Kan man tillfälligt höja straffskalan för vapenbrott?

2021-05-19 i Påföljder
FRÅGA |Hej,och tack för mångra bra svar under åren.Jag har en principiell fråga på ett övergripande plan. Kan man enligt svensk lag höja eller sänka straffskalan för en begränsad tid eller begränsat geografiskt område? Vilket lagrum är det man i så fall utnyttjar?Jag tänker t ex på de vapenamnestier som gjorts under de senaste åren. Vilket lagrum gör sådana amnestier möjliga? Att något som i vanliga fall utgör ett allvarligt brott under en tidsperiod inte är det.Kan man därför göra detta även "åt andra hållet", dvs att man kraftigt höjer straffskalan för att komma åt en viss brottslighet under en tid? Dvs att man under en period frångår de normala proportionalitetsskalan till vilken de flesta påföljder står i relation till?Min tanke är om det skulle kunna gå att tillämpa straffhöjande åtgärder för att få bukt med gängkriminalitet? Brotten är oerhört svårutredda pga att få av förklarliga skäl törs vittna. KRAFTIGT höjda straff skulle möjligen förändra läget. Ett extremt exempel kanske, men om man hypotetiskt antog att det skulle ge livstids fängelse bara genom att inneha ett vapen, så tror jag att även de mest förhärdade kriminella i dessa områden nog skulle tänka en gång till innan de går ut med vapen på sig.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Ett införande av en vapenamnesti måste ske genom lagstiftning, se exempelvis lagen om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott. Då är det alltså lagrummen i just den lagen som är den rättsliga grunden för att kunna genomföra en vapenamnesti. Möjligheten att kunna lagstifta om en vapenamnesti tillkommer riksdagen och kan härledas ur dess lagstiftningskompetens som framgår av 1 kap. 4 § regeringsformen. På samma sätt som de är möjligt att införa tillfällig vapenamnesti så är det är möjligt att tillfälligt höja straffskalorna för vissa brott genom att man skapar en ny lag för det ändamålet. Som sagt tillkommer denna kompetens riksdagen eftersom det krävs uttrycklig lagstiftning för att straffa människor och exempelvis kan inte regeringen eller en myndighet höja straffskalorna. Att höja straffskalan för vapenbrott under en viss tid kan alltså vara möjligt om det finns politiskt stöd för en sådan åtgärd i riksdagen. Att höja straffskalan "kraftig" under en tidsperiod är också möjligt, dock kan en sådan lagändring kritiserats utifrån ett proportionalitets perspektiv. Att döma någon till livstid för vapeninnehav kan anses som orimligt med hänsyn till brottets allvarlighet, men det beror såklart på ens egna åsikter om saken. Om du är intresserad av frågor avseende bestraffningsideologier rekommenderar jag boken "Straffrättens påföljdslära" av Nils Jareborg och Josef Zila, där kan du läsa mer djupgående om exempelvis proportionalitet vid straff.Angående att ändra straffskalan för ett begränsat geografisk område kan detta bli problematisk utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Sverige har nämligen en skyldighet att följa europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) (2. kap. 19 § RF), och denna konventionen förbjuder all form av diskriminering på grund av ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt (protokoll nr 12 art 1 EKMR). Dessutom framgår också ett diskrimineringsförbud i regeringsformen (2 kap. 12 § regeringsformen). Att höja straffskalan för ett visst geografiskt område kan i praktiken leda till att vissa grupper drabbas hårdare än andra. Detta är viktigt för lagstiftaren att beakta om den vill genomföra en höjning av straffskalan i ett begränsat geografisk område då Sverige kan stämmas i Europadomstolen för brott mot EKMR om en sådan lag anses vara diskriminerande. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

När kan man få möjlighet att fortsätta avtjäna sitt straff med fotboja istället för fängelse?

2020-12-22 i Påföljder
FRÅGA |När kan man få möjlighet att fortsätta betjäna sitt straff med fotboja i stället för fängelse? Jag har hört att man kan få det om man har arbete och bostad. Alltså om man dömts till 1,5 års fängelse när kan man få möjlighet att komma ut och jobba med fotboja i stället för att sitt inne mer? Från en öppen anstalt.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du skriver i frågan finns det möjlighet för en dömd att avtjäna ett fängelsestraff med fotboja. Detta gäller dock endast om man avtjänar ett fängelsestraff som är kortare än 6 månader. Alltså kan inte den som dömts till 1,5 års fängelse avtjäna sitt fängelsestraff med fotboja (1 § Lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). För att få möjlighet att använda fotboja krävs det att man har någon form av sysselsättning (arbete eller utbildning) och att man har en godkänd bostad. Du kan läsa mer om vilka regler som gäller vid fotboja om du klickar här.Dock finns det möjlighet att friges villkorligt om man har dömts till 1,5 års fängelsestraff, och ibland kan denna villkorliga frigivning förenas med elektroniskt övervakning (alltså fotboja).Vad innebär villkorlig frigivning?När två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff har avtjänats ska den dömde friges villkorligt. Detta brukar kallas för villkorlig frigivning och innebär helt enkelt att den dömde friges villkorligt från anstalten innan strafftidens slut. Den dömde har en prövotid som ska motsvara den tiden som återstår av straffet (dock har man alltid minst ett år prövotid) (26 kap. 6 § brottsbalken [BrB]). Det uppställs krav på att den frigivne under prövotiden ska vara skötsam och försöka försörja sig och betala skadestånd som har dömts ut på grund av brottet. Den frigivne har dessutom en skyldighet att inställa sig hos Kriminalvården efter kallelse. (26 kap. 11 § BrB). Om den frigivne begår nya brott under prövotiden eller missköter sig på annat sätt kan Kriminalvården utfärda en varning. Om den frigivne överträder regler för den villkorliga frigivningen på ett allvarligt sätt får övervakningsnämnden förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad till en tid om högst 90 dagar varje gång. Det innebär att den dömde förlorar sin rätt till villkorlig frigivning under en viss tid och måste avtjäna ytterligare en del av straffet i fängelse (max 90 dagar åt gången dock). (26 kap. 19 § BrB)Övervakning och särskilda föreskrifter under villkorlig frigivning Under prövotiden kan den frigivne ställas under övervakning om det behövs för att minska risken att hen begår nya brott eller behövs för att underlätta den frigivnas återanpassning i samhället (26 kap. 12 § BrB). Kriminalvården får uppställa krav på den frigivne under övervakningsperioden, exempelvis kan man vara skyldig att underrätta övervakaren om sin bostad, sin sysselsättning och andra förhållanden. Kriminalvården kan också utfärda särskilda föreskrifter som den övervakade måste följa enligt 26 kap. 16 § BrB (klicka på länken och scrolla ner till 26 kap. 16 § för att se en uppräkning av vilka föreskrifter som får utfärdas). Om det är särskilt angeläget för att minska risken att den övervakade begår nya brott får kriminalvården besluta om elektroniskt övervakning för att kontrollera att en föreskrift enligt 26 kap. 16 § följs.Undantag från villkorlig frigivningVillkorlig frigivning ska skjutas upp eller inte ske alls om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara ett den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de regler och villkor som gäller för verkställigheten (ex ordningsregler som finns på anstalten eller att man begår ett brott). Mindre allvarliga överträdelser borde inte föranleda att den villkorliga frigivningen skjuts upp (26 kap. 6 a § BrB).Om straffet är kortare än en månad, eller om man har dömts till fängelses i kombination med skyddstillsyn, eller om fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter, så har man inte rätt till villkorlig frigivning (26 kap. 6 § BrB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Hur påverkar ålder och återfall valet av påföljd?

2021-03-17 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag är intresserad och undrar hur påföljder och straff kan se ut under olika omständigheter. Vad har det tex för skillnad om man tidigare är dömd, är minderårig eller tidigare ostraffad? Tacksam för svar! Mvh"W, 22 år, har begått en stöld bestående i att han tagit en mobiltelefon från en butik. Vilka påföljder kan bli aktuella under följande förutsättningarna?"-Han är tidigare ostraffad.-Han är tidigare dömd för stöld och narkotikabrott.-Han är 17 år gammal.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om straffmätning och påföljderFör att avgöra vilken påföljd som är lämplig behöver domstolen först avgöra straffvärdet genom en straffmätning (29 kap. 1 § brottsbalken [BrB]. Domstolen måste alltid hålla sig inom straffskalan för det aktuella brottet. Exempelvis vid brottet stöld av normalgraden kan den tilltalade dömas till fängelse i högst 2 år enligt 8 kap. 1 § BrB, då kan straffvärdet vara allt mellan böter och två års fängelse. Domstolen kommer alltså att börja med att göra en straffmätning i enlighet med 29 kap. BrB för att sedan kunna välja en lämplig påföljd i enlighet med 30 kap. BrB. Vid bedömningen kan ålder, återfall och omständigheten att man är tidigare ostraffad få betydelse. Nedan kommer jag beskriva hur dessa omständigheter kan påverka straffmätningen och påföljdsvalet. Om W är tidigare ostraffadAtt en tilltalad är tidigare ostraffad brukar oftast beaktas som en förmildrande omständighet vid straffmätningen (29 kap. 1 § 2 st BrB), vilket innebär att den omständigheten kan sänka straffvärdet. Vid påföljdsvalet kan omständigheten att man är tidigare ostraffad beaktas igen till fördel för den tilltalade. Det är bland annat ett skäl som talar emot fängelse (30 kap. 4 § BrB). Att man är tidigare ostraffad kan vara skäl för att döma den tilltalade till villkorlig dom (30 kap. 7 § BrB). Förutsatt att W är 22 år gammal, begår en butiksstöld genom att stjäla en mobil och är tidigare ostraffad kan en lämplig påföljd vara villkorlig dom i förening med dagsböter (30 kap. 7 och 8 §§ BrB ). Eventuellt kan påföljden stanna vid böter (27 kap. 1 § BrB), vilket kan bero på att det föreligger så kallade billighetsskäl (30 kap. 4 § BrB). För att se exempel billighetsskäl kan du titta på 29 kap. 5 § i BrB.Om W är 17 år gammalHar någon begått brott innan han eller hon fyllt tjugoett år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. (29 kap. 7 § BrB). Straffreduktionen för unga brukar beräknas enligt schabloner. Ungdomsrabatten vid fängelse kan se ut såhär: 20 år → 20-30 % reduktion i procenttal 19 år → 30-40 /% reduktion i procenttal 18 år → 45-55 % reduktion i procenttal17 år → 55-65 % reduktion i procenttal16 år → 65-75 % reduktion i procenttal15 år → 75-85 % reduktion i procenttal Om W är 17 år gammal och begår ett brott som har straffvärdet 1 års fängelse kan alltså detta straffvärde reduceras med över ett halvår. När det kommer till påföljdsvalet för unga tillämpas 30 kap. 5 § BrB som innebär att rätten endast får döma till fängelse om det föreligger synnerliga skäl, vilket är ett väldigt högt ställt krav. En lämplig påföljd för W skulle kunna vara ungdomsvård enligt 32 kap. 1 § BrB. W är tidigare dömd för narkotikabrott och stöldNär det kommer till återfall kan det anses vara en försvårande omständighet som i vissa fall kan skärpa straffvärdet (29 kap. 4 § BrB). Dock brukar omständigheten att man har återfallit först beaktas vid påföljdsbestämningen, alltså beaktas inte återfall vi den inledande straffmätningen (30 kap. 4 § BrB). Om återfallet dock inte kan beaktas i tillräcklig grad vid påföljdsbestämningen kan det orsaka att straffmätningsvärdet skärps. Vid påföljdsvalet är återfall en omständighet som talar för fängelse (30 kap. 4 §). Det kan dock inte vara vilket typ av återfall som helst, utan brottsligheten måste vara nära i tiden (en tumregel är cirka fyra år sedan brottsdatumet). Dessutom ska brottsligheten vara likartad (exempelvis att båda brotten utgör våldsbrott eller trafikbrott). Brottslighetens allvarlighet beaktas också, helst ska det handla om brott med straffvärde på sex månader eller mer i båda fallen. (29 kap. 4 § BrB). Att W tidigare är dömd för narkotikabrott kan inte påverka valet av påföljd eller straffmätningen då de inte handlar om likartad brottslighet. Att W tidigare är dömd för stöld kan däremot göra det förutsatt att det är en stöld som begåtts nära i tiden och att det inte handlar om ett alltför ringa brott. Att W återfallit i brottslighet kan vara skäl för fängelse (30 kap. 4 § BrB), om skyddstillsyn dock är mer lämpligt för W kan det utdömas istället för fängelse enligt 30 kap. 9 § BrB.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,