Måste man försörja sin make efter en skilsmässa?

2021-10-19 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min svärmors make är dement och skall flytta in på ett boende.Boendet är betydligt dyrare än deras gemensamma boende inkl omvårdnad samt förplägnad.Svärmor har inte råd att betala hans nya boende med deras gemensamma omkostnader och funderar på skilsmässa.Tänker hon rätt här, eller skall han betala sin nya del själv?Gemensamt har dom ett sparkapital på ca 1 milj kr och hon vill inte nyttja detta till den nya situationen.Han har 2 särkullbarn och hon ett, min fru.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är äktenskapsbalken (ÄktB).I grunden tänker din svärmor rätt. I 6 kap. 7 § 1 st. ÄktB anges nämligen att efter äktenskapsskillnad, dvs. skilsmässa, svarar varje make för sin försörjning. Huvudregeln är således att när ett äktenskap är upplöst försvinner också det ekonomiska ansvaret makarna emellan. För under äktenskapet gäller att makarna, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov tillgodoses, 6 kap. 1 § ÄktB. Den nyss nämnda bestämmelsen syftar till att säkerställa att makar lever på samma ekonomiska standard varför den naturliga följden blir att den maken med störst inkomst vanligtvis kommer att få bidra mest. I undantagsfall fall kan dock underhållsskyldigheten gentemot den andra maken bestå även efter en skilsmässa, se 6 kap. 7 § 2-3 st. ÄktB. Men följande bör noteras. Under äktenskapet gäller den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning, vilken kommer till uttryck i 1 kap. 3 § ÄktB. Där sägs att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Till skillnad från vad många tror föreligger det alltså ingen egendomsgemenskap inom ett äktenskap. Men makar kan naturligtvis också, precis som alla andra, äga saker gemensamt.Vid en äktenskapsskillnad ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, 9 kap. 1 § ÄktB. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap. 2 § 1 st. ÄktB. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå och med giftorättsgods avses sådan egendom som inte är enskild, 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB. Enskild egendom är egendom som exempelvis till följd av äktenskapsförord har gjorts till enskild, 7 kap. 2 § 1 st. 1 p. ÄktB. Under vissa förutsättningar kan i och för sig även enskild egendom adderas till övrig egendom som omfattas av bodelningen, vilket kan bli fallet vid en överenskommelse mellan makarna, 10 kap. 4 § 1 st. ÄktB.Bodelningen utförs sedan i etapper och först upprättas en bouppteckning där en genomgång av tillgångar och skulder görs. De tillgångar och skulder som tagits upp i bouppteckningen ska sedan värderas eftersom varje make har rätt att först använda så mycket av sin egendom som krävs för att täcka eventuella skulder, 11 kap. 2 § ÄktB. Därefter görs en hälftendelning, 11 kap. 3 § ÄktB. Sedan sker den s.k. lottläggningen i vilken din svärmor och dennes make rent konkret bestämmer hur tillgångarna ska fördelas mellan dem så att värdet av deras respektive lotter blir lika stort, 11 kap. 7 § ÄktB. Slutligen ska bodelningen och lottläggningen fastslås i ett bodelningsavtal, vilket bör registreras hos Skatteverket. Det sistnämnda är dock inget krav, men brukar ändå vara en fördel i bevishänseende, 13 kap. 6 § ÄktB.Om din svärmor och hennes make skulle gå isär har båda således rätt att använda så mycket av sitt giftorättsgods som krävs för att kunna reglera eventuella skulder. Övrig egendom som är giftorättsgods ska som sagt läggas samman för att sedan hälftendelas. Du nämner inget äktenskapsförord i din ärendebeskrivning varför jag utgår ifrån att något sådant inte finns. Pengarna på deras gemensamma bankkonto blir därför att betrakta som giftorättsgods och ska därmed räknas med vid en bodelning. I praktiken blir alltså hälften av dessa hennes makes vid en eventuell skilsmässa. Och eftersom att det här inte är något arvsrättsligt ärende får barnens existens ingen betydelse för den rättsliga bedömningen. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är man ansvarig som make för den andra makens skulder?

2021-07-17 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min man har gjort sej skyldig till ett brott och ska betala skadestånd till offren. Min man och jag bor inte längre med varandra. Men vi är gifta på pappret.. om nu skadeståndet överskrider hans tillgångar är jag tvungen att betala resten av det som fattas då. Vi har ej längre några gemensamma tillgångar.
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din frågaVisserligen framgår det av 6 kap. 1 § Äktenskapsbalken att makarna skall, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodoses vilket innebär att makar bör leva på samma ekonomiska standard. Makarna ska bidra till de gemensamma och personliga utgifterna efter förmåga. En naturlig följd av detta blir att en make med större inkomst får täcka en större del av dessa utgifter. Men enligt 1 kap. 3 § Äktenskapsbalken gäller att varje make råder över sin egendom och ansvarar för sina skulder, det betyder att du inte kan bli tvungen att betala hans skadestånd. Du kommer inte heller bli betalningsansvarig för hans skadestånd vid bodelningen eftersom vid bodelningen ska först makarnas andelar av boet beräknas, då ska skulderna räknas av från gifträttgodset i så stor mån att skulderna som maken hade innan talan om äktenskapsskillnad täcks (11 kap. 1 § Äktenskapsbalken och 11 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas allt som inte är enskild egendom tack vare exempelvis äktenskapsförord ( 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter att det har gjorts avdrag för skulderna ska läggas samman och delas lika (11 kap. 3 § Äktenskapsbalken). I det här fallet om din makes skulder överstiger hans tillgångar så kommer vid bodelningen ni bara dela på det som återstår av ditt giftorättsgods efter att du har dragit av dina skulder. Du behöver alltså inte betala den delen av hans skulder som överstiger hans giftorättsgods.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till ossVänligen

Vem betalar kostnaderna för en hund efter skilsmässa?

2021-01-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående vad som händer med hunden när man skiljer sig. Jag och min man köpte tillsammans en hund och hade honom i sju år ihop. Jag betalade alltid försäkringen. Nu har vi skiljts och han vill inte betala för hunden längre. Han säger att han "aldrig ville ha en hund" och att det är "din hund" fast han ju uppenbarligen har älskat hunden i sju år. Kan jag på något sätt "tvinga" honom att betala för försäkring, veterinärbesök etc.? Nyligen var hunden tvungen att genomgå en tandoperation som kostade 11 000 kr, vilket är väldigt mkt för mig. Jag tänker att eftersom vi köpte hunden tillsammans så borde väl exmaken ändå ha något sorts ansvar?? Jag skulle ju också vilja att han kunde ta hand om hunden ibland men det vägrar han. Och det är väl ok. Men den ekonomiska biten är väldigt jobbig att klara av själv för mig. Tack för svar!
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din situation som att du och din ex-man har köpt en hund tillsammans under tiden ni fortfarande var gifta. Nu efter skilsmässan vill han inte längre ha hunden eller betala kostnaderna för denna. Jag förstår det som att din fundering gäller om han inte längre har något ansvar för kostnaderna för hunden.De regler som kan bli aktuella för din situation finns i äktenskapsbalken som förkortas ÄktB och Samäganderättslagen. Dessa regler kommer jag att först förklara vad de innebär, och sedan applicera på din situation. Jag kommer i slutet skriva med en sammanfattning av mitt svar samt en rekommendation på hur du kan gå vidare med din fråga.Ensam ägare till hundFör att veta vem som ska stå för kostnaderna för hunden behöver vi först titta på vem som är att anse som ägare till den.Du berättar att ni gått igenom en skilsmässa. Vid skilsmässa ska en bodelning göras, och i denna bodelning ingår det som är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Det som inte ingår är egendom som är att klassificera som en makes enskild egendom.Enskild egendom är:1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,2. egendom som make fått i gåva av annan än den andre maken och det fanns ett villkor om att gåvan skulle vara enskild egendom,3. egendom som make fått genom testamente där det angavs att egendomen skulle vara enskild,4. egendom som make ärvt och genom testamente angivits ska vara makens enskilda,5. egendom som make fått genom förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande som tecknats av annan än den andre maken och det finns villkor om enskild egendom,6. egendom som har trätts istället för egendom i punkt 1-5 om inte annat står i rättshandling.(7 kap. 2 § ÄktB).Det som inte är enskild egendom, det är giftorättsgods.En hund är enligt lagens mening lös egendom. Vad jag förstår finns det ingenting som skulle klassificera er hund som enskild egendom till någon av er, vilket innebär att hundens värde ska ingå som giftorättsgods i en bodelning.En huvudregel i bodelning är att varje make ska i första hand få ut den egendom som hen anses äga (11 kap. 7 § ÄktB). Vad jag förstår, utifrån de omständigheter du nämner, har du betalat bland annat hela försäkringen. Din exman verkar inte heller vara intresserad av att ta hand om hunden längre, vilket innebär att hunden i en bodelning lär kunna bli din, och du anses vara ägare till den. Av det du beskriver kan jag inte helt utläsa om en sådan bodelning gjorts, och att du genom denna blivit ägare till hunden. Skulle det vara på detta sätt, att du ska ses som ensam ägare till hunden, kommer du själv behöva stå för de kostnader som innebär att äga en hund. Din make kommer då istället få ta del av hundens ekonomiska värde i bodelningen.Samägande av hundOm två eller flera tillsammans äger en lös sak, tillkommer de vardera en viss lott i saken. Lotterna är lika räknade (1 § Samäganderättslagen). Det betyder att om två eller flera personer tillsammans äger lös egendom, äger personerna i fråga lika stor del av egendomen. Eftersom det delas lika på egendomen, ska även kostnader för denna delas lika.Som redan konstaterat är er hund enligt lagens mening lös egendom. Om du kan visa att ni har och fortfarande äger hunden tillsammans, kan din exman behöva betala de kostnader som du nu själv står för. Då gäller inte heller äktenskapsbalkens regler om företrädesrätt till hunden (11 kap. 7 § ÄktB). Ni har köpt hunden tillsammans, vilket talar för att den är samägd. Det som talar mot detta är att du stått på försäkringen. Om det dessutom skulle vara så att han inte heller tidigare betalat något annat än köpeskillingen för hunden, är detta något som talar emot att ni samäger hunden.Sammanfattning och rekommendationOm det är så att du tagit över ägandet av hunden genom bodelning, och din exman inte längre är att anse som ägare till hunden, så behöver han inte längre stå för några kostnader av hunden. Om det istället är så, att hunden fortfarande ska anses ägas av er båda tillsammans, kan han behöva stå för de kostnader som uppstår. Då jag inte har fullständiga omständigheter vad gäller hur mycket ni exakt betalat vardera, eller hur ni agerat under tiden ni båda haft hunden, kan jag inte göra en helt klar bedömning av detta. Av det du beskriver, skulle det snarare luta åt att du själv verkar stå som ensam ägare för hunden, och även då behöver stå för kostnaderna själv, tyvärr.Jag hoppas att jag besvarat din fråga. Om du har fler funderingar kring detta, eller rörande något annat, är du välkommen att ställa dessa till oss på Lawline! Du kan även höra av dig till oss via telefon: 08-533 300 04Vänligen,

Har man rätt att överta bostaden när maken avlider?

2021-01-21 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vi har äktenskapsförord och jag äger 40% av huset. Finns särkullbarn, inga gemensamma. Vilka möjligheter har jag att bo kvar i huset om min make avlider?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlas i Äktenskapsbalken (ÄktB). Nedan kommer jag redogöra vad som gäller.Gemensamma bostadSom makarnas gemensamma bostad avses bl.a. fast egendom som makarna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (7:4 första stycket 1 ÄktB).Övertagande av bostadHuvudregeln är den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller utan avräkning om värdet är ringa. Man kan dock inte överta bostaden om den är den makes enskilda egendom enligt 7:2 första stycket 2–4 ÄktB – dvs. enskild egendom som:- maken har fått i gåva med villkor att gåvan ska vara makens enskilda- maken har erhållit genom testamente med villkor att egendomen ska vara makens enskilda, eller- maken har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara makens enskilda.Övertagandet måste också kunna anses skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt (11:8 första stycket ÄktB). När den ena maken är död gäller denna rättighet endast till förmån för den efterlevande maken (11:8 tredje stycket ÄktB).Enskild egendom genom äktenskapsförord nämns inte som sådan som inte får övertas. Det innebär alltså att man kan göra anspråk på att överta den gemensamma bostaden även om den utgör en enskild egendom.Övriga förutsättningar för övertagandeSvarar egendomen för fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, är en ytterligare förutsättning för ett övertagande att den andra maken befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att betala denna har satts under särskild vård (11:8 andra stycket ÄktB). Här är det viktigt att poängtera att byte av gäldenär krävs borgenärens samtycke.Om en make övertar makarnas gemensamma bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra maken med egendom ur giftorättsgodset, skall den övertagande maken betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan maken få skäligt anstånd med denna (11:10 ÄktB).Svar på din frågaEftersom du nämnde på din frågan att ni har ett äktenskapsförord så utgår jag från att huset är enskild egendom. Du kan överta huset om det är er gemensamma bostad. Vidare gäller rätten att överta bostad endast till förmån för den efterlevande maken om den ena maken är död. Det innebär alltså vid en situation där din make avlider så är det bara du som har rätten att överta den gemensamma bostaden. Det förhållandet att huset är enskild egendom enligt äktenskapsförord inte utgör något hinder mot övertagandet. Detta eftersom enskild egendom enligt äktenskapsförord inte nämns som sådan som inte får övertas. Man måste dock ta hänsyn till huruvida egendomen är belastad med fordran med särskild förmånsrätt eller inte.Utöver det måste den make som vill överta den gemensamma bostaden kunna kompensera den andra maken (eller dödsboet vid dödsfall) antingen genom giftorättsgods eller pengar. Av din fråga framgår att du äger 40 % av huset - vid övertagande måste du i så fall kompensera resterande dvs. 60 %.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Skriva över sin del av gemensamt hus på sin make/maka?

2021-10-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |kan jag skriva över min del av vårt gemensamma hus på min fru
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Det finns tre sätt att överföra egendom mellan makar, gåva, köp och bodelning.Vid överlåtelse av egendom mellan makar är det viktigt att överlåtelsen uppnår sakrättsligt skydd. Detta för att eventuella borgenärer inte ska kunna utmäta huset för dina eventuella skulder.GåvaVid gåva av fast egendom är bestämmelserna i 4 kap 1-3 och 7-9 § jordabalken tillämpliga, bl.a. skall ett gåvobrev upprättas där det skall framgå att du överlåter huset till din fru. För att överlåtelsen ska få sakrättsligt skydd måste gåvan registreras. Regler om detta finns i äktenskapsbalken. Ansökan om registrering görs hos Skatteverket. Till ansökan skall ni bifoga gåvobrevet, 16 kap 2 § och 8 kap 1 § 2 st. äktenskapsbalken. Skatteverket kommer sedan att publicera gåva i Post- och Inrikes Tidningar, 16 kap 3 § äktenskapsbalken.KöpOm din fru ska köpa din del av huset blir jordabalkens regler om köp av fast egendom tillämpliga. Ni måste upprätta ett köpekontrakt där det skall framgå köpeskilling och en förklaring från dig som säljare att du överlåter egendomen till din fru. Ofta upprättas även ett köpebrev som kvitto på att betalning har skett. När dessa formkrav för köp av fast egendom är uppfyllda, är försäljningen sakrättsligt skyddad gentemot dina borgenärer genom avtalet. För mer information se 4 kap 1-9 §§ jordabalken.BodelningSlutligen kan ni överföra huset genom att förrätta en bodelning under pågående äktenskap. För att ni ska få göra detta ska ni skicka in en skriftlig anmälan till Skatteverket, 9 kap 1§ 1 st. äktenskapsbalken. Jag rekommenderar i så fall att ni börjar med att upprätta ett äktenskapsförord där ni skriver att all din egendom är giftorättsgods och all din frus egendom är enskild egendom, 7 kap 3 § äktenskapsbalken. I bodelningen ska nämligen endast giftorättsgods ingå, 10 kap 1 § äktenskapsbalken. Giftorättsgodset läggs samman och delas lika mellan makarna, 11 kap 3 § äktenskapsbalken. När bodelningen är klar ska ni upprätta ett bodelningsavtal som ni båda ska underteckna, 9 kap 5 § äktenskapsbalken. Bodelningen får sakrättsligt skydd genom bodelningsavtalet som jag rekommenderar att ni skickar in till Skatteverket för registrering, 13 kap 6 § äktenskapsbalken.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Jämförelse - sambo och giftermål

2021-03-09 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |en jämförelse mellan att vara sambo respektive att ingå ett äktenskap. på både hur det ingås, vad som gäller under tiden förhållandena består samt vad som händer om det upplöses. Stor Tack
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med vill jag säga att jag besvarat frågan generellt; det finns fler regler som hanterar ovanligare situationer inom äktenskapet. Hur ingår man äktenskap?Reglerna om att ingå äktenskap finns i Äktenskapsbalkens 2-4:e kapitel. Till att börja med måste man vara myndig för att få ingå äktenskap (2 kap. 1 § äktenskapsbalk). Man får inte heller ingå äktenskap med någon man är släkt med (i rakt upp eller nedstigande led, dvs kusiner kan gifta sig) eller om ena parten redan är gift med någon annan (2 kap. 3-4 § äktenskapsbalk). När man ska ingå äktenskap kommer en s.k hindersprövning ske. De som vill gifta sig ska begära prövning hos Skatteverket. Paret som begär en hindersprövning ska skriftligen försäkra att de inte är besläktade med varandra (3 kap. 1 § äktenskapsbalk). Om Skatteverket inte finner något hinder mot äktenskapet ska Skatteverket utfärda ett intyg om detta (3 kap. 4 § äktenskapsbalk). Nu har vi kommit så långt att själva vigseln i kyrkan kan utföras. Till att börja med måste det finnas vittnen under ceremonin; minst två stycken krävs. Under vigseln måste båda parterna närvara och uttryckligen säga ja till äktenskapet. Därefter ska prästen förklara dem makar. Om prästen inte skulle vara behörig att viga är vigseln ogiltig (4 kap. 1 § äktenskapsbalken). Efter att vigseln genomförts måste prästen lämna ett bevis till makarna (4 kap. 7 § äktenskapsbalken). Därefter måste prästen underrätta Skatteverket om vigseln och då kommer Skatteverket kolla upp så att en korrekt hindersprövning har skett (4 kap. 8 § äktenskapsbalken). Hur blir man sambo?För att bli sambo krävs ingen typ av registrering eller ceremoni på det sätt som krävs vid ett giftermål. För att man ska vara sambo med någon krävs endast att man stadigvarande ska bo tillsammans i ett parförhållande och ha ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen). D.v.s att det måste vara ett par som har ett äktenskapsliknande förhållande. Detta har tidigare definierats som ett par som har sexuell intimitet med varandra. Vidare krävs att man bor där på heltid; har man ett annat boende som en part bor i till och från kan det resultera i att man inte anses vara sambor. Processen för att bli sambo är således mycket smidigare. Vad gäller under tiden förhållandena består?Under tiden förhållandena består är det inte några större skillnader mellan att vara sambo och att vara gifta. En praktisk skillnad är förstås att gifta inte måste bo med varandra för att vara gifta; men sambor måste bo ihop för att anses vara sambor. Andra saker att tänka på är om ett barn kommer till världen. I det fall att de gifta paret får ett barn kommer mannen i förhållandet presumeras vara far till barnet, men är det istället ett sambopar kommer socialtjänsten behöva göra en utredning. Är man i ett samboförhållande bör utredningen dock inte vara särskilt krävande. Vad händer om äktenskapet upplöses?Vad som händer när äktenskapet upplöses (dvs när paret går igenom en skilsmässa) kan till en börja se lite olika ut beroende på om skilsmässan är ett gemensamt beslut och om det finns barn inblandade. Vill båda makarna skiljas kan dem göra det på direkten. MEN om båda makarna vill det så ska de få s.k betänketid innan skilsmässan. Då får man ej skiljas förens betänketiden är över. Om båda makarna vill skiljas men någon av dem bor med (och har vårdnaden över) ett barn som är under 16 år måste betänketid ges innan skilsmässan kan slutföras (5 kap. 1 § äktenskapsbalken). Om bara en make vill skiljas måste betänketid ges innan skilsmässan (5 kap. 2 § äktenskapsbalken). Betänketiden är 6 månader (5 kap. 3 § äktenskapsbalk). När skilsmässan godkänts kan ex-paret begära att en bodelning görs. Som gifta är huvudregeln att man delar upp allt 50 % lika vid en bodelning. Undantaget är om man skrivit äktenskapsförord. I praktiken fungerar det på så sätt att man gör en lista på vad både frun och maken äger (11 kap. 1 § äktenskapsbalken). När man gjort det ser man vad de har för skulder och räknar av den summan mot det motsvarande värdet på listan av ägodelar (11 kap. 2 § äktenskapsbalk). När skuldernas räknats av slår man ihop vad frun och maken äger och därefter delar man lika på allt (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Innebörden blir då att varje part i första hand fysiskt får behålla sina saker och sen får man kompensera varandra ekonomiskt (eller ge bort sina fysiska saker till partnern för att det ska bli rätt) (11 kap. 7 § äktenskapsbalk). En bodelning behöver inte göras direkt utan har i praxis kunnat göras flera år senare. Vad händer om samboförhållandet upplöses?Skillnaden när ett samboförhållande upphör är att ingen process eller betänketid behöver genomföras. Det finns också andra skillnader som har med bodelningen att göra. När en bodelning ska göras mellan sambor måste den göras inom ett år från det att förhållandet upphörde; det finns alltså ett tidskrav som inte existerar vid giftermål (8 § sambolagen). När bodelningen kommer dessutom inte alla parets tillhörigheter ingå. Endast gemensamma bostad och bohag ingår (3 § sambolagen). För att bostaden ska ingå krävs alltså att man köpte bostad med syfte att båda skulle bo där: flyttar en part in i efterhand ingår ej bostaden i en bodelning. Detsamma gäller bohag (dvs möbler, bestick, hushållsmaskiner/produkter m.m). En till skillnad är att när man ska avräkna parternas skulder görs detta i första hand på deras egen enskilda egendom, inte samboegendomen. På så sätt minskar inte samboegendomen på det sätt som egendomen kan göra vid bodelning efter giftermål. Annars är processerna snarlika. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Om jag säljer enskild egendom, är pengarna som försäljningen genererar också enskild egendom?

2021-01-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej ☮️ Om någon erhållit mark i enskild gåva, den säljs & pengarna som marken genererade sätts in på bankkonto, är pengarna ff att betrakta som enskild gåva då? Snöiga Hälsningar ☃️
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad innebär enskild egendom?All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Att egendom är enskild innebär att den ska hållas utanför en framtida bodelning; det är endast giftorättsgods som delas mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB).Vad händer med enskild egendom som säljs?Huvudregeln är att sådan egendom som ersätter enskild egendom också är enskild (7 kap. 2 § 6p ÄktB). Sådan egendom kallas för surrogat eller substitut. Detta innebär alltså att om marken som är enskild egendom säljs och pengarna som försäljningen genererar sätts in på ett bankkonto är även dessa pengar, alltså surrogatet, också enskild egendom. Denna huvudregel gäller så länge inte annat föreskrivits i den rättshandling genom vilken egendomen är enskild. Alltså om gåvogivaren som angett i gåvobrevet att gåvan är enskild egendom också har angett att surrogat inte är enskild egendom, så gäller det.Det kan bli svårt att särskilja vilken egendom som är enskild och vilken som är giftorättsgods om pengarna från försäljningen sätts in på ett bankkonto där det redan finns pengar som är giftorättsgods. Utgångspunkten är dock fortfarande att surrogatet ska vara enskild egendom. Fall likt detta har prövats av Högsta domstolen (se till exempel NJA 1992 s. 773, i vilket pengar från försäljning av enskild egendom satts in på ett bankkonto som löpande användes för familjens transaktioner, vilket resulterade i att pengarna inte längre kunde anses som enskild egendom).SlutsatsHuvudregeln är alltså även sådan egendom som ersätter enskild egendom, till exempel genom försäljning, är enskild, så länge inte annat föreskrivits i rättshandlingen genom vilken egendomen från början blivit enskild.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Gemensam köpehandling - enskild egendom?

2020-12-18 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga som jag snabbt behöver svar på.Jag är gift särbo till en man som har en gård han ska sälja nu till ett värde på 13 miljoner kr.Han har innan saft det ej är enskild bostad men nu så har han det tydligen.Vi har inget äktenskapsförord.Han har inte berättat för sin revisor han är gift och varit väldigt snabb att vilja sälja men nu igår sa revisorn till honom,men du är ju gift så din fru måste godkänna detta.Jag har inte fått någon information om gårdsförsäljning mer än att den ska säljas o till vem ingen jag vet vem är mer än till namnet.Nu undrar jag om det är enskild varför ska hag skriva på? Han har lovat mig värdet av halva gården men hur kan jag veta att jag inte blir lurad igen? Och om vi inte har äktenskapsförord vad gäller i detta fall med alla frågor jag tänker?Hoppas ni förstår vad jag menar.Redan nu på måndag ska detta skrivas under.
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du och din man är gifta innebär detta att alla era tillgångar är gemensamma, förutom det som är enskild egendom (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det kan beskrivas som att ni är berättigade 50% av värdet på allt ni äger gemensamt. Undantagsfallet, då ena maken är 100% ägare innebär att tillgången i fråga är enskild egendom. Att ni är särbo har ingen påverkan på om ni äger saker gemensamt eller ej, huvudregeln kvarstår oavsett. Den juridiska inverkan som detta har är att allt ska delas lika vid en eventuell bodelning (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Är gården enskild egendom?Lagen föreskriver tydligt vad som är enskild egendom inom ett äktenskap.Enskild egendom är enligt 7 kap. 2 § äktenskapsbalken: 1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda,4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,5. egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1--5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.Min rekommendation är därför att du gå igenom den ovanstående lista och kontrollera om någon av dessa situationer kan ha lett till att det är enskild egendom. Det finns förvisso inget äktenskapsord, men eftersom egendom kan bli enskild på olika sätt är det inte någon garanti. Baserat på den information jag har kan jag inte ge ett klart besked på om huruvida gården är enskild egendom eller inte. Men prata med din make. Beakta att det vanligaste är att det är nedskrivet att egendomen är enskild; det är svårt för honom att bevisa att den är det om det inte finns nedskrivet någonstans. I det fall att gården är hans enskilda egendom har du inte rätt till hälften av de 13 miljonerna som gården ska säljas för. Dessa pengar är din makes att använda som han vill och kommer inte ingå i en bodelning vid eventuell skilsmässa (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Varför vill revisorn att du ska skriva på?Vid försäljning av en fastighet såsom gården finns det vissa krav vid försäljningen. För det första måste en köpehandling upprättas skriftligen och denna måste undertecknas av säljaren och köparen (4 kap. 1 § jordabalken). Om huset inte är enskild egendom, är du lika mycket ägare av huset som din make. Detta innebär att du också anses vara säljare av huset och måste också skriva under köpehandlingen (7 kap. 5 § äktenskapsbalken). Detta skulle kunna tyda på att revisorn inte anser gården vara din makes enskilda egendom. Annars skulle det inte finnas något behov för din signatur. Den avgörande frågan i situationen är klart huruvida huset är enskild egendom eller inte. Om huset inte är enskild egendom och du inte skriver på köpehandlingarna får din make inte sälja gården. Om han ändå säljer gården är köpet i juridisk mening ogiltigt (4 kap. 1 § st. 3 jordabalken). Behöver du vara orolig för att bli lurad? Om gården inte är enskild egendom och du skriver under köpekontraktet bör du få hälften av de pengar som gården såldes för. Du nämner att du är oroad för att bli lurad. Som gifta ska ju pengarna gå in automatiskt på era gemensamma konton men du nämner att ni är särbo. Jag vet inte om detta kan påverka situationen eller huruvida ni har delad ekonomi eller inte. Men om han har sagt att du ska få hälften av värdet är detta ett bindande avtal (1 § avtalslagen). Det kan dock vara svårt att bevisa ett muntligt avtal och det kommer vara ditt ansvar att bevisa att avtalet existerat, i det fall du bestämmer dig för att stämma din make på pengarna. En god idé kan därför vara att prata med honom om att göra ett skriftligt avtal. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,