Vad kan jag göra för att min fru ska kunna agera för min räkning i händelse av allvarlig sjukdom?

2020-12-06 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej jag äger en fastighet som är enskild egendom långt innan jag och min fru träffades, men vad händer om jag skulle bli sjuk ( så att jag inte kan fatta egna beslut,typ en hjärnblödning ) kan man skriva något papper att hon kan besluta över min enskilda egendom vid ett sådan händelse, men bara vid händelser då jag inte kan fatta egna beslut.Mvh
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om enskild egendom återfinns i Äktenskapsbalkens 7 kap. 1 § som stadgar att en makes egendom är giftorättsgods såvida det inte är enskild egendom.Enskild egendom kan enligt 7 kap. 2 § ÄktB bli just enskild endast genom äktenskapsförord, gåva, arv, förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionsförsäkring. Det är således inte så att din fastighet "fortsätter" vara enskild egendom när du och din fru ingår äktenskap. Enskild egendom blir den bara genom äktenskapsförord i sådana fall.Vad som är enskild egendom och vad som är giftorättsgods blir dock endast intressant i händelse av äktenskapsskillnad, då bodelning görs. Under äktenskapet kommer det inte spela någon roll hur fördelningen av egendomen är gjord!Blir du sjuk på ett sätt som gör att du inte kan fatta egna beslut är det klokast i att skriva en framtidsfullmakt. Som sagt har det ingen inverkan på din frus möjligheter att agera i ditt namn om egendomen skulle vara enskild egendom eller inte. Skriver ni en framtidsfullmakt där du ger din fru fullmakt att agera i ditt namn angående fastigheten kommer det att åtgärda era problem.Med vänliga hälsningar!

Arv och särkullsbarn

2018-08-24 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar vad som gäller när det finns både särkullebarn och efterarvingar i form av barn från tidigare äktenskap med i bilden. Det gäller min morfar. För många år sedan gick min mormor bort. De hade två barn (min mamma och hennes bror). Senare gifte min morfar om sig. Nu har hans andra fru gått bort. Hon hade en son från ett tidigare äktenskap. De hade inga gemensamma barn. Hur mycket kan särkullbarnet kräva ut och hur mycket får min mamma och hennes bror? Och vilka tillgångar skal räknas om min mamma vill kräva ut sitt arv. Är det tillgångarna som finns idag eller tillgångarna som min morfar och min mormor hade ihop?
|Hej! tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag tolkar dig som att din Morfars nya fru har gått bort och att det därför ska ske ett arvskifte. Eftersom att du säger att din fråga gäller din morfar antar jag att även han tyvärr har avlidit och att din mor och hennes bror avstod ifrån att ta ut arvet direkt. Jag tänkte börja att prata lite generellt om arv och sedan gå in på din aktuella situation. I Sverige ärver i första hand barnen. De som då räknas är biologiska barn och adopterade barn. Detta innebär helt enkelt att särkullsbarn inte ärver av deras föräldrars makar. Alltså kan din mor och hennes bror inte ärva av eran morfars nya fru liksom hennes son inte kan ärva av er morfar. Vid en persons bortgång får gemensamma barn vänta med att få ut sitt arv om föräldrarna är gifta. Däremot har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv men de har även en möjlighet att vänta tills förälderns make gått bort. Oavsett vilket arvingarna väljer så bör en bodelning ha gjort. I dessa fall brukar man dela upp egendomen på papper för trots att din morfars fru behöll allt så gjorde hon det på två olika premisser. Den ena delen fick hon som sin del av deras gemensamma egendom, den har hon rätt att göra vad hon vill med. Den andra delen ärvde hon med så kallad fri förfoganderätt, detta innebär att hon i princip får göra vad hon vill med egendomen utom att testamentera bort den. Här räknar man sedan ut en andel som din mamma och hennes bror har rätt till när arvet ska skiftas. Andel = (det maken ärver med fri förfoganderätt) / (det den andra maken får i bodelning + det man ärver med fri förfoganderätt). exempel: ett par har bara gemensam egendom på 100 kr. Vid en bodelning har de då båda rätt till 50 kr var. Då skulle det maken ärver med fri förfoganderätt vara: 50 kr Det maken ärver med full ägande rätt vara: 50 kr och uträkningen bli 50/(50+50) = 0.5 = 50 % är den andel som arvingarna skulle ha rätt till i efterarv. Efterarvet: andelen * den andras förmögenhet vid dödsfallet låt oss sedan säga att den överlevande maken har ökat sin förmögenhetsmassa till 150 kr. Då har arvingarna ifrån den första maken fortfarande rätt till 50% av egendomsmassan. 150*0.5 = 75 kr Men detta gäller även om arvet minskat exempelvis till 90 kr 90*0.5 = 45 kr I ditt fall kan jag tyvärr inte ge det ett konkret svar eftersom att jag inte vet hur din morfar och hans fru egendoms fördelning såg ut, om det fanns äktenskapsförord eller enskild egendom. Hur mycket din mor och hennes bror har rätt att få ut beror helt enkelt på bodelningen i det enskilda fallet. Men de tillgångarna som ska räknas är helt enkelt en procentsats av egendomen som din morfars fru lämnat efter sig. Det här kan vara lite knepigt att förstå men jag hoppas att det blev lite klarare.

Kan enskild firma tvingas att ändra bolagsform?

2009-06-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min far driver en enskild firma med tillhörande mark och två fastigheter. Han är gift och har inget äktenskapsförord. Tillsammans har de oss tre syskon. Jag har varit anställd heltid i 20 år i företaget medans mina bröder aldrig varit anställda. Trots att företaget alltid gått med vinst vill mina bröder nu ändra företagsformen för att säkerställa att inga tillgångar försvinner vid en eventuell konkurs. Att detta påtalas krossar naturligvis min fars hjärta men även mitt då vi inte får det förtroende vi förtjänar. Frågan är: Kan de med mors hjälp tvinga vår far att ändra bolagsformen?
Dennis Andreev |Hej! Om din far driver en enskild firma så är det han som äger alla tillgångar och är ansvarig för alla skulder i bolaget. Någon annan kan aldrig äga andelar i en enskild firma eller på ett annat sätt direkt tvinga till sig juridiskt inflytande över en enskild firma som inte är hans eller hennes. Det enda inflytande dina bröder och din mor kan ha är indirekt – om t.ex. de äger fastigheter eller produktionsmedlen som firma behöver och som din far hyr av dem, kan de naturligtvis säga att de säger upp sina avtal om inte han ändrar bolagsformen. Det kan också vara så att din far har ingått ett avtal med dina bröder som innebär att de har rätt att kräva att han ändrar bolagsformen (även om det verkar väldigt osannolikt). Men bortsett från det finns det inga juridiska möjligheter att tvinga din far att ändra bolagsformen. Detta framgår inte av någon lag, utan är snarare en konsekvens av den s.k. avtalsfriheten – din far får, precis som alla andra, ingå vilka avtal han vill och bilda vilka bolag han vill, om inte lagen eller han själv genom avtal har begränsat denna sin frihet. MVH

Avtal via e-post

2009-04-22 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vad krävs för att en digital fil (i form av ett mail eller ett bifogat dokument) ska gälla som ett juridiskt bindande avtal? Vad gäller för att arkivera ett avtal i elektronisk form?
Dennis Andreev |Hej! Svaret på din fråga beror helt och hållet på vilken typ av avtal det rör sig om. De flesta avtal i Sverige är s.k. formlösa avtal, vilket betyder att de kan ingås muntligen, på telefon, via mail eller på vilket annat sätt som helst, bara parterna kommer överens. I sådant fall uppstår alltså bindande avtal om två parter i en konversation via e-post har kommit överens om att ingå ett bindande avtal. Avtalet är dock inte knutet till själva e-postmeddelandena, utan finns som en formlös företeelse som inte är beroende av något dokument eller någon fil. Det finns dock vissa, särskilt viktiga, typer av avtal som enligt lag måste ingås skriftligen (andra villkor kan också tillkomma). Exempel på sådana avtal är köp av fast egendom (4 kap. 1 § jordabalken, se https://lagen.nu/1970:994#K4), avtal om underhållsbidrag i vissa fall (7 kap. 7 § 2 st. föräldrabalken, se https://lagen.nu/1949:381#K7) och äktenskapsförord (7 kap. 3 § 2 st. äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230#K7). När det i lagen uppställs krav på skriftlighet innebär detta att avtalet faktiskt måste vara skrivet på ett papper och undertecknad av parterna; är inte dessa krav uppfyllda är avtalet ogiltigt. E-postmeddelanden uppfyller inte dessa krav, alltså kan sådana avtal aldrig ingås via mail. Sammanfattningsvis betyder detta att om avtalet ifråga är ett vanligt formlöst avtal så blir parterna bundna så fort de (via mail) kommer överens om att ingå ett bindande avtal. Är det däremot fråga om den typen av avtal som är specialreglerad i lagen så ska det ingås skriftligen och något bindande avtal kan inte föreligga bara pga. att det finns e-postmeddelanden. Något krav på arkivering av e-postmeddelanden uppställs inte i något fall. Observera dock följande. Många formlösa avtal, som i och för sig hade kunnat ingås muntligen, ingås ändå skriftligen av säkerhetsskäl. När det handlar om stora värden (det kan vara allt från köp av en bil till företagsöverlåtelser) kan båda parterna känna att det är säkrast att ingå avtalet skriftligen för det fall det skulle uppstå en tvist. Av detta skäl kan det vara smart att spara sådana e-postmeddelanden som berör ett viktigt (formlöst) avtal för det fall man senare hamnar i en domstolsprocess och måste bevisa att avtalet faktiskt ingåtts och vad det innehåller. Några särskilda krav på hur meddelandena ska sparas uppställs dock inte. MVH

Tolkning av avtalsvillkor om kvotandel av värdeökning

2019-10-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag och min man håller på att sälja vårt hus. När han flyttade in, köpte han in sig på halva fastigheten, 3 200000/2= 1 600 000. Men han kunde inte betala hela summa utan det utfärdades ett skuldebrev på 500 000 kr som skulle skiftas vid exempelvis skilsmässa. Skulden skulle löpa utan ränta, men vara garanterad till minst 500 000 kr och vid en värdeökning av fastigheten skulle skulden räknas upp med den kvotandel som motsvarar värdeökningen. Vi har äktenskapsförord.Nu är vi alltså där, vi ska sälja fastigheten och skilja oss, jag behöver då vara säker på att jag uppfattat värdet på de 500 000 kr rätt när vi kommer till försäljning.Jag har tolkat begreppet kvotandel på följande sätt: Låt säga att vi säljer fastigheten för 5 750 000 kr, då räknar jag ut skillnaden mellan priset då skuldebrev skrevs och försäljningspriset nu, 5 750 000-3 200 000 = 2 550 000. Kvotandelen får jag då genom att dividera 2 550 000 /3 200 000=0,796875 alltså drygt 79% värdeökning. Värdet på de 500 000 tänker jag då bör bli 1,796875*500 000=898 437,5 krVid en försäljning av fastigheten för 5 750 000kr skulle fördelningen mellan oss bli:5 750 000/2= 2 875 000 Jag ska då få 2 875 000 + 898 438 = 3773 438 kr och min man får 2 875 000 - 898 438 = 1 976 562 kr.Jag behöver alltså veta om jag tänker rätt, dels för att undvika osäkerhet och konflikt när försäljningen avslutas och för att ha en uppfattning om min framtida ekonomi inför köp av nytt boende.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningSåsom jag tolkar din fråga handlar den om avtalstolkning. Därmed aktualiseras allmänna avtalsrättsliga principer på området.Utredning Enligt min uppfattning är den avgörande faktorn vid bestämmande av hur mycket din make ska betala dig formuleringen "vid en värdeökning av fastigheten skulle skulden räknas upp med den kvotandel som motsvarar värdeökningen." Jag utgår från att denna formulering ligger mycket nära den som använts i avtalet. Utan hänsyn till din beräkning hade jag spontant bedömt formuleringen enligt följande. Er avsikt vid ingåendet av avtalet var att du vid en värdeökning av fastigheten skulle få del av denna värdeökning även avseende den del av fastigheten som din make i och för sig skulle komma att äga men på grund av skuldebrevet skulle kunna sägas "låna" av dig. Detta framstår som fullt rimligt med hänsyn till omständigheterna. Ett annat sätt att formulera det hela vore att säga att de 500 000 kronorna ska få ett påslag som procentuellt motsvarar hela fastighetens värdeökning sedan skuldebrevets upprättande när din make väl ska betala skulden. Såsom du redogjort för får vi då lösningen att den procentuella ökningen på fastighetens värde, ungefär 79 %, innebär att skulden blir 898 437,5. Din andel blir då mycket riktigt hälften av fastighetens värde, 2 875 000, + 898 437,5 = 3 773 437,5 och din makes andel blir det kvarstående värdet.Det är värt att påpeka att jag inte på något vis är bättre lämpad att bedöma de matematiska aspekterna av frågan än du eller någon annan. Jag kan dock konstatera att det resultat du redogjort för stämmer överens med vad jag anser är den uppenbara tolkningen av ert avtal (förutsatt att den exakta formuleringen liknar den du återgett här) utifrån skrivningen och vad er avsikt med avtalet måste antas ha varit. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att betrakta den lösning du presenterat som helt avtalsenlig. Jag bedömer det som mycket osannolikt att någon annan tolkning skulle kunna vinna företräde vid en eventuell tvist.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Registrering av äktenskapsförord

2014-12-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo har skrivit ett avtal att allt mitt skall tillfalla mig om jag dör och allt som tillhör min sambo skall tillfalla honom om han dör. Om vi gifter oss, gäller fortfarande det avtalet då eller måste vi skriva äktenskapsförord då?
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline, När ni gifter er måste ni upprätta ett nytt avtal, äktenskapsförordet. För att täta ska bli giltigt ska detta registreras hos skatteverket. Skatteverket för sedan in uppgiften om det registrerade äktenskapsförordet i äktenskapsregistret.

Gäller ett e-mail som bindande avtal?

2009-07-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, gäller ett email som ett bindande kontrakt? Mvh
Kristina Ljungström |Hej, I svensk rätt uppställs inget generell formkrav för ett bindande avtal. Det innbär att skriftliga avtal såväl som muntliga kan vara bindande för parterna. Ett bindande avtal föreligger när ett givet anbud accepterats utan att några ändringar gjorts och inom den legala eller avtalade acceptfristen (se 1 kap avtalslagen https://lagen.nu/1915:218). I vissa fall finns dock krav på skriftlighet, undertecknande eller bevittning etc. Exempel på formalavtal är äktenskapsförord och köpekontrakt avseende fast egendom. Uppställs ett krav på skriftlighet torde ett e-mail duga, men vid krav på underskrift eller bevittning etc måste man av naturliga skäl använda sig av en papperskopia. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Avtala bort giftorätten genom samägandeavtal?

2008-05-17 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Två systrar äger en gård där deras föräldrar bor. Föräldrarna står för underhåll och betalar en hyra som motsvarar ränta och amorteringar. De vill nu upprätta ett samäganderättsavtal mellan sig och ett hyresavtal med föräldrarna. Främst för att reglera hur en eventuell försäljning ska hanteras, nyttjanderätt samt reparationer. Bägge systrarna är gifta. Kan man i samäganderättsavtalet nämna att respektive make inte har rätt till del i gården vid eventuell skilsmässa och därigenom undvika offentlig auktion eller klyvning? Eller är man tvungen att uprätta ett äktenskapsförord? Tack för en bra hemsida!
Siri Mårtensson |Hej, Det finns inga formföreskrifter för hur ett samägandeavtal skall utformas, utan huvudregeln är att ett avtal är bindande. Det finns inte heller några förbud mot vad man får reglera i ett samägandeavtal. Därför är det fullt tillåtet att nämna i avtalet att makarna inte har någon rätt till fastigheten. En sådan åtgärd är dock inte tillräcklig för att uppnå den juridiska effekt som ni önskar. Reglerna om giftorätten och makars egendom i Äktenskapsbalkens 7 kap, http://www.lagen.nu/1987:230#K7 är indispositiva, dvs de kan inte avtalas bort. I 7 kap. 1§ ÄktB, http://www.lagen.nu/1987:230#K7P1, uttrycks huvudregeln som säger att all egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. I 7 kap. 2§, http://www.lagen.nu/1987:230#K7P2, anges under vilka förutsättningar en egendom kan bli enskild. Då jag inte vet hur systrarna blivit ägare till fastigheten, dvs om de fått den genom gåva arv eller testamente med några villkor från överlåtaren, kan jag inte veta om någon av punkterna 2-5 möjligen är uppfyllda. Jag råder därför systrarna till att skriva äktenskapsförord om att fastigheten är enskild egendom (7 kap. 2§ p.1) för att vara på den säkra sidan. Hur ett äktenskapsförord skall upptättas regleras i 7 kap 3§ ÄktB, http://www.lagen.nu/1987:230#K7P3. Övriga frågor om nyttjanderätt, försäljning och reparationer kan fritt avtalas om i samägandeavtalet. Tänk bara på att formulera er tydligt så att ni undviker eventuella missförstånd. Med vänlig hälsning