Statistik över tings- och hovrättsdomar

2006-03-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, hur är statistiken tingsrätt kontra hovrätt ang domar? Vad är vanligast att hovrätt fastställer eller sänker domar, eller att dom "höjer" tingsrättens domar?
Sara Forslund |Hej, den mest aktuella sammanställda statistiken över detta är från 2004. Det är svårt att tala om "höjning" och "sänkning" av domar då domstolarna avgör både tvistemål och brottmål, och tvistemål i princip går ut på att avgöra en tvist till endera parts fördel. I brottmål är det också väldigt många skiftande omständigheter som spelar in när det gäller vilket straff som bestäms i slutänden. Under 2004 togs 1867 st tvistemål upp till prövning i hovrätt. Av dem ändrades 632 st dvs. 33,9 %. 6617 brottmål upptogs till prövning i hovrätt och av dem ändrades 2792 st dvs. 42,2 %. Du hittar denna statistik och mer på www.dom.se under publikationer: statisik: domstolsstatistik 2004. Vänliga hälsningar,

Chattlogg som bevis

2006-04-03 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har SMS eller chatloggar tillräcklig beviskraft i domstol vid ett civilrättsligt ärende?
Nahale Karimi |Då en skriftlig handling åberopas som bevis i en rättegång betecknas detta som ett skriftligt bevis, så länge som det är själva skriftens innebörd som har bevisvärde i målet. Skriftliga handlingars bevisvärde är i första hand beroende av deras äkthet. En logg av dylikt slag är mycket lätt att förfalska och därför är dess bevisvärde inte särskilt starkt om motparten väljer att bestrida dess äkthet. Då är det upp till den som åberopar det skriftliga beviset att stryka dess äkthet. Om motparten inte väljer att bestrida dess äkthet godtas troligtvis loggen.

Hur undviker jag att själv stå för rättegångskostnader?

2006-01-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns något sätt att kräva skadestånd då mitt barns mamma sätter igång vårdnadstvister på "pintjiv", vi har delad vårdnad men detta är tredje gången inom loppet av 7 år som hon tar upp det i domstol. Jag drar på mig stora rättegångskostnader eftersom man ändå måste betala 25% ur egen ficka(då man har rättsskydd i hemförsäkringen). Och i vårdnadstvister-hur står det egentligen till med rättegångskostnader-skall inte förlorande part stå för dem?
Fia Berg |Hej! Vårdnadstvister är ganska speciella i det avseendet att man får ta upp tvisten till prövning hur många gånger som helst. Då nya omständigheter kan ha uppkommit kan det, för barnets bästa, vara bra att ompröva. Dock vet ju inte domstolen detta förrän målet kommer upp till prövning. Det du bör göra varje gång, då det låter som att ditt ex förlorar ofta, är att begära att om du vinner ska hon/han betala dina rättegångskostnader. Detta blir ju ett ganska betungande belopp då ditt ex då även blir tvungen att betala sina egna rättegångskostnader. Bra är även att yrka på ränta på beloppet. För att den förlorande parten skall bära den andres rättegångskostnader måste man ha yrkat det då detta inte är något som följer av sig självt. Lycka till!

Möjligheten att klaga på en tingsrätt

2005-12-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |kan man klaga på tingsrättens handläggningom ett mål onödigt uppehålles ?
Lisa Hallergren |Enda möjligheten är att Du gör en skrivelse till tingsrätten och påpekar vad Du anser är felet. Att klaga någon annanstans, i syfte att annan än den berörda tingsrätten skall agera är ej möjligt. Målet kan heller ej flyttas till annan tingsrätt, då ett mål skall avgöras i den tingsrätt där svarande har sin hemvist.

Polisanmälan, förundersökning mm.

2006-03-03 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar vad som händer när någon gör en polisanmälan. Tidsperspektiv från polisförhör till ev åtal. Kan det dröja hur länge som helst innan man får något besked från åklagarmyndigheten? Eller blir inte alla informerade om vad som händer som är inblandade, den som anmäler och den som blir anmäld? Finns det preskriptionstider? Från det att anmälan gjorts till dess en åklagare måste fatta ett beslut om åtal eller ej?
Eva Olofsson |Efter att en polisanmälan registrerats hos polisen, kortare förhör gjorts samt eventuell teknisk undersökning ska det beslutas om förundersökning ska inledas. Förundersökning ska inledas om det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats, om det inte är uppenbart att brottet inte går att utreda enligt Rättegångsbalken (RB) 23 kap 1§. Beslutet ska fattas av polismyndigheten eller av åklagare. Enligt 13b § i Förundersökningskungörelsen ska målsäganden tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om beslut om att förundersökning inte ska inledas, beslut om att inledd förundersökning ska läggas ned eller beslut om att åtal inte ska väckas. Denna rätt tillkommer alltså målsägande vilken enligt 20 kap 8 § 4st RB är ”den mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada”. Alla inblandade blir alltså inte informerade om var som händer med förundersökningen. Förundersökningen skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger (skyndsamhetsprincipen) och om det inte längre finns skäl att fullfölja en förundersökning ska den läggas ned. Justitieombudsmannen har vid ett flertal tillfällen kritiserat åklagarmyndigheten och polismyndigheten för långsam handläggning av förundersökning men det är svårt att ge något exakt svar på hur lång tid det får ta med tanke på hur olika omfattande förundersökningar kan vara och beroende på vilken typ av brott saken gäller. När det gäller preskriptionstider finns regler i 35 kap 1 § Brottsbalken. Hur lång preskriptionstid som gäller från det att ett brott begåtts tills att åtal måste väckas beror på hur svårt straff som gäller för det aktuella brottet. Två års preskriptionstid gäller exempelvis för brott som har upp till ett års fängelse i straffskalan.

Vittne till misshandel - kan jag komma att kallas?

2006-03-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev vittne till en misshandel, det var många inblandade, jag såg aldrig vem den skyldiga var eller när han blev nedslagen och jag var väldigt berusad...Tror du att jag kommer bli tvungen att vittna? Polisen sa att ja kanske inte kommer bli tvungen, eftersom jag inte såg något väsentligt? Tror du annars att jag kan få vittna, utan att offret eller den anklagade är med?
Joel Laack |I stora drag har din frågeställning behandlats i en redan besvarad fråga, denna finner du http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=117 . Vad gäller din fråga i övrigt kan jag, utifrån vad du uppgett, inte säga annat än att det verkar högst osannolikt att du kommer att få vittna vid en eventuell framtida rättegång. Dock beror detta på huruvida åklagaren i målet anser att du, trots vad du uppgett, har något att tillföra i rättegången. Sådana uppgifter kan gå utöver omständigheter som vem som slog vem och kanske beröra t.ex. vilka människor som rörde sig på platsen (om detta på något vis skulle vara intressant). Även om det alltså inte är helt uteslutet, får vad du uppgett om vad du minns från händelsen, särskilt med hänsyn tagen till att du var full vid tillfället, anses tala för att du inte kommer att kallas som vittne.

Hur lång tid har man på sig att dra tillbaka en anmälan

2006-02-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har man rätt att dra tillbaka en anmälan när som helst?
Michael Witting |Jag förutsätter att det är en polisanmälan du menar. Svaret på din fråga beror då på om anmälan avser ett brott som hör under allmänt åtal eller enskilt åtal. De flesta brotten hör under allmänt åtal. Allmänt åtal betyder att det är en åklagare som för åtalet. Enskilt åtal betyder att det är målsäganden, dvs den mot vilket brottet blivit begånget, som för åtalet. Anmälan till brott som hör under allmänt åtal kan endast dras tillbaka till tidpunkten då åklagaren har beslutat att väcka åtal. Detta framgår av 20 kap. 12 § andra meningen rättegångsbalken, se http://www.lagen.nu/1942:740. Dras anmälan tillbaka innan allmänt åtal väckts kan inte talan föras av åklagaren i en domstol. Om det istället är ett brott som hör under enskilt avtal kan man dra tillbaka anmälan när som helst (se 20 kap 12 § första meningen rättegångsbalken). Detta leder dock till att målsägandens åtalsrätten upphör.

Måste jag betala även fast jag tänker överklaga?

2005-12-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om man blir dömd i tingsrätten att betala motpartens rättegångskostnader måste man betala det med en gång även om man tänker överklaga? Eller betalas det efter rättegången i hovrätten? Om jag vinner i hovrätten måste jag betala rättegångskostnaderna i tingsrätten i alla fall?
Fia Berg |Hej! Enligt lag är man tvungen att betala efter det att domen vunnit laga kraft. Om man istället överklagar innan denna tidpunkt, skuts ju avgörandet upp och då blir man betalningsskyldig endast om man förlorar i andra instans. Kort sagt, har du tänkt överklaga behöver du inte betala nu utan först om du förlorar i andra instans. Det man bör tänka på är ju att kostnaderna då kommer att bli större eftersom rättegångskostnaderna då omfattar två instanser. Mvh