Urkundsförfalskning och obehörigt förfogande av byggnad på annans mark

2011-01-24 i Övriga brott
FRÅGA |Om en kvinna skriver på ett avtal med en överlåtelse om att en kille överlåter en stuga som ham äger men arrenderar marken. Men både hon och ett vittne som undertecknat har förfalskat killens namnteckning men hävdar att det är en annnan kille som skrivit på för dom. Är inte det ett brott ändå att göra så ? Huset är värt ca 5-700000 kr. Föreningen som driver stugbyn har godkänt detta bara genom att hon skickat in handlingarna och dom har inte kontrollerat att den riktiga ägaren verkligen har skrivit på. Och han var inte närvarande då heller.Hon har Endast skickat in Överlåtelsen till Föreningen som godkänt överlåtelsen. Ingen köpeskilling står på överlåtelsen och inget gåvobrev finns heller
|Hej och tack för en intressant fråga! Din fråga innehåller såväl straffrättsliga som sakrättsliga aspekter. Straffrättsligt, kan till att börja med konstateras att kvinnan som förfalskat namnteckningen gjort sig skyldig till urkundsförfalskning enligt Brottsbalken kap 14 § 1. Med stor sannolikhet har hon också gjort sig skyldig till bedrägeri enligt Brottsbalken kap 9 § 1. Kvinnan som agerar vittne har gjort sig skyldig till osant intygande enligt Brottsbalken kap 15 § 11. Så det korta svaret på din fråga är - Ja, det två kvinnornas agerande är brottsligt. ( Läs gärna mer på: https://lagen.nu/1962:700 ) Som jag redan konstaterad innehåller din fråga även sakrättsliga aspekter. Dessa är nödvändiga att reda ut för att få svar på vem som har rätt till stugan i fråga -Den ursprungliga ägaren, eller den som köpt stugan av kvinnan? En konflikt som rör att en person säljer något som denne egentligen inte äger kallas obehörigt förfogande. Huvudregeln är att äldst rätt har företräde, det vill säga den ursprungliga ägaren har rätt att få behålla det som sålts utan tillstånd (i detta fall stugan). För att köparen av den sålda saken ska ha rätt till det han köpt, krävs dels att han var i god tro, samt att det som man inom juridiken kallar för sakrättsligt moment är uppfyllt. Detta innebär att köparen dels ej har känt till att den han köpte saken av var fel ägare, eller att han hade anledning att misstänka att så var fallet. Köparen måste dessutom ha skyddat sitt förvärv genom ”ett visst agerande”(det sakrättsliga momentet). Vad som utgör sakrättsligt moment, skiljer sig åt beroende på vilken typ av egendom som blivit obehörigt överlåten, i de flesta fall måste dock köparen ha fått tillgång till det köpta för att det sakrättsliga momentet ska vara uppfyllt. Det finns mycket i din fråga som tyder på att ”killen” som skrev på avtalet inte bör ha varit i god tro, med tanke på att den han gjorde affären med, uppenbarligen var av ett annat kön än den som stod som ägare på avtalet. Köparen bör av denna anledning ha blivit misstänksam och han bör därför ha ifrågasatt om allt stod rätt till, innan han beslutade sig för att ingå i ett avtal med kvinnan. Om köparen, mot förmodan, skulle visa sig ha varit i god tro är dock rättsläget oklart angående vad som utgör det sakrättsliga momentet i detta fall, eftersom frågan om vad som utgör sakrättsligt moment vid obehöriga förfoganden av byggnad på ofri grund, så vitt jag vet, aldrig har blivit prövad i domstol. Det finns dock utrymme för att argumentera för att den ursprunglige ägaren alltid bör få företräde i dessa fall, eller att köparen i vart fall ska ha fått tillgång till nycklarna till stugan för att stugan ska tillfalla honom. Om stugan i detta fall, trots allt som pekar i motsatt riktning, skulle tillfalla köparen har den ursprunglige ägaren rätt till skadestånd från kvinnan som olovligen sålde stugan. Vänligen/

Urkundsförfalsning

2011-01-10 i Övriga brott
FRÅGA |Har fått min namteckning förfalskat och personen som gjorde det är avliden. Nu måste jag betala tillbaka ett lån som jag har aldrig tagit
Natalie Lindqvist |Nu har fått Er namnteckning förfalskad och personen som gjorde det är avliden. Det är ifråga om en urkundsförfalskning (Kap. 14 § 1 Brottsbaken, se https://lagen.nu/1962:700#K14P1) den avlidne personen ifråga gjort sig skyldig till. Eftersom personen ifråga har avlidit har frågan om påföljd för dennes begångna brott förfallit. Som Ni uppgett har Ni inte tagit något lån och är därmed inte förpliktigad att betala det såtillvida Ni inte har bidragit till att situationen uppstått (medhjälp). Om personen ifråga har lyckats lura banken (eller odlyd) att betala ut pengar skulle det kunna röra sig om någon form av bedrägeri i enligt 9 kap 1-3 §§ Brottsbalken, se https://lagen.nu/1962:700#K9. Det du bör göra är att underrätta banken om vad som har skett. Du blir inte bunden av en annan person skrivit under i ditt namn. Om banken inte gör en utredning bör Ni kontakta polisen. Då urkundsförfalskning och bedrägeri är allvarliga brott som Ni inte skall behöva stå till svars för.

Bortfallande av påföljd

2010-12-20 i Övriga brott
FRÅGA |Om det förekommer en urkundsförfalskning i ett bygglovsprotokoll räknas preskibering från dagen när brottet begicks eller när det får konsekvenser för en sökande? Jag menar det kan ju ta tid innan man får reda på att det förekommit en förfalskning.
Ulrika Lundgren |Hej, Urkundsförfalskning regleras i Brottsbalken (BrB) 14 Kap. 1 §, se https://lagen.nu/1962:700#K14P1S1. För att brottet skall anses vara begånget krävs enligt paragrafen, utöver framställningen av en falsk urkund på något av de uppräknade sätten, att det föreligger en fara i bevishänseende. Det skall därmed finnas en risk för att någon uppfattar urkunden såsom äkta. Av paragrafen framgår också att man för urkundsförfalskning kan dömas till fängelse i högst två år. Då din fråga berör preskriptionstiden för brottet får man söka i 35 kap. BrB. Av 35 kap. 1 § 2p., https://lagen.nu/1962:700#K35P1S1, framgår att preskriptionstiden för urkundsförfalskning är fem år. Av BrB 35 kap. 4 §, https://lagen.nu/1962:700#K35P4S1, anges att tiden skall beräknas från den dag brottet begicks. Denna tid sammanfaller i regel med den tid då brottet anses vara fullbordat. En urkundsförfalskning anses vara fullbordad vid den tid då förfalskningen skett. Detta innebär således att preskriptionstiden kan komma att beräknas innan dess det uppkommit några konsekvenser av urkundsförfalskningen. Tiden beräknas från den dag brottet begicks. Vänliga hälsningar

Falsk/vårdslös tillvitelse

2010-12-06 i Övriga brott
FRÅGA |Jag ljög i polisförhör om att jag sett en misshandel för 3 år sedan. Detta var en släkting till mig som förklarade att jag bara behövde säga en speciell visa i förhöret så skulle männen som slagit en person erkänna om det fanns ett vittne. Jag ska bli kallad till rättegången som vittne. Men jag vill erkänna att jag ljög i förhöret. Hur gör jag? vill inte begå mened. Trodde inte det skulel bli så allvarligt.
Lina Radovic |För att undvika att bli kallad som vittne till rättegången bör du kontakta polisen och berätta vad som hänt. Blir du ändå kallad till rättegången kan du kontakta åklagaren eller berätta sanningen vid rättegången. Då gör du dig inte skyldig till mened. Däremot kan du bli åtalad för falsk eller vårdslös tillvitelse enligt brottsbalken 15:7. Se https://lagen.nu/1962:700 Falsk tillvitelse kan komma ifråga om du sanningslöst beskyllt annan för brottsligt gärning hos polisen, och vårdslös tillvitelse, som är den mildare formen av falsk tillvitelse, kan bli aktuellt om du inte kände till vad som hänt, men du hade skälig anledning att anta att det du sa inte var sant. Kontakta polisen så snart som möjligt. Det är möjligt att du ínte blir åtalad för dina handlingar.

Anmäla för falsk angivelse då blivit friad från anklagelse om stöld?

2011-01-22 i Övriga brott
FRÅGA |Min arbetsgivare anmälde mig för stöld men jag blev friad i tingsrätten.Nu undrar jag om jag kan anmäla arbetsgivaren för falsk anklagelse?
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! De regler som aktualiseras i detta fall återfinns i Brottsbalken (BrB) 15 kap, se https://lagen.nu/1962:700#K15. Främst torde det vara brottet falsk angivelse i BrB 15:6 som aktualiseras. Detta innebär att det är straffbart att med vetskap om att någon är oskyldig, anmäla denne för brott. Det krävs att anmälaren haft uppsåt i den bemärkelsen att denne haft vetskap om att den person som man anmäler för brott, faktiskt är oskyldig. Med angivelse avses en anmälan till behörig myndighet, t.ex. polisen, om att en person har gjort sig skyldig till brott. För ansvar krävs dessutom att det står helt klart att den anmälda är oskyldig. Om den tilltalade frias p.g.a. bristande bevisning eller att brottet är preskriberat, inträder inte något ansvar för falsk angivelse. Påföljden för detta brott är böter eller fängelse i högst två år. I paragrafens andra stycke återfinns brottet obefogad angivelse, som avser de fall då man angivit annan på så svaga grunder att det är att betrakta som påtagligt klandervärt. Detta är en mildare form än falsk angivelse och påföljden för detta brott är böter eller fängelse i maximalt 6 månader. Härutöver finns i BrB 15:7 brottet falsk tillvitelse. Detta brott innebär att även om man ej själv tar initiativet till en brottsutredning, så låter man den anklagade indirekt framstå som skyldig, genom att exempelvis förtiga eller uppge en omständighet som har betydelse för utredningen. Det är alltså brottsligt att polisanmäla någon för ett brott som man vet att denne inte har begått. Det krävs dock att det kan visas att personen verkligen vetat om att den anmälde är oskyldig och att man trots detta haft uppsåt att få denne fälld för brottet. Ytterligare en möjlighet är att anmäla din arbetsgivare för förtal, enligt BrB 5:1, se https://lagen.nu/1962:700#K5. Lagrummet stadgar att ”Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.” För ansvar krävs dock enligt andra stycket att det anses som oförsvarligt att lämna uppgifterna och att dessa var osanna och att det saknades skälig grund för dem. Förtal är ett brott som enligt huvudregeln hör under enskilt åtal, se BrB 5:5. Detta innebär att du som målsägande själv får åtala för brottet. Åklagare för talan endast om det av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt. Om du överväger att välja denna väg, råder jag dig att kontakta en advokat för närmare rådgivning. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

När ett brott anses genomfört samt legalitetsprincipen

2011-01-09 i Övriga brott
FRÅGA |http://framtiden.amf.se/ Vad gäller egentligen här? Om jag idag skickar ett lagligt meddelande på tjänsten som är olagligt år 2030 pga ändringar i lagen, har jag då begått något brott? Har AMF gjort något brott genom att vidarebefodra meddelandet eller har AMF någon skyldighet här? Vad gäller om jag via datorns "Schemalagda aktiviteter" schemalägger en åtgärd som idag är laglig men som pga lagändringar, blir olaglig att utföra på det datum som den schemalagda aktiviteten är inställd på att starta? (AMFs tjänst är ju i grund och botten en meddelandetjänst där meddelandena är schemalagda att skickas ut hösten 2030). När anses brottet vara utfört? Då den schemalagda aktiviteten läggs upp, eller då den schemalagda aktiviteten utförs/exekveras?
Joel Dahlquist |Hej och tack för din fråga! Frågan om när ett brott anses utfört är omöjlig att svara generellt på. Man får titta i varje enskild brottsbestämmelse för att kunna avgöra det. Låt mig illustrera med några exempel som kan vara aktuella när det gäller att skicka ut meddelanden till "framtiden": - Hets mot folkgrupp enligt brottsbalken 16 kap 8§ (du kan läsa om det här: https://lagen.nu/1962:700#K16P8S1). Detta brott förutsätter att meddelandet sprids. Om ditt meddelande bara skickas till AMF och där lagras i tjugo år så har det följaktligen inte spridits och därför inte fullbordats. - Förolämpning enligt brottsbalken 5 kap 3§ (https://lagen.nu/1962:700#K5P3S1). Skulle du skriva något väldigt förolämpande riktat exempelvis till en AMF-tjänsteman som hanterar dessa ärenden så anses det brottet genomfört när AMF-tjänstemannen nås av meddelandet. Det beror alltså väldigt mycket på vilken typ av brott frågan gäller. Väldigt generellt kan man kanske säga som svar på din fråga om "schemalagd aktivitet" att även om många av brotten inte fullbordas när du schemalägger dem, så kan du sannolikt ändå dömas för försök till brottet i fråga, enligt brottsbalken 23 kap 1§ (https://lagen.nu/1962:700#K23P1S1). Det innebär att om du skulle bli påkommen innan brottet rent teoretiskt har genomförts (vilket alltså inte skulle ske förrän 2030), kan det fortfarande vara brottsligt enligt de förutsättningar som anges i 23:1. Din fråga om lagliga meddelanden är lite enklare att svara på. En grundläggande princip inom svensk straffrätt är den så kallade legalitetsprincipen (bland annat införd i regeringsformen 2 kap 10§ och lag (1964:163) om införande av brottsbalken 5§). Principen innebär att du inte kan dömas för något som inte var olagligt när det genomfördes. Men, som framgår ovan, kan fullbordanspunkten för olika brott se lite annorlunda ut. Generellt är det nog dock så att de flesta brott som här kan bli aktuella, anses fullbordade först när meddelandet når mottagaren. Då spelar det alltså ingen roll om gärningen i fråga är laglig nu. Svaret på alla dina frågor beror helt enkelt lite på vilken typ av brott det är som är aktuell. Jag hoppas att detta hjälpt dig. Vänligen

Frågeformulär till barn utan föräldrarnas samtycke

2010-12-15 i Övriga brott
FRÅGA |Min 10-åriga dotter och hennes klasskamrater tvingades av skolans sjuksyster, under lektionstid, att svara på ett formulär där det förekom frågor om hon blivit utsatt för våldtäkt eller sexuellt ofredande bl.a. Formuläret samlades sedan in. Föräldrarna har inte informerats varken före eller efter, och har sålunda inte heller kunnat ge något samtycke till detta. Syftet med frågställningen är också höljt i dunkel. Fråga: Är det lagligt att ställa frågor till barn på detta sätt om de blivit utsatta för brott utan föräldrarnas vetskap eller medgivande? Om inte vad skulle det kunna rubriceras som?
Lina Radovic |Det är inte olagligt att ställa frågor till barn huruvida de blivit utsatta för brott. Samtycke behövs således inte. Med vänlig hälsning

Nödvärn?

2010-11-13 i Övriga brott
FRÅGA |min måg blev attackerad på en pub vilket resulterade i handgemäng och mågen slog tillbaka med följd att käken skadades på en av dom andra,mågen stannade kvar ty han tyckte sig vara oskyldig och enbart försvarat sig men dömdes i rättet till ett års fängelse o 35000 i skadestånd är detta rätt ?
Hampus Johansson |Hej! Det man skulle kunna tänka sig och som jag antar att din måg anser är att han handlade i nödvärn. Nödvärnsrätt föreligger bland annat mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Gärningen som begås i nödvärn utgör brott endast om gärningen är uppenbart oförsvarligt med hänsyn till situationen. Detta framgår av 24 kap. 1§ Brottsbalken. Beroende på hur situationen såg ut skulle det kunna föreligga nödvärnsrätt i detta fall. Har angreppet upphört och att då gå till motangrepp är att överskrida nödvärnsrätten och motangreppet är då otillåtet. Om man gjort mer än vad som är straffritt kan man också dömas såvida omständigheterna inte vara sådana att han svårligen kunde besinna sig. Detta framgår av 24 kap. 6§ Brottsbalken. För att exemplifiera: I NJA 1994 s. 48 försökte en bestulen ta tillbaka egendomen från tjuven med dragen kniv. Detta agerande ansåg HD vara uppenbart oförsvarligt. HD ansåg dock att den bestulne svårligen kunde besinna sig och åtalet ogillades därmed. Att bli slagen medför alltså inte nödvändigtvis att man får slå tillbaka. Det beror på hur situationen ser ut. Vänligen