Homosexuellas rätt till adoption

2005-11-17 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Var står det i lagen om homosexuella får adoptera?
Eva Olofsson |Hej! Det står ingenstans uttryckligen i lagen att homosexuella får adoptera utan vi måste då titta på flera olika lagar. Allmänna bestämmelser om adoption finns i 4 kap Föräldrabalken och den lagen hittar du http://lagen.nu/1949:381 . I lagen om registrerat partnerskap står det i 3 kap 1§ att samma rättsverkningar gäller för partnerskap som för äktenskap och därigenom ges homosexuella par rätt att prövas för adoption. Förut fanns där ett undantag i 2 § där det stod att rätten att prövas för adoption inte omfattade registrerade partners. Partnerskapslagen hittar du http://lagen.nu/1994:1117 .

Vi vill äga bilen båda två, hur gör vi?

2005-11-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej vi (jag och min sambo) har köpt en beg bil och jag står som registrerad ägare till den. Men vi vill att båda ska äga lika mycket i bilen. Hur skriver vi ett avtal mellan oss eller är det så att detta ingår i sambolagen. Mvh johan
Fia Berg |Hej! Bilar kan ej utgöra samboegendom utan endast bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk omfattas av sambolagen. I bilregistret kan bara en stå som ägare, men det verkar inte finnas något hinder att ni skriver ett avtal er emellan för att reglera ägarförhållandena kring bilen. Dock föreslår jag att ni kontaktar någon som är duktig och verksam på området om ni vill ha en glasklar reglering Mvh

Hur blir ex-sambon av med sin del av lånet?

2005-11-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |År 2000 köpte jag och min dåvarande sambo en bostadsrätt tillsammans, vi har ett gemensamt lån på 560 000. år 2003 flyttade vi isär. jag bor kvar. och har sedan dess betalat lån och hyra. problemet är att hon än idag står kvar på lånet till 50%. frågan lyder. vad har hon rätt till idag? lägenheten är värd 1miljon. och hon vill bort från lånet. vilket jag förstår.
Fia Berg |Hej! Vanligtvis brukar dessa typer av frågor lösas i samband med själva separationen och då brukar man göra så att den som tar över bostaden tar även över de lån som finns på den. Mitt förslag är alltså att du tar över hennes del av lånet, för att underlätta för er båda. Mvh

Tvångsskifte

2005-12-01 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |hej ett arv ska skiftas till 9 syskon fonus har skött boupptäckningen och ett av syskonen gav fullmakt till ett annat syskon att bevaka hans del i arvet. När fonus är klar med allting och alla syskon skriver under arvsskiftet, Men då vägrar plötsigt syskonet som gett fullmakten att godkänna skiftet med motiveringen att allt inte gått rätt till. Fonus har sökt honom 3 gånger och bett honom komma och titta på alla papper men han infinner sig inte. SÅ FRÅGAN 1 Vad gör de andra syskonen nu när de inte får ut sin lott när han vägrar skriva under 2 Hur länge kan det gå innan de andra arvingarna måste ta till rättsliga årgärder och vilka är det och vem får stå för den notan om det senare visas att inget fel var begånget
Mikael Witting |Det enda medel som står till buds är tvångsskifte. Detta sker enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken, se http://www.lagen.nu/1958:637, genom att någon av dödsbodelägarna vänder sig till tingsrätten och begär att en skiftesman utses. Det räcker således att en av dödsbodelägarna lämnar in en ansökan. Skiftesmannen, som troligtvis kommer att vara en advokat, kommer då att utföra arvskiftet. Ersättningen till denne ska enligt ovan nämda paragraf betalas av dödsboet. Därför bör man informera det syskonet som inte vill skriva under att det här kan bli en mycket kostsam tvist för dödsboet. Om sedan någon av dödsbodelägarna är missnöjd med tvångsskiftet får denne klandra skiftet genom att till tingsrätten lämna in en stämningsansökan mot de andra dödsbodelägarna. Det ska den missnöjda dödsbodelägaren göra inom fyra veckor från det att han får skifteshandlingen, annars förlorar han sin rätt att klaga. Den parten som förlorar detta mål ska enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken ersätta den andra parten dennes rättegångskostnader, se http://www.lagen.nu/1942:740.

Måste jag begära jämkning av testamentet?

2005-11-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vad bör jag som särkullbarn tänka på då min omgifte far avlidit? Testamente finns. I detta sägs: "Vid den först avlidne makens död ska dennes bröstarvingar erhålla sin laglott. Återstoden av kvarlåtenskapen skall tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Vid den efterlevande makens död skall kvarlåtenskapen enligt lag fördelas mellan båda makarnas bröstarvingar. Vad som tillfaller våra bröstarvingar enligt lag eller testamente ska utgöra mottagarens enskilda egendom liksom avkastningen av denna egendom." Måste jag begära jämkning av testamentet för att få ut min laglott?
Sofie Olofsson |Då en person avlider har dennes bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Laglott är den del av arvet (hälften av tillgångarna) som aldrig kan testamenteras bort. Den del av kvarlåtenskapen som en arvlåtare kan förfoga över genom testamente kallas för den disponibla kvoten. Skyddet för laglotten upprätthålls dock inte automatiskt. Om testator genom testamente kränkt en bröstarvinges laglott måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. I ditt fall finns testamente, men din rätt till laglott kränks inte av detta eftersom det där står att du direkt vid den avlidnes död ska få din laglott. Du behöver därför inte begära jämkning av testamentet för att få ut din laglott. Vidare sägs att återstoden av kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att maken får använda egendomen som denne vill i sin livstid utan någon inskränkning. Den kan således säljas, förbrukas etc. Det enda maken inte kan göra med egendomen är att bestämma hur den ska fördelas efter att denne har avlidit. Maken får alltså inte bestämma över tillgångarna i ett testamente. Vid den efterlevande makens död ska kvarlåtenskapen enligt lag fördelas mellan båda makarnas bröstarvingar. Detta betyder att du vid den efterlevande makens (din fars frus) död har rätt att ta del i boet efter denne. Arvingar som på detta sätt tar del av ett arv kallas efterarvingar eller sekundosuccessorer. Den avgörande tidpunkten för rätten till efterarv är den efterlevande makens död. Arvet tillfaller den eller de som lever och är närmast till arv efter den först avlidne maken. Andelen i boet räknas ut efter i lagen uppställda regler. Att den egendom som du ärver ska utgöra din enskilda egendom är av intresse om du är gift eller senare kommer att gifta dig. Vid en bodelning ska då denna egendom inte inräknas i den gemensamma utan förblir din enskilda. Mvh

Underhållsbidrag till barn

2005-11-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Det är så att förra sommaren fick min sambo veta att han var far till ett barn som gjordes för flera år sedan. Han gjorde faderskapstest och det visade att han är far till barnet. Han vill avsäga sig allt som har med barnet att göra, så att också ngn ”annan far” kan ex adoptera. Måste han betala 980kr/mån i fortsättningen ändå? Tacksam för svar.
Eva Olofsson |Hej! En förälder som inte har vårdnad om sitt barn eller inte bor tillsammans med barnet är skyldig att betala underhållsbidrag enligt 7 kap 2 § Föräldrabalken som du hittar http://www.lagen.nu/1949:381 . Det går inte att avsäga sig denna skyldighet men däremot övergår denna skyldighet på adoptivföräldern om barnet adopteras.

Får dömda sexbrottslingar skaffa barn?

2005-11-18 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Får dömda våldtäktsmän och pedofiler skaffa barn?
Lorraine Sauvy |Att ingå äktenskap och bilda familj är en mänsklig rättighet (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna, art 11) och att tvångsmässigt ifrånta en människa denna rätt skulle alltså vara ett brott mot dessa mänskliga rättigheter. Det finns ingen annan positiv utfästelse i lag angående en människas rätt att skaffa barn. Det finns dock en lag i Sverige om kastrering (1944:133) som säger att en person får kastreras om denne på grund av sin könsdrift kan komma att begå brott som medför allvarlig fara eller skada för annan, men samtycke krävs då från personen i fråga. I undantagsfall kan personen ändå komma att kastreras om denna inte är i stånd att lämna ett giltigt samtycke. (Det finns dock inga rättsfall att finna där undantaget tillämpats.) Ovanstående gäller när man skaffar barn på naturlig väg. Vad gäller adoption, där det sker en lämplighetsbedömning av den som vill adoptera, är det allra troligast att en person som dömts speciellt för sexualbrott eller pedofili inte anses vara lämplig för att ta hand om ett barn. En lämplighetsbedömning kan även komma ifråga om ett barn kommit till på naturlig väg (alltså när det redan finns ett barn). Enligt Föräldrabalken (6:e kap) har barn rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Vidare skall barn behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Vanligtvis har föräldrar vårdnad om sina barn, men barnets bästa ligger till grund för bedömningen om huruvida föräldrar är lämpliga vårdnadshavare. Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas vid bedömningen av vad som är bäst för barn. En förälder eller båda föräldrarna kan förlora vårdnaden om han/hon gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen av barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling. Om barnet således fanns innan den fällande domen är det troligt att föräldern inte längre anses som lämplig vårdnadshavare. Om barnet däremot kommer till efter den fällande domen bör inte föräldern anses olämplig enbart på grund av den tidigare domen, utan det fordras att en ny risksituation uppkommer för att en förälderns lämplighet skall ifrågasättas.

Adressändring under pågående vårdnadstvist

2005-12-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Bakrund: Ett barn på 12år har bott växelvis hos föräldrarna, föräldrarna har delad vårdnad. Barnet mår i sig själv inte bra, vi har gått på utredning i skolan för att se till vad som är bäst för barnet. Barnet självt har aldrig varit med på mötena, pappan framför att barnet sagt att hon vill "prova" att bo 4 veckor hos sin pappa, vilket sker. vid nästa möte (utan barnet) säger pappan att hon vill bo hos honom på heltid, och så blir det bara utan mitt medgivande, jag vill ha barnet växelvis som vi haft tidigare. Nu har barnet bott där sedan slutet av september och pappan har sökt om adressändring, jag (modern) har ej skrivit på pga att jag anser att ingen ändring skall göras förrän utredningen (social och familjerätt är inkopplad) är klar om vad som är bäst för barnet. men efter en månad går skattemyndigheten trots att de vet att en utredning sker in och ändrar adressen. Vill tilläga att jag inte på något sätt ansetts olämplig att ta hand om mitt barn utan det är pappas som vill ha flickan på heltid. Min fråga: Har skattemyndigheten rätt att ändra adressen så fort som efter 4 veckor utan mitt medgivande, när de vet att en utredning sker, borde inte allt vara som det varit sen barnet föddes tills allt är klart, utredningsmässigt?? Enl socialtjänst och familjerättsenh har de ej varit med om att det någonsin gått så fort som 4veckor att ta beslut om ändrad adress och ej heller under pågående utredning.
Joel Laack |Under pågående vårdnadstvist har skattemyndigheten inte rätt till att ändra den ene förälderns adress utan den andres medgivande. Detta har bekräftats av en handläggare vid skattemyndigheten, med bl.a. folkbokföringsfrågor på sitt bord, som jag varit i kontakt med. Att alltså, oavsett hur många veckor som gått, ta ett beslut över huvudet på en av föräldrarna är inte tillåtet. Om så alltså skett i ditt fall råder jag dig att ta kontakt med det kontor vid skattemyndigheten som handlagt ditt ärende för att försöka få ett svar på varför de handlat som de gjort och att dessutom starkt överväga att på rättslig väg angripa beslutet.