denne vill säga upp sig från sitt arbete. Eftersom det inte finns något kollektivavtal i din situation så kan ingen sådan bestämmelse framgå där heller. Det innebär att det räcker att du som arbetstagare endast behöver meddela din arbetsgivare att du vill säga upp din provanställning i förtid.Med vänliga hälsningar,