Rådighetsinskränkningar över makars gemensamma bostad

2006-07-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej Jag och min sambo har blivit erbjudna att köpa min fars hus. Min mor som var gift med min far avled för flera år sedan. Och han har för några år sedan gift om sig. Hur mycket rätt till huset har har hans nya fru. Min far står ensam som lagfaren ägare på huset. Min far har har bott där i 34 år och hans nya fru i ca 5 år. Mvh Lina
Carl Beyer |Hej! Ett äktenskap påverkar inte äganderättsförhållanden mellan makarna. Även om makar enligt huvudregeln i svensk rätt har giftorätt i varandras egendom så spelar det ingen roll för äganderättsförhållanden så länge äktenskapet består. Giftorättsanspråk kan istället beskrivas som ett latent anspråk som aktualiseras först vid en bodelning och det är också först då som äganderättsförhållanden förändras. Någon äganderätt till din fars hus går det således inte att tala om för hans nya hustru. Däremot finns det regler i ÄktB som inskränker en makes rådighet över sin egendom. Rådighetsinskränkningarna gäller framförallt makarnas gemensamma bostad och bohag. Vad som avses med makars gemensamma bostad definieras i ÄktB 7:4 (http://www.lagen.nu/1987:230#K6). Avgörande är om byggnaden är avsedd som makarnas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål. Utifrån situationen som du beskriver låter det som att så är fallet med huset som din far och hans hustru bor i. Rådighetsinskränkningen innebär att din far inte utan sin hustrus samtycke får förfoga över den gemensamma bostaden genom exempelvis just försäljning som du nämner (ÄktB 7:5 http://www.lagen.nu/1987:230#K6). Syftet med denna reglering är att ge ett skydd och skapa trygghet för den andre makens boendeintresse. Försäljning av huset till dig och din sambo får således ske först efter att din fars hustru har samtyckt till åtgärden. Samtycket skall lämnas skriftligen (ÄktB 7:5 st 4). Skulle det vara så att din fars hustru inte vill lämna något sådant samtycke kan förfogandeåtgärden ändå i vissa fall tillåtas efter ansökan hos domstol (ÄktB 7:8 http://www.lagen.nu/1987:230#K6). Avgörande i tillståndsfrågan blir om maken har godtagbara skäl att vägra samtycke. Jag hoppas att detta är ett tillfredsställande svar på din fråga, undrar du över något mer så hör gärna av dig igen! Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt

2006-07-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag undrar om att om jag och min syster skriver på ett papper där vi till förmån för den efterlevande avstår från laglott(eller heter det arvslott?)och isåfall får det när den efterlevande har gått bort. Min far är nämligen dålig och vill att vi ska skriva på så att hans fru kan bo kvar om han dör.Min syster och jag är bröstarvingar medans min fars fru har 2 barn till(halvsyskon). Min huvudfråga är...Kan den efterlevande isåfall slösa och testamentera bort så att det till slut inte finns något kvar..hur kan vi skydda vår rätt till att ärva de tillgångar som finns om far skulle dö även om vi låter frun bo kvar ?
Daniel Waerme |Hej! Arvslott är så stor del av arvet som ni är berättigade till om er far inte testamenterat bort något. Laglott är halva arvslotten och kan inte testamenteras bort. Bröstarvingar, de enda som är berättigade till laglott, har alltid rätt till denna oavsett testamente. Om ni avstår rätten till arv på så vis du beskriver innebär detta att ni istället är berättigade till efterarv när den efterlevande avlider. Storleken på efterarvet är lika stor del som ni avstog från. Om det ni avstår utgör 50% av den efterlevandes tillgångar ska ni få 50% av hennes kvarlåtenskap när hon avlider. Detta oavsett om kvarlåtenskapen ökat eller minskat under tiden. Den efterlevande kan dock inte testamentera bort tillgångarna utan ärver dem med fri förfoganderätt, istället för full äganderätt. Något skydd mot att hon på ett frikostigt vis lever upp tillgångarna finns dock inte. Med vänliga hälsningar

Förskott på arv - arvlåtarens vilja avgör

2006-06-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej kan min Farfar ge mig en större summa pengar som gåva innan han går bort. utan att det påverkar arvet/arvslotten senare? Tacksam för ett snabbt svar....!!! Barnbarn
Jesper J Silow |Hej! Svaret på denna fråga regleras utförligt i Ärvdabalken. Om en arvlåtare vill ge en gåva till arvinge innan arvsskiftet, är huvudregeln enligt 6:1§ ÄB att gåvan räknas som förskott på arv och räknas av på framtida arvslott. När det gäller ett barnbarn, om bröstarvingen (dvs din far) fortfarande är i livet, så klassas en gåva inte som förskott på arv. Lagen skyddar i första hand arvlåtarens vilja, och endast i andra hand arvingarna, vilket innebär att Er farfars vilja kommer att respekteras. Er farfar kan därmed fritt bestämma om han vill att gåvan skall ses som förskott eller ej. Det krävs dock att Er farfar uttryckt denna vilja i avtal eller på annat sätt för att huvudregeln skall sättas ur spel. Hoppas detta hjälpte! Mvh

När får man ut arvet efter sina föräldrar?

2006-06-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, min sonhustrus pappa avled 1985 och mamman fortsatte att bo där med deras 3 minderåriga barn däribland min sonhustru, det var skuld på huset och är det fortfarande. Min fråga är: Har inte min sonhustru rätt till farsarvet? Tilläggas bör att modern har låtit äldsta systern ta över huset (hyrköp) utan att ha sagt något till min sonhustru, brukar det inte vara vanligt attt de andra syskonen blir utköpt på något vis, för man ärver väl faderns del av huset?
Sara Forslund |Hej, Var din sonhustrus föräldrar gifta när hennes pappa avled ärver, förutsatt att inget testamente fanns, hans efterlevande maka, det vill säga din sonhustrus mamma, före hans bröstarvingar (bland annat din sonhustru). Din sonhustru får inte tillgång till sitt farsarv förrän båda makarna avlidit. Detta regleras i ärvdabalkens (1958:637) tredje kapitel, se http://www.lagen.nu/1958:637. Hälsningar,

Min makes rätt till arv efter mina föräldrar?

2006-06-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Om den ena av mina föräldrar avlider, har min make redan då rätt till min del av arvet genom sin giftorätt/arvsrätt? Kan han från den kvarstående av mina föräldrar kräva "sin" del av arvet som min make? Är inte arvet min egendom tills jag dör eller vid eventuell skilsmässa? Under förutsättning att inga papper finns skrivna.
Sara Forslund |Hej, Förutsatt att dina föräldrar är gifta när den ene av dem avlider ärver den efterlevande maken den avlidne före dig som bröstarvinge. Du ärver således inte förrän båda dina föräldrar avlidit, förutsatt att inget testamente finns. Din make har därav ingen möjlighet att under dessa förutsättningar ”kräva” någon del av arvet. Detta regleras i Ärvdabalkens (1958:637) tredje kapitel, se http://www.lagen.nu/1958:637. Vänliga hälsningar,

Fördelning av arv bland särkullsbarn

2006-06-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min fru och jag är nyss gifta. Hon har tre barn, varav de två yngsta bor med oss. Jag har en son och två barnbarn. Vi önskar att om den ena av oss avlider skall den andra sitta i orubbat bo och att, när vi båda avlidit, barnen ärvar oss på lika villkor med 1/4 var. Hur gör vi?
Sara Forslund |Hej, Enligt ärvdabalken (1958:637) 3 kap. 1 § kommer barnen till den av dig och din fru som avlider först få ut sitt arv direkt. Vill man undvika detta måste var och en av era barn avstå från sin rätt (se 9 §). Den som gör ett sådant avstående får istället ut den del av arvet den avstår ifrån först när även den efterlevande maken avlidit. Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer era bröstarvingar (barn) utgör deras laglott. Det som inte är laglotten, det vill säga andra hälften kan ni välja hur ni vill testamentera. Detta följer av ärvdabalken 7 kap. 1 §, se . Lycka till,

Enskild egendom i dödsbo

2006-07-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Daniel, Tack för ditt svar. Jag har nu fått mer information om min fd mans bouppteckning. Det finns ett testamente, ett äktenskapsförord och en bodelning under rådande äktenskap. Samtliga signerade 1996 (okt-dec). I bodelningsavtalet har den nya hustrun villan och släktgården med samtliga lösören som hennes enskilda egendom. Min dotters pappa fick hans enskilda firma, vilken är värdelös utan honom, och inte mycket mer. Skall inte en bodelning visa en jämn fördelning? Vilka av dessa avtal måste vara bevittnade vid underskrift? Bodelningsavtalet är nämligen inte det. Eftersom min dotters pappa står för hälften av lånen på både villan och släktgården, trots att han inte äger någon del av det, blir summan i dödsboet 0 kr. Har min dotter någon chans/möjlighet att överklaga?
Daniel Svensson |Hej igen Marie, Utifrån det som du lagt fram nu är det klart att den brännande punkten är äktenskapsförordet. I ett äktenskap finns två typer av egendom, enskild egendom och giftorättsgods. Äktenskapsförordet kan peka ut egendom som enskild vilket har skett i detta fall. I en bodelning delas endast giftorättsgodset. Detta leder till att om all egendom är hennes enskilda finns det ingen egendom som kan bli föremål för bodelning och således har ingen skevdelning skett. Varken vad gäller bodelningsavtal eller äktenskapsförord finns några krav på vittnen, se ÄktB 7:3§ och 9:5§ http://www.lagen.nu/1987:230. Som det ser ut finns det nog inga utsikter att överklaga om ingen extraordinär omständighet såsom förfalskning eller dylik omständighet skulle kunna bevisas. Tveka inte att ställa ytterligare frågor om det är något mer du undrar över, Med Vänliga Hälsningar,

Behovsprövning av bostad vid bodelning

2006-07-18 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |051015 blir det klart att vi ska separera jag vill lösa ut hennes andel men sambon vägrar och kräver att vi bor kvar gemensamt till 0606 och för att då sälja gemensamt med högre vinst???? 051120 tröttnar sambon och går med på utlösen men till orimligt högt pris. 051208 ansöker jag om bodelning, sambon ansöker om offentlig auktion genom god man och sedermera även om tvångsförsäljning utan mitt samtycke enligt samäganderättslagen. I mitten av mars meddalar TR sitt beslut om beviljad bodelning och avslag på sambons ansökningar. På det inledande bodelningsmötet i slutet av mars har sambon svängt och lägger då fram bäst behov av bostaden med sin hemmavarande tonåring och dennes skolgång som skäl samt att det inte finns andra bostadsalternativ för dom. Jag har i stort sett bara att komma med min vilja att bo kvar som jag uttyckt genom hela processen för att få till stånd en bodelning. I samtalen med advokaten låter det som om jag inte har någon större chans att tillskiftas bostaden då bägge parter gör anspråk på den och vi inte kan komma överens själva. Sambolagen omarbetades ju för att skydda den svagare parten men är det alltid självklart att det är kvinnan som hamnar under den benämningen bara för att hon har barn sedan tidigare. Jag utgick från att man skulle ta i beaktande hennes ansökningar och inlagor till TR om att vilja flytta, sälja och få ett snabbt slut på detta. Vi var bara sambos i 9 månader bl.a. pga upprepad otrohet (inte jag). Eftersom det redan kostat en del och det handlar om mindre än 30 000 som andel vid bodelningen (ursprungliga kravet från sambon var på ytterligare 100 000) så är jag tacksam för rekommendationer om fortsatt tvist eller ge upp. Är det ens lönt att klandra ev beslut. Känner även att förrättaren missat väsentliga saker under processen och att detta påverkat ärendet.
Love Wilén-Örnulf |Hej. Jag håller med om att din f.d. sambo har handlat märkligt och förstår att situationen är oerhört jobbig för dig. När det gäller bostaden så står det mycket riktigt i SamboL 16 § att den ska tillskiftas den maken som behöver den bäst. Att ha ett barn räknas som ett starkt skäl för att man behöver bostaden eftersom lagstiftarens intention är att skydda barnet. SamboL 22 § stadgar till och med att även bostad som inte utgör samboegendom kan gå över till sambo med barn trots att bostaden helt ägs av den andra sambon. Sambolagen hittar du http://www.lagen.nu/2003:376. Frågan är då om din f.d. sambos tidigare agerande där hon försökte tvinga fram en försäljning kan påverka bedömningen av hennes behov av bostaden. Skäl som i andra rättsfall har ansetts starkare än barnets intresse är stark ursprunglig anknytning till bostaden och behov av handikappanpassad bostad. Jag har inte hittat någon rättspraxis som behandlar just det här fallet men jag lutar mot att intresset av att barnet kan bo kvar väger tyngst. Även om jag inte kan ge ett självklart svar skulle jag inte råda dig till att driva saken vidare. Mvh