Hör luften ovanför en tomt till denna?

2005-11-15 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Om man äger en tomt, äger man även luftrummet ovanför själva tomtmarken då, eller kan man bosätta sig i en husvagn upphängd i ett luftskepp ovanför någons attraktiva sjötomt?
Fia Berg |Hej! Rent teoretiskt hör luftummet ovanför tomten/fastigheten till denna. Exakt hur lågt uppåt det sträcker sig är dock inte avgjort. Trots detta är det helt klart att man inte kan göra det du föreslår. Även om det hade varit din tomt och "ditt" luftrum så behöver inte din åtgärd vara laglig ändå då det tex kan krävas bygglov och liknande. l

Brygga anlagd på samfälld mark

2005-11-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Finns något reglerat kring prejudikat, t ex väg, brygga o dyl på mark tillhörande ekonmisk förening/samfällighet?
Joel Wickman |Hej! Allmänt gäller att en samfällighetsförening måste uppfylla vissa krav enlig anläggningslagen för att upprätta en gemensamhetsanläggning som en brygga kan utgöra. Fastighetsägarna måste vara allmänt överens om anläggningens uppförande om inte behovet av anläggningen är synnerligen angeläget. I ditt fall verkar det som en medlem i samfällighetsföreningen på eget bevåg byggt en brygga utan att sökt stöd hos föreningen. En brygga som anlagts enligt detta förfarande utan någon typ av avtal kan aldrig bli en gemensamhetsanläggning knuten till fastigheterna som därmed medföljer vid försäljning eller som arv. Föreningsstyrelsen verkar genom konkludent handlande ändå medgett bryggans existens och nyttjande under en längre tid men kan inte så vitt jag vet leda till någon hävd för fastighetsägarna och hindrar knappast föreningen från att fatta nya beslut rörande samfällighetsmarken och dess anläggningar. Man kan dock fråga sig hur föreningen kan upprätta ett avtal som skall behandla nyttjandet av en olovligt uppförd brygga. Detta kan du försöka ta reda på närmare. Något klockrent prejudikat har jag inte hittat för just ditt fall men i NJA 1982 s 69 finns en del matnyttigt kring bryggor och samfälligheter.

Vilken myndighet ger information om fastighetsköp?

2005-11-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vilken myndighet upplyser utan kostnad om köpeskillingen vid industriers och företags fastighetsköp?
Andreas Törnblad |Du kan vända dig till Lantmäteriet för att få reda på information om en viss fastighet, bland annat köpeskilling. Har du ej fastighetsbeteckningen, eller inte riktigt vet vilken fastighet du söker efter, debiterar myndigheten ett självkostnadspris.

Att arrendera sin egen mark

2005-11-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Kan vi syskon arrendera tomtmark av oss själva? Vi äger marken tillsammans och vill stycka ut tomter till var och en. Eftersom det kostar en slant att stycka ut så tänkte vi arrendera istället. Hur ser det ut vid ev dödsfall och arv. Vi har barn.
Joel Wickman |Hej! Såvitt jag vet finns inget uppenbart rättsligt hinder för er att arrendera ut mark till er själva. Alla era åtaganden med fastigheten kräver dock samtliga delägares samtycke enligt Samäganderättslagen. Att arrendera mark ger inte tillnärmelsevis samma rättsverkningar äga en avstyckad fastighet. Arrende är en nyttjanderätt vilket b.l.a. medför 1. att det inte går att belåna marken eller huset 2. att dina arvingar inte har någon arvsrätt i nyttjanderätten. Då Du eller ditt syskon avlider får era arvtagare som huvudregel endast träda in som arrendator om jordägaren ger sitt godkännande. Om dina barn är arvingarna så kommer det resultera att de ärver din andel av fastigheten och följaktligen tillsammans med dina/ditt syskon skall bestämma om de får fortsätta att arrendera marken. Den största nackdelen för er att arrendera ut marken är att den endast får nyttjas mot ersättning och då faller ju hela idén med att spara pengar. Bestämmer ni er för att arrendera ut marken gratis är det inte längre ett arrende utan en benefik nyttjanderätt. Benefika nyttjanderätter är ett oreglerat område i svensk rätt och jag känner inte att frågan föranleder några vidare spekulationer om detta. Utbetalar ni ersättning för nyttjanderätten går ju vederlaget till er själva och det blir då enligt min bedömning även här någon typ av benefik nyttjanderätt. Min slutsats blir alltså, om ni är ute efter att få mark som bär egenskap av en egen fastighet med möjlighet till panträtt, rätt att ärva o.s.v. finns ingen annan utväg än att ansöka om fastighetsbildning hos lantmäterimyndigheten.

Köp av hyresfastighet

2005-11-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Bostadsrättsföreningen har bildats och också nu köpt loss fastigheten med 18 lägenheter med 2/3 delars majoritet. Frågan är: En av lägenhets-innehavarna är ej mantalsskriven på fastighetsadressen utan är mantalsskriven på annan ort och ändock blivit godkänd. Kan man juridiskt ogiltigförklara Bostadsrättsföreningen och få fastighetsköpet hävt? Fråga två: Två av lägenhetsinnehavarna är mantalsskrivna på fastighetsadressen men har aldrig bott här utan har hyrt ut i andra hand de senaste 10 åren. Kan man också där på juridiska grunder ogiltigförklara Bostadsrättsföreningens giltighet och också häva fastighetsköpet. Jag bor själv i fastigheten sedan 25år och blev lovad utav den tidigare fastighetsägaren att få köpa fastigheten. Men Bostadsrättsföreningen hade ju förköpsrätt. Jag hyr nu min lägenhet av föreningen. Jag tycker att förvärvet verkar skumt. Vore tacksam för ett svar.
Oscar Björkman |Löften om köp av fast egendom är inte giltiga enligt svensk rätt. Enligt 9 kap 19 § bostadsrättslagen (se http://lagen.nu/1991:614#K9P19) krävs det att 2/3 av lägenhetsinnehavarna måste godkänna förvärv av fastigheten för att bostadsrättsföreningen ska kunna köpa den. Kravet som ställs på lägenhetsinnehavarna är att de är medlemmar i föreningen och, om det är bostadslägenheter, folkbokförda på adressen. Om förvärvet sker i strid med denna bestämmelse kan köpet förklaras ogiltigt enling 21 § 9 kap bostadsrättslagen (se http://lagen.nu/1991:614#K9P21), om inte lagfart beviljats på förvärvet.

12 kap. JB, tillämpligt på privat möblerat rum?

2005-11-10 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Gäller jordabalken kap12 paragraf 4-5 vid uppsägning av privat möblerat rum.
Fia Berg |Hej! I hyreslagens 1§ dvs JB 12:1 sägs att lagen är tillämplig på avtal genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Svaret på din fråga besvaras alltså här dvs bestämmelserna i 4-5§§ är tillämpliga i ditt fall. Bestämmelser i avtalet som kan vara till nackdell för dig (dvs där hyreslagen avtalas bort), är ogiltiga. Hyreslagen är tvingande till hyresgästens fördel. Dock vet jag för lite om omständigheterna i övrigt så om du vill ha ett mer precist svar är du välkommen att maila mig. Mvh

Fullmakt åt mäklare

2005-11-15 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Får man som säljare av en bostadsrätt ge fullmakt åt en mäklare för att skriva på ett köpavtal?
Ann Rask Samuelsson |En fastighetsmäklare får ej vara ombud för varken köpare eller säljare. Detta innebär att en mäklaren alltså inte ska skriva under ett köpeavtal med stöd av fullmakt från dig.Det finns vissa undantag till detta i praxis, men de är mycket begränsade.

Samäganderätt av fast egendom

2005-11-06 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vad gäller för fast egendom som ägs av tre parter? En part äger 50 % och de två andra 25%? Får alla göra hur de vill på egendomen/fastighet? Samägandeavtal finns inte! Hur skall man juridiskt få stöd för förändringar man vill göra resp. inte göra? Annette
Joel Laack |För att samäganderätt skall uppstå krävs inget explicit obligationsrättsligt förhållande i egentlig mening mellan de involverade; avsaknaden av ett avtal mellan er hindrar alltså inte att samäganderätt ändå uppstår. Samäganderätt har som institut inom svensk rätt en lång historia och detta rättsförhållande regleras i en av våra absolut äldsta författningar: lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt (SamägL). Nämnda lag hittar du i sin helhet http://lagen.nu/1904:48_s.1#P1 . All juridisk kuriosa å sido kan vi först konstatera att förfogande över det samfällda godset kräver samtliga delägares samtycke – att en av delägarna äger en större ideell andel i godset innebär inte att han/hon ”kan köra över” de övriga. Endast för ex. brådskande reparationer kan en eller flera delägare agera på egen hand utan övrigas godkännande. Den eller de frånvarande får i efterhand stå för sin del av kostnaderna. Även i övrigt bär delägarna sin del i kostnaderna för underhållet av samfälldheten, beräknat som motsvarande deras ideella andel. (SamägL 2 och 15 §§) Skulle mera varaktig oenighet uppstå mellan delägarna kan domstol, på ansökan av en eller flera av delägarna, förordna om att godset, under en viss bestämd tid, skall omhändertas av en god man, som utses av rätten. (SamägL 3 §) Delägare kan även på eget bevåg ansöka om att det samägda, ”för gemensam räkning”, skall säljas på offentlig auktion. (SamägL 6 §) Övriga ägare kan begära anstånd med sådan försäljning, om de kan visa på ”synnerliga” skäl därför Över sin andel förfogar varje delägare fritt, såtillvida att han/hon kan sälja denna utan att övriga kan motsätta sig detta. Avhändelse av en andel av en fastighet kräver en skriftlig handling. Denna undertecknas av både överlåtaren och förvärvaren, som sedan är skyldig att söka lagfart på sitt förvärv. Hoppas att jag klargjort läget något så när för dig. Om du fortfarande har några frågor får du självklart gärna höra av dig till min e-post-adress, så hjälper jag till så gott jag kan.