Har jag rätt att ärva min far?

2006-01-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |undrar över om min far somär död hade ett sterbhus alltså min farmors fastighet, obs ej skiftat ärver min mor det efter min far eller är det vi barn som skall ärva det efter vår farmor.
Fia Berg |Hej! Som jag förstår det har din pappa ärvt din farmors hus och nu har din far dött så din mamma/du ska ärva. Huvudregeln är att din mamma ärver din pappas egendom under förutsättning att de var gifta vid dödsfallet och du är deras gemensamma barn. Om däremot din farmor skrev in i ett testamente att huset skulle vara din pappas enskilda egendom skall du ärva huset efter honom. Om du eller någon av dina syskon (om sådana finns) är särkullbarn dvs endast din fars barn har dessa rätt att få ut sin del av arvet så fort pappan dör. Det spelar då ingen roll om han är gift med någon annan är barnens biologiska mamma. För att hon ska få ärva krävs ett testamente från din far. Emellertid har då särkullbarnen rätt att få ut laglotten dvs en del de är garanterade som den avlidnes barn. Dock har de inte specifikt rätt att få ut viss egendom utan bara ett visst värde då utdelning av laglotter sker efter bodelning. Om det blev för mycket och för abstrakt får du jättegärna höra av dig till mig igen! Lycka till!

Bodelning och försäljning av gemensam fastighet

2006-06-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vad kostar en bodelning? Hur lång tid tar det? Hur går man tillväga? Om vi kommer överrens om att gemensam fastighet skall säljas vid separation och han bor förnärvarande kvar i huset, när kan man sätta inflyttnings dag för köparen? Hur länge kan han dra ut på tiden?
Jenny Larse |Hej, En Bodelning kan komma att ta olika lång tid beroende på om ni som makar eller sambor kommer överens om hur boet skall fördelas er emellan. Om ni är överens över hur era tillgångar skall fördelas så kan ni själva upprätta bodelningen genom att ni tillsammans skriftligen fyller i en särskilt utformad blankett för detta ändamål som ni sedan registrerar hos tingsrätten i den kommun där ni bor. Tingsrätten kommer att ta ut en avgift för registreringen. Kan ni som makar eller sambor inte enas om bodelningen så kan någon av er eller bara den ena ansöka om att tingsrätten förordnar en bodelningsförrättare jämlikt 17 kap 1 och 2 §§ ÄktB.Bodelningsförrättaren som förordnas är vanligtvis en advokat och ni är skyldiga att betala arvode för denna. Detta kommer naturligtvis att bli mycket dyrare än om ni själva kan upprätta bouppteckningen. Det framgår inte av din fråga om ni är makar eller sambor, men vad gäller sambor så skall bodelning äga rum på samma sätt som ovan om någon av samborna begär det jämlikt 8 § sambolagen. Det är viktigt att ha i åtanke att rätten till att begära bodelning förfaller endast ett år efter att samboförhållandet upphört. För makar så preskriberas inte ett liknande anspråk alls. Avseende fastigheten så uppfattar jag det som att ni vill bestämma att gemensam fastighet skall säljas vid en separation och att övertagandereglerna som annars gäller skall förbigås. För att bestämma en sådan ordning så kan det vara lämpligt att skriva ett föravtal avseende detta, det vill säga ett avtal som reglerar hur en framtida bodelning skall gå till. Vanligast är dock att den make eller sambo som har bäst behov av bostaden får överta densamma vid bodelningen. Den andre maken skall då kompenseras ekonomiskt för detta. Om överlåtelsen av bostaden sker genom ett bodelningsavtal så kommer detta inte att utlösa någon kapitalvinstskatt/reavinstskatt för den som överlåter sin hälft. Detta innebär att den övertagande parten övertar den skatten och betalar kapitalvinstskatt/reavinstskatt för hela bostadsrätten när den avyttras. Då fastigheten ingår i bodelningen och ni normalt anses äga hälften var av densamma så kan du framtvinga en överlåtelse av bostaden så som här beskrivs.Om fastigheten enligt föravtalet föreskrivs eller genom bodelningshandlingen framgår att den ena parten inte har rätt att köpa ut den andre från fastigheten så kommer ni att äga denna med samäganderätt. Detta innebär att du kan tvinga fram en försäljning av fastigheten enligt samäganderättslagen (1904:48)Ansökan ställs då till tingsrätten om att den samägda fastigheten skall utbjudas till försäljning. För aktuella lagrum se www.lagen.nu. Vänligen Jenny Larse

Underhållsbidrag

2006-02-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Min son på 12 år är skriven hos mamman hon får fullt underhållsbidrag av mig samt att hon även får hela barnbidraget. Vi har gemensam vårdnad. Jag anser att hon inte uppfyller kraven vad gäller klädinköp , frisörbesök mm. Övervägande delen av alla kläder är kratigt begagnade ofta trasiga och dom klarar inte väder och vind.Han får t,o,m ärva lappade kalsonger och strumpor. Vi kan ej prata om detta hon anser att trasiga sunkiga kläder duger. Vad kan jag göra,finns det nån möjlighet med "riktat" underhåll eller att jag kan få förfoga över barnbidraget. Till saken hör att jag redan betalar hälften av fritidsverksamheten utöver underhållet. Brukar även passa på att köpa kläder inför säsongskiften så att även han kan känna sej lite fräsch ibland. Hälsningar från en mycket ledsen pappa som känner sig rättslös. Ps jag arbetar halvtid och hon tjänar närmare 30 000/mån
Lisa Hallergren |Viktigt är att skilja på underhållsbidrag och underhållsstöd, då det ej är samma sak. Underhållsstöd är ett statligt bidrag till barnet, medan underhållsbidrag är det bidrag en förälder är skyldig att betala till sitt barn enligt FB. Då jag utgår ifrån att du syftar på underhållsbidrag, behandlar jag därmed ej bestämmelserna om underhållsstöd. Föräldrarna skall, var och en efter sin förmåga, ta del i kostnaderna för barnets underhåll enligt 7 kap. 1 § FB. Underhållsskyldigheten följer alltså av föräldraskapet och är ej kopplad till vårdnaden. Underhållskyligheten fullgörs genom underhållsbidrag till barnet om föräldern ej varaktigt bor med barnet enligt 7 kap 2 § FB. Är barnet växelvis boende, d.v.s. vistas ungefär lika mycket hos bägge föräldrarna, skall som regel inget underhåll enligt 7 kap 2 § FB utgå. Barnets faktiska kostnader skall istället fördelas, föräldrarna emellan, enligt deras förmågor. Enligt 7 kap 6 § FB kan även en förälder som inte är bidragsskyldig vara skyldig att betala underhållsbidrag om denne försummar sin underhållsskylighet. Underhållsbidraget fastställs genom avtal eller dom. Föräldrarna har full avtalsfrihet, men kan inget avtal träffas prövas underhållsfrågan av allmän domstol. Ändring av avtal eller dom är möjlig. Är föräldrarna ense kan de gemensamt ändra både ett avtal eller en dom, är de däremot oense måste domstolen ompröva. Rätt till omprövning föreligger alltid då underhållsbidraget utgått med ett oförändrat belopp under minst sex år. Har det ej gått sex år kan jämkning ändå bli aktuellt, det krävs dock att ändrade förhållanden föreligger. Även oskäliga avtal kan jämkas. Då det inte finns någon myndighet som har ansvar att hjälpa föräldrar med överenskommelser om underhållsbidrag, bör du vända dig till en advokat för vidare rådgivning. Angående barnbidraget betalas det i dagsläget automatiskt ut till barnets mor, ett könsneutralt barnbidrag är dock uppe för behandling i riksdagen. Om barnet skulle vara varaktigt bosatt hos dig har du som fader då rätt att efter anmälan uppbära barnbidraget. Mvh,

Begära ny bodelning om inte har registrerat?

2006-01-19 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |I äktenskapsbalken läste jag i 6§ (När bodelning har förrättats, får makarna eller en av dem ge in bodelningshandlingen till domstol för registering)..jag och mitt ex gjorde en bodelning för ca 1,5 år sedan, ingen av oss har lämnat in bodelningspapperna till domstol för registrering, min fråga..kan jag begära en ny bodelning nu?..då jag såhär i efterhand märker att saker rörande det gemensamma boendet och skulder då, hade missats att tas med.Detta p.g.a okunnighet.. MVH Joakim
Anna Bergman |I 13 kap. 6§ äktenskapsbalken (se http://www.lagen.nu/1987:230 .) står det precis som du skriver att man får ge in bodelningshandlingen till domstol för registrering. Detta är dock ingen förutsättning för att bodelningsavtalet ska vara giltigt. Har du och ditt ex upprättat en handling om er bodelning och har båda skrivit under denna har avtalet rättsverkan och du kan således inte begära en ny bodelning. En möjlighet för dig skulle kunna vara att försöka ogiltigförklara eller jämka bodelningsavtalet men det är svårt att säga om du skulle ha någon framgång. Mvh

Arvsskifte

2006-06-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HEJ Min mor dog för ca 2 år sedan. Bouppdelningen gick utan hinder. Nyligen gick min far bort och min syster och jag ska alltså dela på aktier och hus. Problemet är följande: På tomten där huset står finns ett mindre hus med bla garage och en liten bodel, som jag bott i sedan 15- 20 år tillbaka i. Jag och min syter har kommit överrens om att jag ska bo kvar. Tomten delas upp och och så säljs det stora huset. Den del som är kvar, där jag ska bo är värderad till 300 000Kr. Nu säger min systar och även advokaten som har ahnand om bodelningen att jag ska betala henne 300 000 Kr för huset??!! Jag hävdar att huset 'r värderat till detta och om jag betalar henne denna suma får ju jag ingenting. Då påstår dom att jag fårigen pengarna om jag säljer det sedan. Men då får jag ju bara igen pengarna hon fått av mig. Om jag måste ta ett lån för att köpa huset så hamnar ju jag på plus minus noll om jag säljer huset. Det borde väl vara så att huset delas på två och sedan köper jag ut hennes del fär 150 000Kr? Varför ska jag betala hela husets värde till henne????? Tacksam för svar. MVH Peter
Daniel Waerme |Hej! Du och din syster, är som jag har förstått det, båda bröstarvingar. Ni ska således dela arvet lika mellan er. Ärvdabalken 2 kap. 1 § 2st. (Se http://www.lagen.nu/1958:637) Hur denna hälftendelning ser ut i ert fall blir avgörande för om du ska lösa hela eller halva huset. Om ni delar allt utom huset lika så blir resultatet att du måste lösa hela huset, d.v.s. betala 300 000 kr. Om inga andra hinder finns vore en lösning där din syster erhöll t.ex. större del av aktierna mot att du erhöll hela huset eller endast behöver lösa henne med 150 000 kr önskvärt. Som sagt, arvet skall delas på hälften. Hur denna delning sker är upp till dig och din syster. Om något fortfarande är oklart är du välkommen att höra av dig igen, lycka till! Med vänliga hälsningar

Vem har rätt till bilar vid en bodelning mellan sambor?

2006-05-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |hej! jag och min sambo är mitt i en separation, och vissa konflikter uppstår bla rörande bilarna. Vi har tre "gamla" bilar, varav alla står skrivna på honom. Jag pratade med en advokat om detta och hon nämde nått om dolt samägande, att jag då skulle ha rätt till bilarna fastän att jag inte står skriven. Jag anser att vi skulle sälja alla bilarna och dela på pengarna, är jag helt fel ute?
Christina Weilander |Hej Enligt sambolagen är det bostad och bohag som utgör samboegendom. När ett samboförhållande upphör fördelas samboegendomen genom bodelning. Sambolagens 6 § anger vad som avses med samors gemensamma bohag. Bilar omfattar inte av bohag och skall därför inte ingå i bodelningen. För att det skall vara fråga om dold samäganderätt skall egendomen inköpts för gemensamt bruk, den make eller sambo som inte utåt framträder som ägare skall ha lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet samt skall båda parterna ha avsett att äganderätten skulle vara gemensam. Avgörande för bedömningen är förhållandena vid tidpunkten för förvärvet, även om senare inträffade omständigheter kan ha ett bevisvärde för dessa förhållanden. (se tex NJA 1980 s. 705, 1981 s. 693, 1982 s. 589) Dold samäganderätt har i praxis ansetts kunna tillkomma en make eller sambo till egendom när förvärv av denna är underkastat formkrav och den andra maken eller sambon formellt framstår som ägare och egendomen är avsedd att tjäna som parternas gemensamma bostad. Det har alltså framförallt gällt fast egendom eller en bostadsrätt.

Vem har hand om faderskapstest?

2006-01-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Har efter 29 år trogligen funnit min far. Vill ju givetvis ta ett faderskapstest men hur går jag tillväga och vart vänder jag mig. Bor i Malmö.
Ann Rask Samuelsson |Det är socialtjänsten i din kommun som har hand om faderskapstest. De kan även ge dig mer utförlig information om tillvägagångssätt. För kontakt och mer information se vidare http://www.malmo.se/individfamilj/familjeradgivning/familjerattsbyran.4.33aee30d Lycka till!

Förskott på arv och jämkning av gåva

2006-04-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Det finns två bröstarvingar, en son och en dotter, till en ensamstående förälder. Dottern har fått mammans bostadsrätt och i gåvobrevet föreskrivs bland annat att det skall vara en gåva som inte skall ses som förskott på arv samt att mamman skall ha rätt att bo kvar i lägenheten så länge hon vill. Vad händer vid dödsfall? Skall bostadsrätten tas upp i bouppteckningen? Endast en mycket liten summa pengar finns förutom den värdefulla bostadsrätten. Skall dottern ge tillbaka del av lägenhetens värde till sonen? Hur delas pengarna på mammans konto upp? Hur lång tid har sonen på sig att klaga om det är så att han skall ha rätt till del av bostadsrättens värde? Jag skulle vara tacksam för paragrafhänvisningar också. Tack på förhand!
Michael Witting |Bestämmelsen om förskott på arv finns i 6 kapitlet ärvdabalken, se http://www.lagen.nu/1958:637. Enligt 1 § presumeras gåvor till bröstarvingar som förskott på arv om inte annat har föreskrivits eller i övrigt framgår av omständigheterna. Bestämmelserna i 6 kapitlet förutsätter att arvlåtaren har gynnat en arvinge genom en benefik rättshandling, d.v.s. en gåva. Såsom gåvor får betraktas inte endast transaktioner med formell gåvokaraktär utan även andra dispositioner vid vilka den benefika karaktären är övervägande. Arvlåtaren kan bryta presumtionen i 6 kapitlet 1 § om denne föreskriver att transaktionen inte ska vara ett förskott på arvet. Det kan ske genom testamente, men en sådan viljeförklaring kan ske på flera andra sätt, vilket framgår av att hänsyn även kan tas till andra omständighet. Att i gåvobrev föreskriva att gåvan inte ska ses som förskott på arv är således tillräckligt för att bryta presumtionen i 6 kap. 1 §. Gåvan av bostadsrätten behöver inte tas upp i bouppteckningen om inte någon av dödsbodelägarna begär det. Tidigare gåvor ska nämligen uppges i bouppteckningen om någon dödsbodelägarna begär det. Om sonen inte får ut sin laglott får han enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken, se http://www.lagen.nu/1958:637, han begära jämkning. Denna jämkningsregel verkar oberoende av förskottsregeln och kan inte sättas ur spel genom en viljeyttring av arvlåtaren. Gåvan ska emellertid vara bortgiven under sådana omständigheter eller sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente. Med detta uttryck avses dels gåvor där givaren väntar döden inom jämförelsevis kort tid, dels där givaren kan beräkna att till sin död få ha nyttan av den bortgivna egendomen. Regeln ska emellertid inte tillämpas om särskilda skäl äro däremot. Vilka dessa skäl är bedöms från fall till fall. Talan om jämkning måste enligt 7 kap. 4 § 2 st. ärvdabalken väckas senast inom ett år från det bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Med bouppteckning avses huvudbouppteckning och inte tilläggsbouppteckning om en sådan också skulle upprättas. Huruvida sonen skulle kunna vinna framgång med en jämkningstalan är omöjligt för mig att besvara. Utgången är beroende av omständigheter i det enskilda fallet. Pengarna på mammans konto delas lika mellan dödsbodelägarna genom arvskiftet. Om arvskifte, se 23 kap. ärvdabalken.